, etapp 2 - en utvärdering av användningen av Tegs Näridrottsplats i Umeå FoU-rapport 2007:9
STOCKHOLM DECEMBER 2007 ANDRÈN & HOLM FOTO: NILS LUNDMARK FoU-rapporter 2004:1 Ätstörningar en kunskapsöversikt (Christian Carlsson) 2004:2 Kostnader för idrott en studie om kostnader för barns idrottande 2003 2004:3 Varför lämnar ungdomar idrotten (Mats Franzén, Tomas Peterson) 2004:4 IT-användning inom idrotten (Erik Lundmark, Alf Westelius) 2004:5 Svenskarnas idrottsvanor en studie av svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2003 2004:6 Idrotten i den ideella sektorn en kunskapsöversikt (Johan R Norberg) 2004:7 Den goda barnidrotten föräldrar om barns idrottande (Staffan Karp) 2004:8 Föräldraengagemang i barns idrottsföreningar (Göran Patriksson, Stefan Wagnsson) 2005:1 Doping- och antidopingforskning 2005:2 Kvinnor och män inom idrotten 2004 2005:3 Idrottens föreningar - en studie om idrottsföreningarnas situation 2005:4 Toppningsstudien - en kvalitativ analys av barn och ledares uppfattningar av hur lag konstitueras inom barnidrott (Eva-Carin Lindgren, Hansi Hinic) 2005:5 Idrottens sociala betydelse - en statistisk undersökning hösten 2004 2005:6 Ungdomars tävlings- och motionsvanor - en statistisk undersökning våren 2005 2005:7 Inkilning inom idrottsrörelsen - en kvalitativ studie 2006:1 Lärande och erfarenheters värde (Per Gerrevall, Samanthi Carlsson och Ylva Nilsson) 2006:2 Regler och tävlingssystem (Bo Carlsson, Kristin Fransson) 2006:3 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) (Annika Mellquist) 2006:4 Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna(maja Uebel) 2006:5 Kvinnor och män inom idrotten 2005 2006:6 Utvärdering av den idrottspsykologiska profi len - IPS-profi len (Göran Kenttä, Peter Hassmén och Carolina Lundqvist) 2006:7 Vägen till elittränarskap (Sten Eriksson) 2006:8 (Björn Forsberg) 2006:9 Kartläggning av det idrottspsykologiska området med avseende på svensk elitidrott (Göran Kenttä) 2007:1 Idrotten Vill - en utvärdering av barn- och ungdomsidrotten (Lars-Magnus Engström, Johan R Norberg och Joakim Åkesson) 2007:2 Sexualisering av det offentliga rummet (Birgitta Fagrell, Jesper Fundberg, Kutte Jönsson, Håkan Larsson, Eva Olofsson och Helena Tolvhed) 2007:3 Det sociala ledarskapet (Martin Börjeson, Johan von Essen) 2007:4 Frivilligt arbete inom idrotten (Lars-Erik Olsson) 2007:5 Varumärkets betydelse inom idrotten (Anna Fyrberg, Sten Söderman) 2007:6 Analys av träningstider inom föreningsidrotten - en studie av sju lagidrotter sett ur ett ålders- och könsperspektiv (Christian Augustsson, Göran Patriksson, Owe Stråhlman och Stefan Wangsson) 2007:7 Målstyrning och bidragsgivning inom svensk idrott (Johan Söderholm ) 2007:8 Ekonomiska styrmedel inom ideella organisationer (Erik Lundmark, Alf Westelius) 2007:9, etapp 2 (Josef Fahlén, Björn Forsberg) 2007:10 Doping - personlighet, motiv och moral i idrotten (Jesper Thiborg, Bo Carlsson) 2007:11 Kartläggning och analys av elitidrottsbegreppet (Mikael Lindfeldt) Rapporterna kan beställas från Riksidrottsförbundets kundtjänst kundtjanst@rf.se eller tel 08-699 62 03 9 789197 727068
Förord Att barn och ungdomar rör på sig och är tillräckligt fysiskt aktiva är inte enbart en idrottsfråga utan måste ses i ett mycket större perspektiv. Det handlar om ett omfattande samhällsproblem och resultatet av att allt fler blir stillasittande kommer att bli såväl kostsamt som kontraproduktivt för hela samhällets utveckling. Ett sätt att öka den fysiska aktiviteten är att skapa ytor som är tillgängliga och som attraherar till rörelse. Denna rapport utvärderar hur en av Sveriges första näridrottsplatser har fungerat och vilken betydelse det haft för den fysiska aktiviteten bland eleverna på Tegs Centralskola där idrottsplatsen är placerad. Även om inte föreliggande studie kan visa på några revolutionerande resultat där näridrottsplatsen i grunden förändrat elevernas grad av fysisk aktivitet så är utvärderingen positiv. Positiv i det att fler faktiskt idrottar mer och att majoriteten av eleverna tycker att skolan fått en mycket trevligare och mer attraktiv skolgård. Positiv också i det att fler elever, även de som inte är direkt aktiva, vistas utomhus på rasterna och att många olika intressenter hör av sig till skolan och är intresserade av att få tillgång till ytan. Samtidigt kan inte beläggas att de som valt en icke aktiv livsstil stimuleras till aktivitet med hjälp av denna näridrottsplats. Sedan denna anläggning byggdes har många fler näridrottsplatser med många olika aktiviteter byggts runt om i landet. Fler utvärderingar kommer och det ska bli mycket intressant att fortsatt följa utvecklingen på området. Några saker vi måste ta med oss i det fortsatta arbetet är frågorna om hur man, i utvecklingen av näridrottsplatser, kan skapa ett så brett utbud av aktiviteter som möjligt, hur man kan ge så stor delaktighet som möjligt till nyttjarna redan i planeringsskedet och vilka åtgärder som skulle öka lusten och viljan för de fysiskt inaktiva att ta steget till ett mer aktivt liv. Näridrottsplatsen är här för att stanna och utvecklingen på området fortsätter. Mattias Claesson Chef Kommunikation och samhällskontakter Riksidrottsförbundet 3
Förord - Umeå Universitet Föreliggande utvärderingsstudie har initierats och finansierats av Riksidrottsförbundet (RF) som våren 2005 inbjöd Fritidsförvaltningen i Umeå kommun och Centrum för utvärderingsforskning (UCER), Umeå universitet, till ett möte för att diskutera en utvärdering av en Näridrottsplats vid Tegs Centralskola i Umeå. Mötet resulterade i att UCER fick ett uppdrag av RF att utvärdera näridrottsplatsen. Fil dr Björn Forsberg, forskare vid UCER, genomförde under våren och hösten 2005 den första planerade etappen av utvärderingen där förhållande innan näridrottsplatsen byggdes undersöktes. En första rapport presenterades i februari 2006 (Forsberg, 2006). I denna rapport, som också är en slutrapport, redovisar fil dr Josef Fahlén, forskare vid UCER, den efterstudie som han själv gjort av skolungdomars fysiska aktivitetsmönster och utnyttjande av näridrottsplatsen efter att den varit i bruk en tid. I föreliggande rapport jämförs förhållanden före och efter att näridrottsplatsen byggts med fokus på effekter på barn och ungdomars fysiska aktivitet och spontanidrottande. Vår förhoppning är att rapporten kan komma till användning i olika sammanhang där insatser för att främja fysisk aktivitet och spontantidrott planeras och genomförs. Som framgår av rapporten har näridrottsplatsen haft vissa positiva effekter, men någon påverkan på inaktivas fysiska aktivitet framträder inte. Hur näridrottsplatser fungerar på andra platser och i andra sammanhang undersöks i ett forskningsprojekt vid UCER där näridrottsplatsen på TEG jämförs med andra näridrottsplatser. En rapport där näridrottskonceptet undersöks och där jämförelser görs med bland annat en näridrottsplats i Upplands Väsby kommer att presenteras inom kort. Vi tar tacksamt emot synpunkter på rapporten. Umeå november 2007 Anders Hanberger Projektledare för utvärderingen UCER, Umeå universitet 5
Innehåll Förord...3 Förord - Umeå Universitet...5 1. Inledning...9 2. Bakgrund...11 2.a Ohälsa och fysisk aktivitet...11 2.b Handslaget...12 2.c Tillgänglighet och näridrott...13 3. Uppdrag och frågeställningar...14 4. Metod...15 4.a Observationer...15 4.b Intervjuer...16 4.c Enkäter...16 4.d Avgränsningar och metod-relaterade problem...16 5. Resultat...19 5.a Skolmiljön...20 5.b Näridrottsplatsens användning...25 5.c Fritidsvanor...32 6. Analys...37 6.a Vad krävs för att få till stånd spontanidrott på näridrottsplatsen?...37 6.b Hur används och vilka använder anläggningen?...39 6.c Vilka är de kortsiktiga effekterna och följderna av näridrottsplatsen?...41 7. Diskussion...43 8. Slutsatser...45 8.a Hur fungerar anläggningen?...45 8.b Vilka effekter och följder har anläggningen fått?...46 8.c Utvärderingens huvudslutsats...47 Referenser...48 Bilagor...50
1. Inledning Våren 2006 stod näridrottsplatsen Qulan färdig på Tegs Centralskola i Umeå. Anläggningen började planeras 2004 och är en av landets första i sitt slag. Med medel från kommunen, Svenska fotbollförbundet (SFF), Riksidrottsförbundet (RF) och EU Stad & Land blev anläggningen den dittills största sett till investerade medel och blev därför tillsammans med sin pilotkaraktär ett intressant projekt att utvärdera. På RF:s initiativ påbörjades 2004 en utvärdering av näridrottsplatsen och dess betydelse när det gäller att uppmuntra till spontanidrott och egenorganiserad fysisk aktivitet. Utvärderingen planerades att genomföras i tre etapper med en förstudie av planering och utgångsläge, en studie av användningen och kortsiktiga effekter och en efterstudie av de långsiktiga effekterna. Under 2005 genomfördes förstudien av elevinflytande och elevers behov i planeringen av Tegs näridrottsplats (Forsberg, 2006). Näridrott i skolmiljö kartlade dessutom elevernas aktivitetsmönster samt attityder till idrottande och fysisk aktivitet före näridrottsplatsens tillkomst. Rapporten byggde på elevenkäter med frågor om fritidsvanor, idrottsträning, skolmiljö och elevinflytande samt på intervjuer med elever, skolpersonal och projektledare med frågor om planering, finansiering, delaktighet och utformning. Den huvudsakliga målgruppen för förstudien var eleverna vid Tegs Centralskola men den omfattade även eleverna från närliggande mellanstadieskolor Västtegsskolan och Böleängsskolan. Förstudiens resultat visar att Tegseleverna var mycket idrottsaktiva och generellt mycket fysiskt aktiva redan innan anläggningens tillkomst. Aktivitetsnivåerna för båda könen var vid nationella jämförelser höga och 3 av 4 elever var medlemmar i minst en idrottsförening. Anledningarna till dessa höga nivåer spårades främst till skolans upptagningsområde som är en medelklassmiljö med gynnsamma sociala förhållanden. Dessutom har skolan en uttalad idrottsprofil med ishockeyklasser. Att Umeå allmänt ses som en idrottsaktiv och cykelburen stad sågs också som bidragande orsaker. Men resultaten visar även upp en polarisering av eleverna där vissa grupper är mycket aktiva och några, visserligen små, är helt inaktiva. Med det utgångsläget förväntas inga stora förändringar i ungdomarnas fysiska aktivitet men studien visade samtidigt att förbättringar i den fysiska och psykosociala arbetsmiljön var helt nödvändiga. Skolgården redovisades som nedgången med ett mycket litet aktivitetsutbud, detsamma gällde även inomhus. Många elever uppgav sig vara mycket trötta under skoldagen vilket sattes samman med en knapp utomhusvistelse som i sin tur pekade på ett behov av stimulerande utomhusmiljöer. Näridrottsplatsen sågs också kunna fylla ett behov som kunde spåras i vissa respondenters utsagor där elever kände obehag i samband med prestationspressen och tävlingsmomenten i skolämnet Idrott och hälsa. Här spåddes näridrottsplatsen kunna erbjuda en kravlös miljö som istället utgår från elevens egen lust och preferenser. När det gäller elevinflytande över planeringsprocessen visar resultaten att inflytandet från arbetsgruppens elevrepresentanter var betydande. De elever som medverkade som elevrepresentanter rekryterades från skolans idrottsförening. Huruvida dessa representerade hela elevgruppen kan diskuteras. Resultaten visar nämligen att flertalet elever inte upplevde att de själva eller deras klasser haft någon närmare påverkan på det förslag som arbetsgruppen utformade. Däremot var de flesta nöjda med det förslag som togs fram med undantag från att inslag bortprioriterades på grund av ekonomiska skäl. Föreliggande rapport bygger på resultaten från etapp 2 där användningen och de kortsiktiga effekterna studerats. Dessa resultat kommer längre fram i denna rapport att jämföras med de resultat som framkom i förstudien. Jämförelsen ger möjlighet att bedöma effekterna av näridrottsplatsens tillkomst och i vilken 9
utsträckning näridrottsplatser kan bidra till ökad spontanidrott och egenorganiserad fysisk aktivitet på kort sikt. Rapporten inleds med en bakgrund till fenomenet Näridrottsplatser där en kort forskningsgenomgång försöker härleda insatsen från ett grundproblem med ohälsa kopplat till brist på fysisk aktivitet, via föreningsidrottens och idrottsämnets utmaningar, krympande aktivitetsytor i det offentliga rummet och skolgårdens betydelse till europeiska, nationella och lokala initiativ tagna för att adressera ohälsoproblemet. Därefter följer en beskrivning av utvärderingsuppdragets utformning och studiens frågeställningar. I ett metodavsnitt återges studiens genomförande med datainsamlingstekniker, avgränsningar och metodologiska problem. Resultatkapitlet redovisar skolgårdens utformning efter näridrottssatsningen, näridrottsplatsens användning samt erfarenheterna av näridrottsplatsen så långt. Resultaten analyseras i efterkommande kapitel 6 och slutligen presenteras och diskuteras rapportens slutsatser i kapitel 7. 10
2. Bakgrund 2.a Ohälsa och fysisk aktivitet Ohälsa kopplat till övervikt är ett folkhälsoproblem i Sverige och andra höginkomstländer. Särskilt oroande ses övervikt hos barn och ungdomar eftersom övervikt under uppväxten tenderar att fortsätta i vuxen ålder (Kallings, 2002). Den överviktsrelaterade ohälsan kopplas främst till bristen på och behovet av regelbunden fysisk aktivitet. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar, för att bevara god hälsa, 30 minuters måttlig fysisk aktivitet dagligen för vuxna. För barn och ungdomar rekommenderas därutöver 20 minuters hård fysisk aktivitet tre gånger i veckan (World Health Organization, n.d.). Svenska myndigheter har gått ett steg längre och rekommenderar med brittisk förebild 60 minuters måttlig fysisk aktivitet per dag för barn och ungdomar upp till puberteten. Svenska skolbarns hälsovanor (Danielsson, 2006) har sedan 1985 kartlagt svenska femte-, sjunde- och niondeklassares hälsovanor vart fjärde år. Motionsvanorna har sedan kartläggningen påbörjades förbättrats något samtidigt som stillasittandet ökat. Av elever i högstadiet och gymnasiet är drygt en tredjedel inte tillräckligt fysiskt aktiva ur hälsosynpunkt och ca. 15 procent är helt fysiskt inaktiva (Kallings, 2002). En orsak som ofta pekas ut är våra alltmer stillasittande arbeten (Engström, 1989) och för barn och ungdomar i skolåldern en alltmer stillasittande skolgång. Utrymmet i skolans timplan för undervisning i Idrott och hälsa har dessutom sjunkit under de senare årtiondena och få skolgårdar inbjuder eleverna till att ta egna initiativ till fysisk aktivitet. Den organiserade föreningsidrotten har å andra sidan stadigt ökat sitt medlemsantal men forskning visar att det finns en grupp barn och ungdomar som varken är aktiva på skolans idrottslektioner eller i föreningsidrotten. Dessutom visar forskningen att de barn och ungdomar som inte är engagerade i föreningsidrott inte heller är tillräckligt fysiskt aktiva på egen hand (Engström, 2004; Nilsson, 1998). Skolans idrottsämne Idrott och hälsa är obligatoriskt under större delen av barn och ungdomars skolgång. Deltagandet är generellt högt men stora variationer återfinns. Minst deltar flickorna i grundskolan där ca. 15 procent sällan eller aldrig deltar i lektionerna. Därtill kommer ytterligare 15 procent som deltar men inte rör sig (Strandell, A., Bergendahl, L., & Kallings, L., 2002). Den större gruppen inaktiva i skolämnet Idrott och hälsa är heller inte aktiva i föreningsidrotten vilket väcker frågor om det finns faktorer i själva organiseringen och/eller gemensamheten som inte tilltalar denna grupp fysiskt inaktiva. Kan det kanske vara inordnandet i grupper och regelbundenhet i tid och rum som inte tilltalar? Med undantag för de senaste årens satsningar på skolgårdsupprustningar och allmänna ytor för lek och rörelse har möjligheterna och utrymmena för idrott och fysisk aktivitet i egen regi blivit begränsade för många barn och ungdomar. Idrott är idag den populäraste organiserade fritidsaktiviteten bland barn och ungdomar men för inte så länge sedan skedde mycket av detta idrottande på spontan och egenorganiserad basis. Under 60- och 70-talet var den så kallade spontanidrotten den vanligaste formen av idrottsaktivitet där både lek och spel skedde på egna initiativ och relativt oberoende av specifika anläggningar (Engström, 2004). Under slutet av 70-talet och hela 80-talet ökade föreningsdeltagandet generellt bland barn och ungdomar och den spontana och egenorganiserade verksamheten flyttade från gator, gräsmattor och bakgårdar till föreningars anläggningar, planer och rinkar. Den fysiska aktiviteten, leken och spelet institutionaliserades i allt högre utsträckning och blev nästan uteslutande något som utövades och bedrevs inom idrottsföreningens ramar. Många kommuner har uppmärksammat detta tillsammans med krympande ytor i det offentliga rummet för spontan och egenorganiserad fysisk aktivitet och på olika sätt och med olika 11
medel tagit initiativ för att adressera problemet. Forskningen visar att insatser för att skapa miljöer för fysisk aktivitet är viktiga för att nå förändringar i människors aktivitetsvanor (Schäfer Elinder & Faskunger, 2006). Särskilt viktiga är dessa insatser för socioekonomiskt svaga grupper. När det gäller barns och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till den fysiska miljön har det visat sig att skolgården och lekplatsen är särskilt viktiga platser. Forskning om skolgårdens och lekplatsens betydelse för barns och ungdomars aktivitetsvanor visar att utbudet av redskap och möjligheter till aktiviteter främjar den fysiska aktiviteten hos barn (Lindholm, 1995). Forskningen visar också att den fysiska utemiljön, och då särskilt skolgården, är viktig för barns motoriska och psykosociala utveckling (Lindblad, 1993) och betydelsefull för hemkänsla, identitet och spegling av den egna kulturen (Lindholm, Paget & Åkerblom, 2001). När elever tillfrågas om möjligheterna och deras förhållningssätt till fysisk aktivitet utomhus på skolan på raster och håltimmar anser ca. en fjärdedel av eleverna att de har goda eller mycket goda möjligheter (Strandell, Bergendahl & Kallings, 2002) där pojkarna i grundskolan är mest positiva och flickorna i grundskolan är minst positiva. Däremot är det 9 av 10 gymnasieelever och grundskoleflickor som sällan eller aldrig är fysiskt aktiva på raster eller håltimmar. Andelen för pojkarna i grundskolan är 6 av 10. Knappt en femtedel av pojkarna i grundskolan anger att de är fysiskt aktiva på raster och håltimmar varje dag och ytterligare en femtedel är det varje vecka. Endast en av tjugo flickor i grundskolan och var tjugonde gymnasieelev är aktiva i motsvarande omfattning (ibid). Det vanligaste som eleverna uppger att de istället sysselsätter sig med är prata med kompisar, spela kort, surfa på internet, sitta i cafeterian, biblioteket, rasthallen eller fritidsgården. Men när elever får ange vad som skulle kunna få dem mer fysiskt aktiva önskar de bättre tillgång till skolans idrottshall, mer rastaktiviteter på skolgården och fler anläggningar för aktiviteter (ibid). Vad just den inaktiva gruppen skulle önska har inte undersökts närmare. Om man kopplar ihop den fysiska inaktiviteten med ohälsa och utgår från de forskningsresultat som finns om föreningsidrottens begränsningar (geografisk och lokal tillgänglighet, socioekonomisk tillgänglighet, tapp och rekryteringssvårigheter i tonåren osv.) och den spontana aktivitetens svårigheter verkar det finnas utrymme och belägg för att skapa utrymme för och pröva nya metoder att stimulera fysiskt inaktiva barn och ungdomar till olika former av fysisk aktivitet. 2.b Handslaget Mot bakgrund av den ovan tecknade utvecklingen kan man förstå varför Sveriges riksdag 2003 beslutar att under 4 år ge idrottsrörelsen ett riktat stöd om ca. 1 miljard kronor för satsningar på barn- och ungdomsverksamhet. I överenskommelsen som kom att kallas Handslaget uppdrogs åt idrottsrörelsen att öppna dörrarna till idrotten för fler, framförallt inaktiva, att hålla tillbaka utgifterna kopplade till idrottsutövande, att satsa mer på flickors idrottande, att delta i kampen mot droger och att intensifiera samverkan med skolan (Riksidrottsförbundet, n.d.). En viktig utgångspunkt för satsningen var att det finns stora grupper av barn och ungdomar som den traditionella föreningsidrotten inte lyckas engagera. Genom handslagsaktiviteter på föreningsnivå skulle dessa lockas till idrottsrörelsen. Under handslagets fjärde år avsattes 30 miljoner kronor för att prova nya arbetsformer för att ytterligare öka tillgängligheten till idrott för dem som i dagsläget står utanför idrottsrörelsen av olika anledningar. I samma anda avsattes 24 miljoner kronor för utveckling av anläggningar och aktivitetsytor i storstadsområdena. 12
2.c Tillgänglighet och näridrott Tillgänglighet är som ovan antytts den stora ledstjärnan för hela handslagssatsningen. Förutom ekonomisk och social tillgänglighet handlar tillträde till idrott om fysisk tillgänglighet. Särskilt i storstadsområdena finns kända anläggningsrelaterade hinder för nyrekryte-ring av barn och ungdomar till organiserad idrottsverksamhet. För dessa behov är 24 miljoner kronor öronmärkta. Dessutom är medlen för de övriga målområdena också tillgängliga för insatser relaterade till den fysiska tillgängligheten. Särskilt betonas vikten av tillgänglighet till spontanidrott i människors närmiljö i anslutning till skolor och bostadsområden. Med stöd från plan- och bygglagstiftning och riksdagens beslut om riktlinjer för en ny idrottspolitik: En idrottspolitik för 2000-talet folkhälsa, folkrörelse och underhållning (Regeringens proposition, 1998/99:107) propagerar RF för tillskapande av möjligheter till spontanidrott i närhet till skola och bostadsområden där det lokala föreningslivet lyfts fram som en viktig samtalspartner i den kommunala planeringen. Det sammantagna intrycket är att RF på olika sätt försöker uppmärksamma hinder för inaktiva och uppmuntra insatser som har ambitionen att överbrygga dessa hinder. RF:s intresse för näridrottsplatsen på Teg i Umeå kan ses mot denna bakgrund. Inspirerade av en omfattande satsning i Norge myntas begreppet Näridrottsplats för att adressera problemet med tillgänglighet till spontanidrott i människors närmiljö i anslutning till skolor och bostadsområden. RF:s dåvarande ordförande Gunnar Larsson skriver på ledarplats i Svensk Idrott 10/2003 (Larsson, 2003) att: Det handlar om små och flexibla anläggningar i närmiljön, anpassade efter de boendes önskemål och behov. Utgångspunkten är att de ska vara reserverade för spontan idrott och social samvaro i bostadsområdet, inte organiserad träning och tävling. Men idrottsföreningarna finns i närområdet och kan hjälpa till att leda barn och ungdomar vidare till den mer organiserade idrotten. En något mer detaljerad men fortfarande vid definition av begreppet näridrottsplats finns att läsa i RF:s egen trycksak Näridrottsplats för fysisk aktivitet i boendemiljö (Riksidrottsförbundet, 2002). Den första anläggningen av typen näridrottsplats som stod färdig i Sverige byggdes på Parkskolans skolgård i Östersund sommaren 2003. Kort därefter invigdes en näridrottsplats i stadsdelen Öxnehaga i Jönköping som fått mycket utrymme i media och som var tänkt att ses som en inspirations- och modellanläggning för andra som var intresserade att bygga. I samband med detta startade planeringsprocessen i Umeå som ledde fram till näridrottsplatsen Qulan på Tegs Centralskolas skolgård. 13
3. Uppdrag och frågeställningar Uppdraget från RF att utvärdera näridrottsplatsen på Tegs Centralskola i Umeå syftar till att undersöka om näridrottsplatsen bidragit till ökad spontanidrott. Utvärderingen är upplagd som en före-efter studie med tre övergripande frågeställningar: 1. Vad krävs för att få till stånd spontan idrott på näridrottsplatsen? 2. Hur används och vilka använder anläggningen? 3. Vilka är de kort och långsiktiga effekterna och följderna av Näridrottsplatsen? Syftet med förtudien var att kartlägga elevernas fysiska aktivitetsmönster samt deras attityder till idrottande och fysisk aktivitet före näridrottsplatsens tillkomst och att utvärdera planeringen av näridrottsplatsen med fokus på delaktighet och inflytande. I efterstudien som denna rapport rapporterar resultaten från är syftet att undersöka om näridrottsplatsen bidragit till ett ökat spontanidrottande, men också om och i så fall hur attityder till och behov av fysiska aktiviteter har påverkats. Utvärderingsuppdragets efterstudie som redovisas i denna rapport fokuserar följande frågeställningar: Hur har man löst ansvarstagandet för skötsel och underhåll av anläggningen? Förekommer skadegörelse? Vilka effekter och följder har anläggningen fått? Hur används näridrottsplatsen? I vilken utsträckning används olika delar och vem använder vad? När används den? I vilken utsträckning används den för spontanidrott av aktiva/inaktiva? Hur svarar näridrottsplatsen mot de behov och intressen av fysisk aktivitet och social gemenskap som barn och ungdomar har i närområdet? Har elevernas attityder till fysisk aktivitet förändrats i och med etableringen av anläggningen? Har föreningsidrottandet ökat i och med etableringen av anläggningen? Har elevernas delaktighet och engagemang i planering och utformning påverkat användningen? Framträder några sidoeffekter och andra följder av näridrottsplatsen? Hur fungerar anläggningen? Har några insatser gjorts för att främja användningen av näridrottsplatsen? Vem har i så fall gjort vad? Vilka får använda näridrottsplatsen? När? Hur? Under vilka villkor? Hur är stämningen på näridrottsplatsen? Har normer skapats för tillträde och användning av näridrottsplatsen? Vilka i så fall? 14
4. Metod I studien användes observation, intervju och enkät som datainsamlingsmetoder. De data som samlats in avser anläggningens första år av användning. Observationen som datainsamlingsmetod har främst syftat till att undersöka om själva användandet av anläggningen i förhållande till ett antal bakgrundsvariabler (se nedan). Intervjuerna har syftat till att komplettera den bilden med mer djupgående data om upplevelser, uppfattningar, attityder och tankar kring anläggningen och dess användande från både användare och representanter för Tegs Centralskola och närliggande skolor, tillverkare, föreningsliv och finansiär. Enkäten har fokuserat fysiska aktivitetsvanor och syftar främst till att följa upp och jämföra med de resultat som framkom av enkätundersökningen i projektets förstudie. Studiens datainsamlingar har genomförts under 2006 och början av 2007. 4.a Observationer Användningen av anläggningen studerades via observationer en skoldag, en vardagskväll och en helgeftermiddag under en vår-, sommaroch höstvecka. Vid varje observation noterades väder, skick/skadegörelse, synliga regler för tillträde och/eller användning och stämning. Utöver dessa så kallade basdata samlades data om anläggningens användande enligt följande (se även bilaga 1): Hur används anläggningen: Gruppvis eller enskilt Organiserat eller spontant Ombytt eller inte Med eller utan utrustning Med regler eller inte, uttalade eller inte Framträder några sidoeffekter? Vilka använder anläggningen? Kön Ålder Idrottsundervisning Föreningar Hur anländer de? När används anläggningen? Skoltid/Fritid Vardag/Helg Skollov/skolår Raster I direkt anslutning till skoldagen Hur och av vilka används de olika inslagen? Fotboll Fotboll (grus) Landhockey Streetbasket (konstgräs) Streetbasket (asfalt) Beachvolleyboll Handboll Ishockey Inlinehockey Skridsko Bandy Klättervägg Löparbana Längdhopp Tresteg Kula Diskus Klätterställning Gungor och dylik lekutrustning Gräsyta för brännboll, kubb etc. Lek Bänkar och bord Paviljong Åskådare Övrigt 15
4.b Intervjuer Användningen studerades också via intervjuer (se bilaga 2) med elevrepresentanter från Tegs Centralskola (2st) respektive närliggande skolor med elever i åldrarna 6-12 (4), användare (4), idrottslärare (1), skolsköterska (1), rektor (1), vaktmästare (1), fritidsledare (1), föreningsrepresentant (1), tillverkare (1) och tjänsteman på kommunens fritidskontor (1) 1. Till dessa ställdes även frågor om utformningen av anläggningen, behov av anpassningar, insatser för främjande av användningen, skötsel, underhåll, skadegörelse, regler, utformande i förhållande till kända behov och problem, föreningsdeltagande, intresse eller synpunkter från andra aktörer (skolor, kommuner, föreningar, närboende och andra grupper), deltagande i skolans idrottsundervisning och eventuella sidoeffekter eller andra följder. Intervjuerna genomfördes individuellt med undantag för två elevintervjuer som genomfördes gruppvis (den ena på Tegs Centralskola och den andra på en närliggande mellanstadieskola). Gruppintervjuerna genomfördes med könsblandade grupper där både idrottsaktiva och mindre idrottsaktiva elever fanns representerade. Grupperna bestod vidare av både elever inblandade i planeringen av anläggningen och elever som inte var inblandade. Alla intervjuer genomfördes på respondentens arbetsplats respektive studieplats med undantag för intervjun med föreningsrepresentanten som genomfördes per e-post. 4.c Enkäter Enkätundersökningen (se bilaga 3) genomfördes under januari 2007 och riktades till eleverna i skolår 7, 8 och 9 på Tegs Centralskola. Av dessa var eleverna i år 8 och 9 elever på 1 Totalt 11 intervjuer där intervjun med elevrepresentanterna från Tegs centralskola gjordes med två elever och där intervjun med elevrepresentanterna från den närliggande mellanstadieskolan gjordes med fyra elever (totalt 18 respondenter). I övrigt innebär en intervju en respondent. Respondenten från kommunens fritidskontor valdes som representant för kommunen som största finansiär och som talesman för kommunens fritidspolitik. I fortsättningen benämns respondenten som kommunrepresentant. skolan redan innan anläggningen färdigställdes. Av skolans 646 elever svarade 404 på enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 63 procent (2005 års enkät besvarades av totalt 544 elever vilket innebar en svarsfrekvens på 76 procent 2 ). Enkäten består av 32 frågor som rör elevernas rastaktiviteter, hur de förflyttar sig mellan olika aktiviteter och platser, deras åsikter om sin skolgård och hur de använder den, deras deltagande och åsikter om skolans idrottsundervisning, deras fritidsvanor samt deras fysiska aktivitetsvanor i föreningsregi och/eller egen regi. Enkäten distribuerades och samlades in av en av skolans idrottslärare. Könsfördelningen i enkätsvaren är relativt jämn (48,7% flickor; 51,3% pojkar). Däremot finns det en underrepresentation av elever i årskurs 8 som undersökningen inte förmår att förklara. Fördelningen av de svarande mellan årskurserna är följande (antal elever inom parantes): Årskurs 7 37,6% (151) Årskurs 8 23,9% (96) Årskurs 9 38,6% (155) 4.d Avgränsningar och metodrelaterade problem Under studiens genomförande har ett antal metodrelaterade problem uppmärksammats. Dessa har gjort ett antal avgränsningar nödvändiga. När det gäller observationen som metod kan den inte helt oväntat inte fånga de användare som inte besöker anläggningen. Visserligen är de andra insamlingsmetoderna tänkta att stå för dessa data men observationen i sig ger ingen information om den helt inaktiva grupp forskningen talar om och vilka, om några alls, anläggningsdelar de i så fall skulle tilltalas av eller hur de skulle bete sig på anläggningen. 2 Detta ger ett större antal elever än vad som faktiskt gick i årskurs 7 och 8 på Tegs Central vid tidpunkten. Enkäten riktades dock till två årskullar av elever i årskurs 7 (de som gick ut årskurs 7 år 2005 fick besvara enkäten i juni, och de som började årskurs 7 samma år fick besvara den i september). 16
Den lämnar heller ingen information om ett eventuellt samspel mellan mer idrottsaktiva och mindre idrottsaktiva eller hur den interaktionen skulle se ut. Denna information är intressant i sig men särskilt med tanke på mot vilka handslaget och satsningen på näridrottsplatser riktar sig mot. Intervjumetoden har däremot bättre förutsättningar att fånga data från och om inaktiva elever. I studien finns flera intervjuer med informanter som har en daglig insyn i skolans verksamhet och det fysiska område anläggningen utgör och som därmed kan säga något om användningen och om de inaktiva grupperna. Det var däremot svårt att i elevintervjuerna nå mindre idrottsaktiva elever 3. Klimatet i samtalet kom ofta att domineras av de mer idrottsintresserade som kanske kände sig mer berörda av ämnet för intervjun eller som tyckte att de hade mer att tillföra. Det kan även tänkas att vissa svar och utsagor är mer legitima att ge luft åt än andra och att de med mindre intresse av, upplevelser av och åsikter om idrott och fysisk aktivitet inte känner sig bekväma att berätta om sin egen inaktivitet. Enkätdatas metodrelaterade problem berörs i rapporten från förstudien (Forsberg, 2006) och denna problematik kvarstår även vid denna datainsamling. På liknande sätt som i gruppintervjuerna är det inte otroligt att enkäterna besvaras i enlighet med hur respondenterna förväntas vara med avseende på gängse kroppsideal och normalitet. Det är däremot inte möjligt att bedöma i vilken utsträckning det fenomenet påverkar resultaten. Bortfallet är även det ett återkommande problem som återigen är svårt att bedöma effekterna av. Det kan endast spekuleras i huruvida det är elever med hög skolfrånvaro som inte deltagit i enkäten i samma utsträckning som övrig. I övrigt finns det inga skäl att tro att någon grupp 3 I urvalet till elevintervjuerna ombads lärare sätta samman grupper med både barn/ungdomar aktiva i en eller flera idrottsföreningar och barn/ungdomar som inte var aktiva i någon idrottsförening. Detta förfaringssätt är något bristfälligt när det gäller att fastställa aktivitet/inaktivitet men på grund av frågans känsliga natur gjordes inga andra försök att nå inaktiva barn/ungdomar. (kön, ålder, aktivitetsgrad och dylikt) skulle vara underrepresenterad i materialet. Med avseende på jämförbarheten mellan de två enkätundersökningarna, är en kommentar om den förra studien på sin plats: 2005 års enkät riktades endast till elever i årskurs 7 och 8, eftersom eleverna i årskurs 9 inte längre skulle gå på Tegs Centralskola när näridrottsplatsen stod färdig och därför inte var lika uppenbara användare (se Forsberg 2006). Dessutom fanns det en grupp elever i årskurs 7 som endast fick besvara de delar av enkäten som rörde fritidsvanor. 4 2005 års undersökning visar på vissa skillnader mellan årskurserna beträffande fysisk aktivitetsnivå och fritidsvanor, med en tendens till att yngre elever är något mer aktiva en de äldre eleverna. 5 I våra översiktliga jämförelser mellan de två undersökningstillfällena har vi dock inte tagit hänsyn till att enkäten denna gång även inkluderar elever i årskurs 9 6. Jämförbarheten begränsas också av att elevpopulationen inte är exakt densamma. De elever i årskurs 7 som besvarat 2007 års enkät ingick inte i den förra undersökningen. Med hänsyn till det relativt höga bortfallet vid de bägge undersökingstillfällena är det också oklart i vilket utsträckning de av eleverna som även gick på Tegs Centralskola vid det förra undersökningstillfället har besvarat båda enkäterna. Den nya enkäten bygger i huvudsak på samma frågor som 2005 års enkät. Däremot har vissa frågor tillkommit, framförallt rörande användningen av Qulananläggningen. För principiell diskussion kring frågor om ungdomarnas allmänna fritidsvanor hänvisas därför till den förra studien. 4 Eftersom dessa elever gick i årskurs 6 under själva planeringen av näridrottsplatsen, hade de inte haft möjlighet att delta i planeringsprocessen. Därför var det inte motiverat att låta dem besvara enkätens frågor kring planeringsarbetet (Forsberg 2006). 5 Detta bygger då på jämförelsen mellan elever som började i årskurs 7 hösten 2005, med elever som gick ut årskurs 8 våren 2005. 6 Ett skäl till detta är att enkäten denna gång gick ut mitt under läsåret. Innebörden är att åldersskillnaden mellan de 8: or som besvarade 2005 års enkät (inför sommaruppehållet) och de 9:or som besvarat 2007 års enkät (i början av året) i genomsnitt endast torde vara något mer än ett halvår. 17
Enkäten ställdes vid en tidpunkt när de tillfrågade eleverna i princip hade hunnit nyttja både utbudet av sommar- och vinteraktiviteter. Detta gäller även eleverna i årskurs 7, som började vid Tegs Centralskola först hösten 2006. Nämnda höst var nämligen ovanligt varm, med sommartemperaturer in i oktober. Därmed bör även skolans nya elever ha haft goda möjligheter att utnyttja såväl sommar- som vinterutbud vid anläggningen. Det faktum att eleverna har besvarat enkäten under vintertid kan samtidigt färga resultaten. Hade den istället besvarats under sommarhalvåret är det möjligt att data indikerat en något flitigare användning av näridrottsplatsen. Det kan inte uteslutas att en del skolungdomar underskattat sitt utövande av typiska sommarsäsongsaktiviteter, som de kanske inte ägnat sig åt på flera månader. övriga landet. Anläggning av näridrottsplatser i övriga Sverige skulle alltså kunna få andra effekter än den fått på Tegs Centralskola. Data kan på grund av samma anledning heller inte säga så mycket om inaktiva barn och ungdomars förhållningssätt till näridrottsplatsen som skulle vara önskvärt med tanke på satsningens avsikt. Ett annat metodrelaterat problem är att alla datainsamlingar genomförts under anläggningens första år. Mätningen ska visserligen säga något om eventuella kortsiktiga effekter, men att särskilja dessa från nyhetseffekten är svårt. Kortsiktiga effekter omfattar med andra ord en ev. nyhetseffekt. Studiens närhet i tid till anläggningens färdigställande kan på ett liknande sätt färga utsagorna från de respondenter som inte har med själva användningen att göra och bidra till en viss skevhet i resultaten. På liknande sätt framträder en intressentproblematik då representanter för skola, kommun, tillverkare och föreningsliv på olika sätt medverkat till och investerat i anläggningens tillskapande och dessas engagemang kan medverka till att utsagor färgas i positiv riktning. Men även här är det svårt att bedöma vad detta betyder för studiens resultat. Det finns inga ambitioner att med studiens resultat säga något generellt om näridrottsplatser men kan ändå vara på sin plats att varna något för att generalisera resultaten. Som resultaten av förstudien (Forsberg, 2006) visar består elevgruppen på Tegs Centralskola av en hög andel idrottsaktiva, föreningsanslutna och fysiskt aktiva ungdomar i jämförelse med 18
5. Resultat I detta avsnitt redovisas undersökningens resultat i form av observations-, intervju- och enkätdata (datatyp anges i anslutning till respektive dataredovisning). Jämförelser med före-studien genomförs löpande i den mån både före- och efterdata är tillgängliga. Näridrottsplatsen är som tidigare nämnts belägen vid Tegs Centralskola i Umeå tätort. Skolan inrymmer klasser i skolår 7-9 och består av 600-650 elever främst från de närliggande bostadsområdena Teg, Böleäng och Röbäck. Upptagningsområdena tillhör de mer attraktiva bostadsområdena i Umeå och består av både villa- och flerfamiljsbebyggelse. Skolan har med sin idrottsprofil även elever från andra delar av staden och utanför 7. Att anläggningen anlades just på Teg motiveras av representanten för kommunens fritidskontor så här: Jag vet inte om det var mer en tillfällighet att det blev Teg i det här läget För det första så fanns det ju politiker på Teg som tyckte att på Teg är det gjort för lite, så man borde göra någonting och man hade en fantastiskt tråkig skolgård Sedan fanns det väl även andra idéer att man skulle lägga den på andra ställen i stan men när man nu gjorde den här pionjäranläggningen så tror jag att det viktigaste är att den blev av och inte exakt var i stan den blev av. Det här blev kanske mer en modell och en inspirationskälla för övriga stan. (Intervju med kommunrepresentant) 7 En utförligare beskrivning av skolan med dess skolgård, bakgrunden till anläggningen av näridrottsplatsen, planering och finansiering finns i rapporten från förstudien (Forsberg, 2006). 19
5.a Skolmiljön 5.a.i Skolgården efter näridrottssatsningen Figur 1. Tillverkarens idéskiss över skolmiljön efter upprustningen 8 vänster om bingen finns en grusplan för fotboll, brännboll, boule etc. I anslutning till grusplanen finns förutsättningar och utrustning för friidrottsgrenarna löpning, längdhopp, tresteg, kulstötning och diskus. Ovanför grusplanen Skolgården är efter näridrottsplatsens tillkomst utrustad med en så kallad Binge som är en konstgräsklädd yta som syns i mitten av Figur 1. Konstgräset är omgärdat av en sarg med ett större handbollsmål i vardera kortsidan och två mindre landhockeymålburar i vardera långsidan. Över respektive landhockeymålbur hänger en basketbollkorg och i bingen kan volleybollnät enkelt sättas upp vid behov. På ena handbollsmålburens baksida är en mindre klättervägg installerad. I anläggningens nedre högra hörn syns en mer traditionell lekplatsdel med gungor av olika slag (fjädergunga, kompisgunga, supernova, orbid), klätterställning och några andra lekredskap samt rastmöbler och gräsytor för kubb och dylikt. På ytan till 8 På skissen syns även några inslag som på grund av fördyringen sköts på framtiden till etapp 2 och 3, främst beachvolleyplanen som skymtas bakom gymnastikhallen längst upp till vänster i skissen. Men redan under sommaren 2006 blev beachvolleyplanen verklighet när en beachvolleyturnering som genomfördes i Umeå donerade den sand som använts till näridrottsplatsen. finns ishockeyrinken som är belagd med asfalt. Förutom de traditionella målburarna är rinken dessutom utrustad med basketbollkorgar för så kallad street-basket. I rinken kan både ishockey, skridskoåkning, land- och inlinehockey utövas. Utöver dessa inslag kantas anläggningen av ett tjugotal bänkar med bord, en paviljong och en utomhusscen. 5.a.ii Intresset för skolgården/ näridrottsplatsen Skolgården och dess nybyggda näridrottsplats väckte redan innan den färdigställdes mycket nyfikenhet och lust till rörelse. Skolans byggarbetsplats var ingen hemlighet för vare sig boende i närområdet eller skolans elever. Lokalpress och kommunala webbsidor hade också uppmärksammat anläggningens tillblivande och gjort den allmänt känd för kom- 20
munens invånare vilket också torde lett till en del nyfikenhet och besök från andra delar av staden. Här följer några röster om anläggningens tillkomst: Jag tror det funkar väldigt bra för det är väldigt mycket olika folk som inte ens bor här som kommer hit och idrottar det är olika åldrar och allting Jag har sett massor med folk som spelar fast dom inte är med i någon idrott. (Intervju med elevrepresentant, pojke i högstadieålder) På rasterna var ju inga ute förut nu är ju folk ute hela tiden och spelar fotboll. (Intervju med elevrepresentant, pojke i högstadieålder) Vi gick ju från att det var noll personer på skolgården till att det rör sig folk jämt hela dagarna Och sedan är det ju en bra grej för skolmiljön för det är ju en otroligt stor skola där det rör sig jättemycket folk i korridorerna och får man ut 50 stycken per rast så är det ju klart att klimatet inne i skolan ändras också. (Intervju med idrottslärare) Som jag ser det så har ju egentligen alla fått vara med och bestämma hur det ska vara och det ser man ju på nyttjandet att det har verkligen varit 100 procent. Det kommer dagbarnfamiljer som sitter och gungar i lekparken. Jag har sett vuxna som har spelat korpen inne på konstgräset. Skillnaden är oerhörd. Vi hade en grusplan förut som ingen klev ut i jeans på i tennisskor och stod där och lattjade boll men nu jag menar, alla gick ut och spelade boll, gungade i gungställningen, det fanns inte ett redskap som inte var belamrat där ute med ungdomar. (Intervju med vaktmästare/fritidsledare) Vi har fått otroligt mycket fi n respons från alla möjliga håll föräldrar, boende, andra skolor. (Intervju med rektor) Det allmänna intrycket är att aktiviteten på skolgården förändras radikalt och att det inte enbart är skolans elever som använder anläggningen utan även användare i andra åldrar och från andra bostadsområden i staden. Under de nio observationstillfällena varierade vädret från frisk vår, solig sommar och sval höst till snöslask, spöregn och höststormar vilket också föga överraskande avspeglade sig i användningen av anläggningen. Minst väderkänslig var användningen under och i anslutning till skoldagen då både kyla, regn och slask trotsades. Under kvällar, helger och skollov däremot stod anläggningen helt öde vid så kallat dåligt väder. Då anläggningen inte nyttjats under så lång tid har slitaget inte hunnit bli mer än minimalt. Vid ett tillfälle hade några av basketkorgarna böjts nedåt, troligen av någon eller några som hängt i dem. Vid nästa observationstillfälle var detta åtgärdat. Under höstveckans observationer syntes sladdmärken från en moped eller liknande på konstgräsplanen. Något som vid senare besök inte åtgärdats. Det allmänna intrycket är att anläggningen hålls efter när det gäller såväl underhåll som städning, särskilt under skolterminerna: När det är så pass mycket folk i rörelse måste man ju räkna med en del slitage och nedskräpning det är ju en del av användningen. (Intervju med kommunrepresentant) Jag tycker det funkar oväntat bra jag trodde det skulle vara mycket sämre än vad det är Men vi håller ju på och städar så det håller sig rent och så. (Intervju med elevrepresentant, pojke i högstadieålder) Alltså man vill inte förstöra för det är jättemånga som tycker att det är roligt 21
där. Man vill ju helst att det ska vara fi nt. Men det är vissa som har varit och kört in på fotbollsplanen med mopeder och stått och vänt upp allt gräs så att det är ungefär så här djupa streck över hela gräsmattan. (Intervju med elevrepresentant, pojke i mellanstadieålder) Det är ju just det som är en av de stora poängerna med delaktighet har man själv varit med och jobbat fram något fi nns ju en idé om att man är försiktig med grejorna. (Intervju med rektor) Det finns inga anvisningar för tillträde till eller användning av aktivitetsytorna vid näridrottsplatsen. Det enda som signalerar att anläggningen är något annat än en traditionell skolgård är en stor skylt med namnet på och de sponsorer som stått för finansiellt stöd. Men lokaliseringen verkar ha betydelse för hur den uppfattas: Alla vet ju att det är vår skolgård och att det är vi som använder den mest. (Intervju med användare, fl icka i högstadieålder) Det som är sagt är ju att under skoltid så hör ju sådana anläggningar till skolan. Vi har aldrig råkat ut för det men skulle det vara så att Linneaskolan skulle komma och sluta tidigt en dag och dom kommer fyra klasser då är det klart att det blir problem i och med att det inte får röra sig andra elever inne på skolan hur som helst, så det är ju en reglering. (Intervju med idrottslärare) Det är många som har ringt och säger att: -Skulle vi få kunna vara där? Men då säger vi att: -Tyvärr, den går inte att boka. På skoltid är det naturligtvis elevernas, så då får man inte komma dit Det har varit föreningar som har ringt och vill köra något basketsammandrag, det har ringt från kyrkan som vill ha något idrottsläger och det är jätteroligt att dom vill ha det men det är som vi säger åt dom att -det är okej, ni kan vara här men kommer det någon så måste ni släppa in dem. Vi vill ju inte liksom stänga ute föreningarna heller för dom är en viktig del i det här och dom kanske kan suga upp en och annan. Sedan vet jag inte om det blir någon typ av hierarki om det kommer sex 25-åriga killar och vill spela basket och att tolvåringarna: -Hallå, ni kan vara på den korgen. Det har jag ingen aning om. (Intervju med vaktmästare/ fritidsledare) Jag tror att fi nessen med anläggningen är att den här är ju alltid öppen och tillgänglig. Vi som vuxna kanske vill ha ett kort på ett gym och vi vill gå och träna när vi vill själva. Och jag tror att det kan fi nnas motsvarande behov hos stora grupper bland ungdomarna också, att dom kanske inte vill just spela fotboll en timma på torsdagen en gång i veckan utan dom vill sticka iväg med kompisar och spela när dom själva vill och då fyller den här det behovet. Och dom ungdomarna kanske tidigare bara haft små grusytor att vara på och det har inte varit lika kul och då kanske det blir roligare att sitta hemma och spela nåt dataspel med kompisarna, men nu blir det här så attraktivt att man drar iväg och gör det. Jag tycker man ser det på dom anläggningarna som är igång nu, det är grupper som organiserar sig själva och det verkar fungera väldigt väl. (Intervju med kommunrepresentant) 5.a.iii Intryck av ombyggnationen Utformningen av anläggningen får, med några få undantag, övervägande positiva betyg av såväl användare som övriga intervjuade: 22
Nästan det mesta som alla tyckte kom ju med. Det är den där grusplanen som är i mitten, där skulle jag vilja att det var någonting, men det spelar ingen roll, jag tycker det är bra som det är Du kan ju göra vad du vill nästan Vi fi ck ju faktiskt bestämma ganska mycket hur vi ville ha det men det var ju inte jättemånga som hade förslag. Dom var ju ganska ointresserade när vi höll på med själva grejen, men när det vart färdigt, då är alla nöjda. (Intervju med elevrepresentant, fl icka i högstadieålder) Det som inte kom med det var ju den där skateboard grejen som dom tänkte bygga senare men jag tror inte den blir av. (Intervju med elevrepresentant, pojke i högstadieålder) Det fanns en tanke med skatepark för att då träffa andra grupper, dom som inte gillar idrott men ändå är skatare. Det är oerhört mycket värt om man kan få dom samlade på ett område, då börjar det integreras mycket mer. Sportfånar kontra hip-hopare om man säger så. Det fi nns så mycket du kan göra i en skatepark i och med att du har skateboard, rollerblades och dom här små cyklarna. (Intervju med vaktmästare/fritidsledare) Den är ju ganska klassiskt idrottsfokuserad på något vi, kan jag tycka. Det är ju mer dom organiserade formerna av idrotter som fi nns på anläggningen. Det fi nns ju mycket spel och lekar och sånt där som man bara skulle kunna rita upp. Asfaltbanor och sådana grejor som är enkla och som inte behöver vara så komplicerat. För det handlar ju bara om tio minuter och sedan ska man in i skolan igen. (Intervju med idrottslärare) att skapa en näridrottsplats utan här handlar det ju om att man hade en bedrövlig skolgård dessutom. (Intervju med tillverkare) Jag tror att det är otroligt viktigt att man gör den så komplett som möjligt. Nu fi ck vi pruta bort en del i projektet men den var ännu större inledningsvis. Det fanns mera aktiviteter för skateåkare och en del saker som man fi ck stryka. Men det här var ju vad eleverna prioriterade själva så det har ju styrts väldigt mycket av den grupp som skulle nyttja den och man hoppas också då att det ska ha den inverkan att man är rädd om det här och att man vårdar den. Det fi nns ju idag en risk med offentliga miljöer att dom vandaliseras och då tror vi ju att om man har haft stor delaktighet så sjunker den risken och det blir lättare att hålla den trevlig och ajour. (Intervju med kommunrepresentant) Undantagen från de allmänt positiva omdömena gäller främst att skateboardparken inte blev av och att anläggningen rent allmänt kanske fick en alltför kraftig betoning på utrustning för rena föreningsidrotter. Men i en jämförelse med den allmänna synen på skolgården före upprustningen kan en mer positiv inställning konstateras idag jämfört med 2005 års enkät: Tabell 1. Vad tycker du om din skolgård? (enkätfråga 6) N=399 Skolgårdens utseende 2005 2007 Förändring Fin 1,8% 24,7% +22,9 Ganska fin 8,0% 48,7% +40,7 Ganska tråkig 24,0% 12,4% -11,6 Tråkig 57,5% 7,8% -49,7 Inget speciellt 8,6% 6,3% -2,3 Teg är ett ganska speciellt projekt i och med att det inte bara handlar om 23