Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (2) Datum 2014-02-26 Vår referens Annika Suarez Assistent Tjänsteskrivelse annika.suarez@malmo.se Inkomna skrivelser SOFS-2014-29 Sammanfattning Inkomna skrivelser till Stadsområdesnämnd Söder Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta att lägga de inkomna skrivelserna till handlingarna Beslutsunderlag Anteckning gällande protokollsutdrag Protokollsutdrag SRN-MU20140115 7 Protokollsutdrag SRN-MU20140115 6 Protokollsutdrag SRN-MU20140115 5 Protokollsutdrag SRN-MU20140115 4 Protokollsutdrag SRN-MU20140115 3 Protokollsutdrag SRN-MU20140115 2 Expediering medborgarförslag om träden i Malmö Protokoll Expediering medborgarförslag om träden i Malmö Yttrande på skrivelse från Oxie lokala pensionärsråd Protokoll Trafikdelegation 1, 2014-01-14 Beslutsprotokoll NR 1, 2014-01-14 VB:Beslutsprotokoll NR 1, 2014-01-14 ProtokollsutdragC KS arbetsutskott 140127 Tjänsteskrivelse - nämnden 140226 Inkomna skrivelser Protokollsutdrag KS 2014-01-15 9 Plan för effektmål för LSS-verksamheten 2014 Upphandlingar pilotprojekt bilaga 1 Slutrapport Protokollsutdrag KS 2014-01-15 8 Slutrapport från pilotprojekt för Catt förändra och förbättra den offentliga upphandlingen i kommunen Protokollsutdrag KS 2014-01-15 20 Tecknande av hyresavtal för fastigheten Hösten 5 i Malmö, Augustenborgs förskola 2 Protokollsutdrag SRN-MU 20140210 17 Tillsynsärende enligt tobakslagen avseende SIGNERAD
Malmö Livs Protokollsutdrag SRN-MU 20140210 16 Ansökan om tidsbegrönsad utökad serveringstid avseende restaurang Harry s Protokollsutdrag SRN-MU 20140210 15 Ansökan om tidsbegränsat utökad serveringstid avseende restaurang Luft kastellet på Slagthuset Protokollsutdrag SRN-MU 20140210 14 Ansökan om serveringstillstånd avseende restaurang Utmaningarnas hus Protokollsutdrag SRN-MU 20140210 13 Ansökan om serveringstillstånd avseende restaurang Slimfood Protokollsutdrag SRN-MU 20140210 12 Ansökan om serveringstillstånd avseende restaurang China Box 2 (2) Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Söder 2014-02-26 Ärendet Ansvariga Eva Stener T.f förvaltningschef
file:///c:/users/joshau/platina/platina.malmo.se/nytt%20dokument(86968)_tmp.html Sida 1 av 1 2014-02-26 Från: Maria Hultin <Maria.Hultin@malmo.se> Till: Söder Postlista Stab <registrera.sofs.stab@malmo.se> Ärende: Fwd: Protokollsutdrag SRN-MU20140115 Datum: 2014-01-15 12:21:44 Till inkomna handlingar. Vänliga hälsningar, Maria Hultin Förvaltningscontroller Stadsområdesförvaltning Söder Malmö stad 040-34 72 84 076-636 83 73 Vidarebefordrat brev: Från: Dzemal Imsirovic <Dzemal.Imsirovic@malmo.se> Datum: 15 januari 2014 11:52:07 CET Till: Christina Tunbjer <christina.tunbjer@malmo.se>, Jesper Lindkvist <Jesper.Lindkvist@malmo.se>, Malin Björk <Malin.Bjork4@malmo.se>, Maria Hultin <Maria.Hultin@malmo.se>, Monika Laurell <monika.laurell@malmo.se>, Susanne Nordqvist <Susanne.Nordqvist@malmo.se> Ämne: Protokollsutdrag SRN-MU20140115 Hej, Här kommer dagens protokollsutdrag från myndighetsutskottet. Hör av er om ni undrar över något. Mvh, Dzemal Imsirovic Utvecklingssekreterare Malmö Stad Sociala resursförvaltningen Kansli- och utvecklingsenheten Baltzarsgatan 4 205 80 Malmö Mob: 0723-534307 dzemal.imsirovic@malmo.se www.malmo.se Please consider the environment before printing!
Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (1) Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-15 Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan 08.00-09.00 Paragrafer 7 Närvarande Ledamöter: Carina Nilsson (ordförande), Margareta Wallenstein Axelsson (S) (1:e vice ordförande) och Torbjörn Tegnhammar (M) (2:e vice ordförande). Ersättare: Adrian Kaba (S), Magnus Ohlsson (M). Övriga: Avdelningschef Ann Söllgård Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare, Per-Eric Gällblad, Utvecklingssekreterare Dzemal Imsirovic (vid protokollet). 7 RAPPORT TILLSYNSPLAN FÖR TILLSTÅNDSENHETEN I MALMÖ STAD 2014 Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger rapport Tillsynsplan för tillståndsenheten i Malmö stad 2014. Till sammanträdet har uppdaterade siffror angående antal tillsynsbesök avseende folköl/tobak inkommit. Dessa meddelas av enhetschef Lisa Lannerud. Sociala resursnämndens myndighetsutskott enas om att efter överläggning göra mindre justeringar i rapporten. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar således att överlämna rapporten till sociala resursnämnden för beslut. Paragrafen justeras omedelbart. Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Dzemal Imsirovic SRN-MU7
Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (2) Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-15 Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan 08.00-09.00 Paragrafer 6 Närvarande Ledamöter: Carina Nilsson (ordförande), Margareta Wallenstein Axelsson (S) (1:e vice ordförande) och Torbjörn Tegnhammar (M) (2:e vice ordförande). Ersättare: Adrian Kaba (S), Magnus Ohlsson (M). Övriga: Avdelningschef Ann Söllgård Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare, Per-Eric Gällblad, Utvecklingssekreterare Dzemal Imsirovic (vid protokollet). 6 TILLSYNSÄRENDE ENLIGT TOBAKSLAGEN AVSEENDE FALAFEL CENTER Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av 20 december 2013 med förslag till beslut enligt tobakslagen om förbud och föreläggande med vite samt varning avseende Hussein Mezar med försäljningsstället Falafel Center, Eriksfältsgatan 74 A i Malmö. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget att enligt 20 andra stycket tobakslagen förbjuda Hussein Mezar, 881123-5053, att i näringsverksamhet till konsument tillhandahålla tobaksvaror som saknar svensk varningstext eller innehållsdeklaration. Förbudet gäller även för tillhandahållande av tobaksvaror som har varningstext och/eller innehållsdeklaration men där varningstexten eller innehållsdeklarationen är uppenbart oriktig, att enligt 20 tredje stycket tobakslagen förena förbudet med ett vite på 25 000 kr, som Hussein Mezar, 881123-5053, förpliktas att betala varje gång han i näringsverksamhet till konsument tillhandahåller tobaksvaror som saknar svensk varningstext eller innehållsdeklaration. Vitet ska även betalas vid tillhandahållande av tobaksvaror som har varningstext och/eller innehållsdeklaration men där varningstexten eller innehållsdeklarationen är uppenbart oriktig, att enligt 20 a tobakslagen meddela Hussein Mezar, 881123-5053, en varning, med anledning av att han i strid med 12 c tobakslagen tillhandahållit SRN-MU6
2 (2) tobaksvaror utan att först ha anmält försäljningen till kommunen och lämnat egenkontrollprogram, att enligt 20 andra stycket tobakslagen förelägga Hussein Mezar, 881123-5053, att senast 2014-01-31 inkomma med ett ifyllt egenkontrollprogram, samt att enligt 20 tredje stycket tobakslagen förena föreläggandet med ett vite på 10 000 kr, som Hussein Mezar, 881123-5053, förpliktas att betala i det fall han inte senast 2014-01-31 inkommit med ett ifyllt egenkontrollprogram. Paragrafen justeras omedelbart. Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Dzemal Imsirovic
Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (2) Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-15 Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan 08.00-09.00 Paragrafer 5 Närvarande Ledamöter: Carina Nilsson (ordförande), Margareta Wallenstein Axelsson (S) (1:e vice ordförande) och Torbjörn Tegnhammar (M) (2:e vice ordförande). Ersättare: Adrian Kaba (S), Magnus Ohlsson (M). Övriga: Avdelningschef Ann Söllgård Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare, Per-Eric Gällblad, Utvecklingssekreterare Dzemal Imsirovic (vid protokollet). 5 ANSÖKAN OM TIDSBEGRÄNSAD UTÖKAD SERVERINGSTID AVSEENDE KULTURBOLAGET Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av 19 december 2013 med förslag till beslut avseende ansökan om tidsbegränsad utökad serveringstid för restaurang Kulturbolaget, Bergsgatan 18 i Malmö. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget att bevilja Nöjes- och kulturbolaget i Malmö AB, 556471-7899, serveringstillstånd med utökad serveringtid till klockan 04.00 söndag-torsdag och till klockan 05.00 fredag och lördag samt dag före helgdag på Bergsgatan 18 i Malmö under perioden 2014-01-15 2015-01-15, enligt 8 kap 19 alkohollagen. Vidare beslutar sociala resursnämndens myndighetsutskott om följande villkor: All personal som arbetar i samband med servering skall genomgå Malmö stads utbildning Alkohol på krogen eller motsvarande utbildning i ansvarsfull alkoholservering. Tillståndshavaren skall följa de villkor som polismyndigheten förordar i gällande danstillstånd avseende förordnade ordningsvakter. Paragrafen justeras omedelbart. SRN-MU5
2 (2) Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Dzemal Imsirovic
Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (1) Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-15 Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan 08.00-09.00 Paragrafer 4 Närvarande Ledamöter: Carina Nilsson (ordförande), Margareta Wallenstein Axelsson (S) (1:e vice ordförande) och Torbjörn Tegnhammar (M) (2:e vice ordförande). Ersättare: Adrian Kaba (S), Magnus Ohlsson (M). Övriga: Avdelningschef Ann Söllgård Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare, Per-Eric Gällblad, Utvecklingssekreterare Dzemal Imsirovic (vid protokollet). 4 ANSÖKAN OM SERVERINGSTILLSTÅND AVSEENDE RESTURANG RICE AND SOUP Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av 2 januari 2014 med förslag till beslut avseende ansökan om serveringstillstånd för restaurang Rice and Soup, St. Johannesgatan 3 W i Malmö. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget att bevilja CB Express AB, 556844-9762, tillstånd att på restaurang Rice and Soup, S:t Johannesgatan 3 W, Malmö, servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till allmänheten klockan 11.00 01.00 alla dagar enligt 8 kap. 2 alkohollagen. Paragrafen justeras omedelbart. Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Dzemal Imsirovic SRN-MU4
Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (1) Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-15 Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan 08.00-09.00 Paragrafer 3 Närvarande Ledamöter: Carina Nilsson (ordförande), Margareta Wallenstein Axelsson (S) (1:e vice ordförande) och Torbjörn Tegnhammar (M) (2:e vice ordförande). Ersättare: Adrian Kaba (S), Magnus Ohlsson (M). Övriga: Avdelningschef Ann Söllgård Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare, Per-Eric Gällblad, Utvecklingssekreterare Dzemal Imsirovic (vid protokollet). 3 ANSÖKAN OM SERVERINGSTILLSTÅND AVSEENDE RESTURANG CHILLI Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av 18 december 2013 med förslag till beslut avseende ansökan om serveringstillstånd för restaurang Chilli, Amiralsgatan 12 i Malmö. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget att enligt 8 kap. 2 alkohollagen bevilja D&R Chilli Restaurang AB, 556944-0448, tillstånd att på restaurang Chilli Restaurang, Amiralsgatan 12, Malmö, servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till allmänheten klockan 11.00-01.00 alla dagar. Paragrafen justeras omedelbart. Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Dzemal Imsirovic SRN-MU3
SRN-MU2 Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (2) Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-15 Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan 08.00-09.00 Paragrafer 2 Närvarande Ledamöter: Carina Nilsson (ordförande), Margareta Wallenstein Axelsson (S) (1:e vice ordförande) och Torbjörn Tegnhammar (M) (2:e vice ordförande). Ersättare: Adrian Kaba (S), Magnus Ohlsson (M). Övriga: Avdelningschef Ann Söllgård Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare, Per-Eric Gällblad, Utvecklingssekreterare Dzemal Imsirovic (vid protokollet). 2 ANSÖKAN OM SERVERINGSTILLSTÅND AVSEENDE RESTURANG ELLSTORPS KVARTERSKROG Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av 19 december 2013 med förslag till beslut avseende ansökan om serveringstillstånd för restaurang Ellstorps Kvarterskrog, Sallerupsvägen 28 D i Malmö. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget att bevilja Restaurang & Pizzeria Manav HB, 969767-7525, tillstånd att på restaurang Ellstorps Kvarterskrog, Sallerupsvägen 28, Malmö, servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till allmänheten klockan 11.00 01.00 alla dagar enligt 8 kap. 2 alkohollagen, att i enlighet med 8 kap. 2 och 19 avslå ansökan från Restaurang & Pizzeria Manav HB, 969767-7525, om tillstånd att på uteserveringen i anslutning till restaurang Ellstorps Kvarterskrog, Sallerupsvägen 28, Malmö servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till allmänheten alla dagar klockan 11.00-01.00 på grund av att serveringen befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa enligt 8 kap. 17 alkohollagen och med hänvisning till Malmö stads riktlinjer, samt att bevilja Restaurang & Pizzeria Manav HB, 969767-7525, tillstånd att på uteservering i anslutning till restaurang Ellstorps Kvarterskrog, Sallerupsvägen 28 i Malmö, servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till
2 (2) allmänheten klockan 11.00 23.00 sön-dag till torsdag samt mellan klockan 11.00 01.00 fredag, lördag, samt dag före helgdag enligt 8 kap. 2 alkohollagen. Tillstånd på uteservering förutsätter gällande tillstånd enligt ordningslagen och lokala föreskrifter för begagnande av offentlig plats. Paragrafen justeras omedelbart. Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Dzemal Imsirovic
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (2) Datum 2014-02-26 Vår referens Annika Suarez Assistent Tjänsteskrivelse annika.suarez@malmo.se Inkomna skrivelser SOFS-2014-29 Sammanfattning Inkomna skrivelser till Stadsområdesnämnd Söder Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta att lägga de inkomna skrivelserna till handlingarna Beslutsunderlag Anteckning gällande protokollsutdrag Protokollsutdrag SRN-MU20140115 7 Protokollsutdrag SRN-MU20140115 6 Protokollsutdrag SRN-MU20140115 5 Protokollsutdrag SRN-MU20140115 4 Protokollsutdrag SRN-MU20140115 3 Protokollsutdrag SRN-MU20140115 2 Expediering medborgarförslag om träden i Malmö Protokoll Expediering medborgarförslag om träden i Malmö Yttrande på skrivelse från Oxie lokala pensionärsråd Protokoll Trafikdelegation 1, 2014-01-14 Beslutsprotokoll NR 1, 2014-01-14 VB:Beslutsprotokoll NR 1, 2014-01-14 ProtokollsutdragC KS arbetsutskott 140127 Tjänsteskrivelse - nämnden 140226 Inkomna skrivelser Protokollsutdrag KS 2014-01-15 9 Plan för effektmål för LSS-verksamheten 2014 Upphandlingar pilotprojekt bilaga 1 Slutrapport Protokollsutdrag KS 2014-01-15 8 Slutrapport från pilotprojekt för Catt förändra och förbättra den offentliga upphandlingen i kommunen Protokollsutdrag KS 2014-01-15 20 Tecknande av hyresavtal för fastigheten Hösten 5 i Malmö, Augustenborgs förskola 2 Protokollsutdrag SRN-MU 20140210 17 Tillsynsärende enligt tobakslagen avseende SIGNERAD
Malmö Livs Protokollsutdrag SRN-MU 20140210 16 Ansökan om tidsbegrönsad utökad serveringstid avseende restaurang Harry s Protokollsutdrag SRN-MU 20140210 15 Ansökan om tidsbegränsat utökad serveringstid avseende restaurang Luft kastellet på Slagthuset Protokollsutdrag SRN-MU 20140210 14 Ansökan om serveringstillstånd avseende restaurang Utmaningarnas hus Protokollsutdrag SRN-MU 20140210 13 Ansökan om serveringstillstånd avseende restaurang Slimfood Protokollsutdrag SRN-MU 20140210 12 Ansökan om serveringstillstånd avseende restaurang China Box 2 (2) Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Söder 2014-02-26 Ärendet Ansvariga Eva Stener T.f förvaltningschef
Malmö stad Kommunstyrelsen 2014 den 15 januari Protokoll fört vid sammanträde med Malmö kommunstyrelse den 15 januari 2014. Närvarande: ledamöter: Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) (ordförande), Andreas Schönström (S) (1:e vice ordf.), Anja Sonesson (M) (2:e vice ordf.), Kent Andersson (S), Rose- Marie Carlsson (S), Jamal El-Haj (S), Lari Pitkä-Kangas (MP) (tjänstgör för Nils Karlsson (MP)), Carlos González (V)), Håkan Fäldt (M), Martina Jarnbring Palm (M), Stefan Lindhe (M), Ewa Bertz (FP) och Magnus Olsson (SD), ersättare: Carina Nilsson (S), Anders Rubin (S), Sofia Hedén (S), Adrian Kaba (S), Carina Svensson (S), Hanna Gedin (V), Peter Österlin (M), Emil Eriksson (M), Mohammad Mohammad (M), Fredrik Sjögren (FP), Sven Rosén (SPI) och Anders Olin (SD). Kommunalråd: Milan Obradovic (S) Karolina Skog (MP) Martina Skrak (V) Hanna Thomé (V) Lari Pitkä-Kangas (MP) Tjänstemän: Stadsdirektör Jan-Inge Ahlfridh Chefsjurist Tomas Bärring (vid protokollet enligt nedan) Sekreterare Irenè San Martin Holmqvist Stadsjurist Claes-Inge Wennström Kommunikationsdirektör Anders Mellberg Planeringsdirektör Jan Haak Ekonomidirektör Jan-Åke Troedsson Budgetchef Mats Hansson Administrativ chef Ulla-Karin Holmberg Presschef Karin Lindroth Renhäll Sekreterare Anna Gawrys Stadsbyggnadskontoret Enhetschef för Strategienheten Johan Emanuelsson - - - - - - - - - - 9 D STK-2013-982 PLAN FÖR EFFEKTMÅL FÖR LSS-VERKSAMHETEN 2014 Från vård- och omsorgsberedningen föreligger skrivelse av den 11 december 2013 angående Plan för effektmål för LSS-verksamheten 2014 jämte förslag till beslut. Utdrag: Akten, Ingela Kressander, Birgitta Vilén Johansson, Eva Lundberg, Sociala resursnämnden, samtliga SoF
Kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget att plan för LSS-verksamhetens effektmål ska gälla även 2014. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Vid protokollet: Tomas Bärring Justerat 2014-01-30 Katrin Stjernfeldt Jammeh Stefan Lindhe Anslaget 2014-01-31 Anslaget nedtaget 2014-02- Sammanträdet har pågått kl. 13.00 13.30 Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Irenè San Martin Holmqvist
upphandlingar_pilotprojekt_bilaga1 Malmö stad Avdelningen för integration och arbetsmarknad Bilaga 1 Genomförda upphandlingar inom pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen i kommunen. Bellevuegårdens förskola Ombyggnad av Bellevue förskola. Kostnad: 30 miljoner kronor Planerad entreprenadstart: augusti 2013 Krav: Enligt pilotprojektet Status 2013-09-25: Avtal är skrivet med Er-Ho bygg AB och entreprenaden är påbörjad. Inför avtalsskrivande mellan entreprenör och Stadsfastigheter framkom det att entreprenören ej var medveten om de sociala krav som ställts vid upphandlingen. Det är därför viktigt att det är tydligt i upphandlingsunderlaget, vilket utvecklades i de resterande upphandlingarna. Jobb Malmö valde tillsammans med entreprenören ut en person som fick praktik i två veckor för att komma in i arbetet. Personen anställdes sedan i sex månader av entreprenören. Praktiken började en vecka tidigare än vad som hade avtalats med Jobb Malmö. Entreprenören var först inte nöjd med det presenterade urvalet, men de inblandade lyckades enas om vilken person som passade entreprenörens kravprofil bäst. En kontroll inom Vita Jobb modellen har genomförts av anlitad konsult Krister Persson. Vid kontrollen rapporterades ett antal avvikelse. Avvikelserna har rapporterats av konsulten tillbaka till ansvarig upphandlare som i sin tur krävt att entreprenören rättar till avvikelserna. Detta ska ha skett till nästa kontroll. LSS Stenåker Entreprenaden omfattar byggnad av ett LSS boende i Stenåker. Kostnad: 17 miljoner kronor Planerad entreprenadstart: augusti/september 2013 Krav: Enligt pilotprojektet. Status 2013-09-25: Avtal är skrivet med Henrik Andersson byggnads AB. Rekryteringsprocessen är inte påbörjad ännu, men kontakten mellan Jobb Malmö och entreprenör är etablerad. Entreprenadstart har skjutits fram till
2 (3) oktober. Konsultavtal har ännu inte skrivits, men kontakt har etablerats mellan Stadsfastigheter och Byggnads. Masttorget Entreprenaden omfattar nybyggnad av torg i Västra hamnen. Arbetet ska vara slutfört i november/december då den nya entrén ska användas. Kostnad: 10-12 miljoner kronor Planerad entreprenadstart: juni 2013 Krav: Enligt pilotprojektet. Status 2013-09-25: Avtal är skrivet med Söderlindh & Jeppson. Entreprenadstart är i juni. En person har valts ut och genomgått 2 veckors praktik som kommer gå över till en 6 månaders anställning. Inga kontroller av vita jobbvillkoren har ännu genomförts av SEKO. Klottersanering Klottersanering av Gatukontorets anläggningar. Kostnad: 2 miljoner kronor/år Planerad entreprenadstart: september 2013 Krav: Enligt pilotprojektet. Status 2013-09-25: Upphandling pågår. Entreprenadstart är framflyttad till november. Rekryteringsarbetet har inte påbörjats av Jobb Malmö. Norra Rådmansgatan Entreprenaden omfattar ombyggnad av gata till bussgata samt va-arbeten och grönarbeten. Ombyggnaden ska vara klar från och med december 2013. Kostnad: 10 miljoner kronor Planerad entreprenadstart: juli 2013 Krav: Enligt pilotprojektet. Status 2013-09-25: Avtal skrivet med Strabag Sverige AB. Entreprenadstart är framskjutet till juli/augusti på grund av NCC:s höghusbygge som kolliderar med entreprenaden.
Konsultavtal är ej undertecknat men kontakt är etablerad mellan Malmö stad och SEKO. Vitesklausul har skrivits in i avtalet. Om entreprenören avviker från avtalet kan Malmö stad utlösa en vitesklausul på 10 000: - vid första överträdelsen och vid 20 000: - vid andra överträdelsen. Inga kontroller av Vita Jobb villkoren har ännu genomförts. 3 (3)
Slutrapport från pilotprojekt för att förändra och förbättra den offentliga upphandlingen i kommunen Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2013-10-15 1.0 Tom Roodro Stadskontoret Avdelningen för integration och arbetsmarknad
Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2.Bakgrund... 4 3.Nuläge... 4 3.1 Antidiskrimineringsklausul... 4 3.2 Uppförandekod... 5 3.3 Rosengårdsstråket... 5 3.4 Lindängelund... 6 4.Erfarenheter från pilotprojektet... 6 4.1 Upphandlares erfarenheter... 6 4.2 Rekrytering av långtidsarbetslösa och kontakter med leverantörer... 7 4.3 Vilka erfarenheter drar fackförbunden från granskningen?... 8 4.4 Granskningar enligt Vita Jobb-modellen... 8 4.5 Samarbete med Skatteverket... 9 4.6 Ekonomisk insyn hos upphandlade leverantörer... 9 4.7 Gränsvärden för att ställa sociala villkor... 10 4.8 Sanktioner... 10 5 Effekter, möjligheter och hinder... 11 6 Omvärldsbevakning... 12 6.1 Nya EU-direktiv att vänta... 12 6.2 Social ekonomi och upphandling... 13 6.3 Samverkan för utveckling... 13 7 Slutsatser från pilotprojektet... 15 8 Implementering av sociala villkor och Vita Jobb-modellen i Malmö stads upphandlingsförfaranden... 16 8.1 Områdesprogrammen språngbräda för utveckling... 17 8.2 Organisering och arbetsuppgifter... 17 9 Ansvarsfördelning... 19 10. Referenser... 20 2
1. Inledning Föreliggande slutrapport från projektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen i kommunen samt förslag om inrättande av en stödfunktion följer övergripande de riktlinjer som står att finna i Malmö stads budget 2014. Enligt denna ska kommunen ha ett ännu tydligare fokus på miljömässig, etisk och socialt hållbar upphandling. Malmö stad upphandlar årligen varor och tjänster till ett värde av cirka 5 miljarder kronor. Detta betyder att kommunen är en stor marknadsaktör. Socialt hållbar upphandling innebär därför en möjlighet att påverka samhällsutvecklingen, bland annat genom att underlätta för ungdomar och långtidsarbetslösa att komma i arbete. För kommunen kan det innebära att man får utfört tjänster inom sitt ansvarsområde och samtidigt sysselsätter individer som står långt från arbetsmarknaden. En satsning på sociala villkor i upphandlingar ger dessutom leverantörer i det privata näringslivet incitament att i samarbete med Malmö stad skapa en socialt hållbar stad. Att ställa krav om uppfyllande av vissa sociala villkor vid kommunens inköp bör betraktas som ett (av många) verktyg för att nå målen inom ett antal centrala strategier och handlingsplaner i Malmö, liksom Jobboffensiv 2011-2014, mål och budget 2014, Översiktsplan 2012, Områdesprogrammen samt inom ramen för de rekommendationer som ges av Malmökommissionen. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen i kommunen har pågått från november 2012 till och med oktober 2013. Projektet har omfattat fem upphandlingar där såväl sociala villkor som Vita Jobb-modellen testats. Sociala villkor har, i pilotprojektet, definierats som krav om att anlitade leverantörer skall anställa 1-2 långtidsarbetslösa personer under kontraktstiden. Vita Jobb-modellen innebär att säkerställa att anlitade leverantörer erbjuder sina anställda kollektivavtalsenliga villkor (Junesjö, 2009). Det har under pilotprojektet även inletts dialog mellan Skatteverket och Malmö stad, i enlighet med beslut från kommunstyrelsen. I nuläget har inget formaliserat samarbete inletts. Stadskontoret fick dessutom i uppdrag att utreda möjligheten för att kunna ställa krav på ekonomisk insyn för att undvika upphandling av företag med koppling till så kallade skatteparadis. Utförd utredning visade att det enligt gällande lagstiftning finns mycket små eller inga möjligheter till sådan insyn. Den övergripande slutsatsen från pilotprojektet är att upphandlingsverktyget kan utnyttjas strategiskt för att bidra till att uppnå Malmö stads målsättning om att bli en socialt hållbar stad. Med anledning av detta bör upphandlingsenheten på stadskontoret få ett utökat uppdrag, tillsammans med utökade resurser, för att effektivt kunna implementera en modell för att formulera sociala villkor, Vita Jobb-modellen och andra hållbarhetsvillkor, i enlighet med politiska mål. En stödfunktion, som tar ett samlat grepp om hållbara villkor i kommunens inköpskontrakt, bedöms vara en relevant investering för att bidra till att förverkliga Malmö stads vision om en hållbar stad. 3
2. Bakgrund Pilotprojektet föregicks av utredningen Socialt hänsynsfull upphandling med sociala krav för att främja sysselsättning och brottsförebyggande arbete med upphandling som medel (Alderskiöld, 2011). Utredningen presenterades för kommunstyrelsen den 15 augusti 2012 samt den 27 november 2012, vilket föranledde beslut om att initiera nu avslutat pilotprojekt. I utredningen anses följande vara av särskilt intresse: Det finns ett lagligt utrymme, i såväl EU:s upphandlingsdirektiv (som LOU bygger på) som i Lagen om offentlig upphandling (LOU) att ta sociala hänsyn, bland annat genom användande av sociala klausuler. Det går inte generellt att fastslå vilka sociala krav som kan ställas i en upphandling. Detta måste avgöras från fall till fall. Exempelvis kan det vara: - Att verka för sysselsättning bland ungdomar. - Att verka för en jämn könsfördelning. - Att verka för möjligheter till sysselsättning för långtidsarbetslösa och äldre arbetstagare. - Att verka för möjligheter till sysselsättning för personer med funktionshinder. Malmö stad är en betydande marknadsaktör som årligen upphandlar tjänster och varor till ett värde av cirka fem miljarder kronor. Stadens inköp ska ha goda affärer som målsättning. Det betyder; rätt vara, till rätt pris, i rätt tid. Samtidigt kan inköpen ske på ett sätt som bidrar till en hållbar utveckling, såväl ekologiskt, ekonomiskt som socialt. Det är stadskontoret, genom upphandlingsenheten, som ska ta initiativ till och verkställa det ökande antalet kontrakt/inköp som görs med uppfyllande av sociala krav. Med ovanstående utredning som grund togs beslut om att initiera ett pilotprojekt där fem upphandlingar ingick. 3. Nuläge Pilotprojektet är en förlängning av redan pågående insatser för hållbara inköp inom Malmö stad. I dagsläget använder sig Malmö stad av följande hållbarhetsvillkor i sina kontrakt: 3.1 Antidiskrimineringsklausul Denna anger att anlitade entreprenörer åtar sig att fullfölja entreprenaden eller utföra uppdraget på sådant sätt att entreprenören inte bryter mot gällande diskrimineringslagstiftning. Vid brott mot detta kan Malmö stad häva avtalet med hänvisning till väsentligt kontraktsbrott. Enligt budget för Malmö stad 2014 ska uppföljning av antidiskrimineringsklausulerna genomföras under 2014. 4
3.2 Uppförandekod År 2010 genomfördes en riskanalys genom vilken tre fokusområden definierades utifrån inköpssumma och risk för att bryta mot mänskliga rättigheter i hela tillverkningskedjan. De tre inköpsområdena som belystes var möbler, IT-produkter samt kontorsmaterial. Inom dessa har en uppförandekod använts. Denna syftar till att leverantörerna ska ha rutiner för att säkerställa att man inte bryter mot mänskliga rättigheter i tillverkningskedjan. Målsättningen med uppförandekoden är att få mer insyn i tillverkningen av produkter som kommunen köper in. Utöver ovanstående är målsättningen att göra kommunens leverantörer medvetna om hållbarhetsaspekten vid produktion av varor. Förhoppningsvis kan uppförandekoden leda till att kommunens leverantörer utvecklar ett helhetstänk kring Corporate Social Responsibility (CSR). Hittills har uppförandekoden använts vid cirka tio upphandlingar. Uppföljning av att villkoren följs sker några månader efter avtalsstart. Det som kan konstateras av genomförda uppföljningar är att CSR-arbetet varier mycket mellan olika företag. Det finns generellt sett en någorlunda god baskunskap kring leverantörens närmaste miljö, men ju längre ned i leverantörskedjan man kommer ju sämre är kunskapen. Ingående information om exakt var tillverkningen sker, det vill säga ort och fabrik, är svårt att få genom de uppföljningar som hittills gjorts. Malmö stad ställer även krav direkt på produktionsnivå. Krav på produkter som uppfyller kriterierna för rättvisemärkning finns i ett flertal upphandlingar, exempelvis fotbollar, blommor, livsmedel och naturstensprodukter. Malmö stad ställer sedan 2007 krav vid upphandling av natursten. I samarbete med Göteborg, Stockholm och Örebro ställer Malmö stad krav vid upphandling av natursten att entreprenören tillser att såväl stenbrott som stenbearbetningsanläggning följer de grundläggande ILOkonventionerna samt konventioner 148, 155 samt 170. Dokumentation av oberoende inspektioner ska kunna uppvisas vid leverans av sten. I övrigt har Malmö stad endast vid ett fåtal tillfällen använt sociala klausuler vid inköp, liknande de i pilotprojektet. Här kan nämnas: 3.3 Rosengårdsstråket Delprojektet Rosengårdsstråket, vilket är en del av projektet Rosengård i förvandling, har fokuserat på dialogprocesser med de boende. Vid upphandling av byggande av Bokaltorget (numera omdöpt till Örtagårdstorget) ställdes krav att entreprenören skulle tillhandahålla två ungdomar från stadsdelen praktikplats under tre månader. Det var Jobb Malmö som ansvarade för rekrytering av praktikanterna. Ungdomarna har varit anställda av entreprenören under praktikperioden. Således följer detta projekt samma arbetsgång som pilotprojektet kring sociala villkor. Syftet med arbetssättet är att skapa delaktighet och en känsla av ägarskap samt att öka sysselsättningsgraden bland de boende i området. PEAB (som var anlitade för uppdraget) ställer sig mycket positiva till upplägget. De nämner särskilt att samarbetet med Jobb Malmö om att ta fram lämpliga kandidater har fungerat mycket bra. En av de två praktikanterna har nu fått en visstidsanställning inom PEAB. 5
Erfarenheten visar att omhändertagande och en bra handledare hos entreprenören är en förutsättning för att upplägget ska fungera på ett tillfredställande sätt både för praktikanter och för entreprenörer. 3.4 Lindängelund Lindängelund är ett planerat rekreationsområde i Lindängen där den inledande fasen, i form av den så kallade Millenieskogen, inleddes under 2012. Invigning förväntas ske under 2014. I samband med upphandlingen av anläggning av området planerades för att ställa krav om att leverantören skulle anställa två långtidsarbetslösa under entreprenaden. På grund av att Arbetsförmedlingen vid den tidpunkten ej kunde tillgodose lämpliga sökande valde man bort de tänkta sociala kraven. Istället valdes i genomförandet att i samarbete med entreprenören anställa två stycken långtidsarbetslösa ungdomar och delvis dela på kostnaderna. Projektet är ej ännu avslutat. 4. Erfarenheter från pilotprojektet 4.1 Upphandlares erfarenheter Sociala villkor Samtliga berörda upphandlare har kallats till gemensamma arbetsgruppsmöten för att delge sina reflektioner under pilotprojektets gång. Åsikterna från upphandlare varierar något, men har gemensamt att det viktigaste är att definiera en enkel och fungerande arbetsmodell för det fortsatta arbetet. Ställda villkor tycks ha mottagits olika beroende på bransch, där företag inom anläggning, det vill säga gator, vägar, parker, broar etcetera, i dagsläget har svårt att hitta kompetent personal och därmed är övervägande positiva till initiativet. Inom byggbranschen är situationen närmast den motsatta och här ställer man sig därför mindre positiv till krav om att anställa en långtidsarbetslös. Ansvar och försäkringar Typ av anställningsförhållande kräver vidare utredning, då det inte är utrett alla konsekvenser som kan inträffa i de fall praktikanten är anställd av Jobb Malmö respektive av utsedd entreprenör, framför allt med tanke på skaderisker och försäkringar. Den enskilda individen kan skadas, men stora och kostsamma skador kan även inträffa i samband med hantering av fordon och maskiner. Vita Jobb-modellen Inledningsvis verkar det finnas en bred acceptans för att strategiskt arbeta med att förhindra svartarbete. Det bör uppmärksammas att granskningarna i skrivande stund ej är avklarade. Därför rekommenderas att detta följs upp efter att entreprenaderna är slutförda. Tills vidare konstateras att ansvarsfördelningen mellan upphandlare och genomförande konsult bör tydliggöras. Det bör även ytterligare undersökas om det finns andra modeller som ger ett tillfredställande resultat, till exempel aktivt arbete med ID06. 6
ID06 ID06 är ett system med syfte är att förhindra svartarbete och ekonomisk brottslighet. I korthet innebär ID06 att försvåra för obehöriga att vistas på byggarbetsplatsen genom föranmälan, obligatorisk legitimationsplikt och närvaroredovisning. ID06 har utarbetats av Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Målaremästarna, Plåtslageriernas Riksförbund, Sveriges Byggindustrier och VVS Företagen med stöd av Byggcheferna/Ledarna, Byggnads, Målareförbundet och SEKO. Fördelen med ID06 är att den är utarbetat av branschen och att den möjliggör digital hantering och på så sätt undviks onödig administration. Det bör utredas om man kan utveckla modellen ytterligare. 4.2 Rekrytering av långtidsarbetslösa och kontakter med leverantörer Rekryteringsteamet i Jobb Malmö fick i uppdrag att rekrytera långtidsarbetslösa personer till fem olika bygg- och anläggningsprojekt i Malmö. I kontraktsvillkoren står det att entreprenören ska anställa en (1) långtidsarbetslös person per byggprojekt under sex månader. De grundläggande kraven var att den arbetssökande ska ha en utbildningsnivå som motsvarar gymnasieutbildning inom bygg, anläggning eller motsvarande. Utifrån den kravprofil som stått i kontraktsvillkoren har rekryteringsteamet formulerat en annons och bjudit in arbetssökande till fyra olika rekryteringsmöten där de informerat kring de olika bygg- och anläggningsprojekten. Detta gjordes innan entreprenörerna var upphandlade för att se om det fanns kandidater inom Jobb Malmö som hade de grundläggande krav som ställdes. Rekryteringsteamet har vid dessa tillfällen intervjuat totalt 59 personer. Två av dessa rekryteringstillfällen har riktat sig till arbetssökande inskrivna i Jobb Malmö. Rekryteringsteamet har även varit i kontakt med bygg- och anläggningsgymnasiet Norra Sorgenfri i Malmö, då dessa har förmedlat kontaktuppgifter till före detta elever från skolan som är långtidsarbetslösa. Av de 59 personer som intervjuades hade 73 % utbildning inom bygg- och anläggning. 64 % av dessa hade ej yrkesbevis och var i behov av en lärlingsplats. 3 % hade svenskt yrkesbevis och 3 % hade yrkesbevis från hemlandet, dock ej validerat i Sverige. 53 % hade varit arbetssökande från sex månader till ett år. Kraven från entreprenören har generellt sett varit högre ställda än det som stod i kontraktsvillkoren. Detta kan till viss del förklaras utifrån de branscher (bygg och anläggning) där upphandlingar inom pilotprojektet blivit gjorda. Det har till exempel ställts krav på yrkesbevis och/eller flera års arbetslivserfarenhet, där bland annat en entreprenör menade att det ej fanns utrymme att handleda en lärling. En annan entreprenör uttalade att de vill se långsiktigt på detta och tanken för dem är att kunna anställa personen även efter de första sex månaderna. Rekryteringsteamet har vid mötena med entreprenörerna påtalat att de personer som intervjuas och som rekommenderas främst är lärlingar utan yrkesbevis och som ej har någon längre yrkeserfarenhet. Man bör, inför framtida inköp med krav om att leverantören ska anställa en långtidsarbetslös, överväga om utbildningsförvaltningen skulle kunna samarbeta med Jobb Malmö för att överbrygga de eventuella kompetensbrister som finns hos kandidaterna. Entreprenörerna har i vissa falla upplevt att kandidater som presenterats för dem själva inte har valt att delta. När rekryteringsteamet kontaktar arbetsgivare i ordinarie arbete, har dessa ett uttalat rekryteringsbehov och ofta har dessa företag en policy kring social hållbarhet och 7
CSR, vilket gör att de väljer att rekrytera via Jobb Malmö. De flesta av de aktuella entreprenörerna inom detta pilotprojekt har inte haft något direkt rekryteringsbehov. Rekryteringsteamet har i dialogen med entreprenörerna informerat om syftet med sociala villkor i offentlig upphandling och vad det innebär. Bland annat har man lyft fram att Malmö stad aktivt vill medverka för att skapa ett socialt hållbart samhälle. De flesta av entreprenörerna har då upplevt detta som något positivt och varit välvilligt inställda. Entreprenörerna har i vissa fall utryckt oro att de måste säga upp ordinarie personal och/eller hur facket ser på detta utifrån turordningsreglerna. De långtidsarbetslösa, så som kraven är ställda i dagsläget, är bundna till upphandlingsföremålet. De får med andra ord endast sysselsättas på aktuell byggarbetsplats/entreprenad. På grund av detta finns det en överhängande risk, beroende av tjänsten som upphandlas, att den/de personer som anställs inte kommer att kunna sysselsättas under hela entreprenaden. Man bör undersöka om det istället kan ställas krav om att ta emot en långtidsarbetslös, men att denne får möjlighet att utföra arbete på olika platser inom företaget där så är lämpligt. 4.3 Vilka erfarenheter drar fackförbunden från granskningen? Anställda i aktuella fackförbund har i egenskap av fristående konsulter gjort granskningar i enlighet med Vita Jobb-modellen under pilotprojektet. Det är för tidigt för att dra någon långtgående slutsats från deras granskningar då bara en kontroll genomförts. I nuläget upplever berörda konsulter på fackförbunden att kommunikationen och samarbetet mellan dem och Malmö stads upphandlare har fungerat bra. Konsulterna är överens om att konsultavtalen bör kompletteras till att omfatta samtliga fackförbund som är och kommer bli berörda på arbetsplatsen, detta för att minska den administrativa bördan och underlätta processen när det behövs kompetens från flera fackförbund. 4.4 Granskningar enligt Vita Jobb-modellen Som nämnt ovan har anställda i aktuella fackförbund anlitats för att göra granskningar inom pilotprojektets fem avtal i enlighet med Vita Jobb-modellen. Dessa personer har dock gjort granskningarna i egenskap av fristående konsulter. I princip innebär det att personerna i fråga är opartiska och endast gör de granskningar de fått i uppdrag att göra. Fackförbunden har i vissa fall unik kunskap kring branscherna inom vilka Malmö stad gör upphandlingar. Således är fackförbunden en naturlig samarbetspart. Samtidigt bör påpekas att det finns en risk att konsulterna även beaktar fackförbundens övriga intressen vid granskningarna. Konsekvensen av detta skulle bland annat kunna vara att leverantörerna upplever sig vara övervakade i dubbel bemärkelse. För tillfället görs granskningar inom fem avtal. Det är oklart om fackförbunden har kapacitet (personal) att avsätta för ett utökat uppdrag. Det kan därför vara viktigt att undersöka huruvida uppdraget skulle kunna utföras av en oberoende revisor alternativt av Malmö stads egen personal. Oavsett vilken form, och vilken motpart kommunen väljer att ha, så krävs en konkretisering av modellen för samarbete. Under pilotprojektet har från upphandlares sida, liksom som från anlitade konsulter, påpekats att det är viktigt att det endast är en kontaktperson för respektive 8
upphandling/avtal. Vid tillfälle denne kontaktperson behöver rådgöra med ett annat fackförbund/konsult ska detta skötas av kontaktpersonen, förslagsvis att dessa då tas in som underkonsulter. Granskningar måste samordnas så långt det är möjligt, med syfte att underlätta för såväl upphandlare som för leverantörer. Leverantörerna upplever Vita Jobb-modellen som relativt okontroversiell. Vissa påtalar att det är bra att leverantörer granskas, då de även själva vill se ett näringsliv fritt från svart arbetskraft. 4.5 Samarbete med Skatteverket Under pilotprojektet har Malmö stad och Skatteverket diskuterat möjliga samarbeten. Skatteverket kom därefter med följande förslag: Ett samarbete med Skatteverkets insats Förebygga ekonomisk brottslighet kan se olika ut beroende på vilka Skatteverket samarbetar med och på vad som efterfrågas. Inför ett samarbete träffar Skatteverket representanter som har en nära koppling till upphandlingsarbetet, ofta är det upphandlingschefen, en eller flera upphandlare och eventuellt någon controller. I korthet går ett samarbete ut på att Skattverket tillhandahåller offentliga uppgifter och hjälper till med tolkning av dessa håller workshops med motparten och hjälper till att se bakom den ofta fina offentliga fasaden visar och förklarar oseriösa beteenden blir en dialogpartner när det gäller förfrågningsunderlagens utformning, uteslutningsgrunderna enligt LOU 10:1 o 10:2 och därmed sammanhängande frågeställningar blir en direktingång till Skatteverkets samlade kompetens Det viktigaste är att det etableras ett kontinuerligt samarbete med regelbundna samverkansträffar. Skatteverket formaliserar gärna samarbeten genom att teckna en överenskommelse, undertecknad av Skatteverkets regionchef och av någon representant för Malmö stad. Överenskommelserna har i första hand ett symbolvärde men kan vara värdefull för kommunen att referera till i olika sammahang. Skatteverket förordar att Malmö stad tar med en skrivning om samarbetet i upphandlingarnas förfrågningsunderlag. Inget formaliserat avtal mellan Skatteverket och Malmö stad om samarbete har ingåtts ännu. 4.6 Ekonomisk insyn hos upphandlade leverantörer Kommunstyrelsen gav stadskontoret i uppdrag att undersöka möjligheter till ekonomisk insyn hos upphandlade leverantörer. Stadskontorets inledande utredning visar att det enligt gällande lagstiftning finns mycket små möjligheter att ställa krav om sådan insyn hos upphandlade leverantörer, inte minst i förhållande till att se kopplingar till så kallade skatteparadis. I sammanhanget kan nämnas att man i SOU2013:53 Delbetänkande av Utredningen om en kommunallag för framtiden föreslår att kommunallagen ska förändras så tillvida att det ger större utrymme för kommuner att få insyn i upphandlade privata utförares verksamhet. Förövrigt väntas förändringar inom LOU i förbindelse med nya EU-direktiv inom området. 9
Hur förslag i SOU 2013:53 och nya EU-direktiv får utslag i svensk lagstiftning är i dagsläget oklart. Det finns därför anledning att följa utvecklingen och vid senare tillfälle pröva frågeställningen om ekonomisk insyn på nytt. Juridiska avdelningen på stadskontoret föreslår att uppdraget breddas till en mer allmänt hållen frågeställning rörande kommunens möjligheter för att i upphandlingar av skattefinansierade välfärdstjänster ställa krav i linje med att leverantören ska sakna vinstsyfte och/eller sakna koppling till skatteparadis eller ha kollektivavtal. 4.7 Gränsvärden för att ställa sociala villkor Inför framtida arbete med sociala villkor är det viktigt att ta hänsyn till hur marknaden ser ut och storleken på de kontrakt där sociala villkor ska skrivas in. En gräns på 225 000 euro som upphandlingsvärde kan anses lågt för att kravet om sysselsättning av långtidsarbetslösa ska användas. Konsekvenserna kan bli orimliga för entreprenören om man använder det i mindre kontrakt. Proportionalitetsprincipen skall beaktas. I relation till det tillkommer även aspekten kring vilken typ av sysselsättning, eller andra krav, som kan anses mest lämpliga. Praktikanter eller trainees utgör inget hot mot redan anställda inom företaget. Vid en eventuell implementering av sociala villkor i stadens ordinarie kontrakt bör man se över vilka krav som är rimliga i förhållande till kontraktets värde. Dessutom bör krav om sysselsättning noga övervägas från fall till fall. Det finns en risk att kommunen, genom att ställa krav om sysselsättning, skapar en osund undanträngningseffekt där företag kan använda sig av praktikanter för att dumpa priser på tjänster. Ett system liknande Nederländernas där entreprenören är friare att välja aktuellt sätt att arbeta in sociala insatser utifrån deras kompetens och intresseområden är tänkvärt i sammanhanget. För varje större upphandling ska 5 % av anbudssumman användas till projekt för social hållbarhet. Man lämnar över till entreprenören att föreslå vilka arbetsuppgifter eller vilka projekt som ska genomföras för dessa 5 %. 4.8 Sanktioner Det finns anledning att överväga vilken/vilka sanktioner som är lämpliga att använda vid kontraktsbrott. Under pilotprojektet valdes att använda hävning av avtal vid kontraktsbrott. En hävning av ett avtal kräver att ny upphandling görs så ett nytt kontrakt kan tecknas med en entreprenör. Det skulle medföra en betydande fördröjning av tjänsten som ska utföras. Detta kan exempelvis innebära att en anläggning av en väg kan bli stående ofärdig under längre period och drabba Malmöbors framkomlighet i staden. Möjligtvis kan hävning kombineras med vitesklausuler och således utgöra en mindre risk för kommunen. 10
5 Effekter, möjligheter och hinder Pilotprojektet kan inte förlita sig på andra myndigheters erfarenheter, då relativt få i Sverige har använt sociala villkor i sina upphandlingar. Däremot finns en ökande vilja att använda upphandling som verktyg för att uppnå samhälleliga mål, vilket bland annat påvisas i upphandlingsutredningen som kom under våren 2013. SOU 2013:12 Goda affärer- en strategi för hållbar offentlig upphandling innehåller två kapitel i vilka det redogörs för olika aspekter av sociala villkor vid offentlig upphandling. Utredarens analyser såväl som förslag är av högsta relevans för Malmö stads fortsatta arbete med att tillämpa sociala villkor i upphandlingar. I utredningen konstateras att ramarna och villkoren för att ta sociala hänsyn i offentliga upphandlingar är långt ifrån tydliga. Vidare poängteras att en viktig orsak är bristen på vägledande praxis. En annan är bristen på forskning. Till bilden hör också frånvaron av ett tydligt politiskt ledarskap (SOU 2013:12, s.476). Det finns således ett stort behov av analys och forskning inom området sociala hänsyn, i synnerhet vad gäller upphandling som styrinstrument och avseende graden av måluppfyllelse och kostnadseffektivitet. Med detta som utgångspunkt finns anledning för Malmö stad att nogsamt följa kunskapsutvecklingen samt att avsätta ekonomiska resurser för att följa implementering av sociala villkor och Vita Jobb-modellen i kommunen. Som en del av pilotprojektet togs därför initiativ till ett rundabordssamtal med forskare och praktiker inom området för upphandling. Syftet var att resonera kring möjligheter och hinder vid att ställa sociala villkor samt att bygga kunskapsallianser för fortsatt utveckling. Diskussionerna under dagen handlade främst om vilket lagligt utrymme som finns att ställa sociala villkor vid upphandling. Det konstaterades att det är EU-rättsliga principer och direktiv som styr den svenska lagen om offentlig upphandling (LOU). LOU ger, enligt ledande forskare på området, Sverige betydligt större utrymme att ställa sociala villkor i upphandlingsunderlag än vad som görs i dagsläget. Delvis för att Sverige inte fullt ut har implementerat alla regler i nuvarande upphandlingsdirektiv. I Sverige tycks finnas två läger, det ena som förespråkar att upphandling enbart ska ta hänsyn till pris och varans kvalitet för att främja den europeiska marknaden, medan det andra lägret menar att man både kan och bör ta tillvara andra samhälleliga intressen i offentliga upphandlingar. I Sverige har upphandlande myndigheter, i jämförelse med vissa andra europeiska länder (exempelvis Storbritannien och Danmark), varit mycket försiktiga med att använda upphandling som ett medel för att uppnå samhälleliga mål. Det framgick under dagen att upphandlande myndigheter generellt sett ofta saknar kompetens för att kunna ställa sociala krav i upphandlingsunderlag. Detta framkommer även som en slutsats i upphandlingsutredningen (SOU 2013:12), där det föreslås att det inrättas ett samordnat upphandlingsstöd i statlig regi som ges i uppdrag att utveckla vägledningar och informationsinsatser om upphandlingens strategiska betydelse. I Danmark finns redan nationella riktlinjer för att använda sociala klausuler vid upphandling. Några motsvarande riktlinjer finns inte i Sverige, men efterfrågas enligt deltagarna vid rundabordssamtalet. Dagen resulterade även i att viktiga kontakter etablerades, inte minst mellan Malmö stad, Göteborgs upphandlingsbolag och Stockholms stad. Det anses vara relevant att samarbeta med såväl Stockholms- som Göteborgs kommun inom dessa frågor. 11
6 Omvärldsbevakning Sverige har, i jämförelse med ett flertal andra europeiska länder, varit väldigt försiktiga med att ställa krav om social hänsyn i upphandlingar. Detta trots att EU-direktivet 2004/18/EG (vilken LOU bygger på) ger stort utrymme för medlemsländerna att använda sociala klausuler. EU-komissionen tog år 2010 fram en handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling. Handledningen togs fram inom ramen för EU:s program för sysselsättning och solidaritet (2007-2013) och syftar bland annat till att öka de upphandlande myndigheternas medvetenhet om de potentiella fördelarna med att ta social hänsyn i upphandling (Europeiska kommissionen, 2011). Således finns en vilja från EU-kommissionen att driva på utvecklingen inom området. Värt att nämna i sammanhanget är att England under våren 2013 implementerade en lag (The social value act) för att upphandlande myndigheter skall ta hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser vid upphandling (1). Lagen innebär att upphandlande myndigheter numera är ålagda att bedöma anbud efter mer än pris. Dessutom ger lagen ett ännu större utrymme för den idéburna sektorn, bland annat sociala företag, att delta och vinna upphandlingar. Exemplet England vittnar också om att sociala villkor inte uteslutande behöver innefatta krav om anställning. Det kan sträcka sig över en rad åtaganden, som exempelvis att tillhandahålla praktikplatser, lärlingsutbildningar, prova-på-jobb etc. En sådan modell ger utrymme för dialog mellan myndighet och leverantör kring vad som är rimligt och relevant från fall till fall. 6.1 Nya EU-direktiv att vänta I slutet av 2011 lade EU-kommissionen fram förslag på nya direktiv på upphandlingsområdet. Förslaget går längre än vad nuvarande direktiv tillåter gällande implementering av sociala krav i offentlig upphandling, och tillåter i längre utsträckning till exempel märksystem av varor som bygger på social hänsyn, och förslaget tillåter explicit upphandlande myndigheter att ta hänsyn vid urval av leverantörer såväl som vid utvärdering. Förslaget som ligger för omröstning i parlamentet innehåller nya regler för märksystem, och de organ som tar fram märksystem. Vidare framgår det av beaktandesatserna till förslaget att så kallad fair-trade märkning ska explicit vara tillåtet, och att dessa typer av märksystem får innehålla regler om minimipris på varor för tillverkarens leverantörer. Däremot tycks förslaget inte innehålla några explicita regler om att tillåta krav på kollektivavtal än vad som framgår av befintliga anslutande direktiv, så som Utstationeringsdirektivet (som Lex Laval grundar sig på). Omröstning om förslaget till direktiv är preliminärt planerat att ske den 9 december 2013 i Parlamentet. Om röstningen sker omkring det annonserade datumet, kan det förväntas att medlemsstaterna ska implementera de nya direktiven någon gång under 2015. Det framgår också av förslaget att de nya direktiven mer eller mindre innehåller helt nya skrivningar jämfört med de nuvarande direktiven. Utifrån detta kan det förväntas att nuvarande svensk lagstiftning på vissa områden måste skrivas om, samt att viss rättspraxis både på svenskt och europeiskt plan kommer att bli föråldrad i ljuset av de nya direktiven. Exakt vilka konsekvenser de nya reglerna kommer att 12