E-medier i utveckling informationsspecialistens vardag. Och framtid? Referat av föredragen SFIS vårkonferens 8 april 2014 SFIS vårkonferens ägde rum den 8 april 2014 vid Piperska Muren, Stockholm. Den bevistades av ca 100 personer, varav ca 90 deltagare och ca 10 föreläsare och sponsorer. Konferenskommittén bestod av Peter Almerud, Anne Appehl, Ana Durán, Elisabeth Ejemyr, Charlotta Eskilson, Marguerite Frank, Elisabeth Hammam Lie, Lars Klasén, Nils Mårtensson, Ylva Rosell och Susanna Strömberg. Nedan redovisas refererat av konferensens föredrag, författade av personer ur konferenskommittén. Föreläsarfotografierna är tagna av Nils Mårtensson, övriga av Lars Klasén. Regelverk för gallring och arkivering kaos eller ordning? Cecilia Magnusson Sjöberg, JD, professor i rättsinformatik vid Stockholms universitet Cecilia inledde SFIS vårkonferens med en faktaspäckad, arkiveringsorienterad och mycket intressant föreläsning. Inledningsvis slog hon fast att om man inte strävar efter att upprätthålla värdegrunder som t ex rättssäkerhet blir det kaos, vilket i sig är en anledning till att sträva efter ordning. Samtidigt har rättsordningen inbyggda intressekonflikter, t ex mellan krav på informationshantering och PuL, Personuppgiftslagen. Enligt PuL får personuppgifter inte bevaras under längre tid än nödvändigt och uppgifter ska tas bort så fort de inte behövs. Arkivlagen säger att myndigheternas arkiv ska bevaras och hållas ordnade så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behov av information för rättskipning och forskning. Hon gjorde också en jämförelse med OSL, Offentlighets- och sekretesslagen, och Arkivlagen. Det finns bland annat krav på arkivförteckning och krav på dokumentation av informationsprocesser. Cecilia pratade vidare om grundbultar. Vad är ett arkiv? E-arkiv? Det är inte glasklart hur vi definierar e-arkiv, begreppet används ibland betydligt mer generellt än arkiv. Frågan om vad som är ett arkiv var något som Cecilia återkom till ett antal gånger och menade att det inte finns några riktigt konkreta svar! Hon påpekade också att det är viktigt att veta när informationen är arkiverad för att veta när uppgiften ska tas bort. Ett sätt att hantera känsliga personuppgifter kan vara 1
att avskilja uppgifter som inte behövs till ett arkiv för att säkerställa när arkivering skett. God personuppgiftshantering ger gott integritetsskydd konstaterade hon. Hon talade också om smittoeffekter. Ett diarium som har klickbara länkar som leder till handlingar, t ex ett worddokument, blir i det här fallet smittade av diariets förutsättningar. Cecilia avslutade med att tala om sitt uppdrag som särskild utredare i Uppgiftslämnarutredningen, som ska presentera ett förslag som innebär ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen. Uppgifter som lämnas från företag till statliga myndigheter ska som regel endast behöva lämnas en gång och till ett ställe. Hittills har utredningen lämnat en delredovisning och ett betänkande. Charlotta Eskilson Informationsstandarder på Internet idag och i morgon. Olle Olsson, chef för W3Cs (World Wide Web Consortium) svenska kontor, SICS För gemene man framstår det digitala samhället som apparater (mobiltelefoner, surfplattor, laptops etc.) och information. I själva verket är det ett nätverkssamhälle, där samverkan mellan dessa apparater är själva grundvalen. Det som gör detta möjligt är informationsstandarder. Allmänt sett kan man skilja på tre olika typer av standarder: 1) De jure standarder: Standarder som är publicerade av officiella standardiseringsorgan, 2) Konsortiestandarder: Standarder som är framtagna och publicerade genom samverkan mellan ledande aktörer inom en viss bransch, med starka intressen inom området, och 3) De facto-standarder: Standarder som råkat slå igenom och används på bred front. World Wide Web Consortium, W3C, startade 1994, d v s 5 år efter Tim Berners-Lees förslag om ett distribuerat system för hypertext för Internet. W3Cs medlemmar är rena IT-aktörer (Microsoft, Yahoo etc.) såväl som företag inom andra branscher med stort IT-beroende (ex. Boeing) och myndigheter. Man tar fram konsortiestandarder (varav en del senare blir ISO-standarder), vilka i praktiken utgör just de standarder som gäller för webben. W3C samarbetar med IETF (som svarar för de grundläggande nätstandarderna), liksom med standardorgan inom andra områden, bland annat fordonsindustrin, TV/radio, tryck och, viktigast för oss, publicering och förlagsverksamhet. Resultatet kan sammanfattas som The Open Web Platform ; en plattform som gör att alla kan samverka med alla och att all information ska kunna användas och återanvändas av alla. Därmed kan aktörerna inom resp. område, t ex förlagen, ägna sig åt sin kärnverksamhet och slippa bekymra sig om hur informationen kan nås. Ett förlag som t ex anpassar sina e-böcker till en informationsstandard når förmodligen en större marknad än annars. Vad gäller specifikt metadata så beskrev Olle hur utvecklingen gått från att metadata utgjort separata objekt (ex katalogkort), skild från informationsobjektet i sig (t ex boken), till något som lika gärna kan vara integrerat i informationsobjektet, som t ex DC-fält i en webbpost eller metadata i en pdf. 2
Det finns ett stort antal metadataformat, anpassade till ändamål och medietyp. Exempel är DC, EXIF, MPEG-7, QuickTime, TV-Anytime, TXFeed, SMP och YouTube Data API Protocol. Vissa slår aldrig igenom, trots stora förväntningar (t ex DC inom vår bransch). Det finns också generella metadatastandarder, t ex SKOS (Simple Knowledge Organization System), RDF och SPARQL (ett protokoll för åtkomst till metadata/semantisk information). För s k federated services är det nödvändigt att harmonisera metadata. Olle nämnde exemplet Europeana, som ju ger åtkomst till en flora av distribuerade kataloger. Olle konstaterade att standarder kommer och går ; de kan uppstå ur ett behov och vissa får snabbt (eller långsamt) genomslag (som HTML5) medan andra trots uppenbar nytta blir överspelade (som XHTML). Nya teknologi och apparater föder nya behov. Nya tjänster gör vissa standarder onödiga (eller bromsar dem). T ex klarar sig Google utan metadata. Men Olle tyckte sig ändå se att metadata är på väg tillbaka. Men vad som kommer att ske går helt enkelt inte att förutse. Olle avslutande med att berätta om trender. Den allra största är en konvergens inom det digitala samhället. Prylar, tjänster och produkter är inte, och kan inte, vara självständiga pelare. De kombineras i allt större utsträckning. T ex kan e-böcker innehålla rörliga bilder. Och vad gäller teknikutvecklingens roll kan bara nämnas hur Spotify gått från att vara det stora hotet mot musikindustrin till att utgöra dess frälsning p g a att nedladdning har ersatts av streaming, såklart baserad på webbstandarder! Lars Klasén Discoverytjänster, förlagen och användarna några reflektioner. Jakob Harnesk, biblioteksdirektör vid Karlstads universitetsbibliotek Jakob inledde med en historisk tillbakablick. Tänk vad tillvaron var okomplicerad förr i tiden! Gå till ett bibliotek, leta upp kortkatalogen och sök helt enkelt. Men var det egentligen så enkelt? Där fanns ju en bokkatalog, tidskriftskatalog, systematisk katalog, nyförvärvskatalog. Olika stavningsvarianter. Etc. Men utvecklingen gick framåt och gav oss onlinetjänster, som t ex Dialog. Det var bara ett problem: vilken av dess hundratals databaser skulle man välja? För att inte tala om hur man skulle nå och nyttja dem - med terminaler som klarade hela 30 tecken per sekund Så kom webben och sökmotorerna som gav (och ger) tillgång till allt! Nej, inte riktigt som t ex innehållet i de hundratals onlinetjänster och databaser som vartenda bibliotek av idag ger tillgång till. Och hur väljer man bland alla dessa, och bemästrar deras i många fall unika sökspråk? System för federated search, med möjlighet till samtidig sökning i flera av bibliotekets tjänster, var/är en lösning. Men i praktiken bara för upp till sådär 5 tjänster; för flera än så är det knappast lyckat. 3
I dag har i princip samtliga universitet och högskolebibliotek skaffat discoverytjänster. De erbjuder en sökruta för sökning i bibliotekets hela bestånd av elektroniska och tryckta informationskällor. Sägs det i marknadsföringen. Se bara på tjusiga påståenden som A digital front door to library resources (Summon), A fast streamlined search through a single search box, but within the context of a greater experience (EBSCO), A one-stop solution for the discovery and delivery of local and remote resources (Primo) och It connects people to all your library s materials electronic and digital and physical (OCLC). Men i realiteten rör det sig om bara merparten av källorna, eller kanske hälften, eller Det är helt enkelt tveksamt om man kan betrakta discoverytjänster som bibliotekens Google. Jakob angav att av studenternas sökningar sker bara omkring 5 % i discoverytjänster, resten för det mesta i Google. De går också direkt till sina favoritkällor ( t ex en biolog till Biosis). Men visst kan discoverytjänster ändå göra nytta som ett verktyg för good enough? Och kanske inte bara för studenter utan även för forskare? Hur ser då aktörerna på discoverytjänster? Här relaterade Jakob en rapport från UKSG, november 2013. Det främsta skälet till bibliotekens anskaffning av tjänsterna var inte att öka användningen utan att förbättra användarupplevelsen. Det var mest studenter som använde dem. De gav en ökad användning av e-böcker medan användningen av e-tidskrifter inte påverkades. Matchningen mellan bibliotekens bestånd och systemens index visade sig vara ca 50 %. Biblioteken var i stort sett nöjda med tjänsterna. Vad gäller förlagen så såg de det som positivt att deras synlighet ökade, och här tycktes de små förlagens synlighet öka mest. Dataflöden och format måste dock förbättras. En stor nackdel för förlagen var svårigheter att analysera varifrån användningen kommer. Faktorer att beakta i samband med anskaffning av discoverytjänster gäller språk, gränssnitt, APIer, andel av det egna beståndet, Knowledge Base och Link Resolver, strategier för sökning, kunskap hos användarna (vet de vad de söker i? Vet personalen?), sökfilosofi (börja brett och avgränsa sedan - eller börja hemma (t ex det egna biblioteket) och utvidga sedan?). Och en sak är klar: även med discoverytjänster behövs användarundervisning! Jakob menade avslutningsvis att utvecklingen går mot att tjänster och källor (inkl. OA) kombineras allt mer. Discoverytjänsterna kommer också att erbjuda fler fält för sökning (idag är det ofta problematiskt att söka). Insikten om att saker hänger ihop ökar hos såväl leverantörer som hos användare. Möjligheterna att hantera allt större datamängder ( big data ), med analyser typ Google (t ex annonser baserade på användarbeteende), kommer att nyttjas även av discovery-leverantörerna. Det kan t ex röra sig om tillämpningar relaterade till forskningsprocessen, med relevanta artiklar direkt till forskarna. Det är inte utan att man med bävan undrar vad som händer när Google på allvar ger sig in även på STM-området med sin analysteknik och sina enorma resurser Lars Klasén 4
Läsning 2.0 boken och läsaren i det digitala samhället Alexandra Borg, doktor i litteraturvetenskap på Uppsala universitet Vad är en bok? Den frågan ställer Alexandra Borg i början av sitt föredrag. De flesta tänker sig nog en traditionell codex-form när man hör ordet bok, men idag kan en bok vara så mycket mer. Alexandra studerar i sin forskning de mentalitetsförändringar som skett när vår läsning gått från tryckt till alltmer digital text. Ett stort antal frågor väcktes under föredraget. Vilket förhållningssätt har vi fått till texten har det ändrats? Hur påverkar bokens/textens utseende oss när vi läser? Påverkar en digital text det litterära värdet? Är en digital text svårare/lättare att ta till sig? Det är dessa frågor om digitaliseringens konsekvenser som Alexandra Borg försöker få ett svar på i sin forskning. Tidigare forskning i ämnet har visat väldigt olika resultat, så det är lite svårt att ta dem på allvar. Vissa undersökningar säger att den tryckta texten är överlägsen och att t ex ungdomar föredrar att läsa litteratur i tryckt form. Andra forskningsresultat visar att den digitala texten med sin flexibilitet vad gäller textstorlek, typsnitt etc. har större potential att nå bredare grupper av läsare även sådana som normalt inte är läsintresserade, som har ett läshandikapp eller fysiskt funktionshinder av något slag. Det finns heller inte något bevis i tidigare forskning om att läsupplevelsen eller textens värde skulle påverkas av i vilken förpackning texten kommer. Den tryckta boken har haft samma format ända sedan boktryckarkonsten uppfanns. E-boken ser annorlunda ut, innehåll och form är separerade och det krävs ett externt hjälpmedel för att få fram innehållet. Men skillnaden är kanske inte så stor trots allt? E- boken imiterar den tryckta boken i stor utsträckning. Vad är det egentligen för skillnad mellan en bokrulle, en codex, en pocketbok och en e-bok? Är det vi som skapat skillnaden med våra farhågor och rädslor för det nya? Även om e-boksläsningen inte har slagit igenom i så stor utsträckning här i Sverige, så måste vi komma ihåg att läsningen av tryckta böcker också har åtskilliga digitala inslag; vi får ofta reklam om böcker på mail, vi köper våra böcker digitalt via en nätbokhandel, författaren skriver sin bok på en dator, boken redigeras digitalt och skickas i elektroniskt format till ett tryckeri endast slutprodukten är analog. Alexandra Borg avslutade med att konstatera att de två bokformerna lever sida vid sida och delvis har lite olika syften. Boken i traditionell mening är något vi köper för att äga, kanske för att visa upp i en bokhylla, den säger något om sin läsare/ägare. E-boken är mer av en service och kan inte alls på samma sätt fungera som ett föremål eller statussymbol. Elisabeth Ejemyr 5
Digital utgivning trender och utmaningar Kristina Ahlinder, vd Förläggareföreningen Kristina inledde med att berätta att Svenska Förläggareföreningen, SvF, är de svenska bokförlagens branschorganisation och fortsatte sedan med en branschöversikt. Förutsättningarna för en snabb utveckling av den svenska e-boksmarknaden är goda då svenskarna är ett läsande folk. T ex läser 85 % av befolkningen minst en bok per år, 94 % i åldrarna 16-74 år använder internet regelbundet och 65 % i åldrarna från 12 år och uppåt har tillgång till en smartphone (31 % har tillgång till en surfplatta). Dessutom är den svenska befolkningen van vid att handla sina böcker via nätbokhandlare där 25 % av den totala försäljningen utgörs av allmänlitteratur. Dock har den fakturerade försäljningen av böcker drastiskt minskat sedan 2008. Fram till 2008 sågs en ständig ökning av fakturerad försäljning, och speciellt åren 2002-2008 p g a den låga bokmomsen. I den ekonomiska krisens spår med start 2008 fick förlagen allt svårare att tjäna pengar på böcker. Det blev en hård konkurrens med små marginaler. Kristina tog upp tre utmaningar för e-bokbranschen: Momsen på böcker måste ner. Idag är momsen för e-böcker 25 %, övriga bokformat har endast 6 % moms. Detta gör att förlagens marginaler krymper och dessutom minskar de ekonomiska incitamenten för att konvertera tryckta böcker till e-böcker. Här är det dock EU-lagstiftningen som styr. Idag är det en bristande respekt för upphovsrätten. E-böckerna ligger tillgängliga på illegala siter, gratis. Det går att stävja illegal publicering. Då krävs det emellertid att internetoperatörerna tar ett större ansvar och sparar personuppgifter längre så att Ipred-lagen går att använda. Dessutom måste det till en blockering av siter som publicerar upphovsrättsligt skyddat material. Flera av våra grannländer gör detta idag! Det måste upprättas bättre modeller för bibliotekens inköp och utlån av e-böcker. En obegränsad utlåning av e-böcker från biblioteken påverkar förlagens försäljning av e-böcker till konsumenter negativt. Förlag och bibliotek behöver en samarbetsmodell som gynnar båda parter på samma sätt som för tryckta böcker. Den s k Elib-modellen som används idag där biblioteken betalar 20 kr för varje inköpt e-bok fungerar dåligt. Man skulle också behöva ha en licens/boktitel. Licensen omfattar ett visst antal utlån eller gäller under en viss tid. Kristina hänvisade till en intressant rapport på Svenska Förläggareföreningens hemsida som diskuterar förhållandet mellan bibliotek och bokförlag, Johan Svedjedal: Biblioteken och Bokmarknaden. Ylva Rosell 6
Bibliotekarien som curator Peter Alsbjer, Länsbibliotekarie Örebro-Västmanland Peters utgångspunkt var folkbiblioteken, vilka är i en omställningsprocess - på väg från ett fokus på mediesamlingarna till att vara mötesplatser för allmänheten. Förändringen har bara startat men den kommer att förändra allt för själva biblioteket, dess arbetssätt och serviceutbud. Folkbiblioteken har heller inget givet uppdrag utan de är flexibla och komplexa. Frågan är om vi är inne i ett paradigmskifte eller är det tidsandan? Peter menade att utvecklingen uppvisar alla kännetecken på ett paradigmskifte. Den är gränsöverskridande, påverkar alla och saknar enskild ägare, den utmanar och förändrar etablerade tankesätt, arbetsformer och maktförhållande och den kräver omfattande investeringar i omställningar. Man kan också reflektera över vilken roll förändringarna spelar i folkbiblioteksvärlden: Då Maktkoncentration Rutiner Kontroll Teknisk kompetens Transaktioner (t ex mäta lån) Kunskapsmonopol (boken bakom disken) Tillgång till medier (t ex internet) Nu Maktdelning Processer Brukarmedverkan Social kompetens Relationer (mäta relationer) Kunskapsdelning (öppna hyllor) Äga medier (t ex bloggar) Peter nämnde de nya digitala klyftorna, t ex att vara duktig på datorspel men inte tillgodogöra sig övrig information på internet. Det finns flera sätt att se på bibliotek i dag: som community centers med samhällstjänster, som market places med tillgång till teknisk utrustning av alla de slag, som en fritidsgård eller som det boklösa biblioteket (vilket redan finns vid ett par collegebibliotek i USA). Peter tog också upp följande tre sociala webbverktyg som biblioteket kan använda för att marknadsföra sin verksamhet och sin personals kompetenser: Spotify, som även har e-böcker (så att man kan läsa en bok samtidigt som man t ex lyssnar på den musik som bokens karaktär lyssnar på), Pinterest, där man samlar bilder och kan göra anslag och sätta upp information - som en stor anslagstavla, och Scoop.it där man kan tillgängliggöra nyheter och dela dem med andra. Marguerite Frank 7
Informationsspecialistens roll som pedagog Lotta Janson chef för avdelningen Undervisning & Handledning på Karolinska Institutets Universitetsbibliotek, (KIB), ansvarig för KIB-labb Lotta har sedan 2012 varit ansvarig för att bygga upp och utveckla KIB-labb - en akademisk verkstad för i första hand studenter och doktorander. Hon berättade om vilka pedagogiska utmaningar de har haft i utvecklandet av KIB-labb och dess verksamhet. Hon talade också om hur KIB arbetar med pedagogernas kompetensutveckling. De som arbetar med undervisning och handledning på KIB har valt att lägga fokus på sin roll som pedagoger och ser sig därför som pedagoger och lärare snarare än informationsspecialister. I april 2011 samlades KIB:s personal till en framtidsdag i syfte att gemensamt arbeta fram en bild av hur biblioteket kan möta framtiden. Det resulterade längre fram i en vision som sträcker sig 10 år framåt i tiden. Som ett resultat delades bland annat informationsdisken i två delar. I den ena skulle man svara på studentrelaterade frågor, i den andra delen började man med KIB-labb. Till KIB-labb kan alla komma och labba tillsammans med en bibliotekarie. Som användare kan du få hjälp med att komma igång med informationssökning, att välja artiklar ur databaser, lära dig att använda referenshanteringsverktyg m m. Pedagogerna på KIB-labb kan kontaktas i det fysiska rummet men också via chatt, e-post, telefon och Adobe Connect. Lotta Janson berättade vidare om vilka pedagogiska utmaningar som pedagogerna på KIB-labb har stött på. Den första utmaningen har varit att sitta på händerna. Att inte leverera färdiga svar till studenterna. Tanken med KIB-labb har varit att användarna ska erbjudas hjälp till självhjälp. Den andra utmaningen var att agera som roaming librarian. Det är viktigt att vara där kunderna är. Att vara flexibel, hjälpa dem på plats i grupprummen och delta i den integrerade undervisningen. Att koppla marknadsföringen av bibliotekets resurser till de situationer där användarna befinner sig. Den tredje utmaningen har varit att användare ska hitta till KIB-labb och känna till vad de kan erbjuda för stöd. Enligt Lotta handlar kompetensutveckling inte bara om att hålla sig uppdaterad på e-media utan snarare om hur man bemöter sina användare, att man bland annat är flexibel, pedagogisk och modig i kombination med den sakkunskap man har. Lotta tipsade om en bok i ämnet coaching som de har använt: Evidence based coaching av Stober, Dianne R & Grant, Anthony M. 8
En kompetensbehovsanalys har gjorts på de flesta avdelningar på KIB. Man har ställt sig frågan Vilka kompetenser behöver vi ha? Bland annat har de använt sig av något som kallas Kompetenshjulet för att få syn på vilka kompetenser det handlar om. Metoden bygger på reflektion och dialog. Medarbetarna har exempelvis fått en treveckorsperiod att reflektera över vilka arbetsuppgifter som balanserar på randen av deras kompetens. Susanna Strömberg Upphovsrättsliga utmaningar i digital miljö den senaste utvecklingen Daniel Westman, doktorand vid Rättsinformatik, SU, föreståndare i IT-rätt, m.m. Inom upphovsrätten skyddas verk, fotografiska bilder, databaser, inspelningar av ljudoch bild m m. Man skyddar dessa objekt genom att ge ensamrätt att framställa exemplar och göra verket tillgängligt för allmänheten. Det ges också ideella rättigheter, vilket innebär att den som skapat verket har rätt att bli omnämnd som upphovsman och ger ett skydd så att inte verket används på ett sätt som kränker upphovsmannens goda namn. Det finns speciella undantag från ensamrätten i 2 kap. Upphovsrättslagen. Bland annat gäller detta rätten att framställa tillfälliga tekniska kopior, att kopiera enligt biblioteksundantaget. Skyddstiden för verk är 70 år efter upphovsmannens död. Närstående får rättigheter t ex till fotografier i 50 år. Här innefattas också filmer och musik. EU-rätten är central och styr upphovsrätten i stor utsträckning. EU-lagstiftningen anger grundläggande principer för tillämpning inom den digitala miljön. Man ser ett behov av förstärkt och heltäckande ensamrätt med begränsade inskränkningar. Sanktioner och åtgärder mot intrång görs effektivare. Detta gäller Ipred, straff och skadeståndsansvar för mellanhänder, föreläggande om blockering/avstängning med flera åtgärder. Dock måste dessa sanktioner vägas mot motstående intressen som yttrandefrihet, integritet m m. Kritiken mot dessa EU-regler efterlyser en effektivare rättighetshantering och ett behov av anpassade ensamrätter. Ensamrätt kan ju hindra en önskad samhällsutveckling Massdigitalisering är en utmaning. Det är svårt att hitta rättighetshavare, transaktionskostnaderna är höga och det behöver vara en rimlig balans mellan ensamrätt och frihet. Ensamrätt kan ju motverka samhällsnytta! Fr om i höstas (1 november 2013) finns nya svenska regler i upphovsrättslagen. Dessa innehåller förslag på ny inskränkning för s k herrelösa verk och nya avtalslicensmöjligheter. Licenser skall kunna tecknas gruppvis och fungera bättre än den generella licens som finns idag. Digisam, samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet, har tagit fram ett antal vägledande principer för arbetet med 9
digitalt kulturarv. Dessa principer är framtagna i samråd med de myndigheter och institutioner som samverkar med Digisam. En annan utmaning rör sociala medier. Juridiken kring användning och kopiering av andras verk är mycket snårig. Många struntar i vad som gäller upphovsrättsligt, t ex att man måste fråga om tillstånd för att använda andras verk digitalt. Som enskild användare måste man själv ta detta ansvar. Google, Youtube m fl har klarerat rättigheter med en del stora förlag. Varför? Jo, för att man då slipper att ta bort deras material. F ö vill ju många att deras material sprids. För sociala medier kan Creative Commons sägas utgöra en slags klarering med legal verkan. Vad gäller rätten till materialet så anger användarvillkoren hos många sociala medier en rättighetsöverlåtelse, d v s att användarna de facto avtalar bort rätten till sitt material (vilket många nog inte inser!). Frågan om länkning till material har nyligen klarnat i och med en ny EU-dom (januari 2014), som säger att länkning till öppet tillgängliggjort material är ok utan att den som länkar behöver fråga om lov. Detta gäller även betaltjänster, typ Retriever, som ju bevakar ett stort antal nyhetskällor och tillhandahåller länkar till dessa. Vad gäller framtiden för upphovsrätten så pågår en översyn av upphovsrätten på EU-nivå. I förslaget är ensamrätten fortsatt stark; de inskränkningar som finns skall ses över (fair use av materialet, textmining mm), enhetliga EU-regler skall skapas och det diskuteras om nya sanktioner skall införas. (för att komma tillrätta med t ex sådant som Pirate Bay). Även den svenska upphovsrättslagen kommer att ses över. Ylva Rosell 10