Riskanalys bottengjutning och betongsprutning av rörbro

Transkript

1 Uppdragsnr: (9) Gävle PM Riskanalys bottengjutning och betongsprutning av rörbro Bakgrund Inför anmälan om vattenverksamhet för underhållsåtgärder vid 18 vägbroar i Östergötlands län har Trafikverket (genom WSP) haft samråd med Länsstyrelsen i Östergötland (Lst Dnr ). Utifrån samrådet begär Länsstyrelsen en riskanalys för betongsprutning av vägbroar, där kritiska moment och åtgärder för att minimera riskerna beskrivs. Länsstyrelsen vill även att utredningen ska omfatta ett olycksscenario där det framgår vad som händer om invallning brister när betonggjutning pågår och hur naturvärdena i systemet kan påverkas i så fall. WSP har tagit fram riskanalysen på uppdrag av Trafikverket. I arbetet har Mikael Sundh (uppdragsledare bro), Per Maxstadh (broingenjör), Helena Dahlberg (miljöutredare) och Lena Thyberg (miljöutredare/limnolog) deltagit, samtliga vid WSP. Trafikverkets projektledare Johan Severinsson har bidragit med material till arbetet. Metodbeskrivning för underhållsarbeten på bro/trumma Arbetsgången för underhållsarbete i form av betonggjutning och betongsprutning på rörbroar beskrivs nedan. Arbetsgången är tillämpbar även vid andra underhållsåtgärder än betonggjutning/-sprutning, eftersom invallning, förbiledning/pumpning av vatten och rensning/rengöring av rörbro/trumma oftast utförs i samband med alla typer av brounderhållsåtgärder. Förbiledning av vatten Förberedelser för förbiledning av vatten görs innan fördämningar byggs. Vattnet kommer att pumpas genom slangar eller ledas i rörledning genom rörbron medan arbetena utförs, helst upphängda inuti rörbron för att inte bli i vägen för underhållsarbetet. Fördämningar anläggs uppströms och oftast även nedströms bron. Invallningarna anläggs så nära bron som möjligt (vanligen ca 3 meter) och med tätt material (t.ex. morän eller lera) som läggs ut i vattendraget med hjälp av grävmaskin. Om det behövs för att minska grumling från materialet kan sedimentskärm hängas i vattendraget nedströms invallningarna. En alternativ metod för att minska risken för grumling är att anlägga invallningarna med krossmaterial med någon form av tät duk eller presenning. Pumpar läggs uppströms invallningarna för att pumpa vattendragets flöde genom slang eller rörledning förbi invallningen. Oftast byggs ett större rör (diameter ca 500 mm) in i invallningen uppströms bron, som kan fungera som bräddavlopp om vattnet stiger över den nivå som pumpen klarar av. Pumpar, slangar och ledningar bör vara dimensionerade för att klara en viss momentan ökning av dygnsmedelflödet med 60 %. WSP Samhällsbyggnad Norra Skeppargatan Gävle Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 Uppdragsnr: (9) Rensning och rengöring av bron Rensning och rengöring av rörbron invändigt görs genom att material i trumbotten sugs eller spolas ut. Rörbotten och sidorna högtryckstvättas och vid behov blästras. Blästeravfall, d.v.s. själva blästermedlet (sand) och material som släpper från röret (rost och eventuellt smuts), ramlar ner inne i det torrlagda röret och blåses ihop i högar med hjälp av tryckluft för att kunna samlas upp och tas om hand. Därefter spolas röret av med vatten för att få bort eventuell kvarvarande smuts (damm). Detta vatten rinner vanligen bara ut, men om vattendraget är känsligt kan vattnet omhändertas och filtreras genom fiberduk innan det släpps ut. En sådan filtrering är dock omständig att få till och görs endast om det verkligen är motiverat. Betonggjutning och betongsprutning Efter rengöring utförs ytbehandling av rörbron. Först utförs betonggjutning av rörets botten genom armerad pågjutning. Pågjutningen utförs till tjockleken ca 0,1 meter mitt i röret, för att tunna ut något mot rörets sidor. I rörändar utförs betonggjutningen även på undersidan av röret, i princip enligt figur 1. Röränden grävs fram för detta om den inte redan ligger fri. Erosionsskydd av krossmaterial byggs upp mot bottengjutningen i röränden och om det behövs planas ut mot vattendragets botten. I de flesta fall ersätter bottengjutningen det utrymme som tidigare utgjorde naturligt bottensediment i trumman. Om krav finns på en naturlig bottenstruktur efter utförd åtgärd kan naturligt material som stenar och grus läggs på bottengjutningen. Rörbron förses med ett utökat rostskydd i form av sprutbetong. Rörets sidor sprutas med betong till en tjocklek av ca 0,03 meter. Sprutningen ansluts till bottengjutningen och utförs oftast ungefär till halva rörets höjd, dock minst 0,3 meter över rörets korrosionsangrepp. I rörändar utförs betongsprutning även på utsidan, i princip enligt figur 1. Sprutbetong kommer att täcka blästrad yta samt 5 cm ovanför blästrad yta. Arbetstiden för bottengjutning och betongsprutning är någon dag per moment. Bottengjutningen görs i en första etapp och behöver härda något dygn innan betongsprutning kan utföras. Figur 1. Principskiss betongsprutning av rörets ände. Även betonggjutningen i botten av röret görs på motsvarande sätt.

3 Uppdragsnr: (9) Återställande av vattendrag och arbetsytor Så snart betongen har härdat återställs vattendraget och arbetsytorna i anslutning till vattendraget. Fördämningen tas först bort nedströms. Därefter grävs fördämningen uppströms stegvis bort sakta och försiktigt, samtidigt som pumpningen av vatten fortsätter och om möjligt ökas för att minska risken för genombrott av vallen i samband med bortgrävningen. Eventuell sedimentskärm nedströms invallningarna tas bort sist. Arbetsområdet på land och i anslutning till vattendraget återställs som innan arbetena påbörjades och tillvaratagen vegetation återförs. Total arbetstid för hela underhållsåtgärden inkl. för- och efterarbeten är ca 3-4 veckor. Riskbedömning invallning Nedanstående riskbedömning är tillämpbar även vid andra underhållsåtgärder än betonggjutning/-sprutning, eftersom invallning och förbiledning/pumpning av vatten vanligen görs i samband med alla typer av brounderhållsåtgärder i vatten. Skillnaden med denna metod är risken för läckage av betong, men den risken finns även vid en del alternativa metoder (se vidare avsnitt om Alternativa metoder nedan). Alla arbeten i vatten utförs under årstid med låga flöden och vattennivåer, vilket är nödvändigt av både tekniska och miljömässiga skäl. Kritiska moment Enstaka incidenter har tidigare inträffat i samband med invallning av vattendrag för underhållsåtgärder på broar. De kritiska moment som kan identifieras i samband med invallning av vattendrag beskrivs nedan: Pumpning, förbiledning av vatten: En fungerande lösning för pumpning av vattendragets flöde är en förutsättning för att metoden med dämning av vattendraget ska fungera. Pumpar och slangar/rörledningar måste ha dimensioner som klarar vattendragets flöde. Som ovan nämnts bör pumpar, slangar och ledningar vara dimensionerade för att klara en viss momentan ökning av vattendragets flöde. Det är även viktigt att arbetena inte utförs sen höst, vinter eller tidig vår, då det finns risk att pumpar samt vatten i slangar och rör fryser. Kraftig nederbörd: Om kraftig nederbörd inträffar, så att flödet i vattendraget ökar mer än vad pumpar och slangar/rörledningar genom rörbron klarar av, ska om möjligt åtgärder genast sättas in för att öka flödet. Rör, slangar, pumpar och annan utrustning ska finnas tillgängliga för att snabbt kunna sättas in vid behov och utöka flödeskapaciteten förbi bron. Om sådana åtgärder inte är möjliga eller inte är tillräckliga, är det viktigt att arbetena avbryts och fördämningen tas bort på ett kontrollerat sätt, helt eller delvis utifrån förutsättningarna. Arbetena får sedan fortsätta först när flödet i vattendraget har återgått till hanterbart utifrån tillgänglig utrustning.

4 Uppdragsnr: (9) Alla moment i samband med betonggjutning och betongsprutning klarar att avbrytas med kort varsel, förutom själva gjutningen/sprutningen. Innan just dessa moment påbörjas krävs god framförhållning och kontroll av väderprognoser så att inte ett oväder är i antågande just närmaste veckan. Gjutningen och sprutningen tar trots allt endast några dagar, varför det normalt inte ska behöva vara några problem med framförhållningen. Utrivning av invallning: Borttagande av fördämningen ska ske etappvis och försiktigt, utan kraftigt påsläpp av vatten, för att minska risken för genombrott i vallen i samband med bortgrävning och minska risken för spridning av grumling. Pumpning av vatten ska fortgå och om möjligt ökas i samband med bortgrävning av vallen. Eventuell sedimentskärm nedströms i vattendraget bör sitta kvar tills invallningen är borttagen och risken för grumling har avtagit. Olycksscenario Om vallen brister Risken för att invallningen ska brista får anses vara mycket liten. Sett till hur ofta metoden med invallning för broåtgärder används så är det endast vid ett fåtal tillfällen som incidenter har inträffat. Incidenterna förefaller främst vara relaterade till dimensionering av förbiledning och pumpning av vatten. Vid ett känt tillfälle har fördämning brustit p.g.a. höga flöden sent på hösten, men då har även andra brister funnits i utförandet. Framförhållning och god kontroll över verksamheten är viktigt för att minimera riskerna för att incidenter inträffar. Om invallningen trots allt skulle brista, kommer olycksscenariots utfall att bero av vad vattendraget har för flödes- och vattenkvalitetsförhållanden samt under vilka arbetsmoment som vallen brister. Grumlande partiklar: Materialet i invallningen (främst eventuellt finmaterial) kommer att kunna orsaka partikelspridning och grumling i vattendraget om vallen brister. Spridningen av partiklar kommer att bero av vattendragets flödesförhållanden. Eventuella sedimentavskärmningar nedströms invallningen förmår troligen begränsa grumlingsspridningen, under förutsättning att dessa sitter kvar trots plötsligt ökat flöde. Om invallningen brister i samband med rensning och rengöring av rörbron kan även naturligt bottenmaterial från rörbron, blästringsmedel i form av sand samt rost (järnoxid) från plåttrumman spolas med ut i vattendraget, men orsakar sannolikt inte större påverkan än vad grumlingen från invallningsmaterialet gör. Grumling är en naturlig företeelse i vattendrag och förekommer vid naturligt högre flöden också. De flesta vattenlevande arter klara några veckor med ökad grumlighet, vilket är en anpassning just för att den naturliga grumlingen ökar vid kraftiga vattenflöden (Rivinoja och Larsson 2000). Om grumlingen däremot pågår i månader kan den vara skadlig för fisk och andra vattenlevande djur. Fiskrom, musslor och andra bottenlevande djur drabbas dock i högre utsträckning av grumling, bl.a. genom syrebrist, eftersom de inte kan flytta på sig (Rivinoja och Larsson 2000). Dessa arbeten planeras till sensommaren (juli-augusti), som oftast är en lågflödesperiod i vattendragen och som är minst känslig för laxfisk.

5 Uppdragsnr: (9) Betongspridning: Om invallningen brister i samband med att betonggjutning eller betongsprutning pågår finns det risk för ökat ph i vattendraget, till följd av betongens innehåll av kalk. I betong ligger ph vanligen på ca 12-14, men både högre och lägre ph-värden förekommer. Flödesförhållandena och därmed spädeffekten i vattendraget kommer att ha betydelse för hur stor ph-höjningen i vattendraget blir. Betong består till mindre än en femtedel av cement (d.v.s. mald kalksten som har hettats upp, se vidare under rubrik Betong som materialval nedan ). Mald kalksten används även vid kalkning av sjöar och vattendrag för att minska surhetsgraden i vattnet. Kalkdoser på ett stort antal ton kalciumoxid (d.v.s. upphettad kalksten, s.k. bränd kalk) per år är inte ovanligt i vattendrag (från ca 25 ton upp till några hundra ton per år förekommer i IKEU-vattendrag, Wilander 2009). Det är givetvis lokalberoende i varje specifikt vattendrag hur stor kalkdos ett vattendrag kan klara utan att påverkas av en phhöjning, men de eventuella mängder av cement som kan frigöras till vattendraget vid en incident i samband med betongsprutning kommer inte att uppgå till de mängder kalk som tillförs i samband med kalkning. Även om vattendragen vid aktuella brolägen inte är försurade är risken liten för en ph-höjning som negativt påverkar värdena i vatten. Troligen kommer inte så stora mängder av betong att frigöras till vattnet, även om inte betongen har härdat. Det är främst finmaterialet i betongen som kan frigöras och bidra till grumling och ph-höjning i vattendraget. Finmaterialet kommer att sedimentera på lugnflytande partier i vattendraget, lika som övriga grumlande partiklar från t.ex. invallningsmaterialet. Härdningsprocessen startar direkt vid betonggjutning och betongsprutning. Betongen kommer troligen inte att släppa i större sammanhållna massor från gjutningen/sprutningen och riskerar därför inte att orsaka härdade betongklumpar nedströms i vattendraget. Betong som materialval Betong består i princip av naturligt material och tillverkas till största del (ca 80 %) av grus, sand och stenar i lämplig storlek. Näst största innehållet står cement för (ca 14 %), d.v.s. mald kalksten som hettats upp. Vatten utgör resterande del (ca 6 %) för att härdningsprocessen ska starta. Ibland tillförs även små mängder tillsatsmedel (ca 0,1-0,3 %) för att förbättra betongen i något avseende, till exempel ifråga om frostbeständighet eller gjutbarhet (HeidelbergCement 2013). Skyddsåtgärder För att minska eventuella skador på natur och miljö i anslutning till bron samt omkringliggande vattenområden kommer nedanstående skyddsåtgärder att utföras: Flöde Arbetet ska bedrivas på ett sådant sätt att vattenföringen nedströms bron påverkas i så liten utsträckning som möjligt. Under arbetets gång ska ett kontinuerligt flöde i samma storleksordning som vattendragets aktuella flöde upprätthållas för att inte torrlägga sträckor nedströms och för att inte dämma sträckor uppströms rörbron. Det sistnämnda minskar även risken för att fördämningen brister.

6 Uppdragsnr: (9) Grumling Grumling av vattendraget ska minimeras. Arbetena ska utföras med hänsyn till risken för grumling vid anläggning och utrivning av fördämning, liksom vid omhändertagande av grumlande material från blästring och rengöring. Beroende på vattendragets känslighet kan ett mindre grumlande material användas till fördämning, och sedimentskärm kan anläggas nedströms fördämningen. Erosionsskydd ska innehålla en låg andel finmaterial. Arbetstid Arbetstiden anpassas till lågvattenflöde för att minska risken att fördämningen brister och för att minska grumlingen. Väderprognoser följs så att arbete undviks under perioder med stora nederbördsmängder eller kyla. Arbetstiden görs så kort som möjligt för att minska risken för väderomslag, förändrade flöden och påverkanstiden för vattendraget. Dämning av vattendraget görs inte innan stundande semestrar, långhelger eller andra långa uppehåll i arbetet. Arbetstiden förläggs till period då känsligheten för djurliv är som lägst i vattendraget, normalt under perioden juli-augusti. Fördämningen Fördämningen byggs upp enligt en säker metod där risken för att fördämningen brister är mycket liten. Fördämningen ska vara väl dimensionerad för rådande och potentiella flöden. Fördämningen ska inte orsaka onödig grumling vid borttagande. Avfall Avslut Om tecken till dämning uppströms blir synliga ska åtgärder genast sättas in för att öka flödet. Rör, slangar, pumpar och annan utrustning ska finnas tillgängliga för att snabbt kunna sättas in vid behov. Beredskap ska finnas för att vid behov avbryta arbetena och på ett kontrollerat sätt släppa på fördämningen, helt eller delvis, för att kunna leda förbi större mängd vatten. Betongrester, blästeravfall och annat avfall ska samlas upp och får inte släppas ut i vattendraget. Avfall omhändertas enligt SFS 2011:927. Kantvegetation som eventuellt tas bort återetableras för skuggning av vattendraget. Utloppet av rörbroar erosionsskyddas så att inte material spolas bort. Borttagande av fördämningen ska ske etappvis och försiktigt utan kraftigt påsläpp av vatten för att minska risken för genombrott i vallen och minska grumlingen.

7 Uppdragsnr: (9) Kontroll Invallningar, pumpar, slangar/rörledningar och eventuella sedimentskärmar kontrolleras dagligen för att säkerställa funktionen hos dessa och därmed minska risken för påverkan i vattendraget under arbetenas utförande. Funktion efter utförd underhållsåtgärd Vattenhastighet Vattenhastigheten blir i princip oförändrad genom rörbroarna efter utförd åtgärd. Tvärsnittsarean minskar endast marginellt i rörbroarna till följd av betonggjutning och betongsprutning, eftersom rörbroarnas diameter är stor (> 2 meter) och lagret som betongsprutas blir litet i sammanhanget (ca 3 cm). Betonggjutningen i rörets botten blir ca 10 cm hög mitt i röret för att minska ut mot rörets sidor. Den ersätter i stort sett det naturliga vattendragssediment som rörbroarna redan idag har i botten och innebär då ingen minskning av rörets tvärsnittsarea. Om det finns anledning att återskapa naturlig vattendragsbotten i rörbron kan stenar och grus läggas ovanpå bottengjutningen, om än inte lika tjockt som befintligt bottenmaterial i broarna (se vidare nedan). I en rörbro med diameter 2,2 meter minskar exempelvis rörets tvärsnittsarea med ca 4-6 %, beroende på hur högt upp längs rörets sidor som betongsprutning utförs (4 % avser sprutning till halva rörets höjd, medan 6 % avser sprutning runt hela röret). Tvärsnittsarean som är tillgänglig för vattenflöde är 3,80 m 2 innan åtgärd i en rörbro med 2,2 meters diameter, vilket kan jämföras med 3,66 m 2 om endast halva rörets höjd betongsprutas respektive 3,56 m 2 om hela röret betongsprutas. I verkligheten blir skillnaden före och efter åtgärd mindre än nämnda värden, eftersom även bottengjutningen ingår i beräkningen men den ersätter (som ovan nämnts) i princip den volym som det naturliga bottenmaterialet utgör idag. Om endast 3 cm betongsprutning räknas med i areaförändringen (och bottengjutningen försummas) blir tvärsnittsarean efter åtgärd 3,70 m 2 om endast halva rörets höjd betongsprutas och 3,60 m 2 om hela röret betongsprutas, vilket innebär en minskad tvärsnittsarea med ca 3-5 %. Som exempel på vattenhastigheter har beräkning utförts med Colebrooks samband för delvis fyllda cirkulära rör. Friktionskoefficient motsvarande betong (1,0) har använts. Beräkning har gjorts för rör med diameter 2,2 meter och som ligger med 2 respektive 5 lutning (det är sällan större lutning än så på trummor och rörbroar), före respektive efter förstärkning (infodring) med 3 cm betonglager i röret. Vid en medelvattenföring på 0,5 m 3 /s ökar vattenhastigheten med 0,01 m/s efter utförd förstärkning jämfört med innan, vid såväl 2 som 5 lutning på röret. Vattennivån i röret ökar i båda fallen med 0,3 cm, vilket motsvarar en ökad vattenfyllnadsgrad i röret med 0,5 % efter utförd förstärkning. Sammantaget bedöms därför förstärkningsåtgärdens betydelse för vattenhastigheten i rörbroarna som försumbar. Vandringshinder och naturlig vattendragsbotten Bottengjutningen bedöms inte bli något vandringshinder vid rörbroarna, eftersom erosionsskydd av krossmaterial byggs upp mot bottengjutningen i röränden och om det behövs planas ut mot vattendragets botten. Det är endast vid mycket låga flöden som bot-

8 Uppdragsnr: (9) tengjutningen skulle kunna orsaka problem i någon enstaka av rörbroarna, men vid sådana flödesförhållanden kan vandringsbarheten vara begränsad även idag. Rörbroarna är normalt förlagda under vattendragets naturliga botten. Som tidigare nämnts ersätter bottengjutningen det naturliga bottenmaterial som idag kan finnas i rören. Fiskar och bottenlevande organismer ska obehindrat kunna ta sig upp- och nedströms bron även efter utförd förstärkningsåtgärd. På bottengjutningen kan naturligt material som stenar och grus läggas om det krävs att trumman ska få en naturlig vattendragsbotten även efter underhållsåtgärden. Även naturmiljön kring bron återställs efter avslutat arbete, i den mån den har påverkats av underhållsåtgärderna. Alternativa metoder till betongsprutning Länsstyrelsen har efterlyst alternativa underhållsmetoder till betongsprutning av rörbroar, eftersom betongsprutning anses innebära stora risker för skador på naturvärden i flera av berörda vattendrag. Betongsprutning är en ytbehandlingsmetod och är lämplig vid avrostning < 20 % av rörets tjocklek. De flesta identifierade risker och kritiska moment i samband med betongsprutning är dock gemensamma med andra underhållsmetoder, eftersom invallning och förbiledning/pumpning av vatten vanligen görs i samband med olika typer av underhållsåtgärder på konstruktioner i vatten samt brobyten. Endast i undantagsfall genomförs brounderhåll eller brobyte utan att torrlägga vid broläget. Det är dock också förknippat med risker, bl.a. blir arbetena svåra att genomföra på ett kontrollerat sätt. Risken för grumling, läckage och vattenkvalitetspåverkan i vattendraget är betydligt större jämfört med vid torrläggning. Istället för att valla in vattendraget och pumpa/leda förbi vattnet i slangar och rör, kan en ny vattendragsfåra anläggas under arbetstiden. Det medför dock ett stort ingrepp i naturmiljön vid brolägena och orsakar ofta större grumlingsrisk eftersom vattendraget då rinner genom nyexponerad mark där stor mängd finmaterial kan frigöras. Betongsprutning som underhållsmetod har inga begränsningar i vilka rördimensioner metoden klarar, vilket däremot gäller för vissa alternativa metoder. Ingjutning (infodring) med glasfiberförstärkt plast på trummans insida klarar rördimensioner upp till ca 2 meters diameter (Aarsleff rörteknik 2013 och TrumRenovering AB 2013), och är därför inget alternativ vid aktuella brolägen där rördimensionerna överstiger 2 meter. Plasten kräver dessutom upphettning för att härda, vilket också innebär risker för vattendraget i händelse av incident. Halvsulning kan vara ett alternativ till betongsprutning. Denna metod kan användas vid avrostning > 20 % av rörets tjocklek och kan ses som en förstärkning eller en metod att återställa konstruktionens funktion. Metoden är lämplig på vägar med hög trafikintensitet, eller där vägtrafiken inte går att stänga av. Vid halvsulning sätts en ny plåt in i nedre halvan av röret och betong på ca 0,1 meters tjocklek gjuts mellan den gamla och den nya plåten i röret. Halvsulning tar dock mer av rörets tvärsnittsarea i anspråk jämfört med betongsprutning, vilket kan få betydelse för flödeshastigheten genom röret och för uppkomst av vandringshinder. Dessutom kräver det också hantering av betong och därmed likartade risker som vid betongsprutning. Även utbyte av rörbron är ett alternativ till betongsprutning. En ny bro har längre teknisk livslängd jämfört med betongsprutning. Däremot innebär det en högre investeringskostnad och större störning för trafiken på bron i samband med att arbetena utförs,

9 Uppdragsnr: (9) varför den samhällsekonomiska kostnaden blir tydligt större. Arbetet med byte av bro beräknas till cirka en vecka och den totala entreprenadtiden uppskattas till cirka fyra veckor, alltså ungefär lika eller möjligen något längre arbetstid än vid betongsprutning. Den tekniska livslängden för en ny bro bedöms till 80 år, medan livslängden för halvsulning bedöms till 40 år. Livslängden för betongsprutning är inte känd p.g.a. att metoden endast har använts sedan 1990-talet, men uppskattas åtminstone till ca år och kanske längre. Fördelen med att välja en metod med lång livslängd är att det dröjer längre tills åtgärd i vattendraget behöver göras på nytt, men det är trots allt relativt långa intervall tills åtgärd krävs på nytt oavsett metodval. Referenser Aarsleff rörteknik Produktblad vägtrummor Aarsleffs relining av trummor i väg- och banvall. HeidelbergCement Information hämtad på hemsida under november Rivinoja, P. och Larsson, S Effekter av grumling och sedimentation på fauna i strömmande vatten en litteratursammanställning. SLU, Institutionen för Vattenbruk. TrumRenovering AB Presentationsmaterial TUBUS SYSTEM. Wilander, A Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen (kapitel 3a i Utvärdering av IKEU Syntes och förslag). Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 6302: