Utvärdering av regeringens prognoser
|
|
- Gunnel Hedlund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport till Finanspolitiska rådet 2017/3 Utvärdering av regeringens prognoser Pär Stockhammar Konjunkturinstitutet De åsikter som uttrycks i denna rapport är författar[ens/nas] egna och speglar inte nödvändigtvis Finanspolitiska rådets uppfattning.
2 2 Finanspolitiska rådet är en myndighet som har till uppgift att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik. Rådets uppgifter fullföljs framför allt genom rapporten Svensk finanspolitik som lämnas till regeringen en gång per år. Rapporten ska kunna användas som ett underlag för riksdagens granskning av regeringens politik. Rådet anordnar även konferenser. I serien Studier i finanspolitik publiceras fördjupade studier av olika aspekter på finanspolitiken. Finanspolitiska rådet Box 3273 SE Stockholm Kungsgatan Tel: Fax: info@finanspolitiskaradet.se ISSN
3 Studier i finanspolitik 2017/3 3 1 Utvärdering av publicerade prognoser för Tabell 1 Medelfel (MF), medelabsolutfel (MAF) och rotmedelkvadratfel (RMKF) för prognoser gjorda för innevarande år (t+0), t+1, t+2 och t+3. 1 BNP-tillväxt 1 Arbetslöshet 2 Off. fin sparande 3 Strukt. Sparande 4 Reg KI Reg KI Reg KI Reg KI MF t+0-0,09-0,14-0,05-0,04 0,48 0,41 0,22 0,24 t+1-0,73-0,70-0,04-0,11 0,04 0,33-0,09 0,20 t+2-1,17-0,91 0,36 0,16-1,27-0,36-1,08-0,42 t+3-0,28 0,04 0,77 0,34-2,34-0,86-2,12-1,32 MAF t+0 0,87 0,76 0,23 0,20 0,69 0,57 0,61 0,53 t+1 2,22 2,04 0,93 0,84 1,41 1,33 0,95 0,99 t+2 2,23 2,18 1,53 1,30 2,22 1,88 1,11 1,05 t+3 1,62 1,59 1,72 1,25 2,65 1,73 2,12 1,42 RMKF t+0 1,14 1,07 0,29 0,27 0,90 0,77 0,72 0,65 t+1 3,11 2,91 1,31 1,20 1,75 1,69 1,14 1,13 t+2 3,03 3,16 2,02 1,82 2,55 2,26 1,45 1,36 t+3 1,96 1,90 1,95 1,59 3,08 1,97 2,42 1,81 1 Till marknadspris. 2 Regeringen: Öppen arbetslöshet år våren 2007, därefter arbetslöshet år enligt ILOdefinition till och med hösten 2008, och därefter arbetslöshet år enligt EU-definition. KI: Öppen arbetslöshet år från och med mars 2007 till och med juni 2007, därefter arbetslöshet år enligt ILO-definition till och med mars 2011, och därefter arbetslöshet år enligt EU-definition. 3 Procent av BNP. 4 Procent av potentiell BNP. Anm.: Prognoserna utvärderas mot de första publicerade utfallen varje år, i regel tillgängliga i mars året efter. Dessa utfall kan senare komma att revideras. För den offentliga sektorns strukturella sparande finns inga utfall, och det går därför inte att göra en prognosutvärdering i normal mening för denna variabel. Prognoserna för denna variabel utvärde-ras mot den bedömning som respektive prognosinstitut självt gjort i anslutning till att det första nationalräkenskapsut-fallet för det aktuella helåret. Prognoserna för det strukturella sparandet 2016 utvärderas dock mot den bedömning institutet självt publicerat i, eller närmast före, december Den prognos som KI publicerade i januari 2008 har pga. det tidiga räknestoppet (11 januari 2008) behandlats som en 2007-prognos. Av samma anledning har den ESV-prognos som publicerades i januari 2015 behandlats som en prognos. Det antal observationer som ligger till grund för respektive värde i tabellen varierar mellan horisonter, institut och prognosvariabel. Källa: Konjunkturinstitutet. 1 Se appendix för definitioner av medelfelet, medelabsolutfel och rotmedelkvadratfel.
4 4 2 Utvärdering av publicerade prognoser för Tabell 2 Medelfel (MF), medelabsolutfel (MAF) och rotmedelkvadratfel (RMKF) för prognoser gjorda för innevarande år (t+0), t+1, t+2 och t+3. BNP-tillväxt Arbetslöshet 1 Reg KI ESV Reg KI ESV MF t+0 0,32 0,22 0,39-0,03-0,03-0,05 t+1-0,31 0,04 0,25-0,04-0,19-0,17 t+2-1,17-0,59-0,48 0,47-0,03 0,10 t+3-0,76-0,38-0,44 1,16 0,36 0,45 MAF t+0 0,75 0,58 0,59 0,19 0,20 0,18 t+1 0,84 0,83 0,77 0,47 0,51 0,43 t+2 1,40 1,14 1,01 0,69 0,57 0,50 t+3 1,02 1,13 0,85 1,25 0,66 0,69 RMKF t+0 1,05 0,86 0,89 0,26 0,27 0,28 t+1 1,16 1,10 1,02 0,63 0,67 0,64 t+2 1,68 1,35 1,23 0,92 0,84 0,74 t+3 1,17 1,34 1,11 1,49 0,83 0,85 1 ESV gjorde prognoser för arbetslöshet år enligt ILO-definition från och med december 2009 till och med september 2010 och därefter för arbetslöshet år enligt EU-definition. Se tabell 1 för regeringens och KI:s använda arbetslöshetsdefinitioner. Anm. Variabeldefinitioner och övriga kommentarer finns i tabell 1. Källa: Konjunkturinstitutet. Tabell 3 Medelfel (MF), medelabsolutfel (MAF) och rotmedelkvadratfel (RMKF) för prognoser gjorda för innevarande år (t+0), t+1, t+2 och t+3. Off. Fin sparande Strukt. Sparande Reg KI ESV Reg KI ESV MF t+0 0,42 0,37 0,38 0,05 0,03 0,15 t+1-0,08 0,29 0,30-0,60-0,27-0,19 t+2-1,33-0,36-0,88-1,43-0,94-1,19 t+3-2,61-1,12-2,25-2,50-1,45-2,38 MAF t+0 0,64 0,49 0,44 0,62 0,43 0,34 t+1 1,10 1,11 1,17 0,90 0,87 0,98 t+2 1,75 1,27 1,80 1,48 1,19 1,65 t+3 2,73 1,50 2,44 2,50 1,52 2,47 RMKF t+0 0,82 0,67 0,58 0,75 0,52 0,44 t+1 1,28 1,24 1,37 1,11 1,02 1,10 t+2 2,16 1,54 2,03 1,76 1,52 1,88 t+3 3,22 1,77 2,99 2,76 1,88 2,84 Anm. Variabeldefinitioner och övriga kommentarer finns i tabell 1. Källa: Konjunkturinstitutet.
5 Studier i finanspolitik 2017/3 5 Appendix: Prognosfel och prognosprecision Utfall och prognosfel Utfallet, yy tt, avser nedan alltid det först publicerade utfallet för en viss variabel för hela det aktuella året, även om reviderade utfall har publicerats eller kommer att publiceras. (Angå-ende den offentliga sektorns strukturella sparande, se anmärkning under tabell 1.) Låt yy tt vara prognosen för samma variabel och prognosfelet, ee tt, definieras som utfallet minus prognosen, ee tt = yy tt yy tt. Ett positivt prognosfel innebär alltså att ett prognosinstitut vid det aktuella tillfället har underskattat utfallet, och ett negativt prognosfel innebär en överskattning. Medelfelet, MF, är det aritmetiska medelvärdet av prognosfelen för prognoser gjorda under en viss tidsperiod: nn MMMM = 1 nn ee tt där nn är antalet prognoser. Medelfelet visar hur mycket prognoserna i genomsnitt avvikit från utfallet. Medelfelet ger därmed en indikation på om prognosinstitutets prognoser under den aktuella tiden systematiskt under- eller överskattat utfallen. Eftersom stora över- och underskattningar kan ta ut varandra och generera ett litet medelfel kan det inte användas för att bedöma prognosprecision. tt=1 Mått på prognosprecision Medelabsolutfelet, MAF, är det aritmetiska medelvärdet av absolutvärdet av prognosfelen för prognoser gjorda under en viss tidsperiod: nn MMMMMM = 1 nn ee tt Detta mått bortser alltså från om prognosfelen är positiva eller negativa. Medelabsolutfel innebär att prognosfel minskar prognosprecisionen på ett linjärt sätt. Det vill säga, en ökning av prognosfelet från tre till fyra procentenheter straffar prognosprecisionen lika mycket som en ökning av prognosfelet från en till två procentenheter. Medelkvadratfelet, MKF, är det aritmetiska medelvärdet av de kvadrerade prognosfelen för prognoser gjorda under en viss tidsperiod. Liksom medelabsolutfelet bortser detta mått från om prognosfelen är positiva eller negativa. Att felen i detta mått kvadreras innebär att stora prognosfel, till skillnad från i fallet med medelabsolutfelet, bidrar mer än proportionellt till medelvärdet. En ökning av prognosfelet från tre till fyra procentenheter straffar då prognos-precisionen mer än en ökning från en till två procentenheter. Rotmedelkvadratfelet, RMKF, är kvadratroten ur medelkvadratfelet: tt=1
6 6 nn RRRRRRRR = 1 nn ee tt 2 Det innehåller alltså samma information som medelkvadratfelet men är storleksmässigt jämförbart med medelfelet och medelabsolutfelet. tt=1
Utvärdering av prognoserna för 2013 samt 1997 2013
99 Utvärdering av prognoserna för samt 1997 Konjunkturinstitutets prognosprecision för var i linje med den genomsnittliga precisionen för tio andra prognosinstitut i Sverige. precisionen var för totalt
Promemoria Finansdepartementet. Ekonomiska avdelningen. Utvärdering av makroekonomiska prognoser Inledning
Promemoria 2016-04-11 Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen Utvärdering av makroekonomiska prognoser 2016 Inledning Regeringens makroekonomiska prognoser utgör underlag för statens budget och för
Specialstudier. Nr 44. April Utvärdering av makroekonomiska prognoser
Specialstudier Nr 44. April 2015 Utvärdering av makroekonomiska prognoser Utvärdering av makroekonomiska prognoser SPECIALSTUDIE NR 44, APRIL 2015 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET Konjunkturinstitutet
Specialstudier. Nr 48. April Utvärdering av makroekonomiska prognoser
Specialstudier Nr 48. April 2016 Utvärdering av makroekonomiska prognoser Utvärdering av makroekonomiska prognoser SPECIALSTUDIE NR 48, APRIL 2016 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET Konjunkturinstitutet
Utvärdering av makroekonomiska prognoser
Finansdepartementet Utvärdering av makroekonomiska prognoser April 2018 Utvärdering av makroekonomiska prognoser april 2018 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Metod och data... 3 2.1 Val av precisionsmått...
Utvärdering av Konjunkturinstitutets prognoser
Utvärdering av Konjunkturinstitutets prognoser Anders Bergvall Specialstudie Nr 5, mars 5 Utgiven av Konjunkturinstitutet Stockholm 5 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska
Promemoria. Utvärdering av makroekonomiska prognoser 2015
Promemoria Utvärdering av makroekonomiska prognoser 2015 Promemoria Utvärdering av makroekonomiska prognoser 2015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 Val av precisionsmått... 7 Antaganden och prognoshorisont...
Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare
Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella
Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31
Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil
Vilka indikatorer kan prognostisera BNP?
Konjunkturbarometern april 2016 15 FÖRDJUPNING Vilka indikatorer kan prognostisera BNP? Data från Konjunkturbarometern används ofta som underlag till prognoser för svensk ekonomi. I denna fördjupning redogörs
n Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommentarer I denna kommentar utvärderar vi Riksbankens omvärldsprognoser för BNP-tillväxt, inflation och styrränta under perioden 27 215. Riksbanken har i genomsnitt tenderat att överskatta
Bilaga 2. Utvärdering av makroekonomiska prognoser
Bilaga 2 Utvärdering av makroekonomiska prognoser Bilaga 2 Utvärdering av makroekonomiska prognoser Innehållsförteckning 1 Regeringens prognoser för 2009... 7 1.1 BNP-prognoser under 2008 och 2009...
Finanspolitiska rådet. Presentation för Finlands riksdags revisionsutskott 7 oktober 2014
Finanspolitiska rådet Presentation för Finlands riksdags revisionsutskott 7 oktober 2014 1 Det finanspolitiska ramverket Budgetprocessen genomförs i en top down -process (beredning i regeringen samt beslut
n Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommentarer Riksbankens KPIprognoser har rankats bland de sämsta i utvärderingar som avser en längre period och detta har gjort att Riksbankens prognosförmåga ifrågasatts. I denna Ekonomiska
Beräkning av S35-indikatorn
Rapport till Finanspolitiska rådet 7/ Beräkning av S35-indikatorn Elin Ryner Konjunkturinstitutet De åsikter som uttrycks i denna rapport är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Finanspolitiska
Finanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 16 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 22: Tidsserieanalys I
Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 22: Tidsserieanalys I Sebastian Andersson Statistiska institutionen Senast uppdaterad: 15 december 2015 Data kan generellt sett delas in i tre kategorier: 1 Tvärsnittsdata:
Det finanspolitiska ramverket
Det finanspolitiska ramverket FORMAS 17 augusti 2017 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År 2009 föll
n Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommentarer Konjunkturinstitutet har utvärderat de inflationsprognoser Riksbanken har gjort sedan. De menar att Riksbanken har överskattat inflationen systematiskt och drar långtgående slutsatser
Utvärdering av SKL:s makrobedömningar 2013
PRIOFRÅGA: VÄLFÄRDENS LÅNGSIKTIGA FINANSIERING Utvärdering av SKL:s makrobedömningar 2013 EN SPECIALSTUDIE Utvärdering av SKLs makrobedömningar för år 2013 en specialstudie Utvärdering av SKLs makrobedömningar
Utvärdering av SKL:s makrobedömningar 2014
PRIOFRÅGA: VÄLFÄRDENS LÅNGSIKTIGA FINANSIERING Utvärdering av SKL:s makrobedömningar 2014 EN SPECIALSTUDIE Utvärdering av SKL:s makrobedömningar 2014 En specialstudie Utvärdering av SKL:s makrobedömningar
Budgetprognos 2007:2. Tema
ESV 2007:2 Budgetprognos 2007:2 Tema Fördjupad analys av systematiska överskattningar Tema: Fördjupad analys av systematiska överskattningar Den största tillgången vid prognosarbete är kunskap och erfarenhet.
Finanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 15 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Osäkerheten i Konjunkturinstitutets
Konjunkturläget december 75 FÖRDJUPNING Osäkerheten i Konjunkturinstitutets prognoser För en användare av ekonomiska prognoser är det av intresse att veta ungefär hur mycket det faktiska utfallet kan komma
Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?
Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet
Utvärdering av prognoser för offentliga finanser
Utvärdering av prognoser för offentliga finanser SPECIALSTUDIER NR 19, APRIL 29 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och prognoser över den svenska och den internationella
Modell för löneökningar
Lönebildningsrapporten 13 35 FÖRDJUPNING Modell för löneökningar I denna fördjupning redovisas och analyseras en modell för löneökningar. De centralt avtalade löneökningarna förklarar en stor del av den
Utvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2015
PM 2017-02-02 1 (14) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Bo Legerius EJ Utvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2015 Sammanfattning De mest pricksäkra prognoserna av
Utvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2016
PM 2018-03-26 1 (14) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Bo Legerius EJ Utvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2016 Sammanfattning Skillnaden i träffsäkerhet mellan
Utvärdering av Riksbankens prognoser
Utvärdering av Riksbankens prognoser Riksbanksstudier, mars 2019 Produktion: Sveriges riksbank Stockholm mars 2019 ISBN: 978-91-87551-12-3 Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning... 5 1. Den ekonomiska
Det finanspolitiska ramverket
Det finanspolitiska ramverket Miljömålsberedningen 16 september 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen
Är hushållens förväntningar rörande bolåneräntan realistiska?
Är hushållens förväntningar rörande bolåneräntan realistiska? PÄR ÖSTERHOLM är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Örebro universitet. Hans forskning är inriktad på makrofinans, prognoser
Svensk finanspolitik 2017 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2017 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste
En modell för prognoser på offentlig konsumtion tidsserieanalys och prognosutvärdering
Lunds universitet Nationalekonomiska institutionen Magisteruppsats VT 2015 En modell för prognoser på offentlig konsumtion tidsserieanalys och prognosutvärdering Författare: Anna Fahlén Handledare: Lina
Utvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2017
PM 2019-01-15 1 (14) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Bo Legerius EJ Utvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2017 Sammanfattning Skatteunderlagsprognosbranschen är
Ny beräkning av konjunkturjusterade
Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns
Det finanspolitiska ramverket
Det finanspolitiska ramverket Naturvårdsverket 12 november 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År
Kommentar på Finanspolitiska rådets rapport
Kommentar på Finanspolitiska rådets rapport Pär Österholm Handelshögskolan, Örebro universitet Finanspolitiska rådets konferens, 2018-05-17 2018-05-17 1 Disposition Ansvarsfördelningen mellan finans- och
KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken
Prognosutvärdering 2013 ESV 2014:38
Prognosutvärdering 2013 ESV 2014:38 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig
Rapport Prognosutvärdering 2017 ESV 2018:40
Rapport Prognosutvärdering 20 ESV 2018:40 Publikationen kan laddas ner från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2018-05-09 Dnr: 2018-004 ESV-nr: P-2018-40 Copyright: ESV Rapportansvarig: Anders Brunstedt, Patrik
Neutralt eller inte? Språkliga analyser av Finanspolitiska rådets sammanfattningar och pressmeddelanden
Rapport till Finanspolitiska rådet 2018/1 Neutralt eller inte? Språkliga analyser av Finanspolitiska rådets sammanfattningar och pressmeddelanden 2012 2017 Anna-Malin Karlsson Institutionen för nordiska
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan
Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46
Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig
Prognosutvärdering 2015 ESV 2016:36
Prognosutvärdering 20 ESV 2016:36 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017 Utfall helåret 2016 Helåret 2016 var den definitiva löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt
Svensk finanspolitik 2013
Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik
Denna fördjupningsruta analyserar sambandet
Konjunkturen och arbetsmarknaden Denna fördjupningsruta analyserar sambandet mellan konjunkturutvecklingen och arbetsmarknaden. Resultaten ger inte stöd åt uppfattningen att den svenska arbetsmarknaden
Yttrande om Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010/4)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 17 mars 2010 Dnr: 6-3-10 Yttrande om Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010/4) Sammanfattning Konjunkturinstitutet anser att överskottsmålet bör vara framåtsyftande.
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var löneökningstakten i ekonomin som helhet 2,3 procent, enligt definitiva siffror
En utvärdering av Riksbankens
En utvärdering av Riksbankens prognosförmåga AV MICHAEL K ANDERSSON, GUSTAV KARLSSON OCH JOSEF SVENSSON Författarna tjänstgjorde vid Riksbankens prognosenhet när artikeln skrevs Denna artikel analyserar
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var löneökningstakten i ekonomin som helhet 2,3 procent, enligt preliminära
Redogörelse för penningpolitiken 2012
Redogörelse för penningpolitiken Diagram.. Inflationsutvecklingen - Årlig procentuell förändring, månadsdata KPIF KPI - - - 6 8 - Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram.. BNP-tillväxt,
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var den löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt preliminära siffror.
Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?
Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av
KI:s igelkottar: Global BNP
Konjunkturinstitutets igelkottmönster långt ifrån verkligheten Konjunkturinstitutet (KI) publicerade idag sina uppdaterade prognoser för global och svensk ekonomisk utveckling. Två slutsatser sticker ut:
Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014
1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av
Prognosutvärdering 2016 ESV 2017:53
Prognosutvärdering 20 ESV 2017:53 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig
Promemoria. Utvärdering av makroekonomiska prognoser
Utvärdering av makroekonomiska prognoser Promemoria Utvärdering av makroekonomiska prognoser Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 1.1 Val av precisionsmått... 7 1.2 Modifikationer av data... 8 2 Rangordning
Utvärdering av Riksbankens prognoser
Utvärdering av Riksbankens prognoser Riksbanksstudier, mars 2018 Produktion: Sveriges riksbank Stockholm mars 2018 ISBN 978-91-87551-03-1 RIKSBANKSSTUDIER, MARS 2018 3 Innehållsförteckning Förord 4 Inledning
Rapport Prognosutvärdering 2018 ESV 2019:33
Rapport Prognosutvärdering 20 ESV 20:33 Publikationen kan laddas ner från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 20-05-10 Dnr: 20-00386 ESV-nr: 20:33 Copyright: ESV Rapportansvarig: Håkan Carlsson, Patrik Jonasson,
ANFÖRANDE. Riksbankens prognosförmåga. Inledning. Utvärdering är viktigt för självständiga centralbanker
ANFÖRANDE DATUM: 2007-11-26 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Stockholms universitet SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Finanspolitiska rådets rapport 2014
Finanspolitiska rådets rapport 2014 Statskontoret 22 maj 2014 1 Stabiliseringspolitiken Givet bedömningen i BP14 var finanspolitiken väl avvägd. Nu risk att sparandet 2014 blir lägre än vad som är stabiliseringspolitiskt
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga
Svensk finanspolitik 2008. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Rapportens innehåll 1. Finanspolitiken och det finanspolitiska ramverket 2. Finansdepartementets makroekonomiska prognoser 3. De
n Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommentarer I den här ekonomiska kommentaren jämförs inflationsprognoser på kort sikt. Såväl Riksbanken som andra prognosmakare har överskattat inflationen vid flera tillfällen under perioden
Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste
Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram 1.2. Inflationsförväntningar, penningmarknadens aktörer Procent Källa: TNS Sifo
Budgetprognos 2007:2. Tema
ESV 2007:2 Budgetprognos 2007:2 Tema Utvärdering av budgetprognoser för 2006 Tema: Utvärdering av budgetprognoser för 2006 Årets uppföljning av ESV:s budgetprognoser visar att prognosernas träffsäkerhet
Utsikterna för den svenska konjunkturen
KONJUNKTURINSTITUTET 7 september 13 Utsikterna för den svenska konjunkturen en uppdatering av prognosen i Konjunkturläget, Augusti 13 Peter Svensson ENS1 Mycket ringa påverkan på KI:s prognosarbete Nytt
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Finanspolitiska rådet; SFS 2011:446 Utkom från trycket den 10 maj 2011 utfärdad den 28 april 2011. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1
Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018
Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet ESV 24 maj 2018 Ändringar av ramverket år 2019 Ett skuldankare (35 % av BNP± 5 %-enheter); Överskottsmål = 1/3 % av BNP i genomsnitt
Sveriges bruttonationalprodukt Årsdata. En kraftig trend.
Vad är tidsserier? En tidsserie är en mängd av observationer y t, där var och en har registrerats vid en specifik tidpunkt t. Vanligen görs mätningarna vid vissa tidpunkter och med samma avstånd mellan
Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Inflationsindikatorer
Inflationsindikatorer 56 I inflationsrapporten återges de prognoser för makroekonomin som Riksbanken gör för de närmaste två till tre åren. Dessa prognoser är framtagna med hjälp av både expertbedömningar
Utvärdering av Riksbankens prognoser
Utvärdering av Riksbankens prognoser Riksbanksstudier, maj 2017 s v e r i g e s r i k s b a n k Produktion: Sveriges riksbank Stockholm maj 2017 ISBN 978-91-87551-03-1 Riksbanksstudier maj 2017 3 Innehåll
Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina. Att göra en befolknings-prognos i raps
Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina Befolkningsprognoser Att beräkna befolkningsprognoser är svårt. Även om alla parametrar är perfekt uträknade efter vad som har hänt och vad som man rimligen
Svensk finanspolitik
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2017 kommentar av Susanne Ackum Det går bra nu Finanspolitiska ramverk och oberoende riksbanker tillkom av en anledning Politikerna hade inga problem
Är finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar.
Prognosutvärdering 2011 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och
De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring
De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring U. Michael Bergman Københavns Universitet, EPRU Finanspolitiska rådet Præsentation EPRN netværkskonference 16 juni, 2011 Disposition Det svenska finanspolitiska
FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014
FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland John Hassler februari 2014 Sverige under den senaste krisen År 2009 föll BNP med 5%, men: Måttlig försvagning av budgetsaldot;
Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler
2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och
På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden
På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46
Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?
KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur
s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100
Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad
Staff memo Utbudet av arbetskraft har ökat överraskande snabbt
Staff memo Utbudet av arbetskraft har ökat överraskande snabbt Caroline Flodberg Mårten Löf Avdelningen för penningpolitik december 2017 d b I ett staff memo kan medarbetare på Riksbanken offentliggöra
Överenskommelse om skuldankare, nytt överskottsmål och förstärkt uppföljning
Överenskommelse om skuldankare, nytt överskottsmål och förstärkt uppföljning Sammanfattning Det finanspolitiska ramverket, med dess breda parlamentariska stöd, är och har varit till stor nytta för Sverige
En översyn av överskottsmålet
Stockholm 5 december 2016 Dnr 7-2016-12 En översyn av överskottsmålet Yttrande över Överskottsmålskommitténs betänkande, SOU 2016:67 (Fi2016/03571/E2). 1. Sammanfattning Finanspolitiska rådet anser att
Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2019-04-09 1 (16) Utvecklingen i riket Efter Finanskrisen 2008/09
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport
Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik som regeringen föreslår
Planering av flygplatser
Fö 2: Prognostisering Tobias Andersson Källor Delar av materialet till denna föreläsning är hämtat från: Kap 7 av Airport Planning av Lynn S. Bezilla Edlund, Högberg, Leonardz: Beslutsmodeller redskap
Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler
2016-06-22 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och
Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014
Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl
FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015
FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015 Sverige under den senaste krisen År 2009 föll BNP med 5%, men: Måttlig försvagning av budgetsaldot; Litet underskott i de offentliga
Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2018-09-17 1 (17) Utvecklingen i riket Efter Finanskrisen 2008/09
Underlag för utvärdering av penningpolitiken
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 4-6 I denna fördjupningsruta analyseras inflationen 6 och de penning politiska beslut som fattades 4-5. Syftet är att ge ett underlag till den årliga utvärdering
Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser
Rapport till Finanspolitiska rådet 216/1 Flyktinginvandring Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Lina Aldén och Mats Hammarstedt Institutionen för nationalekonomi och statistik, Linnéuniversitetet
Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010
Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010 Finanspolitiska rådets uppdrag Utvärdera regeringens finanspolitik och övriga ekonomiska politik Årlig rapport i maj - budgetproposition - vårproposition Lång