MÖTESANTECKNINGAR Samhällsbyggnad Informationsmöte vattenskyddsområde Skellefteås nya vattenförsörjning, särskilt Klutmark Plats: 2016-05-19 Anderstorps skola, Skellefteå, Skellefteå kommun. Medverkande: Skellefteå kommun: Helena Jonsson (HJ), verksamhetschef VA/biogas och Stefan Johansson (SJ), avdelningschef vatten och avfall Ramböll, konsult åt Skellefteå kommun: Per Sander (PS) och Christian Nielsen Allmänheten (ALLM): ca 50 närvarande. Förkortningar: VSO = vattenskyddsområde, LST = Länsstyrelsen SJ: Välkommen. Syftet med informationsmötet är att presentera förslaget och ge er möjligheter att lämna synpunkter. Idag fokus på Klutmark-sidan. Kommunstyrelsen har beslutat om framtagande av fördjupad ÖP för Klutmark, Myckle, Medle. Visar från kommunens sida att man ser en utvecklingspotential i området. Inbjudan till information/samrådsmöten om ÖP kommer att komma. Presenterar agendan: Varför VSO, utbredning skyddszoner, förslag föreskrifter, planerat verksamhetsområde, summering mötet och möjlighet till synpunkter. HJ: Varför vi gör vattenskyddsområde. Trygga och säkra vattentäkten. Hänvisar till Svensk Vattens hemsida för mer information. HJ presenterar vilka områden där arbetet med vattenskyddsområden aktuella, fastställda, arbete pågår, påbörjade men vilande. Arbetsgången för vattenskyddsområden gås igenom. HJ poängterar att detta är ett förslag. Fram till 30:e juni finns möjligheter att lämna synpunkter bra att skicka in dem skriftligt, helst via epost. Länsstyrelsen kommer senare att samråda med allmänheten då finns möjlighet att lämna synpunkter igen. Förklarar processen kring ersättningsanspråk (kommer att hanteras senare). PS: Presenterar PS och CN. Presenterar utgångspunkterna för skyddszonsavgränsningen och hur vattenförsörjningen kommer att fungera: Infiltrerat älvvatten, uttag i åsen vid Selsforsens uttagsområde och Slind, vattenverket. Inducerad infiltration med uttag i Medles uttagsområde och Klutmarks uttagsområde visas på karta. Visar åsformationen. Förklarar inducerad infiltration och vilka områden där induceringen sker vid kontakt till ytvatten i strandzonen. Förklarar avgränsningen av skyddszonerna: Avgränsning baserad på rinntidsberäkningar gällande ytvatten. Grundvattenresurser: Avgränsning primära zonen. skydda åsen (baserat på geologiska förhållanden) med tillhörande grundvattenbildningsområden. Avgränsning sekundära www.skelleftea.se/kontakt
Skellefteå kommun 2 skyddszonen anslutande sandigt och grusigt material, del av samma grundvattenmagasin. Visar kartor Tertiära skyddszonen, detaljkarta sekundära zonen och detaljkarta primära skyddszonen. ALLM: Visa karta så man ser avgränsningen tydligt vid Klutmark. PS: visar karta och förklarar, möjlighet att titta på papperskarta efteråt. PS: Presenterar föreslagna skyddsföreskrifter. Kan bli små förändringar. Poängterar att detta är ett förslag från kommunen. ALLM: Vattenslagning av plantor förekommer ju inte idag. Men plantering av bekämpningsmedelbehandlade är då inte förbjudet? Extra viktigt nu när markberedning kan bli förbjudet. (PS tidigare: LST önskar att skärpa från tillstånd till förbud) PS: Vi måste återkomma med ett tydligare förslag med ett bra skydd för vattentäkten och samtidigt möjligt att driva skogsbruk. ALLM: Vart kommer vattnet tas upp? Hur kan vatten från Finforsån komma in i systemet? PS: förklarar vart det idag finns produktionsbrunnar och vart det planeras produktionsbrunnar. Ligger på Klutmarkssidan vid gamla grus-fotbollsplanen. Förklarar inducerad infiltration och skyddet/rening genom viss upphållstid mellan ytvattnet och brunnarna. ALLM: Det tjuvsaltas i Klutmark. Ser växter som tyder på saltning. Salt och sand. PS: finns olika typer av åtgärder för vinterväghållning, vet ej hur man hanterar detta. ALLM: Kan LST ändra utformningen av skyddszonsavgränsningen? PS: Ja, det är dock väldigt sällan, mer troligt att LST föreslår ändringar av förslagna föreskrifter. ALLM: När det gäller jord eller bergvärme i primär zon, vad gäller? PS: Kommunen föreslår tillstånd och inte förbud. Ska gå att få tillstånd förknippad med villkor. Bergvärme är att föredra om den är rätt utformad och arbetet görs på ett korrekt sätt. Större risk med jordvärme där anläggningen/slangar installeras i samma formation som där man tar ut vatten. Vi anser att det i delar av området ska det gå att installera bergvärme om det utförs korrekt. ALLM: Man kan väl inte ha olika regler inom området? PS: Nej inte olika föreskrifter men skillnaden i förutsättningarna och risk i förhållande till vattentäktet inom området kan hanteras i tillståndsprocessen. ALLM: Kan jordbrukstraktor inte få stå på gårdsplan? PS: hur stor är tanken? ALLM: 60-80 L. PS: Då kanske vi ska se över siffran 50 l. Känns högst rimligt att en vanlig traktor kan få stå på gårdsplanen. ALLM: Skogsmaskin och traktor utgör väl lika stor risk? PS: Skillnaden i föreskrifterna beror på att en skogsmaskin lämnas i skogen utan uppsikt och att man sett utsläpp/spill från skogsmaskiner. Anser att det finns fog för skillnaden i skyddsföreskrifterna.
Skellefteå kommun 3 ALLM: Befintliga jordvärmeanläggningar inom primär skyddszon hur gör man med dem? PS: De omfattas inte av föreslag skyddsföreskrifter. HJ: Presenterar nuläget för spillvattenhanteringen: Verksamhetsområden på norra sidan älven. Många enskilda avlopp på Klutmarksidan. Genomfört inventering och provtagning av vatten. Resultaten har inte skickats ut än. Kommer jobba med dessa och resultat med bedömning av spillvatten och dricksvatten kommer att skickas ut med brev. Inventeringen visar att 90 % av spillvattenanläggningar är i behov av åtgärder. Som VA-verksamhetsutövare känns det inte rimligt i ett område där vi planerar att dra fram en spillvattenledning som man skulle kunna ansluta på. Därför ett förslag om ett verksamhetsområde i hela Klutmark både för spillvatten och dricksvatten. Visar på karta. Är inte beslutat än. Det är ett politiskt beslut. HJ förklarar vad som gäller vid ett verksamhetsområde. Man kan få ha kvar sin befintliga enskilda brunn om krav på kvalitet och volym uppfylls och brunnen är juridiskt säkerställd. Det senare innebär om brunnen är på annans mark eller har flera användare ska det finns servitut eller andra avtal som reglerar detta. ALLM: Hur kan man visa att man har tillräcklig volym även på lång sikt? Det finns ju risk att kapaciteten påverkas av ny kommunal vattentäkt. HJ: Om vattentillgången minskar i er brunn måste vi se till att ni får vatten. ALLM: Ska vi då ta den kostnaden? HJ: Om vi orsakar skada på en dricksvattenbrunn är vi ansvariga och måste se till att ni får vatten kan tänka mig att det blir att dra fram vattenledning. Vi har dock inte sett påverkan/torrläggning vid tidigare genomförd och nu pågående provpumpning. HJ: Presenterar beslutet om ersättning för onyttigbliven spillvattenanläggning. Det blir en reducerad anslutningskostnad och alltså inte pengar i handen. Reduktion på 25 000 kr. Om man ska få högre ersättning måste man visa på högre nivå på och/eller nyare anläggning med kvitton, tillståndsbeslut el liknande ALLM: Vid inventeringen i somras har ni väl sett om det var bra anläggningar. Måste vi då visa detta igen? HJ: Vid inventeringen såg vi inga anläggningar som hade högre värde än en 3-kammarbrunn. Vi är generösa när vi värdesätter anläggningen oavsett skick till 25 000 kr. ALLM: Ska infiltrationsbäddarna få ligga kvar eller ska de räknas som deponi? HJ: De ska nog få ligga kvar. Utan att användas. Större risk om vi börja gräva eller vad anser hydrogeologen? PS: Vet ej om det är större risk om man börjar gräva. HJ: Vi har inte beslutat att några ska börja gräva bort befintlig anläggning. ALLM: Är det planerat hur ledningarna kommer dras? HJ: Kommer behöva gå över vissa fastigheter, i huvudsak dras ledningar i vägen. ALLM: Blir det pump eller självfall? HJ: Vi vill inte göra en självfallslösning vid älven. Det kommer troligen bli så att varje fastighet kommer ha en egen liten pump, där man pumpar till spillvattenledningen troligt förlagd i/vid vägen.
Skellefteå kommun 4 ALLM: Är det 75 000 kr för anslutning vid fastighetgräns eller till fastigheten. HJ: Förbindelsepunkten är den juridiska punkten mellan kommun och fastighetsägaren. Det som ska hända inne på tomten måste ni hantera. Ni får pump, men måste själv gräva ner den. Vi drifter pumpen. Ser till att det finns el och beskriver hur det ska göras. ALLM: Är 75 000 kr för grävning och allt. HJ: Kostnaden är inte 75 000 kr, utan drygt 80 000 kr för spillvatten och dricksvatten, minus reduktion på 25 000 för anslutningsavgiften till förbindelsepunkten. ALLM: Kan då bli 100 m grävning på tomten om man har en stor tomt. HJ: Ja det kan variera från tomt till tomt. Det man gräver på tomten ska man själv bekosta. ALLM: Det är inget vi har begärt att få hit ett skyddsområde. Det är absolut inget vi applåderar. Vi blir påtvingade detta. Det kan ju bli stora kostnader. När det gäller reduktionen för befintliga avloppsanläggningar vem har bestämt att det är ett bra avtal? HJ: Det finns en lag om hur VA-kollektivets pengar får används. Vi kan inte bekosta hela anslutningen. Kan inte argumentera med enskilda, vi måste se till de flestas bästa. Det blir alltid någon som kommer att bli påverkade. ALLM: Skillnaden vattenskyddsområdet och verksamhetsområdet. Inom verksamhetsområdet bli vi tvungna att ansluta spillvatten. Blir det skillnad om det blir VSO utan verksamhetsområde jämfört med VSO med verksamhetsområde? HJ: Vi skulle i så fall göra verksamhetshetsområde endast inom primär skyddszon. Men då kommer många (inte alla) ändå få ett åläggande om att åtgärda spillvattenanläggningarna. ALLM: Reglerna för verksamhetsområdet, får det samma föreskrifter som VSO? HJ: Nej. Kommer inte att bli vattenskyddsföreskrifter kopplade till verksamhetsområdet. ALLM: Tidplanen för grävningen hur ser den ut? HJ: NCC kommer börja gräva vid vattenverket. När det gäller verksamhetsområdet kommer ju politikerna först besluta om verksamhetsområdet, dvs. det är en process. Så det blir säkert först om 1,5 år. HJ: Man planera att lämna förslaget om vattenskyddsområde till tekniska nämnden i september oktober. Efter godkännande lämnas det till LST. Så det kommer att flyta på parallellt med planerna om verksamhetsområde. ALLM: Anslutningsavgiften är alltså till anslutningspunkten. Det är en uppskattad kostnad. Kommer den att varierar från fastighet till fastighet? HJ: Ert ansvar kommer att bli från fastigheten till fastighetsgräns/anslutningspunkt (typ väg). Ni får välja vart pumpen ska hamna. Oftast nära fastigheten. ALLM: Svårt att vara positiv. Jordvärme jämnfört med bergvärme. Det är ju 110 kkr för jordvärme och bergvärme som anses säkrare kostar 170 kkr. Måste jag bekosta skillnaden? Det blir alltså 60 kkr ytterligare om jag ska skaffa bergvärme vs jordvärme pga. VSO. HJ: Vi har inte hanterat ersättningsfrågor tidigare. I det läge att ett VSO är
Skellefteå kommun 5 beslutat måste ni söka ersättning och då får vi ta det då. Vi måste titta på varje fastighet för sig. SJ: Vid försvåring av pågående markanvändning kan ersättningsfrågan bli aktuell. Ersättningar för hypotetiska fall är inte så lätt att få igenom. ALLM: Gällande jord och skogsbruk, har hört från Medle-sidan om en avgift inför en avverkning. HJ: I och med att det blir tillstånd blir det en avgift. Nu har tillståndsmyndigheten (Miljö) sagt att de inte ska ta ut en sådan kostnad. ALLM: Är det samma sak som gäller för gallring och slutavverkning? Gällande anmälan ska man både anmäla till Skogsstyrelsen och kommunen? HJ: Ni behöver inte anmäla till flera myndigheter. ALLM: Det är ju lite skillnad mellan skogsmaskiner vid gallring och slutavverkning. HJ: Måste göra en anmälan. Om det blir en tillståndsplikt med avgift då får vi se hur vi hanterar avgiften. Det är för markberedningen som det kan bli aktuellt med ett tillståndsförfarande enligt skyddsföreskrifterna. Den tillståndskostnad som då uppkommer får diskuteras. ALLM: Om det blir förbud på markberedning och man ju samtidig är skyldig med återplantering kommer man då att ge lättade krav på återplantering gällande behandlade plantor eftersom förutsättningarna för återväxt kommer att försämras? HJ: Man måste få ihop detta så detta anpassas. ALLM: Vad koster en 1kbm vatten idag? SJ inkl moms 9.38 kr, vatten + spill 18 kr ALLM: Rörande jordbruket. Är det 50 m skyddszon på ömse sidor om Finnforsån? PS: Ja det är 50 m. ALLM: Tänkte dela med mig av mina tankar. Det är ett kommunalt projekt. Alla vi är skattebetalare. Subjektivt hur mycket man ska tåla. Skillnaden blir att vi som bor här tycker att man behandlar enskilda fastighetsägare olika blir orättvist att man påläggs en stor kostnad för att det kommunala projektet ska komma i land. HJ: Vill inte argumentera mot detta. ALLM: Kostnaden för hela projektet gått från 480 milj. kr till 530 milj.kr till 600 milj.kr, hur ska det sluta? HJ. Det ska sluta under 610 milj. kr. SJ: Detta projekt har ju inget med skatten att göra. Det finanseras med VA-taxan eller den VA-taxa ni kommer att få. Belastar bara inom verksamhetsområden. Kostnaden för projektet kommer inte att påverka skatten utan VA-taxan. SJ: Vi har informerat om det vi hade tänkt. Har försökt svara på det vi kan. Vi måste få ett politiskt beslut bakom oss gällande bl.a. verksamhetsområde och hur vi hanterar frågorna med jord och skogsbruk. 30:e juni kommer ni in senast med era synpunkter, helst skriftligt. ALLM: Står att man ska ringa kundtjänst. Kan det inte gå att ringa direkt till tekniska på kommunen? Blir en massa väntetid. Skulle vilja ha en möjlighet att få ta direkt kontakt
Skellefteå kommun 6 med den som kan svara på frågorna. SJ: Måste gå genom kundtjänst eller e-post direkt till tekniska nämndens brevlåda. Det är en officiell inkommande brevlåda bra sätt att få kontakt med oss där det finns konstant bevakning.