Lönebildningen i samhället och Vårdförbundet. Historik

Relevanta dokument
ANFÖRANDE. Lönebildning och penningpolitik

Är det svenska lönebildningssystemet i kris? Lars Calmfors Svenskt Näringliv 19/11-07

Den svenska lönemodellen. SIMRA Eva Uddén Sonnegård

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Helsingborg 2 mars Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009

Löner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag

Nästa år kommer löneavtal för en stor

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar

Kommittédirektiv. Utvärdering av Medlingsinstitutet. Dir. 2005:29. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2005

Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

FÖRHANDLINGAR. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 19 december 2011

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013

Sverige - en låginflationsekonomi

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge

Samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen

Inför avtalsrörelsen Lars Calmfors SNS 31/8-2015

Lönebildning för en ny tid

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Industrins lönenormering kan och bör reformeras. Lars Calmfors Sekos personaldagar 22/

ARBETSKRAFTSKOSTNADEN

Internationell Ekonomi

Lönebildningen. och frukten av vårt arbete. En faktabok om lönebildningen i samhällsekonomin. Konjunkturinstitutet Medlingsinstitutet

Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning

Lönebildning och medling

Stabiliseringsavtal under tryck och hetta

Lön, statistik, politik och karriär. Vårinternat 2017 Blekinge 1

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Kommundirektörsträff 4 mars 2010 Avtal 10

FACKEN INOM INDUSTRIN. och industriavtalet

Lonepolitiskt program

April 2014 prel. uppgifter

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare Yrke och villkor 1 Oskar Falk

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Normering och lönebildning i Norden

Bästa möjliga. om lönebildning och samhällsekonomi

Vikten av att vikta rätt Den här artikeln skrevs före det chockerande mordet på Anna Lindh. Avsikten var att så sakligt som möjligt försöka sortera

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

Lågt lönemärke gynnar högavlönade

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi

90-talskris i repris? Oktober 2011

Hur som helst så börjar jag med Saltsjöbadsavtalet från 1938, för det kan aldrig vara fel i sådana här sammanhang.

De svenska reglerna om förhandling och medling. En kort sammanfattning

OKTOBER Konkurrenskraft för välstånd och jobb

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats

Europanormen saknar relevans

7 Se Kommunal (2002), Kommunalarnas löner Underlag till avtalskonferenserna. INFLATIONSRAPPORT 2002:4

Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge

Lönebildningsrapporten 2008

Finland sviktande ekonomi och lönebildning under omprövning

Vem ska bestämma takten? Parternas syn på lönenormering. Rapport från en konferens med arbetsmarknadens parter

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%

Industrin ska sätta märket varför då? Vad är märket? Vem sätter märket? Kan någon annan sätta märket? Varför just industrin? Hur sätts märket?

Arbetsmarknadsekonomisk. Inför avtalsrörelsen 2016

Bilaga till omvärldsrapporten 2011

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

YTTRE OCH INRE BALANS

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens löneförväntningar, 21 maj kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Den svenska modellen och Medlingsinstitutet

Lönebildningen Samhällsekonomiska förutsättningar

Innehåll. Kollektivavtal och lön Lönebildningen en tillbakablick Samhällsekonomi och lönebildning...7

Samhällsekonomiska begrepp.

Ekonomiska bedömningar

Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017

Sverige behöver sitt inflationsmål

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN Så går den till.

>Den svenska modellen >Lönebildningen och avtalsrörelsen >Perspektiv på den globala krisen och vändningen. >Svenska konjunkturläget LOekonomernas

God sed vid lönebildning Utvärdering av Medlingsinstitutet

Den svenska industrins konkurrenskraft

Brister i EMU-utredningen

INFLATIONSRAPPORT 2002:2

Svensk Handels utgångspunkter för Avtal-13

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Avtals EXTRA. Hög anslutningsgrad och sammanhållning är viktigast när arbetsgivarna. försämringar i avtalen. Vi är starkast tillsammans!

2016 Lena Granqvist och Håkan Regnér. Sifferlösa avtal och andra avtalskonstruktioner. En del av akademikernas arbetsmarknad

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN. Cirkulärnr: 17:28 Diarienr: 17/03064 P-cirknr: 17-2:17 Nyckelord: Handläggare:

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

Ordlista för avtalsrörelsen

Avsiktsförklaring 16 augusti 2011

AVTAL Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL

Inför avtalsrörelsen 2017

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Slutjustering av pris- och lönekompensation nivå 2017 samt preliminär pris- och lönekompensation nivå 2018

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i HÖK 10 med Svenska Kommunalarbetareförbundet

Varför har vi ännu inte sett någon löneexplosion? Nils Henrik Schager

Ordlista om lönebildning

Svenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Thyssenavtalet fr.o.m. 1 maj 2017

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 11 med OFRs förbundsområde Hälso- och sjukvård

Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Lönepolicy Policy Kf , 101 Kommunfullmäktige. Lönepolicy

ANFÖRANDE. Det ekonomiska läget. Ännu inget slut på finanskrisen. 1. Den internationella utvecklingen

Transkript:

Lönebildningen i samhället och Vårdförbundet Historik

Lönebildningen - makroekonomiska förutsättningar 1950-talet präglades av att fredsekonomin återställdes i Europa - Svensk ekonomi synnerligen god. 1960-tal tillkom en liberalisering av internationella handeln - Ytterligare en stark tillväxtfaktor - Frihandelsavtalen EEC och EFTA bildas. Under 1950- och 1960-talen var lönebildningen starkt centraliserad. - Stark produktivitetstillväxt bidrog till problemfri lönebildning.

Vårdförbundet 1960-tal 1965 Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund (SHSTF) grundas av: - Svensk sjuksköterskeförening (SSF), - Svenska laboratorieassistentföreningen (SLF) - Medicinsk-tekniska assistentföreningen (MAF) 1965 Fick offentligt anställda full förhandlingsrätt dvs. även strejkrätt. 1966 blev Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund (SHSTF) en förhandlingskartell.

1970-talet Kostnadskrisens decennium Den internationella kapitalmarknaden var hårt reglerad inom ramen för det s.k. Bretton Woods-systemet. - Växelkurserna fasta mellan de flesta länder. Oljekrisen 1973 1974 Överbryggningspolitiken. - Lönekostnaderna steg mycket snabbare än i omvärlden. - Fast växelkurs försvagade näringslivets internationella konkurrenskraft kraftigt. Lönekrav som innefattade kompensation för prishöjningarna.

Vårdförbundet 1970-tal 1972 inledde Svenska Barnmorskeförbundet sitt samarbete med SHTSF. 1977 Vårdförbundet bildades. 1977 års avtalsrörelse = - Krav på 40% lönelyft - Strejk nekades av KTK (Kommunaltjänstemannakartellen ung. OFR) - Utfallet blev till sist 17,7%.

1980-talet Överhettningens decennium Högkonjunktur! - Hela 1980-talet - lönekostnaderna steg betydligt mer än i de viktiga konkurrentländerna. Lönerna och priserna ökade snabbare än i omvärlden. - Lade grunden för det tidiga 1990-talets mycket stora sysselsättningsminskning. I slutet av 1980-talet uppenbart att lönebildningen orsakade samhällsekonomisk obalans. - Ex. prisutvecklings-, löneutvecklings- och förtjänstutvecklingsgarantier, etc, etc. Priser och löner jagade varandra i en uppåtgående spiral.

Vårdförbundet 1980-tal 1986 - Vårdförbundet kräver 30% höjning till en medellön på 11 500kr/mån. 11500 annars går vi hem - Inger Ohlsson väljs till förbundsordförande och deklarerar detta som orealistiskt. Första avtalet med lokal lönebildning. - Utfallet blev till sist 9,5 %. 1988 - Lönegraderna avskaffas helt. - 1,5% i lägsta garanterade utrymme. - Förändring saknar lokal förankring?

1990-talet Systemskiftets decennium Krisen 1991 1992 kom att bli en avgörande vändpunkt för den svenska ekonomiska politiken. - Riksbanken fick som sin huvuduppgift att begränsa inflationen. 1992 kronan släpptes att flyta fritt på valutamarknaderna. - Räntan höjdes med 500%. Rehnbergkommissionens stabiliseringsavtal - Löneökningstakten föll från cirka 10 % 1990 till 3-4 % per år 1992 1993. Svenskt medlemskap i EU.

1990-talet, fortsättning Riksbanken - Penningpolitiken syftar till en inflation på 2 %, med en högsta avvikelse på 1 procentenhet uppåt och nedåt. Mars 1997 träffade parterna inom industrin ett samarbetsavtal, det så kallade Industriavtalet. - En ram för en ansvarsfull lönebildning med bl.a. - ett gemensamt ekonomiskt råd. - regler som siktar till att få till stånd nya avtal innan föregående avtalsperiod löper ut. - regler för medling. - Industriavtalet har fått efterföljare på flera områden.

Vårdförbundet 1990-tal Ädelreformen 1992 - Innan främst förhandlat med landsting. 1993 - Lönepolitiskt dokument varje medlems ansvar - Guld värd 1995 - Kräver 5 000 kr/mån - 7 000 medlemmar strejkar i 7 veckor. Regeringen hotar att avbryta strejken med tvångslag - 5-årigt avtal - Kork på 0,5% över SKTF och Kommunal (1998-99)

2000-talet 2000 Medlingsinstitutet bildas. 2000 2002 Dot.com-döden (ITbubblan spricker). 2007 får LO-samordningen ett stort genomslag. - Kvinnolönepotter m m 2008 Finanskrisen 2010 Arbetsgivarorganisationerna svarar på LO-samordningen genom egen samordning. - Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket & SKL

Pusslet för lönenormeringen är lagt Industriavtalet Rhenbergskommissionen Riksbankens uppdrag & Medlingsinstitutet Inflationsmål Lönebildning i samhället/vf historik 2011-11-11

Vårdförbundet 2000-tal 2000 - Nytt 5-årsavtal - Garanterade 2% (kollektivt) 2005 - Första tillsvidareavtalet - Garanterade 2% (kollektivt) - FAS 2008 - Strejk - Märkessättande 2 %?