PM, CO 2 -utsläpp Datum

Relevanta dokument
Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

taxa modell plan policy program regel riktlinje rutin strategi tomtpristaxa Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum:

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet

Tomtpristaxa för annan fastighet än bostadsfastighet inom Svenljunga kommun

Ny ÅVC Svenljunga TRAFIKUTREDNING

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Valnämnden. Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Valnämnden

Bilaga 4, Enkät kundundersökning avfallshantering 2013

Energiöversikt Överkalix kommun

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiöversikt Kiruna kommun

Diagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten)

Miljökonsekvensanalys Resandeinförsel och smuggling av alkohol till Sverige

PM Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år en översiktlig presentation

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: Sida 1

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Svensk författningssamling

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Ökade utsläpp från vägtrafiken trots rekordartad energieffektivisering av nya bilar

Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige

Styrdokument IT-INFRASTRUKTURPROGRAM FÖR SVENLJUNGA KOMMUN. Innehåll

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Minskade utsläpp av koldioxid från vägtrafiken

Anteckningar från möte #3 om skolans organisation i Svenljunga kommun 23 februari 2017

Uppföljning målområde transporter 2017

HÅLLBARA TRANSPORTER HUR VILL VI ATT DE SKA SE UT?

Renare stadsluft. Bilaga 3 Beräkningar. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen

Lennart Östblom.

BILAGA 1 Beräkningar och underlag

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Energiöversikt Pajala kommun

Uppdaterade reduktionsvärden för etanol- och gasfordon till bilindex

HÅLLBARA TRANSPORTER HUR VILL VI ATT DE SKA SE UT?

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Energiöversikt Haparanda kommun

Motion om miljöbilar

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: UTSLÄPP. Utsläpp - sida 1. Utfallsindikatorer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Växjö Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel.

Brobyggare genom mötesplatser FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR

Svenljunga kommuns bredbandsresa

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen?

Bilaga 3. Skillnader mellan Trafikverkets och Energimyndighetens beräkningsunderlag

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

Motion om miljöbilar

Trafikutredning detaljplan Gärestad 1:13 m.fl.

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Ökande trafik dämpar effekter av energieffektivisering och förnybar energi

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Matris med lätta fordon i yrkestrafik

Miljöfordonsdiagnos Geografirapport

PM Risker med transport av farligt gods Kongahälla Östra, Kungälvs kommun

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Användarhandledning till Beräkningsmodell för effekter av transportplanering vid evenemang

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

PM TRAFIKUTREDNING E16 HANRÖLEDEN - VÄG 293 LEKSANDSVÄGEN STIGAREGATAN I FALUN

BIL Sweden. Jessica Alenius

PM Utsläpp till luft SÄLENFLYG AB. Sälen Trysil Airport. Slutversion. Göteborg

Spara pengar och på miljön. med lågemissionsbilar

Minskade utsläpp trots ökad trafik och rekord i bilförsäljning

Hållbar Materialförsörjning. Sven Brodin

Ö R S Å S - B L A D E T

Handikappguide för Svenljunga kommun. Reviderad

Strategi för energieffektivisering

Trafikanalys Lisebergs utvidgning söderut

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Fordon % 28 procent av personbilarna i trafik ägs av kvinnor Antalet personbilar i trafik ökade till

BIL Sweden. Jessica Alenius

E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg

Miljöbilar i Stockholm Miljöfordon i Stockholm

begränsad klimatpåverkan

REDOVISNING AV UPPFÖLJNING AV VILLKOR 1 "UTSLÄPPSTAKET"

Förnybara drivmedel Per Wollin

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Minskade utsläpp men snabbare takt krävs för att nå klimatmål

Björn Isaksson Tillsammans driver vi omställningen till fossilfrihet!

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun

Effekter av Sunfleet bilpool

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

Vissa ändringar i vägtrafikbeskattningen

Miljöstyrningsrådets kriterier för fordon och transporter. Joakim Thornéus, Miljöstyrningsrådet

PM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10

Vissa ändringar i vägtrafikbeskattningen

Miljözoner för personbilar i Stockholm

Spara pengar och på miljön. med lågemissionsbilar

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

Handledning för livscykelkostnad vid upphandling

Ramböll Sverige AB. PM för ny väglänk mellan Annero och Östra leden--- Skövde kommun. Trafikanalys Skövde. Koncept. Göteborg

Växjö Tabell 1

Rapport klimatkompensation - tjänsteresor

Transkript:

, CO 2 -utsläpp Datum 2015-11-20 Uppdrag Beställare Från Till Svenljunga Kommun Rebecka Jakobsson Magnus Eriksson Ramböll Sverige AB Box 5 343, Vädursgatan 6 4 0 2 27 Göteborg T : +4 6-10-615 60 00 D: +4 6 (0 )10 615 33 90 www.ramboll.se U nr 1 320013847 Ramböll Sverige AB O rg nr 5 56133-0506 1. Bakgrund Ramböll har genomfört en lokaliseringsutredning för en ny återvinningscentral (ÅVC) i Svenljunga kommun, där fyra alternativ har studerats. Som komplement till lokaliseringsutredningen har även en beräkning av CO 2 -utsläpp utförts. Svenljunga kommun har en energi- och klimatplan där ett av målen anger att kommunen ska medverka till att transporternas utsläpp av fossil koldioxid minskar och på sikt helt upphör. 2. Beräkningar Vid beräkning av CO 2 -utsläpp har endast de extra utsläpp som genereras beroende på vart ÅVC:n placeras beräknats. De totala utsläppen till följd av kundbesök och tunga transporter har därmed inte beräknats. 2.1 Befolkning Befolkningsstatistik har hämtats från Statistiska centralbyrån (SCB) på nykokodsnivå, se Tabell 1. I Bilaga 2 finns en karta som redogör för de olika områdena. 1 (7 )

Tabell 1 Befolkning i respektive område. Nykokod Nykoområde Antal 011 Svenljunga tätort 3494 019 Svenljunga glesbygd 276 021 Holsjunga tätort 239 029 Holsjunga glesbygd 291 031 Mjöbäck tätort 300 032 Överlida tätort 526 039 Mjöbäck glesbygd 252 041 Mårdaklevs samhälle 166 049 Mårdaklev glesbygd 199 051 Kalv kyrkbyn & Erikslund 92 059 Kalv glesbygd 222 061 Östra Frölunda tätort 302 069 Östra Frölunda glesbygd 217 071 Håcksvik samhälle 88 079 Håcksvik glesbygd 277 081 Örsås - Strömsfors & Åstafors 36 083 Örsås kyrkbyn 52 089 Örsås glesbygd 248 091 Axelfors samhälle 49 099 Revesjö glesbygd 170 100 Redslared 166 110 Ullasjö 353 121 Sexdrega tätort 767 129 Sexdrega glesbygd 528 130 Roasjö 165 141 Hillared tätort 550 149 Hillared glesbygd 340 Totalt: 10365 Befolkningen har delats in i tre grupper: Grupp 1: De som antas komma till Svenljunga via väg 154 norrifrån och behöver köra förbi avfarten till Prästgårdsgärdet för att komma till något av alternativen för ny ÅVC. Grupp 2: De som kommer från centralorten eller öster eller väster om denna och som antas behöva köra genom rondellen i Svenljunga för att komma till något av alternativen för ny ÅVC. 2 (7 )

Grupp 3: De som kommer söderifrån och antas behöva köra förbi avfarten till Änglarp vid väg 154 för att komma till något av alternativen för ny ÅVC. Befolkningen har grupperats efter dessa tre grupper och indelningen redovisas i Tabell 2. Tabell 2 Indelning av befolkningen i grupper, samt hänvisning till nykokod. Grupp 1 (norr) Hillared (141 och 149) Sexdrega (121 och 129) Grupp 2 (öst, väst, Svenljunga) Roasjö (130) Redslared (100) Örsås (081) Ullasjö (110) Svenljunga (011 och 019) Grupp 3 (söder) Revesjö (091 och 099) Örsås (083 och 089) Holsljunga (021 och 029) Östra Frölunda (061 och 069) Håcksvik (071 och 079) Mjöbäck (031, 032 och 039) Mårdaklev (041 och 049) Kalv (051 och 059) I Tabell 3 redovisas antalet invånare som bedömts tillhöra respektive grupp, samt hur många procent av Svenljungas totala befolkning (10 365 personer) gruppen utgör. De framtida kundbesöken på Svenljunga ÅVC uppskattas till 25 000 per år. Andelen besök från respektive del av kommunen (grupp 1-3) antas ha samma fördelning som befolkningen. T.ex. så bor 21 % av invånarna i norr (grupp 1) och därför beräknas 21 % av de framtida besöken till ÅVC:n komma från boende i norr. Tabell 3 Antal invånare i de olika delarna av Svenljunga. I sista kolumnen redovisat beräknat antal besök från den delen av kommunen i framtiden. Grupp Antal invånare % av total befolkning Antal besök Grupp 1 2 185 21 % 5 270 Grupp 2 4 490 43 % 10 830 Grupp 3 3 690 36 % 8 900 Totalt 10 365 100 % 25 000 3 (7 )

Figur 1 Uppdelning i grupp 1 (norr om blå linjen), grupp 2 (mellan blå och röda linjen och grupp 3 (söder om röda linjen). 2.2 Tunga transporter Vid beräkning av utsläpp från tunga transporter i framtiden, utgår beräkningen från 2 tunga transporter per arbetsdag. Antal arbetsdagar per år beräknas till 226, vilket innebär 452 tunga lastbilstransporter årligen. Utifrån hur situationen ser ut idag, bedöms 53 av dessa gå söderut och 399 norrut. 2.3 Avstånd Beräkningarna redovisar endast extrautsläpp som beror på vart ÅVC:n placeras. De tre röda prickarna i Figur 2 redovisar de platser som de tre grupperna behöver köra förbi, oavsett vart ÅVC:n placeras. Från dessa punkter beräknas sedan avståndet till var och en av de alternativa placeringarna. 4 (7 )

Figur 2 Den översta punkten antas alla från grupp 1 behöva köra förbi för att komma till något av alternativen. Den mittersta punkten antas alla från grupp 2 behöva köra förbi för att komma till något av alternativen. Den södra punkten antas alla från grupp 3 behöva köra förbi för att komma till något av alternativen. Avstånden från de olika punkterna till respektive alternativ för ÅVC redovisas i Tabell 4. 5 (7 )

Tabell 4 Avstånd från de tre punkterna till respektive alternativ lokalisering för ny ÅVC. Km (tur/retur) Prästgårdsgärdet Moga Änglarp Grupp 1 (norr, avfart 0,4 5,6 14,2 prästgård) Grupp 2 (Svenljunga/ 1,8 4 12,8 öst/väst, rondell) Grupp 3 (söder, avfart Änglarp) 11,8 8,2 3 2.4 Utsläpp I Tabell 5 redovisas de extra km som personbilarna behöver köra beroende på vart ÅVC:n placeras. Detta har räknats ut genom att multiplicera antalet besök från de olika grupperna med avståndet till respektive placering. I Tabell 6 redovisas de extra km som de tunga transporterna genererar beroende på vart ÅVC:n placeras. Detta har beräknats genom att multiplicera antalet transporter från respektive håll med avståndet till de olika alternativen. Tabell 5 Extra km (personbilar) för de olika grupperna till respektive ÅVC. Extra km/år personbil Prästgårdsgärdet Moga Änglarp Grupp 1 (norr, avfart 2 108 29 513 74 836 prästgård) Grupp 2 (Svenljunga/ 19 493 43 319 138 620 öst/väst, rondell) Grupp 3 (söder, avfart 105 022 72 981 26 700 Änglarp) Totalt 126 623 145 813 240 157 Tabell 6 Extra km för tunga lastbilar för de som kör söderut och norrut till respektive ÅVC Extra km/år tung lastbil Prästgårdsgärdet Moga Änglarp Norrifrån (avfart 160 2 234 5 666 Prästgårdsgärdet) Söderifrån (avfart Änglarp) 625 434 159 Totalt 785 2 669 5 825 För att beräkna CO2-utsläppen har de extra antalen km multiplicerats med utsläppsfaktorer. Beräkningarna utgår från följande utsläppsfaktorer: Utsläpp från personbil: 131 g CO 2 /km Utsläpp från tung lastbil: 970 g CO 2 e/km 6 (7 )

Tabell 7 Årliga utsläpp till följd av personbilstrafik. Årliga utsläpp Prästgårdsgärdet Moga Änglarp personbil Utsläpp g 16 587 646 19 101 481 31 460 538 utsläpp kg 16 588 19 101 31 461 Utsläpp ton 17 19 31 Tabell 8 Årliga utsläpp till följd av tunga lastbilar. Årliga utsläpp tung Prästgårdsgärdet Moga Änglarp lastbil Utsläpp g 761 450 2 588 930 5 650 056 utsläpp kg 761 2 589 5 650 Utsläpp ton 0,8 2,6 5,7 Totalt blir de extra utsläppen från personbilar och tunga lastbilar: Prästgårdsgärdet: ca 17 ton Moga: Änglarp: ca 22 ton ca 37 ton Skillnaderna i utsläpp mellan Prästgårdsgärdet och Änglarp motsvarar utsläppen från minst fyra villor uppvärmda med bergvärmepump. 1 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Utsläpp per fordonstyp Nykoområden 1 Källa: Svens k energi 7 (7 )

o:\got1\smi\2015\1320013847\3_teknik\cotvå\transportutslä pp.docx Bilaga 1 Utsläpp per fordonstyp Personbilar Genomsnittligt koldioxidutsläpp per km baseras på transportstyrelsens statistik för nyregistrerade personbilar 2014. Det är en blandning av bensin, diesel, hybrider, etanolbilar m.fl. Personbilsflottan är givetvis en blandning av äldre och nyare fordon, men eftersom jämförelsen är framåtsyftande (ÅVC ska byggas och användas i många år framöver) anses detta utsläppstal vara relevant för jämförelsen. Då jämförelsen berör skillnaden i geografisk placering av ÅVC och inte olika typer av personbilar är det heller inte motiverat att skapa en komplex modell för klimatpåverkan inkluderande bränsle- och elproduktion, metangasustläpp från gasbilar eller faktorer som förändrad bränsleförbrukning vid normal körning, körning med släp m.m. Utsläpp per km för personbil: 131 gram koldioxid per km Referens: http://transportstyrelsen.se/globalassets/global/press/koldioxid- personbilar-2010-2014.pdf?_t_id=1b2m2y8asgtpgamy7phc fg%3d%3d&_t_q=koldioxid&_t_tags=la nguage%3asv&_t_ip=213.88.151.140&_t_hit.id=ts_externwebb_models_files_pdf Content/_6929429b-1d08-46ad-862f-9823d1068e0d&_t_hit.pos=3 Lastbilar Utsläpp från lastbilar varierar kraftigt beroende på last, körförhållanden och körstil och här saknas en sammanställd statistik. Enligt myndigheten för trafikanalys körde tunga lastbilar 2013 totalt ca 400 miljoner mil och hade ett totalt utsläpp av koldioxidekvivalenter på ca 3,89 miljoner ton. Från detta beräknas ett genomsnittligt utsläpp per km. Utsläpp per km för tung lastbil: 970 gram koldioxidekvivalenter per km Referens: http://trafa.se/globalassets/rapporter/rapport-2015_12-lastbilarsklimateffektivitet-och-utslapp.pdf //David Palm 2015-11-16 1 (1 )

Kalv 059 Örsås 089 Roasjö 130 Ullasjö 110 Revesjö 099 Mjöbäck 039 Hillared 149 Sexdrega 129 Håcksvik 079 Redslared 100 Mårdaklev 049 Holsljunga 029 Svenljunga 019 Östra Frölunda 069 141 121 091 083 081 071 051 041 031 032 021 011 061 Nyckelkodområde Skapad 130402 Nils Nilsson.