1 Muntlig information om studieresa till Wales. 2 Muntlig information om socialnämndens bokslut 2011

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Socialnämnden 2012-01-31 Tid 2012-01-31, Kl 19:00 Plats Xenter Konferensrummet Ärenden Justering 1 Muntlig information om studieresa till Wales 2 Muntlig information om socialnämndens bokslut 2011 3 Framåtsikt 2013-16 för socialnämnden (SN 2012:1) - beslut 4 Internkontrollplan 2012 (SN 2011:1) - beslut 5 Uppföljningsplan 2012 (SN 2011:1) - beslut 6 Fördelning av föreningsbidrag för 2012 (SN 2011:106) -beslut 7 Ökad samverkan mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen kring främjande av föräldrastöd och skolfrånvaro (SN 2007:137) - beslut 8 Ansökan om projektmedel till försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder (SN 2011:228)- beslut 9 Svar till socialstyrelsen angående tillsyn av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning (dnr 9.19013/2011) (SN 2011:58) - beslut

BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Socialnämnden 2012-01-31 10 Rapportering av ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen om stöd och service till vissa funktionshindrade kvartal 4 2011 (SN 2010:27) - beslut 11 Ärenden från samordningsförbundet Botkyrka (SN 2012:17) 12 Anmälan av delegationsbeslut (SN 2012:16) 13 Anmälningsärenden (SN 2012:14) Majoritetspartierna träffas på Xenter, konferensrummet kl 18.00 Oppositionspartierna träffas på Xenter, mötesrummet kl 18.00 OBS! Socialnämndens utbildningsdag kl 13-17 i kommunalhuset i Tumba Plan 2 rum 2 Var vänlig och meddela Anneli Sjöberg om du inte kan närvara, tfn 530 618 34 eller anneli.sjoberg@botkyrka.se. MATS EINARSSON ordförande ANNELI SJÖBERG sekreterare

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Socialnämnden 2012-01-18 Tid 2012-01-31, Kl 19:00 Plats Xenter, Konferensrummet/ Ärenden Justering 1 Redogörelse till Socialstyrelsen i enskilt ärende (dnr 9.2-29318/2011) (SN 2011:206) 2 Åtgärder med anledning av beslut från Socialstyrelsen (dnr 9.225054/2011-7) (SN 2011:189) 3 Begäran om yttrande från Socialstyrelsen (dnr 9.5.1-27095/2011) (SN 2011:230) 4 Begäran om yttrande från Socialstyrelsen (dnr 9.5.1-27094/2011) (SN 2011:226) 5 Nedläggning av faderskapsutredning enligt 2 kap 7 första stycket punkt 1 och 2 föräldrabalken (SN 2011:241) 6 Nedläggning av faderskapsutredning enligt 2 kap 7 föräldrabalken (SN 2011:242) 7 Ansökan om överflyttning av vårdnad enligt 6 kap 8 föräldrabalken (SN 2012:21) 8 Ansökan om överflyttning av vårdnad enligt 6 kap 8 föräldrabalken (SN 2011

BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Socialnämnden 2012-01-18 9 Ansökan om överflyttning av vårdnad enligt 6 kap 8 föräldrabalken (SN 2012:23) 10 Anmälningsärenden (sekretess) (SN 2012:15) Majoritetspartierna träffas på Xenter, konferensrummet kl 18.00 Oppositionspartierna träffas på Xenter, mötesrummet kl 18.00 OBS! Socialnämndens utbildningsdag kl 13-17 i kommunalhuset i Tumba Plan 2 rum 2 Var vänlig och meddela Anneli Sjöberg om du inte kan närvara, tfn 530 618 34 eller anneli.sjoberg@botkyrka.se. MATS EINARSSON ordförande ANNELI SJÖBERG sekreterare

ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden 2012-01-31 1 Muntlig information om studieresa till Wales Graham Owen och Tina Trygg informerade om studieresa till Wales.

ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden 2012-01-31 2 Muntlig information om socialnämndens bokslut 2011 Birgitta Wallin informerade om socialnämndens bokslut för 2011.

ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden 2012-01-31 Dnr SN/2012:1 3 Framåtsikt 2013-16 för socialnämnden (SN/2012:1) Beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till framåtsikt för år 2013-2016 Sammanfattning Socialnämndens huvudsakliga fokus under flerårsplaneperioden 2013-2016 kvarstår från föregående period och utvecklas: - Barn och ungdomar behöver mer stöd när konjunkturen sviktar och klyftorna i samhället ökar - Tryggt boende för personer som behöver socialtjänstens insatser - En kunskapsbaserad praktik, synliga resultat och en bra kompetensförsörjning Antalet barn och unga ökar samtidigt som konjunkturen gör att fler behöver socialtjänstens hjälp. Under perioden vill förvaltningen ha ett särskilt fokus på att stödja barns och ungas kunskapsinhämtning och att samtidigt prioritera föräldrarna ifall de är långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd. Vi vill göra det eftersom vi vet att barn som lever under knappa ekonomiska förhållanden och / eller inte klarar av skolan har en större risk att som vuxen drabbas av ohälsa och av att bli biståndsberoende. Socialtjänstens kostnader ökar p.g.a. det är ont om bostäder och att bostadsbolagen har högre krav på sina hyresgäster än tidigare. Samtidigt så har våra brukare svårare att överkomma sina problem om de samtidigt har en otrygg boendesituation. Det krävs mycket för att förändra rådande situation, en förändring som måste ske i samverkan med alla aktörer inom området. Att göra rätt från början är humant och kostnadseffektivt. Under perioden kommer vi fortsätta utvecklingen mot en (mer) kunskapsbaserad praktik där vi bättre kan redovisa resultatet av insatserna. Eftersom konkurrensen från andra kommuner redan märks så förutser vi att det kommer att bli en stor utmaning att kunna behålla och rekrytera kompetent personal till rimliga löner.

TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] 2012-01-16 Dnr SN/2012:1 Referens Birgitta Wallin Mottagare socialnämnden Framåtsikt 2013-2016 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till framåtsikt för år 2013-2016 Sammanfattning Socialnämndens huvudsakliga fokus under flerårsplaneperioden 2013-2016 kvarstår från föregående period och utvecklas: - Barn och ungdomar behöver mer stöd när konjunkturen sviktar och klyftorna i samhället ökar - Tryggt boende för personer som behöver socialtjänstens insatser - En kunskapsbaserad praktik, synliga resultat och en bra kompetensförsörjning Antalet barn och unga ökar samtidigt som konjunkturen gör att fler behöver socialtjänstens hjälp. Under perioden vill förvaltningen ha ett särskilt fokus på att stödja barns och ungas kunskapsinhämtning och att samtidigt prioritera föräldrarna ifall de är långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd. Vi vill göra det eftersom vi vet att barn som lever under knappa ekonomiska förhållanden och / eller inte klarar av skolan har en större risk att som vuxen drabbas av ohälsa och av att bli biståndsberoende. Socialtjänstens kostnader ökar p.g.a. det är ont om bostäder och att bostadsbolagen har högre krav på sina hyresgäster än tidigare. Samtidigt så har våra brukare svårare att överkomma sina problem om de samtidigt har en otrygg boendesituation. Det krävs mycket för att förändra rådande situation, en förändring som måste ske i samverkan med alla aktörer inom området. Att göra rätt från början är humant och kostnadseffektivt. Under perioden kommer vi fortsätta utvecklingen mot en (mer) kunskapsbaserad praktik där vi bättre kan redovisa resultatet av insatserna. Eftersom konkurrensen från andra kommuner redan märks så förutser vi att det kommer att bli en stor utmaning att kunna behålla och rekrytera kompetent personal till rimliga löner. Lotta Persson socialchef Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 61245 Sms 0734-218555 E-post birgitta.wallin@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

Framåtsikt 2013-2016 Framåtsikt 2013-2016

BOTKYRKA KOMMUN 2[30] Stöd och utvecklingsenheten 2012-01-16 FRAMÅTSIKT 2013 2016 1 HUVUDSAKLIGT FOKUS UNDER FLERÅRSPLANEPERIODEN 1 Barn och ungdomar som behöver mer stöd när konjunkturen sviktar och klyftorna i samhället ökar 1 Tryggt boende för personer som behöver socialtjänstens insatser 2 Kunskapsbaserad praktik, synliga resultat och kompetensförsörjning 3 OMVÄRLDEN 3 Medskick från omvärldsanalysen 3 UTVECKLINGEN INOM NÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE ÖVERGRIPANDE NIVÅ 4 MÅLUPPFYLLELSE 11 Målområde - Medborgarnas Botkyrka 11 Målområde - Framtidens jobb 13 Målområde Välfärd med kvalitet åt alla 13 Målområde En effektiv och kreativ kommunal organisation 18 FÖRÄNDRINGAR OCH DESS EKONOMISKA KONSEKVENSER 20 Volymminskningar 20 Volymökningar 21 Ambitionsförändringar 24 INVESTERINGAR 26 Planering år 2012-2016 26 BILAGA 1 SAMMANSTÄLLNING AV EKONOMISKA KONSEKVENSER 29

BOTKYRKA KOMMUN 1 [35] Stöd och utvecklingsenheten 2011-01-16 Framåtsikt 2013 2016 Huvudsakligt fokus under flerårsplaneperioden I den förra framåtsikten framhölls att det var nödvändigt att arbeta med konsekvenserna för barn och unga av konjunkturnedgången, boendefrågan, krav på kvalitetshöjning av socialtjänstens insatser, personalens kompetens och effektiva samverkansformer. Detta är ett långsiktigt arbete som fortsätter, socialnämndens huvudsakliga fokus kommer under flerårsplaneperioden 2013-2016 att bestå och utvecklas. Barn och ungdomar som behöver mer stöd när konjunkturen sviktar och klyftorna i samhället ökar Erfarenheten visar att antalet barn, ungdomar och föräldrar som behöver stöd och hjälp från socialtjänsten ökar när konjunkturen sviktar och många familjer lever under osäkra och ekonomiskt knappa förhållanden. Förvaltningen fortsätter därför att utveckla barnperspektivet och ha ett särskilt fokus på barnen. Under flerårsplaneperioden kommer förvaltningen fortsätta att utveckla samarbetet inom ramen för kraftsamling. Det gäller: - barn som är placerade i familjehem och på institution - barn som lever i familjer som är långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd och - stöd till föräldrar, t.ex. i form av. föräldrastödsprogram Ungdomsförvaltningens och socialförvaltningens respektive ansvar för att säkra så att skolsituationen fungerar bra för barn och unga som är placerade i familjehem eller på institution ska förtydligas. Såväl internationell som svensk forskning visar att barn placerade i familjehem som grupp har sämre resultat i skolan än andra barn (Vinnerljung et al, 2005). Barnen underpresterar i skolan trots att deras begåvningsresurser är normala. föreslår också att socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen får projektmedel för att under 2013 genomför en förstudie som syftar till att svara på hur man kan införa SkolFammetoden i kommunen för att stödja barn som lever i familjer som är långvarigt biståndsberoende. Metoden används i många kommuner och forskning visar att metoden ger familjehemsplacerade barn en signifikant högre kognitiv prestationsförmåga, höjd läshastighet och förbättrade medelvärden i alla pedagogiska tester. Helsingborgs kommun prövar sedan en tid att använda metoden för att stödja barn som lever under ekonomiskt knappa förhållanden. Metoden bygger samverkan mellan skola och socialtjänst.

BOTKYRKA KOMMUN 2[30] Stöd och utvecklingsenheten 2012-01-16 I juni 2011 beslutade förvaltningscheferna på socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen om en förstärkt samverkan kring kommunens främjande föräldrastöd. Under 2012 handlar det om att gemensamt planera, erbjuda och att genomföra föräldrastödsprogram på förskolor och skolor och att skapa en struktur för samordning och styrning av föräldrastödets olika delar. Ambitionen på sikt är att på sikt kunna erbjuda alla föräldrar någon form av föräldrastöd under barnets uppväxt från kunskapsbaserade föräldrastödsprogram till temabaserade föräldramöten och andra former av mötesplatser. Befolkningsökningen (och antagligen konjunkturnedgången) gör att antalet utredningar har ökat med cirka 15 % årligen 2010 och 2011, det kräver på sikt fler utredare. Fler utredda barn leder till fler insatser och ett större antal barn och unga jämfört med tidigare har fått insatser som kostar en miljon kronor per år eller mer. Det ökande antalet barn och unga i de södra kommundelarna gör att vi på sikt behöver lokalisera mer av socialtjänstens verksamheter till södra Botkyrka. Förvaltningen föreslår att nämnden får utökat anslag för att kunna starta en öppen förskola till bostadsområdet Riksten i Tullinge 2014. De öppna förskolorna är en verksamhet där föräldrar kan få stöd att utvecklas som föräldrar och få hjälp att knyta kontakter med andra föräldrar. Det är en förhållandevis billig men mycket viktig förebyggande verksamhet. Tryggt boende för personer som behöver socialtjänstens insatser Boendefrågorna blir alltmer svårlösta inom ramen för befintliga system och ramar. Andelen personer i storstadsregionen som blir bostadslösa i anslutning till sociala påfrestningar, tenderar att öka. En större andel blir hemlösa något som tenderar att bli socialtjänstens ansvar. har i enlighet med boendestrategin ett huvudansvar för att samla aktörer och samverkansparter som behövs för att hålla i genomförandearbetet med hemlöshet och boendefrågor Följande områden står i fokus för arbetet; - Ta fram ett bättre underlag för behov, innehåll och omfattning av olika boendeformer med hemlöshetskartläggningen 1 som underlag. - Aktiv medverkan i bostads och lokalförsörjningsprocessen - I det kortsiktiga perspektivet etablera och upprätthålla samarbete med fastighetsägare och hyresvärdar om olika boendeformer. - Förbättra människors möjlighet att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden. Här är en stor utmaning att tillgodose behovet av att öka genomströmningen från våra egna boenden till ordinarie bostadsmarknad och att arbeta vräkningsförebyggande. 1 Under 2011 genomfördes en hemlöshetskartläggning i kommunen samtidigt som Socialstyrelsen genomförde en kartläggning på nationell nivå.

BOTKYRKA KOMMUN 3[30] Stöd och utvecklingsenheten 2012-01-16 Kunskapsbaserad praktik, synliga resultat och kompetensförsörjning Den som behöver samhällets insatser ska enligt Socialstyrelsen erbjudas hjälp som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Målet är att de metoder som socialtjänsten använder ska vara till nytta och aldrig till skada för brukaren. I en kunskapsbaserad praktik integreras: - Den bästa vetenskapliga kunskapen om insatsers effekter - Brukarens erfarenheter och förväntningar - Den lokala situationen och omständigheter - Den professionelles expertkunskap. På olika håll pågår översyner när det gäller innehåll och krav på kompetens för det sociala arbetet i förhållande till förväntningar och krav på att socialtjänsten ska kunna leverera synliga och bra resultat liksom krav på evidens i de metoder som används. Utvecklingsarbetet har pågått under ett flertal år och blir mer och mer synligt i det dagliga sociala arbetet. I och med Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter om att socialtjänsten, från 2012-01-01, ska ha system för lednings och kvalitetsarbete, blir kraven på utvecklingsarbete och tillsyn allt mer styrt och målinriktat. strävar efter att ha en kunskapsbaserad praktik inom alla verksamhetsområden. Under flerårsplaneperioden fortsätter arbetet med att i större omfattning kunna redovisa resultaten av socialtjänstens insatser. Den största delen av socialtjänstens resultat uppstår som en konsekvens av mötet mellan de professionella inom socialtjänsten och den hjälpsökande. För att få det bästa resultatet behöver vi ha erfarna och kompetenta medarbetare. Här ingår också att ha en god kontinuitet i det sociala arbetet vilket innebär att personalomsättning inte får vara alltför hög. Höjda kompetenskrav inom flera verksamhetsområden leder konkurrens om kompetent personal och sannolikt till högre löner. Det blir sannolikt en stor utmaning att klara detta inom givna budgetramar. Omvärlden Medskick från omvärldsanalysen I socialnämndens framåtsikt 2013-2016 har vi förhållit oss till medskicken i kommunens omvärldsanalys. Vi har också kompletterat kommunens omvärldsanalys med en omvärldsspaning. De delar av omvärldsspaningen som kommer att påverka arbetet på ett avgörande sätt har lyfts fram under rubriken utveckling inom nämndens verksamhetsområde, se sidan 4 och framåt

BOTKYRKA KOMMUN 4[30] Stöd och utvecklingsenheten 2012-01-16 I kommunens omvärldsanalys finns fyra medskick inför arbetet med flerårsplanen för 2013-2016: - Konjunkturuppgången kommer av sig Under 2011 har konjunkturuppgång och tillväxtoptimism avbrutits av skuldkriser och finansoro. Sverige har ett bättre utgångsläge än många andra men den ekonomiska utvecklingen stannar upp de allra närmaste åren och vi bör bara räkna med en långsam tillväxttakt de sista åren i flerårsplaneperioden. Vår bedömning från förra året står sig där vi måste ha beredskap för en ojämn utveckling med snabba kast och förändringar i de ekonomiska drivkrafterna. Vi kan inte bortse från riskerna för en ny, kraftig ekonomisk tillbakagång. - Snabb återhämtning på arbetsmarknaden följs av avmattning som följs av uppgång Efterfrågan på arbetskraft faller tillbaka de närmaste åren och vi kan räkna med att den internationella rörligheten kommer att öka konkurrensen på arbetsmarknaden. Detta kommer särskilt att drabba unga, lågutbildade och de som inte har fasta jobb. För att många Botkyrkabor ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden krävs en ännu mer aktiv och lokalt anpassad arbetsmarknadspolitik. - Risk för ökande sociala åtaganden Den svagare ekonomiska utvecklingen kommer inte att beröra alla. Men många medborgare och familjer i Botkyrka blir påverkade när arbetslöshet och låga, osäkra inkomster också riskerar att ge utslag i sämre hälsa. Behovet av kommunens tjänster blir starkare samtidigt som våra ekonomiska förutsättningar blir svagare. - Balansen i ekonomin pressas av befolkningsförändringar Kommunens ekonomi är i balans, vi räknar med måttliga ökningar av priser, räntor och löner men bara en svag ökning av intäkterna. Samtidigt har vi en stark befolkningstillväxt och särskilt fler barn och unga och äldre som driver på kostnaderna för skola, vård och omsorg. Det behövs en tydligare strategi för flerårsplaneperioden för att vi ska kunna upprätthålla en ekonomi i balans. Utvecklingen inom nämndens ansvarsområde övergripande nivå Två stora förslag som ännu inte är fastställda vare sig i omfattning eller i tid för införande, kommer att ställa särskilt stora krav på omställningar inom socialtjänstens område under planeringsperioden. Det gäller lagen om stöd och skydd för barn och unga och den s.k. missbruksutredningen. Vidare så har den s.k. vanvårdsutredningen som handlar om barn och unga som har varit vanvårdade när de har varit fosterhemsplacerade satt ljuset på socialtjänstens kvalitet och kompetens.

BOTKYRKA KOMMUN 5[30] Stöd och utvecklingsenheten 2012-01-16 Lag om stöd och skydd för Barn och Unga (LBU), en ny lag som sannolikt kommer under 2012 - I juli 2009 presenterades förslag till ny barnskyddslag. Enligt uppgift från regeringskansliet är lagförslaget ännu inte finansierat. Kommunernas ökade kostnader för de nya uppgifter som lagen medför är beräknade till 200 miljoner. Utöver detta tillkommer kostnader, för ökade kompetenskrav för personal som utför arbetsuppgifter kopplade till lagen. Enligt rådande finansieringsprinciper ska kommunerna kompenseras för kostnadsökningar som ny lagstiftning innebär. Remissinstanserna har över lag varit positiva vilket kan tolkas som att propositionen i stort kommer att följa utredarnas förslag som i korthet innebär följande förändringar; Lagförslaget innebär i korthet följande; - Skyddet för barn och unga stärks i den nya lagen. Barns och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande förbättras. Kraven på kvalitet, kompetens och säkerhet i socialtjänstens arbete med barn som far illa ökar. Samtidigt betonas samhällets gemensamma ansvar för barn som befinner sig i svåra situationer och som behöver olika stödinsatser. Förslaget innebär att bestämmelser som rör barn i socialtjänstlagen (SoL) och samtliga bestämmelser i lagen om vård av unga (LVU) förs samman i en särskild lag. Barn ska enligt förslaget få utökade möjligheter att kunna tala med och få hjälp av socialtjänsten, oberoende av vårdnadshavarens samtycke. - Exempelvis ska barn över 15 år kunna få hjälp även om föräldrarna motsätter sig det. Socialtjänsten ska också, när hänsyn till barnets säkerhet så kräver eller om det är barnets önskan, kunna avvakta en kortare tid med att underrätta föräldrarna om att man inlett en utredning. - Den som misstänker att ett barn far illa ska, i samband med anmälan, kunna begära ett möte med socialtjänsten och den familj som berörs i syfte att öka öppenheten mot familjen och stärka samarbetet mellan myndigheter. Socialtjänsten får sedan ta högst 14 dagar på sig för att besluta om en utredning ska inledas eller inte. Den som har gjort en anmälan ska också kunna få information om socialtjänstens beslut. Kommuner ska vara skyldiga att ha tillgång till öppna insatser för barn och familjer med olika behov av och rätt till stöd och skydd. Kommuner ska därutöver kunna erbjuda insatser (service) t.ex. i form av familjestödsprogram, på ett enkelt och obyråkratiskt sätt, utan föregående utredning och behovsprövning. - Socialtjänsten ska kunna följa upp ett barns situation, även när föräldrarna motsätter sig detta, om det finns befogad oro för att barnet far illa samtidigt som laglig grund för tvångsåtgärder saknas. Det kan gälla efter en avslutad utredning, där föräldrarna avvisat insatser. - Varje barn som omhändertas ska få en egen socialsekretare, som ska besöka barnet minst fyra gånger per år och så långt som möjligt föra enskilda samtal med barnet. Socialsekreteraren ska ha ett särskilt ansvar för att följa vården av barnet och för kontakten med barnet under omhändertagandet.

BOTKYRKA KOMMUN 6[30] Stöd och utvecklingsenheten 2012-01-16 Barnets socialsekreterare bör ha en självständig ställning gentemot den som vårdar barnet, för att inte riskera att barnets intresse får stå tillbaka av hänsyn till familjehemmet eller institutionen. - Familjehemmen ska få bättre stöd i form av utbildning inför sin uppgift. Familjehemmets och socialtjänstens respektive ansvar och åtagande för barnets vård och utveckling ska läggas fast i avtal. Inför en placering i ett tilltänkt familjehem ska socialtjänsten mer ingående kontrollera hemmets lämplighet i allmänhet och för det särskilda barnet. Familjehemsföräldrar som övertar vårdnaden om ett barn ska ha rätt till fortsatt stöd från den kommun som placerat barnet i hemmet. Socialnämnden ska vara skyldig att ha rutiner för att förebygga, upptäcka och hantera risker och missförhållanden. - Socionomexamen ska krävas för sådana arbetsuppgifter inom den sociala barn- och ungdomsvården, som innebär att utreda och bedöma ett barns behov av stöd och skydd samt att följa upp insatserna för barnet och barnets situation. Socialsekreterare som saknar tidigare erfarenhet ska få lämplig introduktion i yrket. På längre sikt bör specialistkompetens krävas för uppgifterna. Man föreslår att en specialistutbildning om minst ett år införs inom högskolan. Utredning till följd av vanvårdsutredningen För att undvika upprepning av vanvård som förekommit inom socialtjänstens barnavård kommer regeringen under 2012 att föreslå lagändringar som syftar till att stärka stöd och skydd för barn och unga. Stödet till utsatta barn som placeras i den sociala barn- och ungdomsvården förbättras. Socialstyrelsen kommer i juni 2012 att komma med föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i socialtjänsten, familjehem och HVB 2. I juni 2012 kommer även föreskrifter och allmänna råd om verksamheten vid hvb och SiS 3 -hem barn. Under nästa år kommer sammanlagt 140 miljoner kronor att avsättas för att stärka skyddet inom den sociala barn- och ungdomsvården. Regeringen avser även att avsätta 200 miljoner kronor fr.o.m. 2013, varav 18 miljoner kronor för särskilda tillfälliga åtgärder årligen under 2012-2015. Allmänna råd kring vårdnad, boende och umgänge I mars 2012 planerar Socialstyrelsen att ge ut allmänna råd samt en handbok om vårdnad, boende och umgänge. 2 Hem för vård och boende. Ofta kallat institutionsvård 3 Institutionsvård med Statens institutionsvård som huvudman. Vården bedrivs med stöd av lagen om vård av unga (LVU) eller lag om vård av missbrukare (LVM)

BOTKYRKA KOMMUN 7[30] Stöd och utvecklingsenheten 2012-01-16 Bättre insatser vid missbruk och beroende; SOU 2011:35 4 en genomgripande reform inom svensk missbruks- och beroendevård Missbruksutredningen överlämnade sitt slutbetänkande i slutet av april 2011, Bättre insatser vid missbruk och beroende till regeringen (SOU 2011:35). I betänkandet föreslogs en genomgripande reform av den svenska missbruks- och beroendevården genom totalt 70 förslag inom åtta reformområden. Missbruksutredningen framtida utformning av den svenska missbruks- och beroendevården innebär sammanfattningsvis att landstinget tar över huvudmannaskapet för all öppenvård- som slutenvårdsbehandling. Att lagarna Lag om vård av missbrukare (LVM) och Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) integreras, vilket medför att LVM upphävs. Utredningens förslag kan enligt förslaget träda i kraft 1 januari 2013 och finansieras genom dels skatteväxling från kommuner till landsting, dels statsbidrag till kommunsektorn, dels utökade anslag till berörda statliga myndigheter. Huvuddragen i förslaget: - En kraftfull satsning på tidig upptäckt och kort rådgivning för att förhindra att riskbruk övergår i missbruk. - Att landstinget ges ett samlat ansvar för behandling och kommunerna ett samlat ansvar för stöd. - Att det införs en lagfäst förstärkt vårdgaranti som innebär en skyldighet för landstinget att inleda behandling inom senast 30 dagar och för kommunen att upprätta individuell plan inom senast 30 dagar. - Att det införs krav på auktorisering för behandlingshem samt utveckling av kvalitetsregister samt flera satsningar på FoU. - Att all tvångsvård av psykiska sjukdomar (inklusive missbruk) samlas hos landstinget och i en lagstiftning, lag om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Systematiskt kvalitetsarbete På olika håll pågår översyner när det gäller innehåll och krav på kompetens för det sociala arbetet i förhållande till förväntningar och krav på att socialtjänsten ska kunna leverera synliga och bra resultat liksom krav på evidens i de metoder som används. Utvecklingsarbetet har pågått under ett flertal år och blir mer och mer synligt i det dagliga sociala arbetet. I och med Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter om att socialtjänsten, från 2012-01-01, ska ha system för lednings och kvalitetsarbete, blir kraven på utvecklingsarbete och tillsyn allt mer styrt och målinriktat. Kompetensförsörjning och krav på riktad kompetens Oavsett omfattningen i de två stora förslagen som väntas komma, LBU och reformer för missbrukar- och beroendevården, kommer förändringar till följd av dessa att ställa krav på omfattande kompetensförändringar inom socialförvaltningens verksamheter. 4 Fortsättningsvis benämnd missbruksutredningen

BOTKYRKA KOMMUN 8[30] Stöd och utvecklingsenheten 2012-01-16 Krav på lag om insatser mot vräkningar av barnfamiljer Barnombudsmannen och Kronofogden föreslår två lagförändringar; - En vräkningsbestämmelse införs i Socialtjänstlagen som ställer krav på förebyggande åtgärder. - Socialtjänsten ska vara skyldig att arbeta uppsökande och förebyggande när en barnfamilj riskerar att vräkas. För att förebygga vräkningar som berör barn behöver det tydliggöras enligt förslaget att socialtjänsten ska ha möjlighet att säkerställa att hyran betalas direkt till hyresvärden när en familj får ekonomiskt bistånd. Barnombudsmannen har under hösten 2011 kallat kommunrepresentanter till en diskussion om hur vräkningar av barn kan förhindras. Kommunrepresentanterna lämnar följande rekommendationer: - Kommunerna måste ha en tydlig strategi för att minska antalet barnvräkningar och avsätta resurser för det förebyggande arbetet. Det handlar om att på ett tidigt stadium aktivt söka upp människor som har en hyresskuld för att hjälpa dem att få koll på sin ekonomi. - Hyresvärdarna bör vara skyldiga att skicka varningsbrev till socialtjänsten direkt när man upptäcker att en barnfamilj inte har betalt sin hyra för att kommunen ska kunna gripa in tidigt. - Socialtjänsten måste bli bättre på att tala med barn när en familj riskerar att vräkas. För att förstå hur barnet skulle drabbas av en vräkning, men också för att förklara för barnet vad som händer.

BOTKYRKA KOMMUN 9[30] Stöd och utvecklingsenheten 2012-01-16 Hemlöshetskartläggning 2011 Socialstyrelsen genomförde 2011 en nationell kartläggning av hemlöshetens omfattning och karaktär baseras på uppgifter från kommuner, myndigheter, institutioner och frivilligorganisationer. Uppgifterna samlades in under vecka 18, 2 8 maj 2011. Under samma period genomförde socialförvaltningen i Botkyrka kommun en egen kartläggning. I båda kartläggningarna finns den stora ökningen av inrapporterade hemlösa 5 personer främst bland personer som bor i relativt långsiktiga boendelösningar, som till exempel försökslägenheter, träningslägenheter och bostäder med sociala kontrakt. Även Boverkets statistik visar att denna typ av boendelösningar har ökat och att socialtjänsten blivit en allt större hyresvärd för personer som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Nästan hälften av de personer som ingår i kartläggningen finns i dessa mer långsiktiga boendelösningar. Här finns många barnfamiljer, vilket innebär att hemlöshet och osäkert boende är en realitet för en stor grupp av barn i Sverige. Hemlöshet är ett sammansatt problem där många faktorer spelar in. Förankring på arbetsmarknaden har en central betydelse. Av kartläggningarna framgår att ytterst få av personerna har lönearbete. Ekonomiskt bistånd är en vanlig inkomstkälla. Det rör sig alltså i stor utsträckning om personer som står utanför arbetsmarknaden. Eftersom många hyresvärdar inte godkänner ekonomiskt bistånd som inkomst utestängs personerna också från den ordinarie bostadsmarknaden. Hemlöshet är både en socialpolitisk 5 Fyra situationer definierar de personer över 18 år som betraktas som hemlösa: 1. Klienten är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare. 2. Klienten är intagen eller inskriven på antingen kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst, landsting, privat vårdgivare, HVB-hem eller SiS-institution och där personer enligt planeringen ska skrivas ut inom tre månader efter mätperioden men som inte har någon egen bostad ordnad inför utskrivningen eller utflyttningen. Hit räknas även de klienter som skulle ha skrivits ut/flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. 3. Klienten bor i en av kommunen ordnad boendelösning (t.ex. försökslägenhet/träningslägenhet/socialt kontrakt/kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. 4. Klienten bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader efter mätperioden) inneboende- eller andrahandskontrakt hos privatperson. Den uppgiftslämnande verksamheten har haft kontakt med personen av detta skäl och känner till att denna hemlöshetssituation gäller under mätperioden. Socialstyrelsen har även en femte hemlöshetskategori, barn 18 år eller yngre som av olika skäl lever under hemlösa förhållanden utanför familjen. Detta gäller inte barn och ungdomar (18 år eller yngre) som är placerade utanför hemmet av socialtjänsten enligt socialtjänstlagen eller enligt lag om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). s kartläggning omfattar inte denna hemlöshetskategori.

BOTKYRKA KOMMUN 10[30] Stöd och utvecklingsenheten 2012-01-16 och en bostadspolitisk angelägenhet. Både individuellt anpassat stöd i boendet och strukturella förändringar behövs för att hemlöshet ska kunna motverkas. Kommunens egen kartläggning överensstämmer i utformning med Socialstyrelsens och utgår från Socialstyrelsens fyra definitioner av hemlöshet i åldrarna 18 år och uppåt. Resultaten av de båda kartläggningarna överensstämmer också i stort. Hemlösheten är störst i storstadsregionerna och i dessa regioner synligast i kommuner och kommundelar där befolkningen har problem med försörjning och arbete. Samverkan till nytta för både brukare och verksamhet EU:s IT-strategi i2010 står för gemensamt informationsområde, innovation och investeringar samt samhällelig inkludering. Allt från infrastrukturfrågor och bredband till forskning och hälsa behandlas. Kommissionen betonar IT:s sociala dimension för bättre samhällelig inkludering av medborgare i allmänhet och minoritetsgrupper i synnerhet 6. Målet för Nationell ehälsa (SOU 2010:62) är en strategi med syfte att skapa konkret nytta för invånarna, medarbetarna och beslutsfattarna genom säker information inom vård och omsorg. Strategin är framtagen av Socialdepartementet och leds av SKL i samarbete med Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Vårdföretagarna och Famna. Strategin markerar tydligt att arbetet med IT-strategi inte har ett egenvärde. Det är en naturlig del av utvecklingen av kvalitet, service och effektivisering i hela vårdoch omsorgssektorn. Nya tjänster ställer nya krav på informationssäkerhet Arbetet med digital lagring är viktig att hantera. Nästan all information idag skapas digitalt och bör därför, för att uppnå full tillgänglighet och spårbarhet, också bevaras digitalt. Frågan om digitala handlingars beständighet över tid är komplicerad och kostnaderna kan vara svåra att överblicka. Den så kallade molntekniken utvecklas snabbt. Tekniken går ut på att flytta driften av it till centrala, globala it-center som drivs och övervakas dygnet runt och som därmed kan ge avsevärda ekonomiska och tekniska fördelar. Datainspektionen har gjort en första analys av vilka krav som ställs på myndigheter som använder sig av molntjänster vad gäller personuppgiftslagen 7. De verksamheter, varav två kommuner, som ingick i analysen har mycket kvar att arbeta med för att möta Datainspektionens krav på hur enskildas integritet ska skyddas. Digitala signaturer och e-legitimationer Med användandet av e-tjänster växer behovet av möjligheter att verifiera identitet och digitala underskrifter. I rapporten om införandet av e-tjänster har SKL gjort en sammanställning över några krav på underskrift för vissa handlingar inom 6 På gång inom EU nr 1 feb 2008, SKL 7 http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/molntjanster/

BOTKYRKA KOMMUN 11[30] Stöd och utvecklingsenheten 2012-01-16 kommuner och landsting. Även om det slutliga ansvaret ligger hos respektive kommun vägleder dessa hur kommunen kan använda sig av e-tjänster. Botkyrka kommun ser under 2011-2012 över en generell säker inloggningslösning för hela kommunen. Måluppfyllelse Kommunfullmäktige beslutade om nya målområden och mål för flerårsplaneperioden och socialnämnden beslutade om nya nämndmål i ettårsplanen för 2012. Nedan redovisar förvaltningen de viktigaste utmaningarna som vi har när det gäller att uppfylla målsättningarna för respektive målområde. Målområde - Medborgarnas Botkyrka Under planeringsperioden kommer förvaltningen att utgå från några grundläggande principer: - Män och kvinnors lika rätt att vid att vid behov få stöd till att kunna försörja sig själva - Flickors och pojkars lika rätt att vid behov få stöd att klara skolan med godkända resultat och att ha goda uppväxtvillkor - Mäns och kvinnors, flickors och pojkars lika rätt till att ha ett tryggt boende när de är aktuella inom socialtjänsten. - Mäns och kvinnors, flickors och pojkars lika rätt att erbjudas insatser från socialtjänsten som är kunskapsbaserade och som hjälper. - Mäns och kvinnors, flickors och pojkars lika rätt att få ett bra och likvärdigt bemötande när de är aktuella i socialtjänsten Socialtjänstens arbete har som utgångspunkt att stödja människan utifrån hans eller hennes behov utan att ta ifrån honom eller henne det egna ansvaret att förändra sin situation. Det är ett svårt arbete som kräver kunskapsbaserade metoder och kompetent personal. Under de övriga målområdena beskriver vi mer konkret hur vi tänker uppfylla målsättningarna och arbeta efter våra principer och på så sätt närma oss de långsiktiga målen som de är beskrivna i Botkyrkas utmaningar ur ett 30-års perspektiv samt beskriva de utmaningar vi står inför. Jämställdhetsarbete och genomförande av interkulturell strategi För några år sedan startade förvaltningen arbetet med att genomföra kommunens jämställdhetsstrategi genom strukturerat arbete för att jämställa beslut och insatser. Vi ser att det är angeläget att förvaltningen kan garantera att kvinnor och män får likvärdigt bemötande och att beslut om insatser hanteras på likvärdigt, rättssäkert sätt.

BOTKYRKA KOMMUN 12[30] Stöd och utvecklingsenheten 2012-01-16 Utredningssektionen inom socialpsykiatriska enheten har genomfört inventeringar av hur bl. a. beslut om insatser ser ut i förhållande till behov hos kvinnor respektive män. Inventeringen har inneburit att arbetssätt har förändras samtidigt som kunskapsnivån har utvecklats när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män i det sociala arbetet. Arbetet inom vuxenenheten pågår liksom det interna arbetet inom stöd- och utvecklingsenheten. Stöd- och utvecklingsenheten har, utöver detta, ett ansvar för att stödja samtliga enheters arbete med att genomföra jämställdhetsstrategin. Förvaltningens genomförande av kommunens interkulturella strategi är ett utvecklingsområde inom planeringsperioden. Förvaltningen har sedan år 2011 ansvar för att samordna genomförandet av kommunens policy för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget samverkar i hög grad med såväl kommunens jämställdhetsstrategi som den interkulturella strategin. Utöver detta uppdrag har vi några områden som vi särskilt lyfter fram som våra utvecklingsområden; - På övergripande nivå behöver vi sätta ord på vad ett interkulturellt förhållningssätt innebär i socialt arbete. Vi behöver både uppmärksamma och utveckla kompetensen hos medarbetarna för att hålla ett interkulturellt förhållningssätt med ett gott bemötande och en arbetsplatskultur som stödjer strategins inriktning. - Den årliga brukarundersökningen mäter bemötande och nöjdhet hos män och kvinnor och unga flickor och pojkar som besöker verksamheterna. Vi ska utveckla undersökningen för att säkerställa så att vi i resultaten uppmärksammar riskgrupper för diskriminering som underlag för förbättringar av verksamheten. - s samverkan med ideella organisationer bör kunna fördjupas med stöd av den interkulturella strategin. Vi skulle som exempel kunna identifiera hur föreningsstödet skulle kunna användas i syfte att skapa mötesplatser över etniska och religiösa gränser. Detta i sig skulle kunna bidra till att minska den sociala distansen mellan grupper och förebygga diskriminering. Barnets perspektiv är fokus i det sociala arbetet Inom samtliga enheter i socialförvaltningen finns behov av kompetensutveckling för att synliggöra och verka så att barnets perspektiv perspektivet står i fokus för det sociala arbetet. En mängd olika insatser finns i förvaltningens verksamheter som stärker och synliggör barnperspektivet. I takt med att kunskapen om levnadsförhållanden för barn som växter upp under ekonomiskt pressade förhållanden och vilka effekter det kan ha både i kort- och långsiktigt perspektiv, desto mer måste socialtjänstens kunskaper och arbetsformer förbättras för att barn ska kunna slippa bli vräkta, kunna upprätthålla sina studier, delta i olika fritidsaktiviteter, bli respekterade och lyssnade på. Samverkan med föreningar och civilsamhället Kommunen och föreningslivet har sedan flera år arbetat aktivt med en gemensam plattform för social ekonomi. Socialnämndens uppdrag att skapa incitament för ansökningar och fördela bidrag till föreningar inom och utanför kommunen som har en social inriktning behöver förtydligas för att ha ett bättre flöde och sam-

BOTKYRKA KOMMUN 13[30] Stöd och utvecklingsenheten 2012-01-16 manhang. Vi ser samarbetet som mycket värdefullt och viktigt. Sett ur ett samverkansperspektiv bör föreningars arbete komplettera förvaltningens ordinarie arbete. Samtidigt bidrar frivilligarbete till att stärka social gemenskap, aktivitet och delaktighet i samhället vilket är positivt sett ur ett folkhälsoperspektiv. Målområde - Framtidens jobb Män och kvinnors lika rätt att vid behov att få stöd och rehabiliteringsinsatser för att kunna försörja sig själva Genom socialtjänsten kan personer som saknar försörjning få ekonomiskt bistånd om behovet inte kan lösas på annat sätt. Målet för socialtjänsten är med några undantag att ge stöd till personer att kunna försörja sig på egen hand. Det sker ofta i samverkan med andra förvaltningar och myndigheter. Det kan t.ex. ske genom att i samverkan med arbetsmarknads och vuxenförvaltningen eller arbetsförmedlingen m.fl. ge stöd till biståndstagare att lära sig svenska, få praktikplats eller arbetspröva. Vi vet att barn som växer upp i familjer som är långvarigt biståndsberoende ofta får sämre hälsa, sämre skolresultat, sämre utbildning och som vuxna en sämre anknytning till arbetsmarknaden. Risken är större för dessa barn att som vuxna bli fortsatt beroende av ekonomiskt bistånd. Vi vill därför under planeringsperioden särskilt fokusera på mäns och kvinnors rätt att få stöd till att få försörja sig själva så att barnen slipper växa upp under långvarigt fattiga förhållanden. Det vill vi göra dels genom att stödja föräldrarna men också genom att ha särskilt fokus på barnens skolresultat genom metoden som har utvecklats inom skolfam 8. Vi vill pröva att använda metoden för de barn som lever i familjer som under lång tid är beroende av ekonomiskt bistånd. Målområde Välfärd med kvalitet åt alla Flickors och pojkars lika rätt att vid behov att få stöd för att klara skolan med godkända resultat och att ha goda uppväxtvillkor Främjande föräldrastöd inom kraftsamling Regeringen har tagit fram en nationell strategi för utvecklat, främjande föräldrastöd (SOU 2008:131) i syfte att inspirera kommuner. Genom att stärka föräldrar i deras föräldraroll främjas flickors och pojkar hälsa och positiva utveckling. Förskolan och skolan är naturliga mötesplatser för många föräldrar och dessa arenor kan stärka samverkan föräldrar och förskola/skola. 8 SkolFam är en metod som används på familjehemsplacerade barn för att stödja dem så att de klarar skolan bättre. Metoden ger signifikant högre kognitiv prestationsförmåga och höjd läshastighet. Förbättrade medelvärden i alla pedagogiska tester. Metoden bygger samverkan mellan skola och socialtjänst.

BOTKYRKA KOMMUN 14[30] Stöd och utvecklingsenheten 2012-01-16 Botkyrka kommun har under flera år erbjudit främjande föräldrastöd till föräldrar med barn 0-17 år främst via socialförvaltningen. Vår erfarenhet är att vi behöver utveckla formerna för föräldrastödet utifrån föräldrars egna behov och att öka tillgängligheten - så att fler föräldrar tar del av kommunens föräldrastöd under sina barns uppväxt. Det handlar bland annat om att erbjuda fler tillfällen för föräldrar att mötas kring föräldrarollen och sina barns utveckling. Det kan också vara att utbilda fler personal inom socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen i föräldrastödsprogram. I juni 2011 beslutade förvaltningscheferna på de båda förvaltningarna om en förstärkt samverkan kring kommunens främjande föräldrastöd. Under 2012 handlar det om att gemensamt planera, erbjuda och att genomföra föräldrastödsprogram på förskolor och skolor och att skapa en struktur för samordning och styrning av föräldrastödets olika delar. En idé är att förvaltningarna ska kunna erbjuda ett föräldrastödsprogram på utbildningsförvaltningens nya mottagningsenhet för nyanlända flickor och pojkar som planeras starta under 2012. Ambitionen på sikt är att på sikt kunna erbjuda alla föräldrar någon form av föräldrastöd under barnets uppväxt från kunskapsbaserade föräldrastödsprogram till temabaserade föräldramöten och andra former av mötesplatser. Under planeringsperioden fortsätter socialförvaltningens och utbildningsförvaltningens också samverkan kring barn och unga med olika former av riskbeteenden inom ramen för Kraftsamling. Särskilt kommer samverkan som rör förtydliganden om ansvarsfördelning när det gäller att säkra så att barn och unga som är placerade får en god utbildning under placeringstiden. En samstämmig forskning visar att barn som är placerade i familjehem, presterar sämre i skolan jämfört med andra barn. Detta trots att de är lika begåvade som andra. Mot denna bakgrund är det mycket viktigt att barn som är placerade har sin utbildningssituation ordnad. SkolFammodellen Förvaltningen vill under 2013 genomföra en förstudie för att ta fram förutsättningar för hur vi tillsammans med utbildningsförvaltningen med arbetsmodellen SkolFam som utgångspunkt kan utveckla ett systematiskt stöd och utbildning till flickor och pojkar som växter upp under ekonomiskt knappa förhållanden. Förstudien ska ge svar på hur vi ska tillämpa arbetsmodellen d.v.s. för vilka barn och unga som arbetsmodellen kan komma till bäst nytta. Sannolikt finns här ett utvecklingsarbete som behöver pågå över flera år. Utvecklingsarbetet med förstudien ska genomföras i samverkan mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Både svenska och internationella studier som hittills genomförts inom området har haft fokus på barn och unga som är placerade. Vår bedömning är att arbetsmodellen SkolFam även kan användas i utbildningssammanhang när det gäller barn som har andra svårigheter. Vi tänker framför allt på barn som växter upp i familjer med långvariga ekonomiska problem och vad det innebär för barnens möjligheter att tillgodogöra sig utbildning och på sikt förverkliga sina livschanser. Även när det gäller denna grupp barn vet vi att risken för att avsluta skolan i förtid, med allt vad det innebär för framtida hälsa och försörjning, är mycket stor.

BOTKYRKA KOMMUN 15[30] Stöd och utvecklingsenheten 2012-01-16 Riskfaktorer kan kompenseras av en rad skyddande faktorer. Forskningsstudier visar att skola och utbildning är en viktig väg ut ur utsatthet Skolprestationen är också, till skillnad från många andra omständigheter, en faktor som går att påverka. Uppsökande arbete bland ungdomar har ansvar för att utföra fältverksamhet bland ungdomar i kommunen. Förutom att befinna sig i utemiljöer där ungdomar vistas, omfattar fältarbetet idag också att ha kunskap om hur ungdomars miljö och vardag ser ut i skolan och på fritidsgården samt hur ungdomars kontakter ser ut på nätet. Områdessekreterarna ska ha god kunskap om hur ungdomssituationen ser ut i kommunen och ha kunskap om vilka miljöer som unga vistas i. Fältarbetet är i sin grundutformning både främjande och förebyggande. Kunskapen som fältarbetet bidrar till ska ge underlag för enhetens, förvaltningens och kommunens uppdrag när det gäller att förebygga ohälsa hos ungdomar. Områdessekreterarnas kunskap om vilka situationer och miljöer som ungdomar har idag i Botkyrka utgör viktigt komplement till skolans och fritidens kunskap. Genom sin närvaro ska de skapa trygghet och påminna om vuxenvärldens normer och värderingar, skapa kontakt med unga som riskerar eller har hamnat i miljöer där kriminalitet, droger och skolk förekommer. Arbetet ska vidare kunna bidra till utveckling av metoder och samverkan som rör ungdomar. Samverkan kring fältarbetet med kultur- och fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen har på senare tid visat att det finns behov av ytterligare områdessekreterartjänster för att fullt ut kunna genomföra ett fullgott fältarbete i kommunen. Mäns och kvinnors, flickors och pojkars lika rätt till att ha ett tryggt boende när de är aktuella inom socialtjänsten Boendefrågorna blir alltmer svårlösta inom ramen för befintliga system och ramar. Andelen personer i storstadsregionen som blir bostadslösa i anslutning till sociala påfrestningar, tenderar att öka. Enligt kommunens egen kartläggning och enligt Socialstyrelsens definition var 494 enskilda personer hemlösa den 1 maj 2011. Detta betyder att av dem var som var aktuella inom socialförvaltningen vid den tidpunkten så en av fyra klienter 18 år eller äldre hemlös. Av de hemlösa klienterna som hade barn (under 18 år) så levde 75 procent helt eller delvis ihop med sina barn. Resultaten visar utöver detta att 296 barn direkt berörs av sin/sina föräldrars hemlöshetssituation, dvs. dessa barn bor helt eller delvis ihop med en hemlös förälder. Siffrorna bekräftas i Socialstyrelsens kartläggning och visar att Botkyrka kommun toppar kommuner som har högst andel hemlösa personer i Stockholms län

BOTKYRKA KOMMUN 16[30] Stöd och utvecklingsenheten 2012-01-16 I ettårsplanen 2011 gav kommunfullmäktige socialnämnden i uppdrag att utifrån ett effektiviseringsperspektiv, ta fram ett underlag för hur boendefrågan kan lösas för grupper som idag står utanför bostadsmarknaden. Förvaltningen redovisade uppdraget i samband med nämndens remissvar på flerårsplan 2012-2015. I socialförvaltningens framåtsikt 2012-2015 redogörs för att socialförvaltningen behöver en hållbar strategi och handlingsplan för hur frågor som rör boende och hemlöshet sammantaget ska kunna lösas. Det strategiska arbetet ska visa på en sammanhållen linje för socialförvaltningens arbete med olika former av boendelösningar. I maj 2011 fattade socialnämnden beslut om en boendestrategi med verksamhetsövergripande mål. Strategin innehåller principer och värdegrunder som arbetet ska vila på. En viktig utgångspunkt för strategin är kunskapen om Bostad först att en egen bostad är den primära insatsen och att se rätten till bostad som en strategisk princip har ett huvudansvar för att samla de aktörer och samverkansparter som behövs för att hålla en linje i genomförandearbetet med hemlöshet och boendefrågor i enlighet med boendestrategin. kommer att i samverkan med andra arbeta vidare med: - resultaten från hemlöshetskarläggningen 2011. De är en viktig utgångspunkt i det fortsatta arbetet med hur boendefrågan kan lösas för grupper som i dag står utanför bostadsmarknaden. En mer fördjupad analys av kartläggningen ska genomföras under början av 2012 för att ge oss bättre underlag för behovsbedömningar; innehåll och omfattning av olika boendeformer. - förvaltningens medverkan i bostads och lokalförsörjningsprocessen. Förvaltningen har en pågående dialog med kommunledningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen om strategiska frågor, framförallt den långsiktiga bostadsplaneringen och lokalförsörjningen. - att i det mer kortsiktiga perspektivet etablera och upprätthålla samarbete med fastighetsägare och hyresvärdar om olika boendeformer. Här ingår också att inventera möjligheten att bygga om befintliga lokaler till olika former av boende. - att öka människors inträde till ordinarie bostadsmarknad. Utmaningen är att öka genomströmningen från våra egna boenden till bostäder i den ordinarie bostadsmarknaden och att arbeta vräkningsförebyggande. För det arbetet har vi identifierat några förbättringsområden som påbörjas våren 2012. Våren 2012 inrättar vi en tjänst som kommer att arbeta vräkningsförebyggande riktat mot barnfamiljer med hyresskulder. Tjänsten är knuten till budget- och skuldrådgivningen inom enheten för ekonomiskt bistånd. Arbetet kommer att ske i samverkan med Botkyrkabyggen och andra värdar och medborgarkontoren. Fler personer med psykisk funktionsnedsättning kommer att kunna få landstingsvård i öppenvård p.g.a. bättre mediciner och behandlingsmetoder. Det ökar behovet av stöd i boendet eftersom de inte längre behöver slutenvård i samma omfattning utan i stället kan bo hemma. Förvaltningen kommer att möta det behovet genom att erbjuda boendestöd i det egna hemmet. Det förutsätter att personer med psykisk funktionsnedsättning har en egen bostad eller kan erbjudas en lägenhet, inom den reguljära bostadsmarknaden.