Västerås stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET 15 november 2013
Förord Kommunfullmäktige undertecknade CEMR-deklarationen i mars 2009 och det blev startskottet till att flytta fram positionerna i jämställdhetsarbetet. Vi engagerade hela kommunledningen för att ge arbetet kraft och vi döpte processen till Hållbar jämställdhet i Västerås. Syftet med utvecklingsarbetet har varit: att med ny kunskap hos Västerås stads ledande förtroendevalda, chefer och strateger skapa medvetenhet och en gemensam värdegrund, så att invånare och kunder ges tjänster och bemötande på lika villkor. Vi har gjort kartläggningar, utbildat oss och fått en ökad medvetenhet om de ojämställdhetsproblem som finns i vår stad. Ett problem är att vi många gånger saknar kunskap om vilka effekter olika beslut och en budget får för män och kvinnor, flickor och pojkar. Detta har vi nu börjat synliggöra och viljan att få in genusperspektivet i styrningen är väl förankrad. Nu redovisas könsuppdelad statistik. Vi arbetar vidare med att också analysera statistiken. Det har varit en svag punkt och här ska vi förbättra oss. Jämställdhetsarbetet är förankrat i stadens alla förvaltningar som också utsett jämställhetspiloter som en resurs till förvaltningscheferna. Vi lägger nu fast en policy för det fortsatta jämställdhetsarbetet. Jämställdhetspolicyn ska beslutas i kommunfullmäktige. Jämställdhetsarbetet ska integreras i det ordinarie arbetet, och kommer årligen att följas upp på kommunledningsnivå. Ulla Persson Kommunstyrelsens ordförande Bo Dahllöf Stadsdirektör Västerås stad 2
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Resultat... 5 Programmål och utfall... 6 Genomförande... 11 Budget... 12 Hållbarhet... 12 Utbildning och kommunikation... 12 Utvärdering och lärdomar... 13 Bilagor... 14 Västerås stad 3
Sammanfattning Syftet med utvecklingsarbetet har varit: att med ny kunskap hos Västerås stads ledande förtroendevalda, chefer och strateger skapa medvetenhet och en gemensam värdegrund, så att invånare och kunder ges tjänster och bemötande på lika villkor. Arbetet har fokuserat på sex punkter: 1. Att arbeta med systematisk användning av statistik 2. Att ta fram en jämställdhetspolicy 3. Att medverka till kunskapsinhämtning 4. Att uppnå ökad medvetenhet 5. Att gå från kunskap och medvetenhet till det faktiska görandet 6. Att systematisera jämställdhetsarbetet i ordinarie processer Arbetet har resulterat i ett antal aktiviteter. Exempel på aktiviteter: - Vi har könsuppdelat individbaserad statistik - Vi har tagit fram en jämställdhetspolicy - Vi har jämställdhetsintegrerat stadens styrdokument successivt - Vi har tagit fram en checklista för användning av bilder på hemsidan och i publikationer - Vi har utarbetat checklista för dialogmöten med invånarna vid olika planprocesser - Vi har kartlagt andelen taltillfällen i kommunfullmäktige - Vi har gjort förändring vid upphandling av evenemanget Idrottsgalan - Vi har kartlagt och analyserat västeråsarnas resvanor - Vi analyserar investeringar - Vi har tagit fram en biblioteksplan
Effekter vi kan se i dag är att: - Vi arbetar aktivt med att säkerställa att vårt bemötande är likvärdigt oavsett kön - Mammor och pappor får ett jämställt bemötande då de kommer till öppna förskolan - Andelen bokinköp på öppna förskolan där huvudpersonen är en flicka ökar och därigenom blir det jämnare könsfördelning i bokinnehavet - Vi har fått en jämnare fördelning av antalet taltillfällen i kommunfullmäktige - Nu har vi tätare och snabbare busstrafik - Beslut om att gång- och cykelvägar till busshållplatser kommer att få prioriterad snöplogning till vintern - Bilderna på stadens hemsida väljs utifrån kriterier på checklistan Bakgrund Det var kommunfullmäktige i Västerås stad som i mars 2009 undertecknade CEMRdeklarationen och som initierade ett samlat strategiskt jämställdhetsarbete. Stadsledningskontoret har drivit och koordinerat processen i vilken stadens förvaltningar och bolag deltagit i olika stor omfattning. Totalt har 3.1 miljoner kronor beviljats från HÅJ. Arbetet har till största delen genomförts inom den ordinarie verksamheten, men med stöd av konsulter. Resultat Västerås stads tidigare erfarenheter av jämställdhetsarbete handlar till största delen om satsningar på olika enheter i staden. Ett exempel på sådana satsningar var arbetet med jämställdhetspedagoger. Även om det arbetet var värdefullt så fick det inte önskvärd spridning och implementerades inte vidare i organisationen. I dag har arbetet fått en stark förankring i högsta politiska och tjänstemannaledningen. På stadsledningskontoret finns kopplingen mellan styrning, ekonomi och verksamhet. Jämställdhet är en del av kvalitetsarbetet. Nu återstår att få processen att fortplanta sig på varje enhet, så att tjänster och bemötande verkligen ges utifrån behov, oavsett traditionella könsmönster. I samband med att nytt styrsystem tas fram kommer också it-stöd att kopplas till detta för att tydliggöra styrprocessen och underlätta uppföljningen. Västerås stad 5
Programmål och utfall Här följer en övergripande sammanställning av våra programmål. I förvaltningarnas redovisningar som finns med som bilagor ges en mer uttömmande beskrivning av processen och utfallet. Indikator Aktivitet Mål Utfall 1. Andelen deltagare på utbildning 80% Antalet partier som deltar minst 80% Andelen taltillfällen i kommunfullmäktige ska vara lika i förhållande till andelen män och kvinnor i kfm 2 Utbildning och handledning Utbildning för politiker Politiska partierna erbjuds utbildning i retorik Ny kartläggning av andelen taltillfällen ska genomföras i kfm Förvaltningarna redovisar sina förbättringar. Den politiska rollen. Kommunens kommunikation ska överensstämma med CEMR och främja positiva genusbilder. 80% av förvaltningarna ska ha redovisat minst två verksamhetsförbättring ar Närvaron har varit hög på utbildningarna och män och kvinnor har deltagit i ungefär lika stor utsträckning. Sex av sju partier har haft utbildning i retorik. Närvaron har inte överstigit 60%. Preliminära resultat visar att andelen taltillfällen nu är lika i förhållande till andelen ledamöter av respektive kön. Män är överrepresenterade då det gäller att tala många gånger. Målet är uppnått, men kvaliteten på förbättringarna varierar stort. Västerås stad 6
Indikator Aktivitet Mål Utfall 3 Kartläggning av socialtjänstens insatser resulterade i två projekt som handlar om a) mammor med långvarigt försörjningsstöd och b)projekt för romska kvinnor och män i syfte att fler ska få arbete och egen försörjning. Andelen som går vidare till arbete, studier eller arbetsmarknads-åtgärd. Skapa en grupp som träffas kontinuerligt. Jämställd medborgarservice gällande sociala insatser CEMR artikel 15 a) Av totalt 74 kvinnor så har 30 avslutats. I den gruppen så har drygt 65% gått vidare till arbete, studier eller en arbetsmarknads-åtgärd. b) man arbetar utifrån teman kring jämställdhet och mänskliga rättigheter. Man har en romsk man och en romsk kvinna som fungerar som brobyggare. 4. Utbildning och framtagande av checklista Kartlägga några av stadens publikationer Antalet bilder i stadens hemsida och publikationer ska vara 50/50 Det ska vara jämställdhetsperspektiv på bilder På hemsidan har det skett förbättringar både vad det gäller kvantitativa mått och kvalitativa. I publikationer finns fortfarande mycket att göra. Västerås stad 7
Indikator Aktivitet Mål Utfall 4.2 Flera forskningscirklar har genomförts, några utifrån flickors psykiska ohälsa Kartlägga fritidsgårdarna och öppna förskolorna ur ett könsperspektiv Jämställd medborgarservice CEMR artikel 20 och 21 Mammor och pappor får ett jämställt bemötande då de kommer till öppna förskolan Andelen bokinköp där huvudpersonen är en flicka på öppna förskolan ökar och därigenom blir det jämnare könsfördelning i bokinnehavet. Man har designat lokalerna på ett nytt sätt och försökt få dem mer könsneutrala. Ambitionen är att personalen visar att de kan göra alla sysslor oavsett kön. Man försöker bryta normer på fritidsgården. På flera ställen har man tagit bort särskilda tjej- och killgrupper. Västerås stad 8
Indikator Aktivitet Mål Utfall 5. Genomförande av handlingssplan kopplad till kartläggningen. Planen innehåller fyra delmål: Ökat fokus på jämställdhet i styrdokument Medvetandegöra Resursfördelning Ökade kunskaper Varje delmål har åtgärder och aktiviteter kopplade till sig Kultur-idrotts och fritidsnämndens förvaltning ska använda kartläggningen i sitt fortsatta arbete. Medvetenheten om frågorna har ökat och ingår i nämndens strategiska arbete Avtal kring genomförande av den årliga Idrottsgalan har fått jämställdhetskrav och det finns inskrivet i kontraktet. Böcker till biblioteken ska locka även pojkar att läsa. Man köper in fler böcker med tema idrott. Vallby friluftsmuseum arbetar nu med ett team av en manlig och en kvinnlig pedagog och det har påverkat hur historien berättas. Den pedagogiska verksamheten har breddats i dramatiseringar. Såväl manliga som kvinnliga hantverks lyfts fram på ett naturligt sätt. SISU utbildarna har fått ett uppdrag och håller i ett nätverk för kvinnliga styrelseledamöter. Utbildning och inspirations-möten för föreningar Föreningar har kartlagt sin verksamhet, hur ekonomiska resurser fördelas inom föreningen, könsfördelning inom styrelsen och bland ledare. Västerås stad 9
Indikator Aktivitet Mål Utfall 6. Genomfört resvaneundersökning Analyserat resvanemönster för män och kvinnor. 8. Man dokumenterar vilka deltagare som kommer till olika möten. Man anpassar mötesplatsen och mötestider till olika behov och intressen. Anpassat information, innehåll och arbetsform efter målgrupp utifrån en ny kommunikationsplan. Stadens investeringar i infrastruktur fördelat på män och kvinnor ska motiveras. Utifrån målgruppsbestämingen så har man nått ca 75% på ett urval av dialogmöten. Antalet referensgrupper kopplade mot kommunledningen ska öka från 4 till 10. Öka jämställdheten i transportstystemet. CEMR artikel 21 och 26 Säkerhet och trygghet samt rörlighet och transport. Medborgardialog. Jämställd översiktsplaneprocess. CEMR artikel 24-26 Hållbar stadsutveckling, stadsplanering, rörlighet och transport. Beslutade investeringar har analyserats. Resultaten kommer att inarbetas i checklistor. Grupperna man träffat på samråd har varit mer heterogena jämfört med tidigare. Intressantare möten för många, såväl män som kvinnor. Antalet referensgrupper har ökat från 4 till 8. Utifrån olika samrådsprocesser så har en checklista tagits fram. Eftersom sociala nämndernas förvaltning valde att inte tillsätta en kvinnocoach så använde vi oss i stället av en konsult i jämställdhetsarbetet. Konsulten har stöttat förvaltningarna och jämställdhetspiloterna liksom processledaren på stadsledningskontoret. Utvärderingen MakEQuality har krävt en hel del kartläggningar och utredningar där har det varit bra med konsultstöd. Det tar tid att starta processer, särskilt då vi också valt att arbeta med föreningslivet. Förankringen är viktig och intresset från föreningarna har varit stort, men det är ännu för tidigt att kunna spåra effekterna. Vi skulle mäta psykisk hälsa och framtidstro hos ungdomar. Många insatser har gjorts i verksamheterna och man satsade också på forskningscirklar i samverkan med Mälardalens högskola. Unga flickor deltog i detta arbete tillsammans med medarbetare från olika verksamheter. Rapporten är ännu inte publicerad, men en faktor som framstod som viktig var bemötandet. Om någon känner sig illa bemött eller kränkt, så är risken stor att det påverkar den psykiska hälsan. Genom landstingets undersökningar följer vi indikatorerna psykisk hälsa och framtidstro. Den senaste undersökningen kom 2012 och nästa undersökning genomförs 2014. Förhoppningsvis ska vi då kunna se en positiv trend, men det är också ganska kort tid för att insatserna ska få effekt. Det finns många olika faktorer som Västerås stad 10
kommunen inte kan påverka som också är viktiga, till exempel familjens ekonomiska situation samt föräldrarnas situation på arbetsmarknaden. Västerås stad genomförde med start i januari 2013 en omfattande organisationsförändring inom de mjuka förvaltningarna. Detta har tagit tid och energi som påverkat andra processer. Särskilt tydligt har detta varit inom Barn- och utbildningsförvaltingen. Genomförande Arbetet har bedrivits inom ordinarie organisation och det har återrapporterats till kommunstyrelsen och till kommunfullmäktige. Stadsledningskontoret har haft projektledarrollen och förvaltningscheferna har utsett en jämställdhetspilot på sin förvaltning som stöd i arbetet. Jämställdhetspiloterna har träffats två gånger per termin. Utbildning har varvats med erfarenhetsutbyte och handledning. Folkhälsostrategen på stadsledningskontoret har fungerat som projektledare. Periodvis har vi haft konsultstöd som arbetat med förvaltningarna och stadsledningen. Utbildning har erbjudits kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, presidier i nämnder och bolag, stadens samtliga chefer, förvaltningschefer samt jämställdhetspiloterna. Vi har också haft en större projektredovisning där vi bjöd in kommunerna i Västmanland, andra organisationer samt invånarna. Närvaron har varit hög på utbildningarna och könsfördelningen har motsvarat den rådande i organisationen. Under projektperioden 2010-2013 är det några föreläsare som återkommit flera gånger och som också använts för konsultation, utbildning och handledning. Torbjörn Messing, som var anställd på Mälardalens högskola, höll i en processledarutbildning för jämställdhetspiloterna. Torbjörn har varit involverad i många utbildningar för flera förvaltningar och i arbetet med forskningscirklar. Gertrud Åström har haft utbildningar för alla chefer och förtroendevalda. Pernilla B. Lovén och Fredrik Bondestam har hållit i seminarier för politiker och tjänstemän i kommunledningen och har också varit anlitade på förvaltningarna för olika uppdrag. Kartläggningar varvat med utbildning och ökad medvetenhet bidrar till fortsatta verksamhetsförbättringar. Vi har arbetat hårt för att verkligen ha invånar- och kundfokus. Frågan om hur vi kan uppnå och beskriva effekterna av arbetet har också varit viktig. Här återstår mycket att göra men vi har kommit en bit på väg. Vi gjorde en uppskattning av vilken plats mäns och kvinnors resande tar i anspråk. Omsatt i yta motsvarar skillnaden 80 stycken Stora Torget i Västerås. Arbetet med att styra över resandet från bil till gång, cykel och kollektivtrafik är prioriterad. Männen behöver minska sin andel av ytorna i Västerås om alla intressen ska kunna tillgodoses. Genom att kartlägga och ta fram statistik på huvudrollsinnehavare i barnböcker på öppna förskolan blev det tydligt att fördelningen mellan pojkar och flickor haltade. Nu prioriteras inköp med flickor i huvudrollen för att kompensera detta. På öppna förskolan bemötte man pappor på annorlunda sätt jämfört med mammor då de kom första gången. Nu bemöter man mammor och pappor lika och visar runt och berättar om samma saker oavsett kön. Detta uppskattas. På kommunledningsnivå finns det fortfarande mycket att göra då det gäller att göra analyser av framtagen statistik. Här krävs mer kunskap och vilja för att detta ska genomföras. Västerås stad 11
Budget I tabellen redovisas de externa kostnaderna. De interna kostnaderna då medarbetares arbetstid också ingår uppskattas till ca 5 miljoner kronor under programtiden. För hela programtiden 2010-2013 Konstnadsslag Kronor Projektledning (löneutbetalningar) 700.000:- Processledning (konsultarvoden) 1300.000:- Litteratur och dokumentation 400 000:- Utbildning 700.000:- SUMMA 3.1 milj Hållbarhet Vi kommer att arbeta vidare utifrån CEMR-deklarationen och den jämställdhetspolicy som varit ute till stadens alla förvaltningar och nu är på väg för beslut. Kommunledningen, politiker och tjänstemän, förvaltningsledning och jämställdhetspiloter bidrar alla till ett samlat jämställdhetsarbete. Detta är väl förankrat. Processen med att ta fram ett nytt styrsystem för staden har påbörjats och det innebär möjligheter att integrera jämställhet i dokumenten. Vi samverkar mellan olika enheter på stadsledningskontoret, till exempel inom kvalitet, jämställdhet, ekonomi och hållbar utveckling ur alla dimensioner. Det mesta av jämställdhetsarbetet har bedrivits med ordinarie personal. Konsulter har agerat som processtöd, men har inte själva drivit arbetet. Flera förvaltningar avsätter resurser för fortsatt arbete 2014. Eftersom den politiska ledningen efterfrågar resultat så finns det goda förutsättningar för en fortsatt bra process. Utbildning och kommunikation Innehållet i utbildningarna har handlat om, jämställdhet i historiskt perspektiv, beskrivning av jämställdhet och ojämställdhet, normer och normkritiskt tänkande, jämställdhetsintegrering, retorik och härskartekniker. Dessutom har jämställdhetspiloterna fått utbildning i att driva utvecklings- och förändringsarbete, att möta motstånd och vikten av implementering. Utbildningarna har skett i form av föreläsningar, grupparbeten och handledning. Västerås stad 12
Rubriker från några seminarier: Vad är genus, det vill säga vår uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt och hur kvinnor och män ska vara.? Hur upptäcker vi ojämställdhet? Vad innebär jämställdhet i din roll som förtroendevald? Jämställdhet ur ett rättvise- och nyttoperspektiv. Jämställdhet ur ett historiskt perspektiv. Att skriva fritt är stort, att göra rätt är större konkret jämställdhetsintegrering i styrsystem. Från fluffiga formuleringar till hängivna handlingar jämställdhetsintegrering på riktigt. Vi har kommunicerat utvecklingsarbetet på kommunledningsnivå, med kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, koncernledningen, stadsledningskontoret och förvaltningarnas jämställdhetspiloter. Det har varierat mellan olika förvaltningar i vilken utsträckning som medarbetarna deltagit i processen. Vi har intervjuats i lokaltidningen, lokal-tv och lokalradio några gånger. Dessutom har vi skrivit om det på hemsidan och på stadens sida i lokaltidningarna. Vi har skickat ut pressmeddelanden vid några tillfällen. Chefer och medarbetare från Räddningstjänsten i Västerås deltog i mässtält och parad på årets Pridefestival i Västerås. Utvärdering och lärdomar Vi har genomfört MakEQuality vid två tillfällen. Det blev tydligt vilka områden som var starka och var vi behövde förbättra oss. Det finns två delmål kring systematiskt förbättringsarbete. Poängen utgår från en tiogradig skala där tio är bästa poäng. Vi har förflyttat oss fyra steg i positiv riktning inom område 1. 1.1 Kommunen bedriver ett systematiskt förbättringsarbete för en jämställd verksamhet, från 2,0 till 6,1 1.2 Systematiska förbättringsarbetet för jämställdhet genomförs, från 3,3 till 7,8 Inom målområde 2, Kvinnor och män har lika möjligheter till deltagande och representation i den politiska och offentliga beslutsprocessen, har vi förbättrat oss från 4,6 till 7,0. De områden där vi har låga poäng handlar om hur vi på ett likvärdigt sätt fördelar resurser, 3,1 poäng, samt avtal med samarbetspartners som främjar jämställdhet en etta. Nu när vi gjort två undersökningar, så blir det intressant att göra en plan för det fortsatta arbetet. Det står helt klart att det arbete vi lagt ned under projektperioden också resulterat i stora förbättringar då det gäller det systematiska arbetet, men att det också måste omsättas i resursfördelning och upphandling. Arbeten pågår i ett par förvaltningar för att titta på ekonomisk resursfördelning. Vi har också använt oss av extern processutvärdering under hela processen. Intervjuerna som genomförts har varit av särskilt värde. Förvaltningschefer, politiker och jämställdhetspiloter har medvetandegjorts om processen och deras roll i arbetet. Det blir också tydligt att jämställdhetspiloterna har en tuff uppgift och att det gäller att de har ett bra stöd från sin chef för att det ska fungera. Kontinuitet är också viktigt då det gäller utbildningar och Västerås stad 13
erfarenhetsutbyten. Några av piloterna önskar tätare möten, medan andra har svårt att kunna prioritera in planerade aktiviteter. Det har varit bra att bedriva arbetet inom ordinarie verksamhet, men det ställer också krav på att prioritera arbetet. För att jämställdhetspiloterna ska få genomslag för sitt arbete krävs att de har legitimitet och att de har koppling till förvaltningens ledningsgrupp. Detta har varierat stort mellan de olika förvaltningarna och det har också visat sig i de faktiska effekterna av arbetet. Vi har haft utbyte med Mälardalens högskola under projekttiden. Inledningsvis och sporadiskt under processen har vi också haft utbyte med Länsstyrelsen. Varje år genomför Västerås och Eskilstuna i samverkan med Mälardalens högskola så kallade bemötandedagar. Dessa är mycket välbesökta och brukar bli fullbokade. Innehållet handlar om de olika jämlikhetsperspektiven. I höst arrangeras ett särskilt program på samma tema för näringslivet i Västerås. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 1B Kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningen Åtgärdsplan utifrån kartläggning av västeråsarnas kultur-, idrotts och fritidsvanor ur ett jämställdhetsperspektiv Bilaga 2 Bilaga 2B Tekniska nämndens stab Jämställdhet i trafikplaneringen i Västerås rekommendationer och förslag på åtgärder, Trivector Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Sociala nämndernas förvaltning proaros Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Bilaga 7 Bilaga7B Bilaga 7C Mälardalens brand- och räddningstjänst Plan för lika rättigheter och möjligheter Redovisning av genomförda åtgärder under 2012 gällande Plan för lika möjligheter och rättigheter Bilaga 8 Bilaga 9 Stadsledningskontoret Rapport Genusperspektivet i översiktsplanen Västerås stad 14
Detta tillkommer i december 2013 1. Vem har ordet? taltillfällen i kommunfullmäktige (ska redovisas i kommunfullmäktige 5 december, därefter kan den spridas) 2. Rapport Jämställdhet i styrdokumenten 3. Utbildning, arbete, lön och pension i ett jämställdhetsperspektiv så här ser det ut i Västerås (ska presenteras på KS 25 nov) 4. Jämställdhetspolicy (ska till kommunstyrelsen 25 okt och planeras till fullmäktige 5 december) 5. Jämställdhetsperspektiv bilder 6. Checklista Jämställdhetsperspektiv i bilder 7. Processutvärdering MakEQuality finns tillgänglig på www.jamstall.nu Västerås stad 15
Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Västerås stad Kommunfullmäktige undertecknade CEMR-deklarationen i mars 2009 och det blev startskottet till att flytta fram positionerna i jämställdhetsarbetet. Vi engagerade hela kommunledningen för att ge arbetet kraft och vi döpte processen till Hållbar jämställdhet i Västerås. Syftet med utvecklingsarbetet har varit: att med ny kunskap hos Västerås stads ledande förtroendevalda, chefer och strateger skapa medvetenhet och en gemensam värdegrund, så att invånare och kunder ges tjänster och bemötande på lika villkor. Vi har gjort kartläggningar, utbildat oss och fått en ökad medvetenhet om de ojämställdhetsproblem som finns i vår stad. Det handlar om lokaler, investeringsbudgetar, trafik, bilder, bemötande, attityder, barnböcker, föreningslivet, minoritetsgrupper, arbetsmarknad, näringsliv, taltillfällen, resursfördelning, idrottsgalan och en del annat också. Program för hållbar jämställdhet Det arbete som redovisas i denna rapport har bedrivits genom Program för hållbar jämställdhet. Mellan 2008 och 2013 har SKL lett programsatsningen för att stödja medlemmar som vill arbeta med att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet har finansierats med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har 72 kommuner, landsting, regionförbund, samverkansorgan och privata utförare beviljats stöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas som en naturlig del i den ordinarie verksamheten, i planering, beslut, genomförande och uppföljning. Målsättningen har varit att åstadkomma konkreta verksamhetsförbättringar som leder till att bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så de svarar mot såväl kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och önskemål. För upplysningar om Program för hållbar jämställdhet, besök skl.se/jamstalldhet Upplysningar om innehållet Solveig Sandberg solveig.sandberg@vasteras.se Västerås stad, 15 november 2013 Besök: Stadshuset, Västerås Telefon: 021-39 00 00 www.vasteras.se