National Library of Sweden Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 99: KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET ELKRAFTUTREDNINGENS REDOGÖRELSE NR : REDOGÖRELSE FÖR DETALJDISTRIBUTÖRERNA SAMT DERAS RÅKRAFTKOSTNADER OCH PRISER VID DISTRIBUTION AV ELEKTRISK KRAFT Värmlands län S T O C K H O L M 9 9
Statens offentliga utredningar 99 Kronologisk förteckning. Norrlandskommitténs principbetänkande. Första delen. Norrländska utvecklingslinjer. Idun. 0 s. Jo.. Norrlandskommitténs principbetänkande. Andra delen. Särskilda utredningar. Idun 9 s. Jo.. Norrlandskommitténs principbetänkande. Tredje delen. Utlåtanden och förslag i vist-a frågor. Idun. 6 s. Jo.. Utredning med förslag om lösdrivarlagens upphävande m m. Marcus. s., bil. B., bil 6 s. I.. Principer och metoder för kostnadsberäkningar vid statens järnvägar. Beckman s. K. 6. Kriminalvård i frihet. Fångvårdsstyrelsens utredning angående skyddsarbetets organisation m. ni. Marcus. 0 s. Ju.. Betänkande med förslag till indexreglering av fol» pensionerna. Beckman. 0 s. S. Betänkande angående förbättrad insyn i enskilda förd tags ekonomiska förhållanden. Norstedt. a. Ju. 9. 9 års allmänna skattekommitté.. Betänkande angående beskattning av realisationsvinster, m. m. samt ackumulerade inkomster. Marcus. 6 s. Fi.. Elkraftutredningens redogörelse nr :. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnadet och priser vid distribution av elektrisk kraft. VärmJ lands län. Beckman. s. K. Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebok stävarna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruks departementet.
STAT HNS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 99:. K O M M U N I K A TIO X S D E P A R T K M I l X T E T ELKRAFTUTREDNINGENS REDOGÖRELSE NR : REDOGÖRELSE FÖR DETALJ DISTRIBUTÖRERNA SAMT DERAS RÅKRAITKOSTNADER OCH PRISER VID DISTRIBUTION AV ELEKTRISK KRAFT Värmlands län STOCKHOLM 99 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [6 j
I N N E H Å L L S F Ö R T E C K NIN (i Inledning Sid. Detaljdistributörerna Q Distributionsföretagens kraftanskaffning Självförsörjande och råkraftinköpande företag Råkraftleverantörer Undersökningsmaterialets omfattning RåkrafttarifFer,S Medelpris för råkraft 9 Företag med höga medelpriser för inköpt råkraft Kedjehandel med råkraft Distributionsföretagens kraftavsättning Undersökningsmaterialets omfattning Distributionsföretagens storlek Tariffer Specifik energiförbrukning Medelpriser Topprisföretag Engångsavgifter Bilaga. Uppgifter angående distributionsföretagen i Värmlands län
FÖRKLARINGAR TILL VISSA FÖRKORTNINGAR OCH BETECKNINGAR F = förbrukningsenhet ha = hektar hk = hästkraft kv = kilovolt (= 000 volt) kw = kilowatt kwh= kilowattimme /n 0 = medelpris vid inköp av råkraft m = verkligt medelpris vid detaljdistribution, = beräknat medelpris vid detaljdistribution (jämförelsepris) Förkortningar beträffande företagens namn: Aelf Aelverk Aenf Af Bf El.AB El.Af El.Bf El.Df El.Enf ELF Elf Elverk Enf KrAB Krf Krst Kr v = = == = = = = = = = = = = = Andelselektricitetsförening Andelselektricitetsverk Andelsenergiförening Andelsförening Belysningsförening Elektriska Aktiebolag Elektriska Andelsförening Elektriska Belysningsförening Elektriska Distributionsförening Elektriska Energiförening Elektriska Förening Elektricitetsförening Elektricitetsverk Energiförening Kraftaktiebolag (Kraft Aktiebolag} Kraftförening Kraftstation Kraftverk = = Tilläggen»u. p. a.» och»in. b. p. a.» i föreningsnamn ha i förekommande fall uteslutits.
o Inledning För att möjliggöra ett bedömande av priserna på elektrisk kraft i olika orter har elkraftutredningen verkställt en undersökning av vissa förhållanden inom detaljdistributionen av elektrisk kraft i landet. Föreliggande redogörelse angående Värmlands län grundar sig på uppgifter, som lämnats av distributionsföretagen i länet och som med några få undantag genomgående avse förhållandena år 9. Undersökningen omfattar ej kostnaderna för kraftverkens produktion av elektrisk kraft, utan tar endast sikte på distributionsföretagens inköps- och försäljningspriser. För det insamlade undersökningsmaterialets omfattning och de allmänna principerna vid dess bearbetande har närmare redogjorts i den inledande översikt, som framlagts såsom elkraftutredningens redogörelse nr (Statens offentliga utredningar 9:). Åtskilliga frågor av grundläggande betydelse för bedömande av de i de särskilda länsredogörelserna intagna uppgifterna behandlas i den inledande översikten. Däri gives en kort översikt över kraftförsörjningen i Sverige med en del exempel på förhållanden inom produktionen och distributionen, som öva inflytande på priset för elektrisk kraft. Vidare redogöres för tariffernas uppbyggnad, benämning och klassificering, detaljdistributörernas organisationsformer, metoden för undersökning av kedjehandel, engångsavgifternas betydelse m. m. I den inledande översikten beskrives också huru beräkning verkställts av de olika distributionsföretagens medelpriser såväl vid inköp av råkraft (m 0 ) som vid försäljning i detalj - distribution dels under verkligen rådande avsättningsförhållanden {nii), dels under förutsättning av en viss enhetlig elektrifieringsnivå [m ). Vidare klarläggas där åtskilliga i länsredogörelserna förekommande speciella beteckningar och uttryck. Den inledande översikten förutsattes sålunda tjäna till vägledning vid studiet av redogörelserna för de särskilda länen. En utförlig redogörelse för tariffinventeringen och den statistiska bearbetningen av undersökningsmaterialet utarbetas för varje län och tryckes i en mindre stencilupplaga. I föreliggande länsredogörelse ha i koncentrerad form sammanställts företrädesvis sådana uppgifter, som kunna förväntas ha ett mera allmänt intresse. Den fullständiga, stenciltryckta redogörelsen är avsedd att tillhandahållas myndigheter och andra, som ha behov av mera ingående uppgifter. En sammanfattande översikt rörande distributionsförhållandena inom landet i dess helhet kommer att ingå i elkraftutredningens huvudbetänkande.
6 Detalj distributörerna I Värmlands län finnas sammanlagt detaljdistributörer. Förteckning över samtliga distributörers namn och adress finnes i bilaga, som även innehåller vissa uppgifter om distributionsföretagens inköp och försäljning av energi m. m. I förteckningen äro i bokstavsordning medtagna alla företag. som ha sina administrationsorter i Värmlands län och uppgifterna avse företagens hela verksamhet, även om denna delvis skulle sträcka sig utanför länet. Två företag, som ha distributionsverksamhet inom flera län, ha medtagits, ehuru administrationsorten är belägen utanför länet, nämligen Statens Järnvägar och Trollhätte Krv. I bilaga redovisas dock blott den del av dessa företags verksamhet, som avser distributionen i Värmlands län. Förteckningen upptar endast företag, som försälja elektrisk kraft för direkt detaljkonsumtion, dvs. allmänhetens förbrukning för s. k. borgerliga behov, innefattande belysning samt kraft för hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri. Uteslutna äro sålunda bland annat dels företag, som endast leverera råkraft, dvs. vanligen högspänd kraft till en eller flera distributörer, dels företag, som endast leverera industriell kraft. Vidare ha uteslutits sådana detaljdistributörer, som tillgodose lägre antal än tre förbrukare eller som endast tillhandahålla frikraft till anställda. Av de detaljdistributörerna i länet äro statligt, G kommunala. aktiebolag, 6 ekonomiska föreningar, underhållsföreningar, industrier, enskilda personer och speciella företag (Färnebo Ålderdomshem, Karlstads Revir, Karlstads Stiftsnämnd, Stiftelsen Lundsbergs Skola, Mariebergs Sjukhus, Stora Kils Pastorat och Statens Järnvägar). För de olika företagsformerna har närmare redogjorts i den inledande översikten, kap. V. Av länets fyra städer ha Karlstad, Kristinehamn och Filipstad kommunala elverk, medan det fjärde stadsföretaget utgöres av ett aktiebolag, Arvika El.AB. Utom i de tre nämnda städerna finnas kommunala distributionsföretag i Säffle köping, Kils municipalsamhälle och Järnskogs kommun. Sistnämnda tre kommunala företag redovisas bland de 6 landsbygdsföretagen.
Distributionsföretagens kraftanskaffning Självförsörjande och råkraftinköpande företag Av detaljdistributörerna i Värmlands län äro 6 helt självförsörjande, vilket innebär att vederbörande företag erhåller all kraft från egen kraftkälla. Hit räknas i första hand de storkraftföretag, som bedriva detaljdistribution i större eller mindre omfattning, nämligen Uddeholms AB, Rottneros KrAB, Billeruds AB, AB Mölnbacka-Trysil, Lennartsfors AB och det statliga Trollhätte Krv, oavsett att dessa företag erhålla krafttillskott från stamlinjenätet. Det stora flertalet () distributionsföretag producera icke själva någon kraft utan inköpa hela sitt behov från någon råkraftleverantör. Jämte dessa»totalinköpande» företag förekomma sådana, som dels själva producera kraft vid egen kraftstation, dels inköpa kraft i större eller mindre omfattning. I Värmlands län finnas 9 sådana»delinköpande» företag. Råkraftleverantörer Som råkraftleverantörer uppträda icke blott statliga och kommunala företag, aktiebolag och industrier, utan stundom även ekonomiska föreningar och enskilda personer. Råkraftleverantörerna företräda med andra ord samma typer av företag som distributörerna. De största kraftleverantörerna i Värmlands län äro Uddeholms AB med 9 egna vattenkraftstationer och värmekraftstation i länet, Billeruds AB med vatten- och värmekraftstationer, AB Mölnbacka-Trysil med vattenkraftstationer och värmekraftstation, Lennartsfors AB med vattenkraftstation, KrAB Gullspång-Munkfors mod vattenkraftstationer (belägna i Skaraborgs resp. Örebro län), Rottneros KrAB med vattenkraftstationer, det statliga Trollhätte Krv med vattenkraftstationer (alla i Älvsborgs län) och Hellefors Bruks AB med vattenkraftstationer (båda i Örebro län). Liksom alla andra storkraftföretag i landet ha dessa företag också genom stamlinjenätet samköming och energiutbyte med kraftverk inom andra kraftdistrikt. Åtskilliga av de uppräknade kraftproducenterna äro ej blott råkraftleverantörer utan bedriva även, såsom tidigare nämnts, egen detaljdistribution i större eller mindre omfattning. De företag, som vid sidan av storföretagen uppträda såsom råkraftleverantörer, återförsälja vanligen kraft, som inköpts från något storkraftföretag. Blott i ett par fall förekommer, att råkraftleverantörens kraftstation saknar förbindelse med stamlinjenätet.
I bilaga, kolumn, är för varje distributionsföretag angivet, varifrån företaget hämtar sin råkraft. Av länets råkraftleverantörer äro 0 tillika detaljdistributörer inom länet och återfinnas såsom sådana i kolumn. De två leverantörer, som ej bedriva detaljdistribution inom länet (KrAB Gullspång-Munkfors och Hellefors Bruks AB) äro att anse som ursprungliga råkraftleverantörer. Ur bilagan kan man sålunda härleda varje distributionsföretags råkraftinköp till den ursprunglige råkraftleverantören. Undersökningsmaterialets omfattning den mån ett distributionsföretag erhåller sin råkraft från egen kraftkälla ha några undersökningar om företagets råkraftkostnader ej skett. Den följande redogörelsen angående råkraftanskaffningen avser endast sådana företag, som helt eller delvis inköpa sin råkraft. Utom de självförsörjande distributionsföretagen äro samtliga underhållsföreningar och industrier undantagna. Underhållsföreningarna inköpa icke själva någon energi och de industriidkande detaljdistributörerna använda i regel den ojämförligt största delen av inköpt råkraft i den egna rörelsen. Vidare saknas råkraftuppgifter av olika anledningar, vilka anmärkts i bilaga, för ytterligare företag. Utanför undersökningen angående kraftanskaffningen ha sålunda lämnats länets 6 självförsörjande distributionsföretag (däribland de storkraftföretag, som bedriva egen detaljdistribution) samt i övrigt 9 ekonomiska föreningar, underhållsföreningar, industrier, enskilda personer och speciella företag. Antalet företag, vilkas råkraftinköp undersökts, utgör följaktligen 9. I bilaga, kolumn, angives för ifrågavarande företag deras totala inko]) av råkraft, uttryckt i tusental kwh (kilowattimmar). I den angivna energimängden ingår all av distributionsföretaget inköpt energi, oavsett om densamma distribueras till allmänhetens förbrukning eller delvis jämväl till industrier eller till någon återförsäljare. Råkrafttariffer En stor del av distributionsföretagen inköpa sin råkraft vid lågspänning (0 eller 00 volt). Detta gäller 9 företag, av vilka 9 erhålla råkraft från Uddeholms AB och från Billeruds AB. Övriga distributionsföretag köpa emellertid kraft med en spänning av 000 000 volt. De tariffer, som till - lämpas vid engrosförsäljning av elektrisk kraft, kunna i princip vara uppbyggda på samma sätt som de i detaljdistributionen förekommande. Vid försäljning av högspänd kraft gäller emellertid som regel, att effektavgift ingår i tariffen, vilket är mindre vanligt beträffande detaljtariffer. För de olika tariffernas typer, sammansättning och benämning har närmare redogjorts i den inledande översikten, kap. III. Varje distributionsföretag inköper i regel all sin råkraft enligt en enda tariff. I fall förekommer det emellertid, att en tillsatstariff tillämpas för
kraft, som levereras enligt särskilt tilläggskontrakt eller som är avsedd till speciellt ändamål. Fyra av dessa tillsatstariffer gälla Karlstads Stads Elverks råkraftinköp från Uddeholms AB och AB Mölnbacka-Trysil. De olika typer av huvudtariffer, enligt vilka distributionsföretagen inköpa råkraft, angivas i följande uppställning, varvid jämväl framgår antalet inköpande företag samt (inom parentes) den procentuella andel av all ifrågavarande råkraft, som inköpes enligt respektive tariffer (jämte ev. tilläggstariffer) : Enkel energitariff företag (0 /o) Enkel blocktariff / o/ 0 \ Tidgränstariff Effekttariff Effekttariff av säsongtyp Effekttariff av utnyttjningstyp 9 Effektgränstariff Grundavgiftstariff 6 Grundavgiftstariff av effekttyp Grundavgiftstariff med effektgräns Utnyttjningstariff <> 9 ( 0%) ( 0%) (9 0/0) ( %) (%) ( 0 /o) ( 0 /o) ( 0%) ( 0%) ( 0%) Den enkla energitariffen, som förekommer i fall, tillämpas i huvudsak av Uddeholms AB och Billeruds AB vid de leveranser, som ske vid lågspänning. Efter år 9 ha i en del fall nya råkrafttariffer införts, till vilka hänsyn ej tagits i föreliggande framställning. Vattenfallsstyrelsen tillämpar sålunda från och med år 9 nya normaltaxor, vilka medföra lägre råkraftpriser. Vidare ha enligt uppgift KrAB Gullspång-Munkfors och Uddeholms AB i stor utsträckning infört råkrafttariffer, som ansluta till vattenfallsstyrelsens normaltaxor. Medelpris för råkraft Med ledning av inhämtade uppgifter angående inköpt råkraft och för denna enligt vederbörlig tariff erlagd avgift under år 9 har medelpriset vid inköp av råkraft, betecknat m 0, uträknats för de olika distributionsföretagen. I detta pris ingå förekommande kristillägg på avgifterna i form av index- och kolklausuler. Av de 9 företag, vartill undersökningen av råkraftpriserna hänför sig, ha egen kraftstation och täcka endast delvis sitt behov av kraft genom inköp från annat håll. Storleksförhållandet mellan den inköpta kraften och den kraft, som produceras i den egna kraftstationen, kan variera mellan mycket vida gränser. Den egna kraftkällan kan vara så otillräcklig, att inköpet avser mycket större kraftbelopp än den egna produktionen. Vare sig inköpet sker för att täcka ett bestående eller ett mer eller mindre tillfälligt behov av tillskottskraft, kan det egna kraftverkets resurser ha en betydande
Tabell. Medelpris (m 0 ) vid inköp av råkraft for totalinköpaiide företag Detaljdistributörernas företagsform Antal företag Inköpt energi per företag ( 000 Medelpris iti 0 (öre/ medel model Kommun Aktiebolag Ekonomisk förening Enskild person Speciell Stadsföretag Landsbygdsföretag. Länet 96 9 9 06 0-6 9- - - - -9 - -9 - - - - '9 o - - - - -9 inverkan på priset för inköpt kraft. Om nämligen det köpande företaget har möjlighet att vid det egna kraftverket magasinera vatten, kan dess inköp helt eller delvis förläggas till sådana tider, då leverantören har god tillgång på kraft till jämförelsevis lågt pris. Saknar däremot det delinköpande företagets kraftverk regleringmöjligheter, kan det förutsättas, att inköpet måste ske under de tider, då efterfrågan på elkraft normalt är störst och att därför inköpspriset blir jämförelsevis högt. Eftersom sålunda de delinköpande företagens medelpriser ej äro helt jämförbara vare sig sinsemellan eller med de totalinköpande företagens även för de fall, då de inköpta energimängderna äro av samma storleksordning, har undersökningen av medelpriset m 0 inskränkts till att i första hand omfatta de totalinköpande företag, för vilka råkraftuppgifter föreligga. I tabell äro de totalinköpande distributionsföretagen indelade i grupper efter företagsform med angivande av största och minsta totalt inköpta energimängd samt högsta och lägsta förekommande medelpris inom varje grupp ävensom genomsnittligt inköpt energimängd och medelpris för de olika grupperna. I diagram finnes medelpriset m 0 för de totalinköpande företagen grafiskt återgivet. Diagrammet är uppritat efter fallande medelpris med företagens inköpta energi avsatt efter den horisontala axeln. Varje företag representeras sålunda av en stapel (rektangel) med basen motsvarande den inköpta energimängden och höjden motsvarande medelpriset. Höjdlinjerna äro i detta och följande diagram utritade endast för vissa större, namngivna företag. Den föregående undersökningen av medelpriset m 0 hänför sig till distributörernas inköp. I tabell har samma undersökningsmaterial sammanställts i syfte att erhålla en bild av det medelpris, som råkraftleverantörerna betinga sig vid försäljning av råkraft. Leverantörerna äro sammanförda gruppvis efter företagsform, varvid dock vissa större aktiebolag och industrier redovisas särskilt. För varje grupp är angivet antalet totalinköpande distributionsföretag, som äro kunder hos någon leverantör i gruppen, den energimängd.
C milj.k'.'.'h Diagram. Medelpris (m 0 ) för råkraft, avseende totalinköpande företag. (Stadsförctagels stapel är streckad.) som försäljes till största och minsta kunden och i genomsnitt till varje kund, samt högsta och lägsta tillämpade medelpris ävensom leverantörgruppens genomsnittliga medelpris för all till distributionsföretagen försåld energi. Tabell. Medelpris (nio) v *d försäljning av råkraft till totalinköpande företag Råkraftleverantörer Antal inköpande företag Försåld energi por inköpande företag (l 000 Medelpris m 0 per inköpande företag (öre/ Företagsform städer Antal landsbygd max. min. medel max. min. medel Staten Kommun» 9 99 9 ' 6' -0 ' -0-9 6 Aktiebolag: Rottneros KrAB KrAB Gullspång-Munkfors Övriga Ekonomisk förening l - 6 0 9 6 66 0 9-9 - 6- o - -9 -o - -9 - - - Industri: o Uddeholms AB Billeruds AB AB Mölnbacka-Trysil Övriga Enskild person Länet 6 6 60 0 69 o o 9 6 6-6- - - -o -i -9 9 ' " ' ' 9. '
m 0 öre/ kwh C O 0 milj. kwh Diagram. Medelpris (m 0 ) för råkraft, avseende totalinköpande företag. (Företag, som köpa råkraft direkt från Uddeholms AB. Billeruds AB, AB Mölnbacka Trgsil, Lennartsfors AB, KrAB Gullspång-Munkfors, Rottneros KrAB, Trollhätte Krv eller Hellefors Bruks AB ha vita, övriga förelag streckade ytor.) Av all råkraft, som levereras till totalinköpande distributörer, svarar KrAB Gullspång-Munkfors för /o (huvudsakligen till Kristinehamns Stads Elverk), AB Mölnbacka-Trysil för %, Trollhätte Krv för % och Uddeholms AB för %. Av tabell framgår, att KrAB Gullspång-Munkfors' direktleverans av råkraft till Kristinehamns Stads Elverk avser det största kraftbeloppet och att medelpriset m 0 också är lägst beträffande denna leverans. Det lägsta medelpriset vid leveranser till landsbygdsföretag,,9 öre/kwh, uppvisar AB Mölnbacka-Trysil, som förser distributörer med råkraft. Det högsta medelpriset,, öre/kwh, gäller gruppen»övriga aktiebolag», som levererar råkraft till 9 företag. Leveranserna äro i första fallet i genomsnitt 6 000 och i senare fallet blott 000 kwh per företag. diagram, uppritat på samma sätt som diagram, ha de företag, som erhålla sin råkraft direkt från Uddeholms AB, Billeruds AB, AB Mölnbacka- Trysil, Lennartsfors AB, KrAB Gullspång-Munkfors, Rottneros KrAB, Trollhätte Krv eller Hellefors Bruks AB utmärkts med vita och övriga företag med streckade ytor. En undersökning angående råkraftpriserna beträffande de delinköpande företagen, av vilka äro stadsföretag (elverken i Arvika, Filipstad och Karlstad) utvisar, att de inköpa i genomsnitt betydligt mera energi per företag än de totalinköpande (, resp. 0, milj. och att medelpriset m 0 för all den tillskottskraft de inköpa är lägre än för de totalinköpande företagens råkraft (,9 resp., öre/. Av den råkraft, som levereras till delinköpande före-
lag, svarar Uddeholms AB för 9 % (huvudsakligen till Karlstad och Filipstad) och AB Mölnbacka-Trysil för % (huvudsakligen till Karlstad). De två nämnda råkraftleverantörernas genomsnittspriser för all till delinköpande t öretag levererad kraft utgör i båda fallen, öre/kwh. För övriga leverantörer av tillskottskraft till delinköpande företag ligga medelpriserna mellan, och 9,s öre/kwh. Den i bilaga, kolumn redovisade inköpta råkraften, utgör sammanlagt för länet 6, milj. kwh med ett genomsnittspris av,9 öre/kwh. Av nämnda råkraft faller på stadsföretagen, milj. kwh med ett medelpris av,0 öre/kwh och på landsbygds företagen, milj. kwh med ett medelpris av, öre/kwh. Att medelpriset är lägre för stads- än för landsbygdsföretag beror vanligen på, att stadsföretagen inköpa större energimängder och ha längre utnyttjningstider än landsbygdsföretagen. (Se inledande översikten sid. 9.) Företag med höga medelpriser för inköpt råkraft En sammanställning av de företag, som uppvisa höga råkraftpriser, har gjorts i tabell, vari upptagits alla distributionsföretag i länet, som uppvisa ett medelpris m a av öre/kwh eller däröver, med angivande av inköpt energimängd, leveransspänning, utnyttjningstid (i de fall effekten uppmätts) samt råkraftleverantör. Tabell. Företag med höga medelpriser för inköpt råkraft Inköpande distributionsföretaf Medelpris m 0 (öre/ Inköpt energi ( 000 (volt) Lcvcransspanmng Utnyttj- nings- tid (tim.) Råkraftleverantör Alstrums Krst Arnsjöns ELF Käppanstorps El. Förbrukningsförening Lersjö-Edets Transformatorförening Mellby Bf Strands ELF Norra Morast Bf Nordvästra Lungsunds El.Bf Sjö ändans Lysförening Grensbyns El.Df Kärrsmossens Södra Ljusförening Döle-Hallanda Elbolag Finseruds El. Ljusförening.. Aseby Kvarn ocb Elverk.. Grund sjöhyttans El.Df Knattens Bf Stora Kils Pastorats EL An-.. läggning Oj enas och Fjälls Elf -0 - - 6-6- 6-6- 6-o - - - - o -o -o -9 - - - o 9 000 0 0 00 00 0 00 0 00 0 00 0 00 0 00 00 6 000 0/ 60 0 900 0 Uddeholms AB Eottneros KrAB Uddeholms AB Billeruds AB Näs KrAB Billeruds AB Uddeholms AB Näs KrAB Billeruds AB Uddeholms AB Billeruds AB Uddeholms AB Billeruds AB AB Mölnbacka-Trysil Gunnarskogs El. AB
Inköpande distributionsföretag Medelpris m 0 (öre/ Inköpt energi ( 000 (volt) Leveransspänning Utnyttjningstid (tim.) Råkraftleverantör Budaortens El.Df Lovisebergs El.Df Södra Brattfors El.Af Dusseruds El.Df Grinsbyns-Myrås El.Df Norra Skarbols El.Df Östra Långseruds El.Df... Backsjöbottens ELF Västra Långseruds Elf Morast o. Västergårdens El.Af Slätbråtens El.Af Stora Högs Bf Västby Bf Mosseruds El.Af Lungsunds El.Af Älgå Södra Ljusförening.... Östra Alsters El.Af Sanddalens Bf Asphyttans Bf Rasta El.Bf Svenneby El.Df Båtakan-Finntorps El.Df Gillberga ELF Gåsborns Hyttelag Norra Silbodals El.Df Sillegårdsed-Leverhögen m. fl Ljusförening Stenarsbols Transformatorlag Västra Gillberga Transformatorlag Åsens Transformatorlag... Stömne Krf Sandsjön-Dalkarlsjöns El.Df.. Silleruds El Df Bergsjö El.Af Backa Krv Tobyns El.Af Medeltal för länet - - - - -i 6 - - - -0-0 -9-9 - - - -6 '6 - - -o -o -0-0 o -0-0 -0 - - - -6 -o -o 9 6 9 6 0 6 0 00 00 00 0 0 0 00 0 00 0 00 00 0 0 000 0 00 0 00 00 0 6 000 0 0 0 6 000 6 000 6 000 6 600 00 0 000 000 Delinköpande förotag. Uppmätning sker hos de enskilda abonnenterna. Uppmätning sker på transformatorns lågspänningssida. 0 0 0 0 Uddeholms AB Lennartsfors AB Uddeholms AB Näs KrAB Billeruds AB Näs KrAB Billeruds AB Uddeholms AB Billeruds AB Uddeholms AB» Billeruds AB Uddeholms AB Billeruds AB Uddeholms AB Billeruds AB Långseruds Norra El.I)f Björnö Gård Hellefors Bruks AB Årjängs El.AB Björnö Gård Stavsnäs El.Af Lesjöfors AB Uddeholms AB Vase El.Af Brunskogs El.Af Av tabellen framgår, att de företag, som betala höga medelpriser för råkraft, i regel inköpa mycket små energimängder och att utnyttjningstiden i de fall, där den kunnat fastställas, är kort. Särskilt för delinköpande företag kan inköpt energimängd och utnyttjningstid och därmed medelpriset m variera betydligt år från år. Som jämförelse kan nämnas, att den längsta utnyttjningstiden i länet, som uppvisas av Kils Elverk, är 90 timmar per år. Den normala utnyttjningstiden för en distributionsförening torde ligga mellan 000 och 000 timmar. Beträffande de flesta företagen med höga råkraftpriser gäller, att kraften
levereras eller i varje fall uppmätes på transformatorns lågspänningssida. I dessa fall behöva distributionsföretagen ej svara för transformatorförlusterna och råkraftpriset blir därför högre än om såsom är regel vid råkraftleveranser uppmätning skett vid högspänning. Samtliga de i tabell angivna råkraftleverantörerna äro direkt eller indirekt anknutna till stamlinjenätet. Kedjehandel med råkraft Det är ej ovanligt, att en råkraftleverantör själv i större eller mindre grad täcker sitt behov av råkraft genom inköp och att råkraften sålunda blir föremål för kedjehandel. Med kedjehandel i vidsträcktaste bemärkelse avses här alla sådana fall, då försäljning av råkraft ej sker direkt från den ursprunglige råkraftleverantören till ett distributionsföretag. Såsom ursprunglig råkraftleverantör betraktas därvid varje förtag, som antingen erhåller all sin energi Tabell I. Antal detaljdistributörer Distributionsföretagens råkraftförsörjning genom egen kraftstation, direktinköp och kedjehandel Råkraft e r h åe s från 6 0 9 6 Egen kraftstation Uddeholms AB direkt "»» och egen kraftstation»» över ett mellanled» >»»» och egen kraftstation Billeruds AB direkt»»» och egen kraftstation»» över ett mellanled AB Mölnbacka-Trysil direkt»»»» och (igen kraftstation»»» över ett mellanled och egen kraftstation Lennartsfors AB direkt»»» och egen kraftstation»» över ett mellanled och egen kraftstation»»» två»»»» ]) )>»» tre " B "».)» fyra»»»» KrAB Gullspång-Munkfors direkt»»»» och egen kraftstation "»» över ett mellanlad»»» o» i> och egen kraftstation Rottneros KrAB (brekt»»» och egen kraftstation Trollhätte Krv direkt Näs KrAB direkt Hellefors Bruks AB direkt»»»» och egen kraftstation»»» över ett mellanled och egen kraftstation Mindre, fristående företag med egen kraftstation direkt»»»»»» > och egen kraftstation
6 från egen kraftkälla eller tillhör något av de till stamlinjenätet anknutna storkraftföretagen. Kedjehandel i nämnda vidsträckta bemärkelse behöver ej verka fördyrande. Den kan tvärtom leda till ett förbilligande av råkraften, t. ex. då ett industriföretag, som på grund av stor energiomsättning erhåller billig råkraft, avsätter en del härav till en distributör för lägre pris än det distributören skulle fått betala vid direktköp från den ursprunglige leverantören. De allmänna synpunkterna på kedjehandel med råkraft ha närmare berörts i den inledande översikten sid. 96. Tabell utvisar huru samtliga redovisade distributionsföretag i Värmlands län anskaffa sin råkraft. Bland de 6 företag, som erhålla kraft enbart från egen kraftstation, äro Trollhätte Krv, Uddeholms AB, Rottneros KrAB, AB Mölnbacka-Trysil och Billeruds AB i deras egenskap av detaljdistributörer inräknade. Av tabellen framgår, att kedjehandel i vidsträckt bemärkelse förekommer i 0 fall, därav över ett, över två, 6 över tre och över fyra mellanled. av kedjehandelsfallen har antingen det inköpande distributionsföretaget självt eller något föregående mellanled egen kraftproduktion, varför i dessa fall någon renodlad kedjehandel ej kan anses föreligga. Kedjehandelsfallen ha skärskådats ur den synpunkten, att inköpspriset för sista företaget i kedjan jämförts med det pris, som företaget skulle fått erlägga, om det i stället köpt sin kraft direkt från den ursprunglige råkraftleverantören. Sistnämnda pris har beräknats med ledning av gällande medelpriser för sådana direktköpande företag, som köpa närmast motsvarande energimängder från samma ursprunglige råkraftleverantör. Denna metod möjliggör givetvis ej ett exakt bedömande av i vilken utsträckning kedjchandeln som sådan verkat fördyrande, enär ofta stora variationer finnas även inom de direktköpande företagens medelpriser. En noggrann undersökning huruvida kedjehandeln verkat prisuppdrivande eller ej förutsätter en ingående teknisk-ekonomisk utredning för varje särskilt fall, vilken givetvis icke kunnat ske genom elkraftutredningens försorg. Det har emellertid ansetts önskvärt att ha tillgång till en förteckning över alla förekommande fall av kedjehandel för att underlätta senare eventuella undersökningar. I anslutning till nedanstående uppräkning göras även vissa kommentarer, baserade på tillgängligt undersökningsmaterial. Det är icke uteslutet, att en noggrann undersökning senare kan komma att i vissa fall erfordra justering av de lämnade omdömena. Enär i följande kedjehandelsfall uppgifter om råkraftpriser saknas för de företag, som utgöra sista ledet i kedjan, falla dessa företags kedjehandel helt utanför undersökningen:. Lennartsfors AB Sundshagsfors KrAB två företag: Åmotfors Pappersbruks AB och AB Arvika-Verken.. Lennartsfors AB Sundshagsfors KrAB Arvika El.AB Brunskogs El.Af Borgviks AB.
. KrAB Gullspång-Munkfors Kristinehamns Stads Elverk Mariebergs Sjukhus. förestående fyra fall berör kedjehandeln industrier (nr ) eller speciellt företag (nr ), vilkas råkraftinköp icke granskats.. Lennarts fors AB Sundshagsfors KrAB Arvika El. AB Berga och Järperuds El.Af. Föreningen erhåller frikraft. 6. Lennartsfors AB Sundshagsfors KrAB Arvika El.AB Brunskogs El.Af Fjälls El.Af Kraftbolaget Gylte. Brunskogs El.Af har numera övertagit Kraftbolaget Gylte.. Uddeholms AB Björnö Gård två företag: Bränna-M eller uds Transformatorlag och Hällsbäcks Gård. Bränna-Melleruds Transformatorlag är nystartat och för Hällsbäcks Gård har råkraften ej uppmätts. Återstående kedjehandelsfall uppdelas på två grupper, nämligen skenbar kedjehandel och övrig kedjehandel. Skenbar kedjehandel anses exempelvis föreligga om den av en återförsäljare med egen kraftstation inköpta tillskottskraften är så obetydlig i förhållande till hans egen kraftproduktion, att inköpspriset för tillskottskraften uppenbarligen ej återverkar på försäljningspriset. Vidare hänföras till skenbar kedjehandel sådana fall, där sista ledet är en underhållsförening. Såsom övrig kedjehandel redovisas 6 fall av kedjehandel i vidsträcktaste bemärkelse, alltså även sådan som ej verkar prisuppdrivande. A. Skenbar kedjehandel. Lennartsfors AB Sundshagsfors KrAB två företag: Arvika El.AB och Stens Aelf.. Lennartsfors AB Sundshagsfors KrAB Arvika El.AB två företag: Brunskogs El.Af och Gunnarskogs El.AB.. Lennartsfors AB Sundshagsfors KrAB Arvika El.AB Brunskogs El.Af fyra företag: Fjälls El.Af. Finnebäck-Bäckalids Hemman, Gullsby El.Krv och Tobyns El.Af. 9K), Lennartsfors AB Sundshagsfors KrAB -- Arvika El.AB Brunskogs El.Af Borgviks AB tvä företag: Eds Sydöstra ELF och Ås El.Handelsbolag.. Lennartsfors AB Sundshagsfors KrAB Arvika El.AB Gunnarskogs El.AB Öjenäs och Fjälls Elf.. Lennartsfors AB Sundshagsfors KrAB Åmotfors Pappersbruks AB Åmots El.AB.. AB Mölnbacka-Trysil Dömle Krv Östra Emterviks ELF.. AB Mölnbacka-Trysil Norums Krst Nedre Ulleiud-Hedås El.Df. De i ovannämnda fallen förekommande företagen Lennartsfors AB och Sundshagsfors KrAB ingå jämte Åmotfors Pappersbruks AB (mellanled i fall nr ) och två andra industriföretag i - 6
ett samkörande kraftverksblock. Arvika El.AB (nr och mellanled i nr ), som är delägare i Sundshagsfors KrAB, har likaledes egna kraftstationer och den inköpta tillskottskraften är obetydlig i förhållande till företagets egen produktion. Detsamma gäller Brunskogs El.Af (nr och mellanled i nr ) och Gunnarskogs El.AB (nr och mellanled i nr ), vilka båda företag bedriva samköming med Arvika El.AB, samt Borgviks AB (mellanled i nr 9), Dömle Krv (mellanled i nr ) och Norums Krst (mellanled i nr ). Mellanleden i samtliga ovannämnda fall äro sålunda närmast att anse såsom ursprungliga råkraftleverantörer och kedjehandeln följaktligen skenbar.. Lennartsfors AB Karlanda El.KrAB Östra Bön-Ståltorps Elf. 6. Uddeholms AB Björnö Gård Gårdsviks Transformatorlag. fallen och 6 utgöres sista ledet i kedjan av en underhållsförening. B. Övrig kedjehandel. Lennartsfors AB Töcksmarks Elf Västra Fågelviks El.Df.. KrAB Gullspång-Munkfors Visnum & Visnums-Kils Elf Boos Kvarn och Krst.. AB Mölnbacka-Trysil Vase El.Af två företag: Backa Krv och Ölme Aelf. I förestående fyra fall (nr ) har sista ledet i kedjan egen kraftstation och inköpet avser alltså stöd- eller reservkraft. Priset för dylik kraft är beroende av leveransförhållandena i varje särskilt fall och kan därför ej utan vidare jämföras med de totalinköpande företagens råkraftpriser. Relativt höga priser behöva i dessa fall ej vara anmärkningsvärda. En viss ledning vid bedömandet kan emellertid erhållas av den tariff, som gäller för sista ledet i kedjan vid inköp av tillskottskraft. Västra Fågelviks El.Df inköper 000 kwh enligt enkel energitariff med energipriset 6, öre/kwh. (Denna tariff ändrades fr. o. m. oktober 96 till 00 kr. per år + kr./kw +, öre/kwh jämte index- och koltillägg.) Boos Kvarn och Krst inköper 6 000 kwh enligt effekttariff (0 och kr./kw under vinter- resp. sommarsäsong + öre/kwh jämte tillägg) med medelpriset m n =,9 öre/kwh. Backa Krv inköper 6 000 kwh enligt dubbeltariff (0 kr. per år + och öre/kwh under vinter- resp. sommarsäsong) med medelpriset m 0 =,n öre/kwh och Ölme Aelf inköper 000 kwh enligt enkel energitariff ( 000 kr. per år + öre/ med medelpriset m 0 = 6,o öre/kwh. 6. Lennartsfors AB Årjängs El.AB två företag: Norra Silbodals El.Df och Sillegårdsed-Leverhögen m. fl. Ljusförening.
. Uddeholms AB Björnö Gård fyra företag: Gillberga ELF, Stenarsbols Transformatorlag, Västra Gillberga Transformatorlag och Åsens Transformatorlag.. Uddeholms AB Långseruds Norra El.Df Båtakan-Finntorps El.Df.. Billeruds AB Stavnäs El.Af Stömne Krf. I förestående fall (nr ) tillämpas för råkraftleveransen till sista ledet i kedjan tariffer, vilkas lämplighet kan ifrågasättas. Den i respektive tariffer ingående energiavgiften är nämligen så hög ofta av storleksordningen öre/kwh att den knappast medgiver tillämpning av en rationell detaljdistributionstariff, exempelvis den utav elkraftutredningen förordade normaltariffen. Därjämte äro de använda tarifferna även med hänsyn till sin uppbyggnad olämpliga såsom råkrafttariffer. Sålunda förekomma i två fall (6) säsongtariff och i sex fall (-) enkel energitariff. De här anmärkta förhållandena hindra emellertid ej, att råkraftpriset m 0 för sista ledet i kedjan i många fall tämligen väl överensstämmer med det beräknade medelpriset vid direktköp från den ursprunglige råkraftleverantören. Samtliga ifrågavarande leveranser ske vid lågspänning. I sex av ifrågavarande fall () har mellanledet egen kraftstation, varför någon ren kedjehandel ej kan anses föreligga.. Hellefors Bruks AB Lesjöfors AB Sandsjön-Dalkarlsjöns El.Df. Lesjöfors AB är en industri med egna kraftstationer. Leveransen till föreningen omfattar 000 kwh enligt en grundavgiftstariff av effekttyp ( kr./cb + 0 kr./kw + öre/kwh jämte tillägg) med medelpriset m lt =,:; öre/kwh. Detta pris är icke avsevärt högre än vid direktleverans. 6. KrAB Gullspång-Munkfors Kristinehamns Stads Elverk tre företag: Falla ELF, Gustafsviks m. fl. Aelf och Södra Varnums ELF. Falla El.F och Södra Varnums El.F inköpa råkraften gemensamt. Leveransen, som omfattar 000 kwh, sker enligt en effekttariff (90 kr./kw +, öre/kwh jämte tillägg). Gustafsviks m. fl. Aelf inköper 9 000 kwh enligt samma tariff. Medelpriserna för ovannämnda leveranser,, resp. 6, öre/kwh, äro icke högre än vid andra företags direktköp från KrAB Gullspång-Munkfors. Vid en jämförelse med tabell framgår, att av ovannämnda kedjehandelsfall beröra distributionsföretag, vilkas medelpriser för inköpt råkraft uppgå till minst öre/kwh. Två av dessa fall ha hänförts till skenbar kedjehandel. De återstående fallen ha kommenterats ovan (B nr och ). i vilken mån kedjehandeln såsom sådan verkat prisuppdrivande kan ej med bestämdhet anges, enär priset påverkas av flera andra faktorer än en eventuell mellanhandsvinst. 9
Den råkraft, som inköpes genom kedjehandel utgör mindre än 0,% avall den i bilaga redovisade råkraften. Kedjehandelns inverkan på konsumtionspriset granskas närmare nedan i samband med undersökning av företag med höga medelpriser för detaljdistribuerad kraft. Distributionsföretagens kräftan sättning Undersökningsmaterialets omfattning Det stora flertalet distributionsföretag täcka helt eller delvis sitt behov av råkraft genom inköp av högspänd kraft, vilken efter nedtransformering till förbrukningsspänning vidarebefordras över ett distributionsföretaget tillhörigt ortsnät till allmänheten. En del distributörer förse dessutom särskilda storförbrukare, företrädesvis industrier, med elektrisk kraft. Denna avsättning avser vanligen högspänd kraft enligt särskilda tariffer och är ej medräknad i följande framställning, som endast omfattar företagens leveranser av energi för borgerliga behov (belysning samt kraft för hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri). bilaga angives för varje företag dels den under år 9 för borgerliga behov försålda energimängden i lusental kwh (kolumn 6), varmed avses den energi, som uppmätts vid förbrukarnas mätare, dels medel förbrukningen per enhet, dvs. den specifika energiförbrukningen (kolumn ), dels ock medelpriserna nil och nu (kolumnerna och 9). För av distributionsföretagen i länet saknas i bilaga uppgifter i kolumnerna 69. Det gäller här huvudsakligen företag med ackordstariffer eller individuella tariffer, hos vilka någon uppmätning av energien ej förekommer, eller företag, som nyligen börjat sin distributionsverksamhet och sålunda icke kunnat meddela förbrukningsuppgifter för ett helt år. Följande redogörelse omfattar i vad den avser energiomsättning, specifik energiförbrukning och medelpriser sålunda endast 9 företag ( stads- och landsbygdsföretag). Distributionsföretagens storlek ^ Länets distributionsföretag äro av mycket skiftande storlek beträffande e såväl distributionsområdenas omfattning som antal konsumenter och årligen försåld energimängd. I bilaga, kolumn, anges för varje företag antalet förbrukare, varmed här avses icke blott personhushåll utan även hantverkslokaler, butiker, samlingslokaler o. d. Det i bilagan angivna sammanlagda antalet förbrukare, 06, kan redan på grund härav ej direkt jämföras med den officiella statistikens uppgifter om antalet förefintliga personhushåll i Värmlands län ( 6 st. enligt folkräkningen den december 90). Ibland
sträcka sig dessutom distributionsområdena på båda sidor om länsgränsen och som ovan nämnts har någon uppdelning av företagens verksamhet i sådana fall som regel ej skett. I tabell äro distributörerna sammanförda i grupper efter företagsform samt i stads- och landsbygdsföretag. För varje grupp upptagas värdena för största och minsta företag inom gruppen samt medeltalet för alla företag inom gruppen icke blott beträffande antalet förbrukare och försåld energimängd utan även beträffande antalet kommuner, inom vilka företaget idkar distributionsverksamhet. Bortsett från Statens Järnvägar och Trollhätte Krv, som ha en flera län omspännande detaljdistribution, äro alla inom vederbörande företags distributionsområde liggande kommuner medtagna, även om de äro att hänföra till annat län. Då kommunerna ju äro av mycket skiftande storlek och företagens verksamhet kan avse större eller mindre delar av en kommun, bör antalet distributionskommuner ej uppfattas såsom ett fullgott uttryck för omfattningen av de olika företagens verksamhet. Uppgifter angående försåld energi avse som ovan nämnts endast de 9 företag, som lämnat uppgift om energiavsättningen. De flesta företagens distributionsområden sträcka sig icke över flera än i'n eller två kommuner. Av samtliga företag ha 0 st. ( /o) distribution endast inom en kommun och endast 6 st. ( /o) ha distribution i mer än fem kommuner. För Statens Järnvägar har i tabell under rubriken speciellt företag antalet kommuner ej angivits. Det gäller emellertid här huvudsakligen distribution till tjänstemän, bosatta utefter järnvägen. Av samtliga förbrukare i länet erhålla /o elkraft från staten, /o från kommunala företag, /o från aktiebolag, /o från ekonomiska föreningar, /o från industrier och /o från andra slags företag. Av den totala energiavsättningen för borgerliga behov svarar staten för /o, kommunala företag Tabell. Detaljdistributörernas distributionsområden, konsumentantal och energiavsättning Företagsform Antal företag Distribuerar till nedanstående antal kommuner förbrukare Försåld energi ( 000 max. min. medel max. min. medel max. min. medel Staten Kommun Aktiebolag Ekonomisk förening Underhållsförening.. Industri Enskild person Speciell Stadsföretag Landsbygdsföretag.. Länet 6 6 6 6 9 lo-o - -o - l-o -9 - - - 9 6 90 6 90 00 6 0 6 6 96 6 6 0 0 0 96 6 96 6 6 90 9 0 6 6
för 9 /o, aktiebolag för /o, ekonomiska föreningar för /o, industrier för 9 /o och övriga slags företag för /o. De största distributionsföretagen i länet äro, om hänsyn tages endast till distributionskommunernas antal, Uddeholms AB med 9, Billeruds AB med, Rottneros KrAB och AB Mölnbacka-Trysil med vartdera 6 samt Trollhätte Krv med distributionskommuner. Det största antalet förbrukare., uppvisar Karlstads Stads Elverk. Därnäst följa Uddeholms AB med 90, Kristinehamns Stads Elverk med 6 och Rottneros KrAB med 9 förbrukare. I fråga om energiavsättningens storlek kommer först de tre stadsföretagen i Karlstad (, milj., Kristinehamn (,6 milj. och Arvika (,o milj. samt därefter Uddeholms AB (, milj., Rottneros KrAB (, milj. och Säffle Köpings Elverk (,i milj.. En del av distributionsföretagen i länet äro mycket små. Sålunda tillgodose företag, motsvarande /o av samtliga företag i länet, ett lägre antal än konsumenter. Av dessa småföretag äro ekonomiska föreningar, drivas av enskild person, äro speciella företag, industrier och underhållsföreningar. Uppgifter om den detaljdistribuerade energimängden saknas som ovan nämnts för företag, därav många utgörande småföretag med ackordstariffer. Av de företag, som lämnat dylika uppgifter, ha en avsättning understigande 000 kwh, nämligen ekonomiska föreningar, tillhörande enskild person, underhållsförening, industri och speciell. Vid jämförelse mellan stads- och landsbygdsföretagen bör iakttagas, att uppgifterna för stadsföretagen i vissa fall inbegripa även dessa företags distribution inom angränsande landsbygd. Enligt uppgift bedriver sålunda Arvika El.AB detaljdistribution inom två landskommuner och Kristinehamns Stads Elverk inom en landskommun. Tariffer I den inledande översikten, kap. III, har en närmare beskrivning lämnats över förekommande typer av tariffer, dessas benämning, klassificering och beteckning med typnummer, vilket ger upplysning om av vilka beståndsdelar (fast avgift, effektavgift och energiavgift) vederbörande tariff är uppbyggd. I bilaga, kolumn, har för varje distributionsföretag angivits dess tariffuppsättning genom uppräkning av typnumren på de tariffer, företaget tilllämpar. Om ett företag har ett flertal tariffer, som tillhöra samma typ men äro avsedda för olika ändamål (belysning, motordrift, matlagning etc.) eller olika användningsområden (bostäder, butiker, samlingslokaler etc.), sammanföras dessa i kolumn under ett gemensamt typnummer. Betydelsen av de olika typnumren kan enklast utläsas med hjälp av den förklaring till tariffernas sifferbeteckning, som intagits såsom bilaga till den inledande översikten. Av distributionsföretagen i Värmlands län sakna tariffer i egentlig mening. Avgifterna bestämmas där individuellt eller fördelas mellan förbrukarna Betr. uppgifterna för Rottneros KrAB se not i bilaga.
Tabell 6. Antal tariffer av olika typer hos skilda företagsgrupper T arifftyp (med typnumuier) staten Antal tariffer som tillämpas inom företagsgrupperna kommun AB dustri ekon. förening underhållsföran. Energiomsättning enskild speciell Summa Enkel energitariff.00, ) Enkel blocktariff (00, ) Polygontariff (00,) och utnyttjningstariff (00, ) Tidspärrtariff (00, Säsongtariff (006, 6 Tidgränstariff (00, ) Stegrabattariff (00, ) Effekttariff (0.,.)., Effektgränstariff (0.,.) Grundav giftstariff (..,..,..,..,6.. Ackordstariff (..0)... Stimma tariffer Antal företag Antal tariffer i genomsnitt per företag 6 6 9 y 9 6 96 9 0 O.) 0 9 0 66 6 6 0 enligt särskild överenskommelse. Återstående företag tillämpa sammanlagt 66 tariffer, dvs. i genomsnitt per företag. Hos 0 företag förekommer endast en tariff. AB Mölnbacka-Trysil uppvisar det största antalet, 9 st., tariffer. Billeruds AB redovisar, Karlstads Stads Elverk och Uddeholms AB tariffer. De båda förstnämnda företagen ha emellertid distributionen uppdelad i olika områden med skilda tariff uppsättningar. De kommunala företagen och industrierna ha i genomsnitt betydligt flera tariffer per företag än övriga företagsformer. Av större intresse än det antal tariffer, varje företag uppvisar, är den eller de av företaget tillämpade tariffernas uppbyggnad. Denna åskådliggöres som ovan nämnts genom en sammmanställning av tre siffror, tariffernas typnummer. Av tabell 6 framgår i vilken omfattning tariffer av olika typer tilllämpas inom de skilda grupperna av distributionsföretag i länet. Tariffernas typnummer ha angivits inom parentes. En punkt i ett typnummer kan ersättas med vilken siffra som helst (utom 0 såsom tredje siffra) utan att typen ändras. Den enkla energitariffen är mycket rikligt representerad. Ehuru denna tarifftyp ej är ägnad att sporra till ökad användning av elektrisk kraft, förekommer den såsom enda tarifftyp hos flera landsbygdsföretag. Av det totala antalet tariffer äro /o enkla energitariffer och den energiuttagning, som sker enligt desamma, utgör /o av hela energiomsättningen. Även grund-
avgiftstarifferna äro många /o av hela antalet och uttagningen enligt dessa tariffer är stor (6%). Antalet ackordstariffer är också relativt stort. Ackordstariffer förekomma vanligen hos de minsta företagen och energiuttagningen enligt dem har uppskattats till % av hela omsättningen. Såsom framgår av tabell 6 förekomma övriga tarifftyper i betydligt mindre utsträckning. Som ovan antytts förekommer, att skilda tariffer om än av samma typ tillämpas alltefter det ändamål, vartill energien användes. Enligt distributörernas uppgifter äro av de 66 tarifferna i länet avsedda för energi till belysning och småapparater, till motorer och ej ackumulerande värmeapparater, till matlagning, till ackumulerande värmeapparater och till vilket ändamål som helst. Av de återstående avse 6 såväl belysning som motorer samt såväl belysning som elspisar. De två rikligast företrädda tariff typerna, den enkla energi tariff en och grundavgiftstariffen, ha fått en mångsidig användning. Den enkla energitariffen har dock företrädesvis betecknats såsom belysnings- eller motortariff (i resp. 0 fall av ). Grundavgiftstarifferna gälla oftast (i fall av ) alla tänkbara ändamål. Av de 0 ackordstarifferna äro betecknade som belysnings- och som motortariffer. Efter år 9 har på flera håll tariff omläggning skett. Sedan elkraftutredningen i januari 9 framlagt betänkande med förslag till standardtariffer för detaljdistribution av elektrisk kraft (SOU 9:) har för vanlig detaljdistribution till hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri den i betänkandet föreslagna normaltariffen kommit till allt allmännare användning. Normaltariffen utgöres av en grundavgiftstariff, sammansatt förutom av en engångsavgift av tre årligen återkommande avgifter, nämligen en abonnentavgift per mätpunkt utgörande kr. vid enfas- och kr. vid trefasanslutning, en grundavgift per normaltariff enhet (Nte) och en energiavgift av 6 öre per kwh. Statens vattenfallsverk tillämpar normaltariffen vid sin egen detaljdistribution på landsbygden fr. o. m. 9 och har fastställt den däri ingående grundavgiften till kr. 0 öre per Nte. Bland övriga större företag med egen detaljdistribution på landsbygden, som redan infört eller beslutat införa normaltariffen, kunna nämnas Uddeholms AB, Rottneros KrAB, Brunskogs El.Af, AB Mölnbacka-Trysil, Billeruds AB och Hellefors Bruks AB, av vilka de tre förstnämnda i likhet med statens vattenfallsverk tillämpa normaltariffen obligatoriskt för alla förbrukare medan de övriga infört densamma valfritt vid sidan av förut gällande tariffer. Normaltariffens grundavgift utgör hos Uddeholms AB, Rottneros KrAB, AB Mölnbacka-Trysil och Billeruds AB kr. per Nte och hos Brunskogs El.Af och Hellefors Bruks AB 9 kr. per Nte.
Specifik energiförbrukning Att en bygd blivit elektrifierad innebär, att den har tillgång till elektrisk kraft. I vilken omfattning denna tillgång verkligen utnyttjas får man kännedom om genom att fastställa den specifika energiförbrukningen, dvs. den för bygden genomsnittliga energiuttagningen under ett år hos varje konsument eller hushåll. Då hushållen kunna vara av mycket skiftande storlek har för utredningens ändamål införts begreppet förbrukning senhet (F) såsom en för hela landet gemensam måttenhet för gradering av konsumenthushållen efter deras storlek, dvs. deras elektrifieringsbehov. Den enskilde förbrukaren anses representera det antal förbrukningsenheter, som motsvarar summan av antalet rum och antalet hektar odlad jord med ett tillägg till summan av enheter. Den specifika energiförbrukningen inom ett företags distributionsområde anges i bilaga, kolumn, såsom den genomsnittliga energiuttagningen under ett år per förbrukningsenhet (kwh/f) inom området. Antalet förbrukningsenheter inom ett distributionsområde har kunnat uppskattas med ledning av den officiella statistikens uppgifter om rumsantal och åkerareal. Uppgifterna i kolumn utgöra ett uttryck för i vilken grad den elektriska kraften utnyttjas inom respektive distributionsområden. I största allmänhet kan man säga, att en specifik energiuttagning, som håller sig under 0 å kwh/f ger en antydan om, att området ifråga huvudsakligen endast är belysningselektrifierat. En dubbelt så stor medelförbrukning, 60 å 0 kwh/f, gör det troligt, att elkraften inom området även användes för motordrift och en specifik energiförbrukning av över 0 kwh/f antyder en ännu mera vidgad användning av den elektriska energien. Inom områden, där elkraften fått en mycket omfattande användning, t. ex. till såväl belysning och motorer som matlagning och bostadsuppvärmning, kan den specifika energiförbrukningen stiga till 000 kwh/f och däröver. Elkraftutredningen har, såsom i den inledande översikten (sid. 66) framhållits, utgått ifrån att en specifik energiförbrukning av 6 kwh/f motsvarade vad som kunde anses vara en rimlig elektrifieringsnivå på landsbygden. I diagram är den genomsnittliga energiförbrukningen per förbrukningsenhet inom de olika distributionsområdena grafiskt återgiven. Företagens storlek har utmärkts genom att antalet förbrukningsenheter avsatts efter den horisontella axeln. Stadsföretagens staplar ha markerats genom streckning. Eftersom en del stads företag ha distribution även på landsbygden ger diagrammet ej en fullt riktig avvägning mellan städer och landsbygd. Med ledning av uppgifterna i bilaga, kolumn, kan ett godtyckligt utvalt företags läge i diagrammet lätt bestämmas, varigenom man får en uppfattning om hur pass välelektrifierat företagets distributionsområde är i jämförelse med övriga områden i länet. begreppet förbrukningsenhet förklaras närmare i den inledande översikten sid. 6.