UTÖKAT SAMRÅD NATURA 2000 SKRIKETORPSRAVINEN Broar i Pjältån Norrköpings kommun, Östergötlands län Samrådsunderlag 2014-04-16 Projektnummer: 133128
Dokumenttitel: Broar i Pjältån Bilden på framsidan visar Pjältån nedströms vägbro för väg 55. Skapat av: Helena Dahlberg Dokumentdatum: 2014-04-16 Dokumenttyp: Samrådsunderlag DokumentID: Ärendenummer WSP: 10167771 Projektnummer TRV: 133128 Version: 0.1 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Helena Dahlberg, tfn 010-010-722 51 67 Projektledare: Mats Lilja Tryck: Distributör: Trafikverket, Tullgatan 8, 631 80 Eskilstuna, telefon: 0771-921 921
Innehåll Bakgrund och omfattning av utökat samråd... 4 Pjältån och Natura 2000 Skriketorpsravinen... 5 Naturvärden... 5 Bevarandeplan... 6 Hotbild... 6 Planerade åtgärder... 6 Bro för riksväg 55... 6 Bro för järnvägen... 7 Tidplan... 8 Skyddsåtgärder... 8 Funktionskrav under driftskedet... 9 Miljökonsekvenser... 9 Angränsande projekt... 10 Kompletterande information... 10
Bakgrund och omfattning av utökat samråd Trafikverket avser att utföra underhåll av broar i Pjältån, norr om Åby i Norrköpings kommun. Underhållsarbetena innebär att arbeten kommer att behöva utföras i vattnet i Pjältån. Ett par av broarna ligger uppströms Natura 2000-området Skriketorpsravinen SE0230306. För dessa två broar söker Trafikverket tillstånd enligt 28 Miljöbalken, Natura 2000. Denna handling utgör samrådsunderlag för tillståndsansökan. Aktuella broar är: Rörbro för riksväg 55 över Pjältån vid Skriketorp (nr 5-1222-1) Bro för järnvägen över Pjältån vid Graversfors (nr 3500-267-1) Skriketorpsravinens Natura 2000-område ligger cirka 5-10 meter nedströms rörbron vid Graversfors och sträcker sig cirka två kilometer nedströms denna bro. Järnvägsbron ligger drygt 800 meter uppströms rörbron. Se karta i figur 1. Figur 1. Karta med aktuella broar (röda ringar) och Natura 2000 Skriketorpsravinen, nedströms broarna. Sjön Näknen syns överst i bilden, uppströms broarna.
Pjältån och Natura 2000 Skriketorpsravinen Naturvärden Skriketorpsravinens Natura 2000-område ligger vid väg 55 strax norr om Norrköping. Natura 2000-området utgörs av Pjältån som rinner genom en ravin och omges av lövskog. Pjältån börjar vid sjön Näknen och mynnar ut i Bråviken vid Loddby. Skriketorpsravinen finns cirka en kilometer söder om utloppet från Näknen, strax efter att Pjältån passerar under väg 55 vid Skriketorp. Skogen inom Natura 2000-området utgörs av en lövskogsklädd ravin. Förekommande trädslag är bl.a. klibbal, ek, asp, lönn, vårtbjörk, rönn och hassel. Det finns gott om död ved, både stående och liggande samt gamla, grova träd. Kryptogamfloran i området är rik. Ett flertal rödlistade arter har påträffats här. INGÅENDE NATURTYPER ENLIGT HABITATDIREKTIVET Kod Naturtyp 3260 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor 9180 Lind-lönnskogar i sluttningar och raviner 1 INGÅENDE ARTER ENLIGT ART- OCH HABITATDIREKTIVET SAMT FÅGELDIREKTIVET Inga arter enligt art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet är upptagna i bevarandeplanen. Länsstyrelsen bedömer att bäcksystemet Pjältån-Hultån är länets viktigaste reproduktionslokal för havsvandrande öring. I Artportalen finns flera registrerade observationer av öring i Pjältån. En observation av den akut hotade fiskarten ål (CR) och den nära hotade arten lake (NT) finns också registrerad i Artportalen. I bevarandeplanen för Skriketorpsravinens Natura 2000-område anges flodnejonöga som starkt hotad. Enligt rödlistan 2010 bedöms den numer som livskraftig och alltså inte längre rödlistad. Under en inventering 2005 påträffades bland annat den mycket försurningskänsliga märlkräftan, Gammarus pulex, i Pjältån. Dessutom påträffades flera andra försurningskänsliga artgrupper såsom iglar, bäckbaggar, snäckor och musslor. 1 Prioriterad naturtyp
Bevarandeplan Bevarandesyften för Skriketorpsravinens Natura 2000-område är enligt gällande bevarandeplan för området: Vattendragets kemiska och fysikaliska kvalitet får inte försämras utan ska vara så bra så att havsöring kan fortplanta sig i området. Vattendraget ska förbättras som leklokal för havsöringen genom att den kulvert som finns i söder tas bort. Verksamheter som finns uppströms i avrinningsområdet, och som allvarligt kan påverka vattendragets kvalitet och kvantitet, ska minimeras i dess påverkan och nya verksamheter kan behöva tillstånd. Arealen av naturtypen Lind-lönnskogar i sluttningar och raviner skall inte minska från dagens 7,5 ha. Strukturer som död ved, gamla träd, gamla ädla lövträd av lönn, ek, ask och lind ska öka i antal/volym över hela området. Funktioner som nedbrytning av ved i olika stadier (levande som död) av vedsvampar och insekter skall fungera. Föryngring av ovan nämnda ädellövträd ska fungera genom naturliga processer i gläntor och luckor. Ev. graninvandring ska aktivt röjas bort med jämna mellanrum. Områdets typiska arter knutna till trädskiktet skall fortleva och helst öka inom området. Hotbild I bevarandeplanen listas olika typer av verksamheter etc. som kan påverka naturtyperna och arterna negativt. Två av dessa berör det aktuella projektet. Dessa är: Vägar/järnvägar; byggande, underhåll och trafik kan orsaka grumling och utsläpp av miljöfarliga ämnen i diken och vattendrag. Broar och vägtrummor kan utgöra vandringshinder och vara flaskhalsar vid höga flöden (med risk för utspolning av vägbankar mm). Kan orsaka grumling vid trumbyten. Planerade åtgärder Bro för riksväg 55 Planerade åtgärder Bron för väg 55 utgörs av en 83 meter lång rörbro med en diameter på tre meter. Restaureringen innebär att rörbron förses med ett utökat rostskydd i form av sprutbetong på insidan. Alla arbeten förutsätter att rörbron är torrlagd.
Innan betongarbeten kan utföras rensas och rengörs rörbron genom högtryckstvätt och eventuellt blästring. Blästeravfall såsom blästermedel (sand) och material som släpper från rörbron (rost och eventuellt smuts) samlas upp och tas om hand. Efter rengöring utförs ytbehandlingen genom att spruta ett tunt lager betong längs rörbrons insidor. På botten gjuts ett något tjockare lager betong. Biotopvårdande åtgärder Vid restaureringen kommer även biotopvårdande åtgärder att vidtas för att förbättra de ekologiska förutsättningarna vid vägbron. Dessa är: Mindre block läggs på botten av vattendraget. Därefter läggs natursten i olika fraktioner för att skapa en naturlik stenbotten genom rörbron. Nedströms rörbron anläggs en mindre bromskloss för att minska risken för utspolning av tillfört naturmaterial. Stoppet utformas så att det inte blir ett vandringshinder. Åtgärder för att minska vattenhastigheten ut ur rörbron och för att höja vattennivån vid utloppet anläggs nedströms rörbron. En minskad vattenhastighet i rörbrons utlopp underlättar för vandrande fisk att ta sig in och igenom rörbron. Uppströms rörbron vidtas åtgärder för att jämna ut flödet och minska vattenhastigheten in i rörbron. Här läggs en bank med lekgrus för öring ut, slumpmässigt varvat med större stenar. Variationen av stora stenar och lekgrus medför både lugnare, och mer turbulenta partier som spolar rent i lekgruset. En utterpassage anläggs genom bron. Arbete i torrhet För att arbetena ska kunna utföras i torrhet kommer invallningar att anläggas upp- och eventuellt nedströms bron. Invallningarna byggs upp av tätt material (sandmassor, sandsäckar och tät duk) som läggs ut i vattendraget med hjälp av grävmaskin. För att kunna utföra invallningen krävs lågt flöde i vattendraget. Sedimentskärm läggs ut i vattnet nedströms bron. Vattnet pumpas genom slangar eller leds i rörledning genom trumman medan arbetena utförs, helst upphängda inuti trumman för att inte vara i vägen för underhållsarbetet. Bro för järnvägen Planerade åtgärder Järnvägsbron vid Graversfors utgörs av en plattramsbro byggd 1961 som en förlängning (för dubbelspår) utav en befintlig kulvert. Bron ligger knappt 300 meter nedströms utloppet från sjön Näknen. Underhållsarbetet omfattar rivning och lagning av skadad betong på brons vingmurar (betongväggar ut mot vattendraget på brons östra sida). Rivningen utförs genom vattenbilning. Vatten från vattenbilning filtreras före utsläpp till vattendraget.
Arbete i torrhet För att arbetena ska kunna utföras i torrhet finns två alternativa metoder. Ett sätt är att, liksom tidigare beskriven rörbro, anlägga invallningar upp- och nedströms bron. För att kunna utföra invallningen krävs lågt flöde i vattendraget. Sedimentskärm läggs ut i vattnet nedströms bron. Vattnet pumpas genom slangar eller leds i rörledning genom bron. Ett alternativt sätt är att bygga en tät konstruktion kring det område på bron som man ska jobba vid och pumpa ut vattnet ur den täta konstruktionen. Vattnet tillåts flöda genom bron vid sidan om den täta konstruktionen. Detta alternativ kan bara användas om entreprenören bedömer att det finns tillräckligt med utrymme under bron. Tidplan Planerade åtgärder utförs under sommaren 2014 då vattennivån i Pjältån är som lägst. Under sommaren ligger inte laxfiskars rom i lekbäddarna, eventuella fågelungar är flygga och många vingade bottendjur har kläckts. Att arbeten sker vid låg vattenföring underlättar planerade åtgärder samtidigt som risken minskar för att grumling transporteras lång väg nedströms. Skyddsåtgärder Nedan ges exempel på skyddsåtgärder som kommer att utföras: Arbetet ska bedrivas på ett sådant sätt att vattenföringen nedströms broarna påverkas i så liten utsträckning som möjligt. Under arbetets gång ska ett kontinuerligt flöde i samma storleksordning som vattendragets aktuella flöde upprätthållas för att inte torrlägga sträckor nedströms och för att inte dämma sträckor uppströms broarna. Det sistnämnda minskar även risken för att fördämningen brister. Grumling av vattendraget ska minimeras. Arbetstiden anpassas till lågvattenflöde för att minska risken att fördämningen brister och för att minska grumlingen. Väderprognoser följs så att arbete undviks under perioder med stora nederbördsmängder eller kyla. Arbetstiden och tiden för invallning görs så kort som möjligt för att minska risken för väderomslag, förändrade flöden och tiden för påverkan i vattendragen. Fördämningar ska vara väl dimensionerade för rådande och potentiella flöden. Fördämningar ska inte orsaka onödig grumling vid borttagande. Om tecken till dämning uppströms blir synliga ska åtgärder genast sättas in för att öka flödet. Rör, slangar, pumpar och annan utrustning ska finnas tillgängliga för att snabbt kunna sättas in vid behov. Beredskap ska finnas för att vid behov
avbryta arbetena och på ett kontrollerat sätt släppa på fördämningen, helt eller delvis, för att kunna leda förbi större mängd vatten. Betongrester, blästeravfall och annat avfall ska samlas upp och får inte släppas ut i vattendraget. Befintlig vattenledning som finns under järnvägsbron aktas. Funktionskrav under driftskedet Vattenhastigheten ska i princip vara oförändrad genom broarna efter utförd åtgärd. Broarna ska inte utgöra vandringshinder. Naturmiljön kring bron ska vara återställd efter avslutat arbete, i den mån den har påverkats av underhållsåtgärderna. Miljökonsekvenser Ingen långsiktig påverkan på vattenkvalitet och flöde kan identifieras av planerade åtgärder. Risk för effekter finns framför allt under arbetstiden och kort tid därefter. Den huvudsakliga påverkan som de planerade åtgärdena kan ge är: Tillfällig torrläggning av broarna och vattenområdena närmast intill dessa. Tillfällig förbiledning av vattnet under anläggningsskedet. Partikelspridning lokalt och nedströms i samband med åtgärder. Vid en oplanerad förbiledning av vatten genom rörbron (olyckshändelse) skulle en mer omfattande grumling samt läckage av blästeravfall kunna ske. En tillfällig förändring av ph skulle också kunna bli följden. Vattenkvaliteten i Pjältån kan påverkas genom grumling från arbetena, framför allt i samband med uppbyggnad och utrivning av invallningar. Invallningar görs av naturligt material och kommer inte att innehålla några skadliga ämnen för vattenmiljön. Mindre kvarvarande rester från rengöring utgörs mestadels av sand och rost. Grumling är en naturlig företeelse i vattendrag, eftersom det även sker i samband med höga flöden. De flesta vattenlevande arter klarar några veckor med ökad grumlighet, vilket är en anpassning till perioder med naturligt höga vattenflöden. Om vatten måste släppas förbi invallningen på grund av oväntade händelser kan större mängder blästeravfall eller betong läcka ut i vattendraget, om det sker under tiden rengöring eller betongförstärkning pågår. Läckagen kan då orsaka grumling och tillfällig ph-höjning i vattendraget (från kalkstenen i cementen). Riskerna för läckage av betong från boarna är små. Betongen härdar snabbt och läcker bara en kort tid efter gjutning (ca 6-7 timmar). Skadligt förhöjda ph-värden i vattnet kan endast uppkomma vid ett värsta scenario i samband med bottengjutning av rörbron.
Sannolikheten för oplanerad förbiledning av vatten i bron är mycket liten eftersom det bara riskerar att hända vid vattenflöden som är högre än vad invallning, pumpar och slangar klarar av. Vid utförande av arbetena kommer nederbörds- och vattenföringsprognoser att följas dagligen. Detta för att ha beredskap för att under kontrollerade former kunna avbryta arbetena och släppa på invallningen för att leda vatten genom broarna, om inte pumpar och slangar klarar förväntade flöden. Även om det skulle inträffa att betong läcker till vattendraget blir skadorna tillfälliga, eftersom det biologiska liv som riskerar att påverkas i vattendraget återhämtar sig. Biotopvårdande åtgärder vid rörbron för väg 55 ger positiva konsekvenser genom att en utterpassage byggs och ån ges en naturlik stenbotten med slumpvis fördelade stenar. Vid utlopp och inlopp till rörbron utförs åtgärder som gynnar vandrande fisk. Angränsande projekt Trafikverket avser även att underhålla nedströms liggande bro i Pjältån, i sydvästra delen av Åby. Denna bro ingår inte i detta samråd. Tidpunkten för åtgärd vid denna bro kommer att samordnas med övriga två broar i Pjältån. Bron i Åby kommer att restaureras med invändig betongsprutning såsom rörbron för väg 55 vid Skriketorp. Kompletterande information Ytterligare information finns att läsa i tidigare framtaget material i ärenden för tillståndsansökan Natura 2000 samt anmälan om vattenverksamhet för vägbron över väg 55. Se http://www.trafikverket.se/ostergotland/. Trafikverket, Tullgatan 8, 631 80 Eskilstuna. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se