PÅVERKAN PÅ NATURA 2000-OMRÅDE: Anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken eller ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken.

Transkript

1 PÅVERKAN PÅ NATURA 2000-OMRÅDE: Anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken eller ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken. Information om Natura 2000-områden och natur- och kulturvärden finns på Länsstyrelsens karttjänst Bevarandeplaner som visar hotbild och naturvärden för enskilda Natura 2000-områden finns på Åtgärder, utanför eller inom ett Natura 2000-område, som kan påverka naturmiljöerna eller arterna som Natura 2000-området ska skydda kan kräva tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken. Om det är oklart om verksamheten kräver tillstånd eller inte kan ärendet inledas som ett samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Sökandens namn Trafikverket Bo Svensson Adress Box 1140 Postadress Eskilstuna E-post adress bo.l.svensson@trafikverket.se Jag som skriver ansökan är Telefon bostad Telefon arbete Mobil markägare entreprenör X konsult arrendator annat Markägarens namn Fastighets AB Solen & Co Adress Box 7077 Postadress Norrköping Berörd/a fastighet/er Kvillinge-Skriketorp 3:3 Har markägaren godkänt planerad åtgärd / -er? Telefon bostad Telefon arbete Mobil Kommun Norrköping JA Fastighetsägaren har underrättats genom utskick av kopia på denna ansökan. Namn på skyddat Natura 2000-område som berörs SE Skriketorpsravinen Berörs området av annat områdesskydd? (ange område) Strandskydd 100 m Ansökan avser samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken X tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken VÄND

2 Till ansökan bifogas miljökonsekvensbeskrivning (MKB) (ska ingå i tillståndsansökan) X ja nej Beskrivning av ingreppet samt syfte Se miljökonsekvensbeskrivning. Tidpunkt för åtgärden / -erna Arbetet kommer att utföras under perioden december-februari 2012/2013 och beräknas ta två månader. Om en längre period med höga flöden förväntas kommer arbetet att flyttas fram till sommaren Beskrivning av området som berörs av ingreppet, omfattning av ingreppet och bedömnig av naturvärden som riskerar att skadas (t.ex. flora, djurliv, träd etc.) Se miljökonsekvensbeskrivning. Beskrivning av omgivande markområden Se miljökonsekvensbeskrivning. Beskrivning av alternativa lösningar eller alternativa lokaliseringar som kan förhindra eller begränsa påverkan på Natura 2000-området (ange även ekonomiska förutsättningar/inverkan på andra intressen för olika alternativ) Se miljökonsekvensbeskrivning. Planerade skydds- och/eller kompensationsåtgärder Se miljökonsekvensbeskrivning. Omfattas området / områdena av miljö- eller kulturmiljöstöd? ja X nej Om ja, ange vad? Finns det några närboende som kan komma att störas av åtgärden / -erna? X ja nej Om ja, har dessa informerats? ja nej Vilka är de? Ca 50 m från arbetsföretaget finns en bebyggelsegrupp som kan komma att störas av buller. Det är framförallt den kompressor som används vid betongsprutning som bullrar. Tiden för betongsprutningen är ca 12 arbetsdagar. Önskvärt är att arbetet kan ske 7-20 vardagar.

3 Övriga uppgifter Till ansökan skall bifogas En översiktskarta där området för åtgärder har markerats. En detaljkarta eller skiss som visar åtgärdernas lokalisering och omfattning. Fotografier på berört område bör bifogas för att underlätta Länsstyrelsens handläggning av ärendet. Ort Norrköping Datum Underskrift ÖVRIGA UPPLYSNINGAR Vid eventuella frågor kontaktas Länsstyrelsens Naturvårdsenhet (vxl). Var noga med att fylla i uppgifterna ovan, komplettering av ärendet leder till förlängd handläggningstid. Observera dock att komplettering kan komma att krävas även om ovanstående uppgifter lämnats. Ansökan sänds till: Länsstyrelsen Östergötland, Naturvårdsenheten, LINKÖPING

4

5

6

7 Rörbron vid Skriketorp under Rv 55 är i dåligt skick och behöver repareras. Bron ligger 10 km norr om Norrköping vid Övre Skriketorp (karta 1-3). Karta 1. Översikt. Karta 2. Berörd fastighet Kvillinge-Skriketorp 3:3 med lägen för bro, Natura och etableringsplats.

8 Arbetet kommer att utföras under perioden december-februari 2012/2013 och beräknas ta två månader. För åtkomst av arbetena ska ån torrläggas genom invallning av uppströmssidan. Vallen läggs 7-8 m från rörmynningen och består av sandmassor, sandsäckar och tät duk. Tillfällig rörledning anordnas för vattengenomströmning där vattnet pumpas eller leds förbi genom röret. Ingen uppdämning av vattenflödet kommer att ske. Nedströmssidan av trummans botten på insidan kommer att tätas så att inget läckage under arbetet kan ske. Rörets botten kommer efter rensning och blästring pågjutas med 200 mm betong med ingjutna mindre kantiga/platta block som fäste för den natursten med blandade fraktioner (0-250 mm) som läggs ut i rörets botten. Rörbrons upp- och nedströmsläge kompletteras med naturgrus mm med inslag av enstaka större stenar. Rörbrons väggar kommer att beläggas med sprutbetong. En utterpassage monteras längs trummans insida med anslutningar till mark vid båda ändar. I ytan ska naturgrus gjutas fast och vid ändarna ska markeringsstenar också gjutas fast. En grusad yta vid väg på uppströmssidan av bron kommer att vara etableringsyta. Karta 3. Broläge och Natura 2000-område. Arbete som påverkar vattenmiljön får inte utföras under öringens lektid (september-november). Under arbetet måste kontinuerligt flöde i ån säkerställas och flödet får aldrig understiga normalvattenföring, MQ som är 0,52 m3/s. Vid invallningen av trumman då förbiledningsrör ska installeras kan en kortvarig grumling uppstå. Denna del av arbetet går snabbt och om grumling sker är mängden material liten.

9 Arbetet i trumman kommer att ske torrt och invallat vilket gör att slam från blästring eller betong från gjutning och sprutning inte kan läcka ut och därmed elimineras risk för grumling och phhöjning. Vid perioder av högflöden finns risk för att förbiledningen inte räcker till och trumman blir vattenfylld. Om detta sker då betong gjuts eller sprutas kan obrunnen betong läcka ut och ge en skadlig ph-chock. För att förebygga en sådan situation kommer nederbördsprognoser att hämtas in från SMHI vid behov så att gjutning kan planeras till period med låga flöden eller stoppas om höga flöden hotar. Under kortare tid (1-2 dygn) kan också dammägaren, Norrköpings kommun, reglera ned flödet till normalvattenföring (0,52 m3/s) vid den hålldamm som finns ca en km uppströms vid sjön Näknens utlopp. För att undvika negativa effekter vid arbetenas genomförande kommer dessutom följande åtgärder att vidtas: Arbete utförs så att läckage av skadliga ämnen såsom diesel, oljor, kemikalier etc förhindras. Saneringsutrustning för mindre oljeläckage kommer att finnas på platsen. Oljeprodukter och kemikalier kommer att förvaras på ett sådant sätt att ett direkt utsläpp i Pjältån inte kan ske och så att eventuellt läckage fångas upp av invallad yta. Buller från sprutkompressorn kan störa närboende begränsad tid, ca 12 arbetsdagar. Arbetet kommer att ske under vardagar kl och förväntas inte överstiga en ekvivalent ljudnivå på 60 dba vid fasad och 45 dba inomhus. Landområdet närmast mynningen, ett ca 20 m långt avsnitt av ån som gränsar till N2000- området, består till stor del av vägslänter med ung ganska gles lövskog (ca år) dominerad av asp, lönn och hassel. Den ringa åldern gör att det är ont om död ved annat än i klena dimensioner. I fältskiktet finns arter som träjon, lundgröe, nässla och nejlikrot. Just vid trummans mynning strömmar vattnet för att efter 2-4 m, beroende på flödet, bli något mer lugnflytande då ån breddas och djupnar något. Trumman och dess närmsta omgivningar är förstås starkt påverkade av att den en gång anlagts där. Påverkan inleddes redan vid kvarn- och masugnstiden för flera hundra år sedan. Denna påverkan förstärktes vid tiden för anläggningen av vägbanken och nuvarande rörbro (1969). Själva trumman erbjuder inte mycket till naturlig miljö för vattenlevande organismer men den bedöms inte som ett vandringshinder i länsstyrelsens rapport från 2006 och inte heller vid fältbesök Dock finns en mindre fallsträcka direkt nedströms trumman som kan begränsa svagsimmande arter. Motsvarande situation råder i uppströmsläget där bottenmaterial

10 ansamlats och som gett ett kortare fallparti in i trumman. Vattenhastigheten i trumman är relativt låg. De ingående naturtyperna är Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor (3260) samt Lind-lönnskogar i sluttningar och raviner (9180). Tre kilometer norr om Åby utgår Pjältån från sjön Näknen och söderut för att mynna ut i Bråviken vid Loddby. Ca 1 km söderom utloppet från Näknen skär sig Pjältån ner i en ravin, Skriketorpsravinen. Skriketorpsravinen är varierad med flera små sidoraviner och avsnörda korvsjöar. Kring Pjältån växer en lummig lövskog med flerskiktad karaktär. Ek, björk, asp och alm samt ask, lönn och hägg finns i trädskiktet. Alridåer kantar ån. Både alarna och de flesta ekarna är imponerande grova. Här och var har grova stammar fallit rakt över fåran. Annars är träden relativt unga. Till den flerskiktade karaktären bidrar även buskskiktet som är mycket välutvecklat med hassel, skogstry, hägg och ask som de vanligaste arterna. Det gynnsamma lokalklimatet kring bäckfåran gör området artrikt. Till floran hör arter som strutbräken, bäckbräsma, källarv, bäckveronika, blekbalsamin, skärmstarr, storrams, lungört och rödblära. I norra delen av fåran ha ett par kvarnar legat, men endast de stensatta sidomurarna av dämmena återstår. I Skriketorpsravinen finner man en mycket artrik och värdefull kryptogamflora. Lavfloran utgörs bl a av den sällsynta arten rödbrun blekspik samt krävande arter som brun nållav och lunglav. Vidare finns här de sällsynta vedtickorna sydlig anisticka och blekticka samt den krävande fläcktickan och den för insekter viktiga svaveltickan. Bland mossorna hittar man stubbspretmossa, guldlockmossa och trubbfjädermossa. Fjärilsfauna ligger inte långt efter med flera sällsynta arter. I de rika lundmiljöerna lever fjärilar som gulryggig fältmätare (Ediptopera capitata) och springkornfältmätare (Xanthorhoe biriviata). I torrare miljöer finner man den missgynnade klöverblåvinge (Glaucopsyche alexis) och till gamla aspar och ekar är mindre träfjäril (Lamellocossus terebra) respektive vitgrått träfly (Lithophane ornitopus) knutna. Man finner även arter som trollspinnare, tvärlinjerat vickerfly och brungrå högstjärt. Dessutom har man i området funnit bålgeting. Vintertid kan man få se strömstare fiska i ån. I Pjältån finns bl a den starkt hotade (livskraftig enligt senaste rödlistan 2010, Vecturas kommentar) fisken flodnejonöga. Bäcksystemet Pjätån- Hultån bedöms även vara länets viktigaste reproduktionslokal för havsvandrande öring. I området finns 4 äldre dämmen, som idag är helt eller delvis raserade. En ledningsgata går igenom området i höjd med dagens infart till Nedre Skriketorp. Längst ned i söder finns det idag en kulverterad sträcka av Pjältån på ca 50 meter. Inga kända fornlämnar finns inom Natura 2000-området, däremot finns det troligen lämningar både norr ochsöder om området. (Utdrag från bevarandeplanen för Skriketorpsravinen fastställd ). Trots stark fysisk påverkan i vattendragsfåran kan man beskriva vattenmiljön i Skriketorpsravinen som en varierad och bra strömvattenbiotop med varierat bottensubstrat. Trots omfattande fysisk påverkan i ravinens strömfåra bedömdes vattenmiljön biotopmässigt till stor del vara naturlig i karaktären med en utpräglad strömvattenkaraktär. Miljön är mycket bra för öringlek och för uppväxande öring. (Utdrag från Biotopkartering av åtta vattendrag inom Östergötlands läns basinventering år 2006 Peter Gustafsson ekologi.nu / Länsstyrelsen.). Enligt delmål 1 i miljömålet Levande sjöar och vattendrag skall 50 % av våra särskilt värdefulla vattenmiljöer långsiktigt säkerställas. Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor utpekade inom Natura 2000 ingår bland dessa. För att uppnå gynnsam bevarandestatus för naturtypen behövs också restaurering av vattendrag. Enligt delmål 2 i miljömålet skall minst 25 % av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen restaureras senast år 2010.

11 Vattendragets kemiska och fysikaliska kvalitet får inte försämras utan ska vara så bra så att havsöring kan fortplanta sig i området. Broar och vägtrummor kan utgöra vandringshinder och vara flaskhalsar vid höga flöden (med risk för utspolning av vägbankar mm). Kan orsaka grumling vid trumbyten. Utsläpp av föroreningar från punktkälla, t ex avlopp, industri, täkt eller annan verksamhet. - Viss grumling kan komma att ske då invallning av trumman genomförs. Om grumling sker kommer den att vara kortvarig. - Vid perioder av högflöden finns risk för att förbiledningen inte räcker till och trumman blir vattenfylld. Om detta sker då betong gjuts eller sprutas kan obrunnen betong läcka ut och ge en skadlig ph-chock. - Under arbetet, som kommer att pågår under ca två månader, kommer trumman att vara ett definitivt vandringshinder. - Buller från sprutkompressorn kan störa närboende begränsad tid, ca 12 arbetsdagar. Arbetet kommer att ske under vardagar kl och förväntas inte överstiga en ekvivalent ljudnivå på 60 dba vid fasad och 45 dba inomhus. Åtgärder som kommer att ge positiva effekter - Eftersom trummans botten kommer att täckas med en rejäl päls av natursten kommer bottensubstratet att bli klart bättre för vattenlevande organismer t ex öring. Materialet som läggs i trumman lämpar sig för lek. - Den natursten kommer att läggas ut vid mynningarna förenklar passage för svagsimmande arter. - Trumman görs passerbar för t ex utter. Bedömning Att trumman kommer att vara ett vandringshinder under ca två månader är en påverkan som med rimliga medel inte går att undvika. För övriga moment kommer de försiktighetsåtgärder (se under rubriken Försiktighetsåtgärder för huvudalternativet sida 5) som kommer att vidtas göra att den påverkan som en renovering av rörbron enligt huvudalternativet bli begränsad. Sammantaget bedömer vi att ingen av de i bevarandeplanen utpekade arternas populationer i området kommer att minska eller försvinna. Inte heller bedöms att bevarandevärda arter minskar. Tvärtom är de förbättringar för faunan som utförs i och i anslutning till trumman i linje med bevarandeplanens mål och syften. Inga konsekvenser på kort sikt förutom viss kortvarig bullerstörning. Om renoveringen genomförs längre fram kan det tänkas att en renovering blir än mer komplicerad och får en större utsträckning i både tid och rum. Konsekvenserna för Natura 2000-området riskerar att blir större. En naturlig följd av en uppskjuten renovering kan vara att man måste genomföra Alternativ 2, se nedan.

12 Arbetet skulle pågå under lång tid och riskerar att ge stora konsekvenser på Natura området i form av direkt påverkan både i ravinens land- och vattenområde. Vägbanken behöver grävas igenom vilket kräver fler och större maskiner stor mängd massor som ska flyttas, större arbets- och etableringsytor. Den långa tiden med ett vandringshinder kan också ge negativa konsekvenser på vattenorganismer t ex havsöringpopulationen.

13

14

15 Bildbilaga: Tillståndsansökan för renovering av rörbro Rv 55 vid Natura 2000-området Skriketorpsravinen SE Bild 1. Ravinkanten nedströms, trummans mynning skymtar i bakgrunden. Bild 2. Ravinen nedströms brons mynning taget upp mot den gamla banvallen.

16 Bild 3. Trummans mynning nedströms. Bild 4. Västra ravinslänten vid trummans mynning nedströms.

17 Bild 5. Uppströmssidan av trumman. Bild 6. Ån närmast trummans uppströmssida. Bild 7. Trumman från uppströmssidan.

18 Bild 8. Etableringsplats på nedströmssidan mellan lokalgata och Rv 55.