Rättsmedicinalverket Rättsmedicin Rättspykiatri Rättskemi Rättsgenetik
Innehåll 5 Generaldirektören har ordet Rättsmedicinalverket 8 Resultatredovisning 8 Verksamhetsstyrning 9 Rättspsykiatri 18 Rättsmedicin 26 Rättskemi 30 Rättsgenetik 34 Övriga mål och återrapporteringskrav 41 Organisationsstyrning 50 Kostnader för och intäkter från myndighetens verksamhet per verksamhetsgren 54 Sammanställning över väsentliga uppgifter 55 Finansiell redovisning Läsanvisning: en följer kraven i förordningen om årsredovisning och strukturen i det regleringsbrev som gällt för Rättsmedicinalverket (RMV) år. RMV s verksamhet under politikområdet Rättsväsendet delas in i följande verksamhetsområde och verksamhetsgrenar. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Rättsväsendet Utredning och lagföring Rättspsykiatri Rättsmedicin Rättskemi Rättsgenetik 3
Rättsmedicinalverket 4
Generaldirektören har ordet en utgår från de krav på återrapportering som regeringen lagt fast i regleringsbrevet för Rättsmedicinalverket. Den är uppdelad efter de fyra verksamhetsgrenar rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik som Rättsmedicinalverket verkar inom. Den 1 mars fick Rätts medicinalverket en ny ledning. Året har på olika sätt präglats av detta faktum. En verksgemensam resursgenomgång har genomförts. Ett antal utvecklingsinsatser har satts igång inom olika verksamhetsgrenar. I årsredovisningen kommer verksamheten att beskrivas mer i detalj. Jag nöjer mig därför här med att särskilt lyfta fram några av de strategiska och därmed också långsiktiga frågeställningar som satts i fokus under år och som kommer att påverka verksamheten även kommande år. Utvecklingsoch förändringsarbete kräver både långsiktighet och uthållighet. Medarbetarna är med all sin kunskap, erfarenhet och sitt engagemang den absolut viktigaste resursen en myndighet har. Många är de kompetenser som skall smälta samman till den helhet som vi behöver för att klara av det breda samhällsuppdrag som vi har, att förse rättsväsendet med de utredningar som behövs för att medborgarna i Sverige ska kunna lita på att rättsväsendet beivrar brott och att förövare döms på sakliga grunder. Rättsmedicinalverket Medborgarperspektivet är centralt i vår verksamhet. Vi möter människor i svåra och ofta traumatiska situationer. Livets alla skeden är en naturlig del av vår vardag i Rättsmedicinalverket. Det ställer stora krav på medarbetarna i bemötandet av dessa personer samt i bemötandet av varandra. Vår värdegrund och bemötandefrågorna behöver därför ständigt hållas levande. När det gäller läkarförsörjningen inom rättsmedicinen och rättspsykiatrin så har verket under flera år varit kraftigt underbemannat vilket har visat sig bl a i en mycket hög arbetsbelastning. Det har givits för litet utrymme för kompetensutveckling. Det har också varit svårt att på ett önskvärt sätt och i önskvärd takt anställa ST-läkare för att genom nyrekrytering säkra den långsiktiga bemanningen och därmed kompetensen. Handläggningstiderna för t ex obduktioner har under senare år ökat. Inom rättspsykiatrin har det under lång tid inte kunnat anställas ST-läkare över huvud taget vilket är bekymmersamt ur ett kapacitets- och kontinuitetsperspektiv. Nyrekryteringen av läkare har därför fortsatt varit prioriterad och kommer så att vara ett antal år framöver. Idag är andelen externkontrakterade läkare inom rättspsykiatrin för stor för att vara optimal i kvalitets-, utvecklings- och forsk 5
Rättsmedicinalverket ningshänseende. Vi kan nu med tillfredsställelse konstatera att intresset för rättsmedicin och rättspsykiatri bland nyutexaminerade läkare har ökat kraftigt under senare tid och på längre sikt finns därför goda möjligheter att förbättra bemanningssituationen. Inte minst har exponeringen av de rättsmedicinska och rättspsykiatriska verksamheterna i TV-serier och i bl a av massmedia uppmärksammade rättsfall bidragit till detta. Detta intresse måste hanteras väl och det kommer att kräva ett fortsatt idogt arbete med rekrytering och utbildning samt att resurser tillförs för detta. God verksamhet kräver utöver goda medarbetare och deras insatser och samarbete också gott ledarskap och samverkan mellan goda ledare. Under året har ett chefsutvecklingsprogram arbetats fram som kommer att genomföras under 2008. Likaså har ett arbete påbörjats vad gäller den framtida inriktningen på chefsförsörjningen i verket. Den frågan kommer att integreras i en noggrann kartläggning av kompetensförsörjningen inom verket. Under har ett antal nya chefer förordnats i verket och bland avdelningscheferna är fördelningen nu hälften män och därmed hälften kvinnor! Verkets uppdrag kräver ett medvetet arbete för enhetlighet och hög kvalitet och att vi bedriver vår verksamhet så effektivt som möjligt. Verksamheten är i mycket hög grad efterfrågestyrd och våra möjligheter att anpassa ambitionsnivåerna i verksamheten är begränsade. När obduktioner, rättsintygsundersökningar, rättspsykiatriska undersökningar eller genetiska och kemiska analyser beställs av rättsväsendet så är det vår skyldighet att genomföra dessa och i många fall inom i lag eller i avtal stipulerad tid. Efterfrågan på rättsmedicinska och rättspsykiatriska undersökningar låg under på samma nivå som tidigare medan beställningen av t ex rättsintyg, rättskemiska droganalyser och DNA-analyser vid släktskapsutredningar fortsatt att öka kraftigt i antal. Den kraftiga underbemanning som råder inom läkarkåren i verket ställer mycket stora krav på arbetet med att hitta effektiva arbetssätt samtidigt som god kvalitet upprätthålls. Detta arbete har intensifierats under året. Kvalitetsrådet inom rättsmedicinen, rättskemin och rättsgenetiken har fått ett tydligare mandat och en sammansättning som utöver kvalitetsarbetet möjliggör ett mer aktivt teknik- och metodutvecklingsarbete. Ett ökat samarbete mellan avdelningarna inom rättsmedicinen respektive inom rättspsykiatrin har också börjat finna vidare former till gagn för det fortsatta kvalitetsarbetet. Kvalitetsrådet inom rättspsykiatrin har lagts ner och frågorna styrs och följs numera upp direkt av avdelningscheferna. Som ett komplement till detta har det centralt i verket inrättats en funktion med ansvar för verksamhetsutvecklingsfrågor inom rättspsykiatrin och i det arbetet är kvalitetsfrågorna av central betydelse. Ett projekt har också igångsatts under för att se över och utveckla den s k 7-verksamheten inom rättspsykiatrin. Ledstjärnan i det samlade kvalitetsarbetet har varit att de olika avdelningarna i vår decentraliserade organisation skall samarbeta betydligt mer än vad som skett hittills allt i syfte att göra mer lika och att lära av varandra och därigenom skapa ett utvecklat lärande. Vi har också påbörjat ett nytt avdelningsövergripande arbetssätt för ekonomi- och personalfrågor i syfte att dra verksgemensam nytta av den samlade kompetensen samt att 6
kunna utveckla den på ett långsiktigt sätt. Vidare har den juridiska kompetensen i verket förstärkts under året som ett led i kvalitetsarbetet. En annan viktig del av vårt arbete är forskning och utveckling som görs av våra medarbetare, oftast i samverkan med universiteten på de sex orter där våra avdelningar finns. Hit hör också utvecklingen och upprätthållandet av de internationella kontakter och samarbeten som vi är involverade i. Forsknings- och utvecklingsarbetet har också ett syfte att stärka det vetenskapliga synsättet i verksamheten. Den akademiska förankringen inom våra verksamheter är av stor betydelse när det gäller att förädla, förnya, utveckla och dela med sig av den kunskap, den teknik och de metoder vi använder. Under året har vid Sahlgrenska Akademien vid Göteborgs universitet den första professuren i rättspsykiatri på flera år tillsatts i samarbete med Rättsmedicinalverket och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Under har en revidering av verkets forskningspolicy startat i syfte att klargöra ambitionen och ramen för vårt agerande inom detta område. I Rättsmedicinalverkets omvärld finns ett antal myndigheter och andra aktörer som är viktiga beställare, samarbetspartners och inspirationskällor för utvecklingen av vår verksamhet. Jag ser det som mycket viktigt att medarbetarna på alla nivåer i verket tar vara på de möjligheter till kunskapsutbyte och nätverk som det vardagliga arbetet ger. Det finns många viktiga frågor utöver de sakfrågor var och en ansvarar för där samarbetsytorna är uppenbara och där alla har ett uppdrag att ta till vara dessa. Ett exempel är samarbetet inom RIF (Rättsväsendets informationsförsörjning) som leds av Rikspolisstyrelsen. Ett annat exempel är arbetsmiljöfrågorna. Hösten tog verket t ex initiativet till ett gemensamt seminarium med flera statliga och kommunala myndigheter med temat hur vi skyddar vår personal mot olika infektionssmittor som de möter i sitt arbete. Arbetsmiljöfrågorna kommer att även fortsättningsvis vara viktiga i vår verksamhet, bl a med hänsyn till att medarbetarna befinner sig i en miljö där risken för fysiska skador, hot och pressade arbetssituationer ständigt måste uppmärksammas. Rättsmedicinalverket Erna Zelmin Generaldirektör 7
Rättsmedicinalverket Resultatredovisning Verksamhetsstyrning Mål för politikområde Rättsväsendet Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Mål för verksamhetsområde Utredning och lagföring Brottsuppklaringen skall öka och verksamheten skall bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. 8
Rättspsykiatri Mål för verksamhetsgrenen Rättspsykiatri Kvaliteten i den rättspsykiatriska verksamheten skall förbättras ytterligare och effektiviteten skall öka så att verkets utlåtanden kan utgöra ett så gott underlag för domstolens val av påföljd som möjligt. Rättsmedicinalverket Återrapportering En sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats och dess resultat. Ärendeutveckling Tabell 1. Expedierade ärenden per år Typ av undersökning 2005 2006 Rättspsykiatrisk undersökning (RPU) 563 562 532 varav häktade 428 434 400 7-intyg 1 767 *) 1 731 1 672 Riskbedömningar i anslutning till lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid 27 Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem PsykBase *) antalet reviderat sedan föregående årsredovisning Verksamhetsutveckling Den rättspsykiatriska utredningsverksamheten bedrivs dels vid Rätts medicinalverkets båda avdelningar i Stockholm och Göteborg, dels vid landstingsdrivna rättspsykiatriska enheter i Umeå och Malmö enligt särskilda entreprenörsavtal. Kommentarer och analyser tar i det följande företrädesvis utgångspunkten i verksamheten vid Rättsmedicinalverkets utredningsenheter om inte annat särskilt anges. En viss minskning av ärendemängden skedde under både vad avser s k 7-intyg enligt lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål m m och rättspsykiatriska undersökningar enligt lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning. Rättsmedicinalverket har under budgetåret utfört 27 riskbedömningar enligt Örebro tingsrätts begäran i ärenden enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid. Rättsmedicinalverket har inte anledning att anta att minskningen i den totala ärendeinströmningen rör sig om annat än normala fluktuationer i ärendebelastningen. Fluktuationen framstår som marginell mot bakgrund av det totala antalet brottmål som handläggs årligen i svenska domstolar. 9
Rättsmedicinalverket Inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten finns en god medvetenhet om vikten av optimerade utredningstider. Utredningstider över 28 dagar förekommer i begränsad omfattning och betingas då av utredningsskäl, dvs av ärendets komplexitet. Verksamheten har en begränsad möjlighet att bidra till kortare handläggningstider i ett rättskedjeperspektiv eftersom domstolarna tillämpar en ordning för kallelse till huvudförhandling som i praktiken begränsar möjligheterna att dra nytta av en förkortad rättspsykiatrisk utredningstid. Statliga offentliga utredningar av betydelse för den undersökande rättspsykiatrin Alltjämt framstår frågan om införande av ny häkteslagstiftning enligt den s k häktesutredningens betänkande (SOU 2006:17) som angeläget. Detta har inte blivit mindre angeläget efter det att Socialstyrelsen under utfärdat nya föreskrifter om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning (SOSFS 2006:9). Brister och oklarheter beträffande regelsystemet som reglerar själva vistelsen för de intagna på undersökningsenheterna och då särskilt grunderna för tvångsmedelsanvändning vid dessa framstår som särskilt påtagliga och påverkar möjligheterna att bedriva en ur säkerhetssynpunkt helt igenom tillfredsställande verksamhet. Framtida lokalbehov för den rättspsykiatriska avdelningen i Stockholm Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Stockholm har under budgetåret fortsatt samverkan med Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) beträffande lösningen av de framtida lokalbehoven för rättspsykiatrisk vård respektive rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet. Rätts medicinalverket och SLSO har under förutsättning av regeringens godkännande ingått en principöverenskommelse i augusti om att Rättsmedicinalverket skall teckna hyresavtal med Locum AB under förutsättning av att hyresvillkoren i övrigt kan godtas. Den 28 november fastställde fullmäktige i Stockholms läns landsting budgeten för en framtida nybyggnation och gav samtidigt klartecken för projektets genomförande. Totalkostnaden beräknas till 762 miljoner kronor i 2010 års penningvärde. Antalet vård- respektive undersökningsplatser uppgår till 78 respektive 18. Driften av den tilltänkta verksamheten sker i samverkan med SLSO genom att SLSO mot kostnadsersättning står ansvarig för verksamhetens gemensamma funktioner, som t ex inpasseringskontroll och övervakning av byggnadens skalskydd och ytterområden. Byggnaden beräknas vara färdig för att tas i bruk under 2011. Läkarsituationen inom den utredande rättspsykiatrin Verksamhet inom den utredande rättspsykiatrin utgör en i många avseenden ytterst specifik och relativt särartad verksamhet till sitt syfte och innehåll i jämförelse verksamhet inom psykiatrisk och/eller rättspsykiatrisk vårdverk 10
samhet. Rekryteringsbasen av läkare till rättspsykiatrisk utredningsverksamhet består i första hand av specialistutbildade läkare inom allmän-, barn- eller ungdomspsykiatri. Genom kompletterande specialistutbildning under 1,5-2 år i Rättsmedicinalverkets regi erhåller dessa kategorier kompetens att självständigt avge utlåtande till domstol i rättspsykiatriska undersökningsärenden. Den kompletterande specialistutbildningen består huvudsakligen av att utföra ett visst antal rättspsykiatriska undersökningar under handledning, inhämta kunskaper om det straffrättsliga påföljdssystemet samt att i olika omfattning tjänstgöra inom rättspsykiatrisk vårdverksamhet. Rättsmedicinalverket Under budgetåret har två läkare påbörjat utbildning till rättspsykiatrisk specialist vid den rättspsykiatriska avdelningen i Göteborg. I båda dessa fall beräknas utbildningen vara slutförd under 2008. Vid den rättspsykiatriska avdelningen i Stockholm slutförde tre läkare och tre påbörjade specialistutbildning i rättspsykiatri. Produktionen av rättspsykiatriska undersökningar vid Rättsmedicinalverkets egna utredningsavdelningar sker f n med läkarinsatser av egenanställda rättspsykiatriker och externa läkare (psykiatriker) som kontrakteras i varje enskilt undersökningsfall. Andelen rättspsykiatriska undersökningar som genomfördes med hjälp av externkontrakterade läkare var större vid den rättspsykiatriska avdelningen i Stockholm (34 procent) än vid den i Göteborg (6 procent) under. Andelen rättspsykiatriska undersökningar som genomförs med hjälp av externkontrakterade läkare har dock successiv minskat under den senaste femårsperioden genom ett målmedvetet rekryteringsoch vidareutbildningsarbete. Alltjämt framstår andelen externkontrakterade läkare generellt sett för stor för att man i verksamheten skall vidmakthålla en god kontinuitet och säkerställa resurser för forsknings- och utvecklingsarbete. Rättsmedicinalverket bedömer att en optimal nivå för andelen externkontrakterade läkare bör befinna sig på ca 20 procent. Förutom att en generellt god kvalitetsnivå kan upprätthållas genom detta kan också en bättre flexibilitet och ett bättre resursutnyttjande åstadkommas i händelse av fluktuationer i ärendebelastningen än vad som nu är fallet. En ökning av andelen rättspsykiatriska utredningar som genomförs av anställda läkare i Rättsmedicinalverket bör därför generellt sett ökas mot denna bakgrund. Ett ökat intresse för rättspsykiatrisk utredningsverksamhet har helt klart kunnat noteras under senare år bland såväl läkare med specialistkompetens i psykiatri som läkare under specialistutbildning i psykiatri. För att Rättsmedicinalverket skall kunna knyta ytterligare läkarresurser till den egna verksamheten krävs dock ett ytterligare ekonomiskt resurstillskott. Resurser och resursanvändning i utredningsverksamheten Den utredningsmodell med utredningsteam som består läkare, psykolog, forensisk socialutredare och omvårdnadspersonal som tillämpas inom den svenska utredande rättspsykiatrin framstår som ändamålsenlig men också vid en internationell jämförelse som resurskrävande. Detta medför särskilda krav på att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Rättsmedicinalverket har därför riktat extra uppmärksamhet mot 11
Rättsmedicinalverket dessa frågor inom det rättspsykiatriska området bl a via den s k översynsgruppens arbete. Under har en ytterligare resursinventering genomförts för att skapa en bild av och en överblick beträffande resursanvändningen både vad gäller den verksinterna verksamheten och vad gäller de båda landstingsenheterna i Malmö och Umeå som genomför rättspsykiatriska undersökningar enligt avtal med Rättsmedicinalverket. Det är dock viktigt att notera att den högre kostnaden för den inomverksdrivna verksamheten som framkommer vid en kostnadsjämförelse i den verksamheten också inbegriper utvecklingsarbete, visst kvalitetsutvecklingsarbete, forskning och utveckling av administrativt stöd. För att även framöver kunna följa kostnaderna har Rättsmedicinalverket därför under fortsatt ett arbete för att tydliggöra och särskilja direkta kostnader för den löpande verksamheten och kostnader för utvecklingsarbete. Alltjämt kvarstår ett ytterligare behov av att fullfölja detta utvecklingsarbete som också på ett adekvat sätt bör ge en grund för framtida resursfördelning i inomverksverksamheten. Vidtagna kvalitetsutvecklings- och kvalitetssäkringsåtgärder samt, i förekommande fall, resultat av kvalitetskontroll. Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring inom det rättspsykiatriska området måste vara en ständigt pågående process i verksamheten. Kontinuitetsaspekterna på kvalitetsuppföljningen är således särskilt viktiga och centrala. Allvarlig psykisk störning (APS) är i sig ett begrepp som är i ständig influens av domstolarnas ställningstaganden vid påföljdsvalet i brottmålsärenden. Detsamma gäller praxis- och bedömningsutvecklingen i den direkt utredande verksamheten inom Rättsmedicinalverket samt av ställningstaganden i rättspsykiatriska ärenden inom Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet). Rättsmedicinalverket har under fortsatt ett utvecklingsarbete kring APS-begreppet genom en särskilt utsedd arbetsgrupps arbete med frågan. Ett övergripande syfte för gruppens arbete är att i ytterligare grad fortlöpande klargöra principerna och förutsättningarna för APS-begreppet i den utredande verksamheten. Under året har det beslutats att det förutvarande kvalitetsutvecklingsrådet inom den rättspsykiatriska verksamheten (RP-KUR) ska avvecklas. Istället knyts kvalitetsfrågorna till den ordinarie chefsmötesverksamheten inom rättspsykiatrin. Syftet med åtgärden är att på ett enklare och tydligare sätt integrera kvalitetsverksamheten till det löpande arbetet i utredningsverksamheten. Chefsgruppen har därigenom givits ett tydligare ansvar för kvalitetsfrågorna än vad det tidigare arbetssättet innebar. Inom riskbedömningsverksamheten i anslutning till tillämpningen av lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid har kvalitetsarbetet redan från start givits en tydlig betoning, dels inom ramen för den interna utbildningen som genomförs för berörd personal men också genom att uppföljningsseminarier i syfte att utveckla arbetet och utlåtanden som avges genomförs för utredargruppen. Det har varit särskilt angeläget att i dessa 12
sammanhang genomföra aktiviteterna delvis gemensamt för de båda rättspsykiatriska avdelningarna. Rättsmedicinalverket har haft fortlöpande kontakt i utvecklingsarbetet av riskbedömningsverksamheten med Örebro tingsrätt och övriga samverkansmyndigheter. Kontakterna planeras att fortgå framgent. Rättsmedicinalverket Sedan den 1 december har en tjänst som utvecklingssamordnare inrättats vid Rättmedicinalverkets ledningskansli med ansvar för verksamhetsutvecklingsfrågor inom rättspsykiatrin och för vilken kvalitetssäkringsfrågorna ingår som en självklar och viktig del. Tjänsten fyller också en viktig funktion för att etablera en större samverkan mellan de rättspsykiatriska avdelningarna i frågor som rör kapacitetsutnyttjande, administrativt utvecklingsarbete, verksamhetsuppföljning samt för att forma utredningsarbetet vid de rättspsykiatriska enheterna på ett likartat sätt. I enlighet med vad som sagts i årsredovisningen för 2006 fortsatte Rättsmedicinalverket det påbörjade arbetet med att kvalitetsförbättra verksamheten enligt lagen (1991:2041) om särskild personundersökning i brottmål m m (s k 7-verksamhet) under. Utifrån formulerade problembeskrivningar och förslagsställningar som gjorts tidigare inom ramen för den s k översynsgruppens arbete (2006) har ett projektarbete påbörjats för att ytterligare precisera och senare implementera förändringar i 7-verksamhetens organisation, administration och kvalitetssäkring. En särskild projektledare har förordnats vid verkets ledningskansli för att genomföra arbetet, som sker i nära samråd med berörda avdelningar, entreprenörer och representanter för 7-läkargruppen. Som en viktig utgångspunkt för arbetet ligger också de vunna erfarenheterna i samband med rättsintygsreformen inom den rättsmedicinska verksamheten. Antal och andel av det totala antalet ärenden samt utfall av de ärenden som granskats av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor. Tabell 2. Bedömning av rättspsykiatriska utlåtanden (RPU) i Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet; andel i procent). 2005 2006 (10 mån) Antal Andel Antal Andel Antal Andel Remitterade RPU 25 4,4 20 3,6 11 2,6 Varav annan bedömning av allvarlig psykisk störning 9 1,6 5 0,9 5 1,2 Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem PsykBase Anmärkning: Handläggningstiden i rådet är omkring två månader, varför bara tio månader av det senaste året kan redovisas vid årsskiftet. Uppgifterna uppdateras inför varje ny årsredovisning. 13
Rättsmedicinalverket Under de tio första månaderna av remitterade domstolarna totalt 11 rättspsykiatriska utlåtanden till Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet) för yttrande. Av de behandlade ärendena gjorde Rättsliga rådet i fem fall en annan bedömning än undersökningsläkaren beträffande förekomst av allvarlig psykisk störning. Andelen rättspsykiatriska undersökningsfall som varit föremål för prövning av Rättsliga rådet har ytterligare minskat under i jämförelse med 2006. Antalet ärenden som rådet gjort en annan bedömning av är oförändrat. Under bedömdes vid rättspsykiatrisk undersökning att 48 procent av de undersökta led av en allvarlig psykisk störning. Vid 46 procent av undersökningarna föreslogs rättspsykiatrisk vård som påföljd och vid 8 procent skyddstillsyn. Vid 7-undersökning under året förordade undersökningsläkaren i 35 procent av intygen att en rättspsykiatrisk undersökning borde genomföras och i 5 procent av intygen bedömdes att förutsättningar fanns för överlämnande till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning. I vilken utsträckning domstolarna följt de förslag till påföljd som lämnats av Rättsmedicinalverket i de rättspsykiatriska utlåtandena. Av inkomna domar (januari 2008) framgår att förslag i en rättspsykiatrisk undersökning om överlämnande till rättspsykiatrisk vård till 96 procent följdes av domstolarna. För sex av förslagen blev påföljden skyddstillsyn eller böter. Två personer dömdes till fängelse, varav en efter annan bedömning av Rättsliga rådet. Antal och andel av det totala antalet ärenden inom rättspsykiatrin där väntetiden i häkte överstigit sju dagar, utredningstider för häktade och ej häktade, genomsnittliga handläggningstider (medel- och medianvärde) per ärendetyp samt antal och andel av det totala antalet ärenden där anstånd begärts för häktade respektive ej häktade. Vilka åtgärder som vidtagits för att väntetiderna i häkte skall bibehållas på lagstadgad nivå. 14
Tabell 3. Väntetider, anstånd och utredningstider (andel i procent) 2005 2006 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Väntetid för häktade överstiger sju dagar 6 1 4 1 10 3 Rättsmedicinalverket Utredningstid för häktade överstiger 28 dagar 35 8 41 9 43 11 för ej häktade överstiger 42 dagar 14 10 18 14 21 16 Anstånd för häktade 34 8 39 9 40 10 för ej häktade 12 9 16 13 20 15 Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem PsykBase Tabell 4. Utredningstider i dagar, median och medelvärde 2005 2006 Median Medelvärde Median Medelvärde Median Medelvärde Häktade 28 28 28 28 28 28 Ej häktade 42 48 42 45 42 45 Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem PsykBase Under år var det tio personer som inte kunde tas in på utredningsenheten inom föreskrivna sju dagar. Skälen till detta var dels bristande transportkapacitet hos Kriminalvårdens transporttjänst, dels överbeläggning vid utredningsenheterna företrädesvis under december månad. Rättsmedicinalverket bevakar utvecklingen fortlöpande. Den operativa hanteringen av intagningen av undersökningsfall till undersökningsenheterna genomförs med en hög medvetenhet om de gällande tidskraven. Antal och andel av det totala antalet ärenden inom rättspsykiatrin där den undersökte personen var i åldern 15-20 år. Tabell 5. Antalet 15 20-åringar inom den utredande rättspsykiatrin RPU 7-intyg Antal Andel Antal Andel 2005 41 7 % 151 9 % 2006 55 10 % 164 10 % 49 9 % 163 10 % Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem PsykBase 15
Rättsmedicinalverket Andelen personer i åldersgruppen 15-20 år som årligen genomgår rättspsykiatrisk undersökning eller 7-undersökning varierar med enstaka procentenheter över eller under 10 procent. Variationen är slumpmässig eftersom antalet är litet i förhållande till antalet undersökningar. Åldersgruppens andel av totalbefolkningen är cirka sju procent, medan dess andel av lagförda personer är omkring 20 procent. I vilken utsträckning hot eller våld mot personal eller intagna på undersökningsenheterna förekommit. Tabell 6. Antal hot- och våldsincidenter på de rättspsykiatriska utredningsavdelningarna 2005 2006 Hot och våld mot personal Stockholm 12 27 Göteborg 36 25 Totalt 48 52 Hot och våld mot medintagna Stockholm 5 10 Göteborg 8 16 Totalt 13 26 Hot och våld totalt Stockholm 49 17 37 Göteborg 44 44 41 Totalt 93 61 78 Totalt rapporterades 78 incidenter om hot och våld vid Rättsmedicinalverkets utredningsenheter under. Mer undantagsvis har direkt fysiskt våld förekommit. Merparten av incidenterna (67 procent) riktades mot personal. Inga allvarliga personskador eller materiella skador har uppstått i samband med incidenterna. Det förhållandevis låga antalet incidenter beträffande hot och våld samt de begränsade skadeverkningarna av dessa kan tillskrivas de förebyggande effekter som personalens aktiva arbetssätt och den relativt goda personaltätheten på vårdavdelningarna ger. Fluktuationer i incidentrapporteringen mellan olika år förklaras närmast av varierande rapporteringsbenägenhet bland personalen. Personalen har en god vana och förmåga att hantera hot- och våld vilket kan bidra till en periodvis minskad rapporteringsbenägenhet. 16
Om rymningar eller fritagningar från undersökningsenheterna förekommit och i sådana fall i vilken omfattning. Rättsmedicinalverket Inget försök till rymning eller fritagning har förekommit vid utredningsavdelningarna under år. Under året har Socialstyrelsens föreskrifter beträffande säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård samt enheter för rättspsykiatrisk underökning (SOSFS 2006:9) implementerats i verksamheten vid Rättsmedicinalverkets undersökningsenheter. I samband med detta har revidering av befintligt skalskydd vid respektive avdelning påbörjats. I ett fall har häktesundersökning genomförts under på grund av en bedömd förhöjd risk för fritagning. Väsentliga skillnader mellan avdelningarna. Inga avgörande och bestående skillnader i utredningsavdelningarnas ärendehantering gentemot fastställda tids- och kvalitetskrav har kunnat konstateras under. Resultat för hela målområdet Rättsmedicinalverket bedömer att måluppfyllelsen i den rättspsykiatriska utredningsverksamheten under är mycket god. 17
Rättsmedicinalverket Rättsmedicin Mål för verksamhetsgrenen rättsmedicin Kvaliteten i den rättsmedicinska verksamheten skall förbättras ytterligare och effektiviteten skall öka för att verksamheten i ännu högre grad skall kunna bidra till att brottsuppklaringen och rättskedjans effektivitet ökar. Återrapportering En sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats och dess resultat. Ärendeutveckling Tabell 7. Utförda förrättningar per år 2005 Ärendetyp 2005 2006 Rättsmedicinsk obduktion 5 112 5 090 5 005 Utvidgad rättsmedicinsk obduktion 195 203 249 Rättsmedicinsk likbesiktning 30 19 23 Klinisk obduktion 108 85 83 Domstolsförhandling 175 184 178 Brottsplatsundersökning 62 67 61 Identifiering 236 297 239 Thailand (identifiering) 482 1 Rättsintyg RMV-personal varav: Rättsmedicinsk kroppsundersökning 2 010 1 751 1 793 Yttrande 1 410 1 657 1 419 Rättsintyg RMV-personal Totalt 3 420 3 408 3 212 Rättsintyg kontrakt varav: Rättsmedicinsk kroppsundersökning 0 693 918 Yttrande 0 1 631 2 371 Rättsintyg kontrakt Totalt 0 2 324 3 289 Rättsintyg totalt 3 420 5 732 6 501 Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem RättsBase Antalet rättsmedicinska undersökningar av avlidna har en längre tid legat konstant strax över 5 000 ärenden per år. Avdelningarna i Stockholm, Göteborg och Umeå har under året endast marginellt förändrat antalet undersökta fall medan avdelningen i Lund ökat antalet obduktionsärenden med ca 10 procent med motsvarade minskning av dessa fall på avdelningen 18
i Linköping och Uppsala. Antalet identifieringsundersökningar genom rättsodontologisk undersökning och DNA-undersökning har minskat något under året jämfört med år 2006 men är fortfarande klart högre än tidigare år. Förklaringen torde ligga i ett ökat antal svårt skadade trafikoffer och en markant ökning av självmord genom på/överkörning av tåg i vissa delar i landet. Rättsmedicinalverket Genomsnittliga handläggningstider (medel- och medianvärden) Tabell 8. Handläggningstider-median (kalenderdagar) för rättsmedicinska ärenden Ärendetyp 2005 2006 Rättsmedicinsk kroppsundersökning av levande 6 7 7 Rättsmedicinsk obduktion 47 48 51 Utvidgad rättsmed. obduktion 41 46 50 Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem RättsBase Tabell 9. Handläggningstider-medeltal (kalenderdagar) för rättsmedicinska ärenden Ärendetyp 2005 2006 Rättsmedicinsk kroppsundersökning 17 10 10 Rättsmedicinsk obduktion 56 57 62 Utvidgad rättsmed. obduktion 50 54 59 Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem RättsBase Tabell 10. Andel expedierade ärenden efter viss tid Andel expedierade ärenden Kroppsundersökning av levande Rättsmedicinsk obduktion Utvidgad rättsmed. obduktion Efter antal dagar Efter antal dagar Efter antal dagar 2005 2006 2005 2006 2005 2006 25 % 3 3 3 31 34 32 28 32 32 50 % 6 7 7 47 48 51 41 46 50 75 % 13 13 13 73 70 80 63 75 73 Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem RättsBase Att handläggningstiden för undersökning av avlidna i genomsnitt uppgår till drygt 1,5 månad förklaras av man efter själva obduktionsundersökningen nästan alltid utför kompletterande analyser, framförallt toxikologiska och histopatologiska undersökningar, vars resultat ingår i det slutliga 19
Rättsmedicinalverket utlåtandet. Den föreliggande stora bristen på specialistutbildade rättsläkare och pågående utbildning och handledning av ett mycket stort antal STläkare kan bidra till en viss förlängning av handläggningstiden. Verksamhetsutveckling Utifrån tidigare i verket beslutad bemanningsnorm och rekryteringsstrategi har ansträngningarna att förbättra bemanningen med rättsläkare fortsatt. En läkare har under året blivit färdig med sin specialistutbildning och ytterliggare fem läkare har anställts och är under utbildning. Samtidig avgång av underläkare som genomfört mer än hälften av sin specialistutbildning och några fall av mera långvariga sjukskrivning har dock inneburit att bemanningsläget under året snarast försämrats något. Rättsintygsreformen har inneburit en betydande ökning av arbetsbelastningen totalt sett för rättsläkarkåren som endast i begränsad omfattning kunnat balanseras med nyrekrytering. Den dominerande orsaken är bristen på specialister som är nödvändiga såväl för adekvat handläggning av ärende som handledning av de många yngre läkare inom verksamheten som är under utbildning. På längre sikt finns vissa utsikter om en mer tillfredställande situation men de närmaste årens bemanningsläge inger farhågor. Intensiva rekryterings- och utbildningsinsatser kommer att krävas under lång tid inte minst för att möta den förändrade syn på relationen mellan arbete och privat tid som yngre läkare ger uttryck för. Förutsättningarna påverkas naturligtvis av förmågan att erbjuda goda anställningsförhållanden som innebär att personal trivs och vill stanna kvar. Konkurrensen om läkararbetskraft från landstingen förväntas hårdna medförande ett inte okomplicerat lönetryck. Den fysiska arbetsmiljön är på flertalet av de sex avdelningarna god efter nybyggnation och upprustningar. Fortfarande finns dock lokalproblem som måste lösas. Vid den rättsmedicinska avdelningen i Uppsala pågår ny- och ombyggnation i lokaler inte långt från de nuvarande. Inflyttning är planerad under 2008. En ombyggnad av den rättsmedicinska avdelningen i Göteborg är nödvändig på grund av alltför trånga utrymmen. Byggstarten har försenats något men planeras till senare delen av 2008. Vid avdelningen i Stockholm har under året genomförts ombyggnader i syfte att förbättra den fysiska arbetsmiljön. Under det årliga mötet med landets alla rättsläkare konstaterades att arbetet med att skapa enhetlighet och tydlighet i de rättsmedicinska rapporter som levereras från verket kunde lyftas ytterliggare en nivå genom att man även vid diskussion om bedömningar nådde stor samsyn. Aldrig tidigare har man kunnat nå så långt i målsättningen att de rättsmedicinska bedömningarna skall vara lika oavsett plats i landet. Stort arbete har koncentrerats på rättsintygen som inom ramen för rättsintygsreformen till så stora delar är i händerna på läkare utanför den homogena rättsläkarkåren. Det finns utfärdade rättsintyg som inger farhågor vad gäller kvalitet och objektivitet. Mängden ärenden och den lilla redan hårt belastade rättsläkarkåren gör att kvalitetsuppföljningen lätt blir eftersatt. Ett arbete med målsättningen att 20
förbättra kvalitetsuppföljningen har igångsatts. Arbete pågår även med att utveckla verkets databaser och även de interna formerna för kvalitetsarbetet. Det arbete som tidigare initierats i syfte att introducera digital röntgenbildbehandling (s k CT) i den rättsmedicinska obduktionsdiagnostiken har under året bedrivits genom utbildningsinsatser riktade mot rättsläkarkåren. En projektplan för successivt införande av tekniken är under bearbetning. Frågan kommenteras ytterligare längre fram i samband med redovisningen av forskningsinsatser. Rättsmedicinalverket Försöksverksamheten med den så kallade barnahusmodellen tillsammans med Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen som har pågått under åren 2005 kommer att slutredovisas år 2008. Verksamhet med barnahus där respektive rättsmedicinska avdelning är engagerad finns nu på i Göteborg, Malmö, Lund, Linköping, Stockholm, Uppsala och i Umeå. Rättsläkarna kallas till domstolarnas huvudförhandlingar för att höras som sakkunniga även om detta inte sällan sker i formen av vittnesförhör. Antalet sådana förhör står inte i proportion till avdelningarnas förrättningstal vare sig om man utgår från antalet rättsintyg avseende levande brottsoffer och gärningsmän eller antalet obduktioner. På avdelningarna i Uppsala, Stockholm, Linköping och Lund kallas rättsläkare till huvudförhandling mellan 37 och 46 gånger per år medan motsvarande tal för avdelningarna i Göteborg och Umeå är 7 respektive 8. Särskilt Göteborg med stort antal undersökningar avviker påtagligt från övriga avdelningar. Utifrån den individuella läkarfördelningen synes det vara så att förekomsten av tillgänglig välkänd rättsläkare sedan många år är den viktigaste faktorn för hur ofta rättsläkare kallas till domstol. I likhet med tidigare uttalanden av JO och med processrättsjuristers uppfattning är det vår uppfattning att en rättsläkare bör höras som domstolssakkunnig, inte som partssakkunnig eller som vittne. Rättsintyg När det gäller den nya ordningen för rättsintyg som Rättsmedicinalverket har i uppdrag att ansvara för så har ett fortsatt omfattande arbete pågått under hela året för att säkra systemet och avhjälpa de problem som uppstått. En fortsatt informationsinsats och en optimering av administrationen kring det nya systemet har varit omfattande såväl på central nivå som lokalt på de rättsmedicinska avdelningarna. Fortsatt upphandling, rekrytering och utbildning av kontrakterade rättsintygsskrivande läkare har genomförts. Under har totalt 13 rättsintygsskrivande läkare kontrakterats och vid utgången av uppgår de till 49 av det beräknade behovet på 88. Fortsatta försök till rekryteringar pågår kontinuerligt. För de nyrekryterade har två grundutbildningar genomförts under året. Vid möten med länspolismästare och med chefer för landets olika länskriminalpoliser har informationsinsatser om rättsintygsverksamheten genomförts och dessutom har en dialog med Rikspolisstyrelsen pågått under hela året för att förbättra rutinerna. Vid 21
Rättsmedicinalverket de rättsmedicinska avdelningarna har också ett omfattande arbete gjorts med att informera polismyndigheter och att i dialog förbättra rutinerna kring rättsintyg. Flera av de kontrakterade läkarna har även engagerat sig i den frågan. Vid de orter där nätverk och dialog finns etablerade märks också en ökad benägenhet/tendens att beställa kroppsundersökning i ställer för yttranden över journalanteckningar. Vid de olika rättsmedicinska avdelningarna har också skett erfarenhetsåterföring och annan rådgivning till de kontrakterade läkare som finns inom respektive geografiska upptagningsområde. Dessa insatser skulle behöva intensifieras ytterliggare men begränsas av den rådande bristen på erfarna rättsläkare. Första året efter införandet av den nya lagen 2005:225 om rättsintyg i anledning av brott ökade antalet genomförda kroppsundersökningar med ca 20 procent och antalet utfärdade yttranden mer än fördubblades. Volymmässigt har läget något stabiliserats vad gäller den del av verksamheten som bedrives i egen regi. Däremot har en fortsatt ökning skett av bägge ärendetyperna vad avser den del av verksamheten som bedrivs av verkets kontrakterade rättsintygsskrivande läkare. Det hade av kvalitets- och rättssäkerhetsskäl varit önskvärt att en större andel av dessa yttranden hade genomförts som kroppsundersökningar men trots fortsatta stora insatser av informationskaraktär från verkets sida har det funnits betydande tröghet i hanteringen som hittills motverkat denna strävan. Framförallt i de fall där uppdragsgivande myndighet vänt sig direkt till de av Rättsmedicinalverket kontraktsanställda rättsintygsläkare har andelen genomförda kroppsundersökningar varit låg. Fördelningen av denna typ av förrättningar har tidigare år varierat mellan de rättsmedicinska avdelningarna, men en viss utjämning mellan avdelningarna har skett. Andelen yttranden över journalanteckningar är fortfarande högt vid den rättsmedicinska avdelningen i Göteborg och av de över 1000 utlåtanden som skrives av de intygsskrivande läkarna i Stockholm utgörs underlaget av genomförda kroppsundersökningar i endast 12 procent av fallen. I resterande delen av landet är motsvarande siffra drygt 1/3. En verksintern uppföljning av verksamheten har gjorts och presenterades i oktober i rapporten Uppföljning av rättsintygsreformen. I rapporten konstateras bl a att alltför många rättsintyg utformas i form av yttrande över journalanteckningar utan genomförda primärundersökningar och att det föreligger brister i de intyg som utfärdas av de kontrakterade rättsintygsskrivande läkarna vilket har sin naturliga förklaring i att ingen av dessa, med något enstaka undantag, är utbildad specialist i rättsmedicin. Under året har en pensionerad rättsläkare kontrakterats för att i samarbete med de rättsmedicinska avdelningarna planera och genomföra utbildningar. 22
Snabbspåret Under året har på regeringens uppdrag startats ett projekt för snabbare lagföring, det s k Snabbspåret i samarbete mellan Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Polisen, Kriminalvården och Rättsmedicinalverket. Verket är representerat i styrgruppen och försöksverksamhet pågår i Uppsala, Stockholm och i Helsingborg. De respektive inblandade rättsmedicinska avdelningarna har inte haft några svårigheter att svara upp till kravet på korta handläggningstider enligt särskild dokumentation. Erfarenheten har dock hittills varit att få fall av våldsbrott har kunnat hanteras enligt detta system. Rättsmedicinalverket Den rättsodontologiska verksamheten Under året har framtagits ett nytt diariesystem för rättsodontologiska identifieringsärenden som kommer att tas i drift under första halvåret 2008. Fortsatta externa utbildningsinsatser har genomförts inom ramen för verkets katastrofberedskap. Under har i samarbete med Svensk rättodontologisk förening ett femtiotal tandläkare runtom i landet utbildats till identifieringskunnig tandläkare. Den nationella rättsodontologen vid Rättsmedicinalverket har också deltagit i flera internationella sammankomster både som deltagare och presentatör av rapporter. Vidare har verket genomfört ett flertal föreläsningar och utbildningar för studenter och specialister inom ämnesområdet rättsodontologi. Utvecklingsarbete har under året pågått med att förbättra den digitala tekniken för den rättsodontologiska verksamheten. Katastrofarbete Under året har det nordiska samarbetet i identifieringsfrågor (s k DVIarbete) fortsatt och verket har varit representerat vid Interpols årliga möte i Lyon i denna fråga. Katastrofberedskap Under innevarande år har ett flertal experter från verket deltagit i Interpols årliga DVI-möte i Lyon. En internationell utvärdering av identifieringsarbetet i Thailand efter tsunamin 2004 har initierats av Interpol. Utvärderingen kommer att ligga till grund för Interpols kommande vägledning för DVIarbete. Sverige är representerat i arbetsgruppen genom Bertil Lindblom från Rättsmedicinalverket med erfarenheter som DNA-expert i arbetet i Phuket. Rättsläkare deltog även på det årliga Nordiska ID-mötet. Ett flertal möten har ägt rum med Rikspolisstyrelsen och ID-kommissionen i syfte att diskutera förbättringsförslag och organisation angående katastrofberedskap. 23
Rättsmedicinalverket Vidtagna kvalitetsutvecklings- och kvalitetssäkringsåtgärder samt resultat av kvalitetskontroll. Kvalitetsarbetet vid avdelningarna bedrivs under ledning av avdelningscheferna med hjälp av utsedda lokala kvalitetsansvariga. Det verksgemensamma övergripande kvalitetssäkringsarbetet inom den rättsmedicinska verksamhetsgrenen bedrivs inom det rättsmedicinska kvalitets- och utvecklingsrådet (RM-KUR). I rådet ingår representanter för rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik. Kvalitetsutvecklingsarbetet sker i huvudsak vid möten med de rättsmedicinska avdelningscheferna i samråd med RM-KUR. På avdelningarna har genomförts olika kvalitetsäkrande aktiviteter relaterade till lokala behov och resurser. På flera avdelningar har man under året arbetat med att komplettera och uppdatera lokala processbeskrivningar och i Stockholm har man dessutom genomfört kvalitetsrevisioner enligt en rutin kallad KORP (Kvalitet Ordning Reda i Processen). För provtagningsmaterial som skickas från rättsmedicin till rättskemi för analys har vid några avdelningar genomförts en test med en ny typ av transportbox. Försöken ska utvärderas under våren 2008. Under året har man inom RM-KUR igångsatt en process där man med hjälp av personal från de delar av myndigheten som är ackrediterade (rättskemi, rättsgenetik) söker finna olika delprocesser i verksamheten som skulle kunna införa ett arbetssätt av samma slag. Representanter för RM-KUR har besökt den rättsmedicinska avdelningen i Köpenhamn som är en av få rättsmedicinska enheter i världen som är ackrediterade. Liksom föregående år kan konstateras att flera FoU-projekt försenats eller skjutits på främst som en effekt av att andra uppgifter har varit nödvändiga att prioritera. Det innebär att de bidrag till kvalitetsutveckling som dessa FoU-projekt syftat till är fördröjda. Antal och andel av det totala antalet ärenden samt utfall av de ärenden som granskats av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor. Under har endast ett rättsmedicinskt ärende prövats av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet) som gjorde samma bedömning som undersökande läkare. 24
Vidtagna åtgärder för att minska handläggningstiderna för rättsmedicinska obduktionsärenden. Rättsmedicinalverket Handläggningstiderna för såväl rättsmedicinska obduktioner som utvidgade rättsmedicinska obduktioner har ökat något. Den förhoppning om förkortade handläggningstider som tidigare getts uttryck för har inte kunnat infrias. Anledningen är i första hand bristen på specialistkompetenta rättsläkare och den fördröjningen av ärendehantering som blir följden av obalans mellan antalet handledande specialister och underläkare under utbildning. Dessutom har arbetet med rättsintygsreformen belastat framför allt den begränsade rättsläkarkåren men också annan personal vid de rättsmedicinska avdelningarna. Antalet rättsläkare i arbete är trots gjorda rekryteringar i det närmaste oförändrat till följd av pensionsavgångar och sjukfrånvaro. När det gäller handläggningen av undersökningar av levande personer är handläggningstiderna fortsatt mycket korta. Mycket omfattande insatser har genomförts för att säkra rättsintygsreformen. Korta handläggningstider har likväl kunnat bibehållas för rättsintygen som är den del av verksamheten som sett till antalet mest påverkar rättskedjans olika aktörer. På alla avdelningar utom avdelningen i Stockholm råder stor brist på specialister i rättsmedicin. Handläggningstiderna på denna avdelning är inte kortare än på andra avdelningar men till följd av ett mindre ansträngt bemanningsläge har man kunnat genomföra ett mera strukturerat utvecklingsarbete beträffande kvalitet och arbetsmiljö. Samtliga avdelningar har dock genomfört betydande utbildningsinsatser gentemot andra rättsvårdande myndigheter. Resultat för hela målområdet Med hänsyn till de svårbemästrade villkor och förhållanden som råder inom den rättsmedicinska verksamheten bedöms måluppfyllelsen vara god. 25
Rättsmedicinalverket Rättskemi Mål för verksamhetsgrenen Rättskemi Kvaliteten i den rättskemiska verksamheten skall förbättras ytterligare och effektiviteten skall öka för att verksamheten i ännu högre grad skall kunna bidra till att brottsuppklaringen och rättskedjans effektivitet ökar samt för att på bästa möjliga sätt hantera de uppdrag som inkommer från icke-brottsutredande beställare. Återrapportering En sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats och dess resultat. Ärendeutveckling Tabell 11. Ärendeutveckling rättskemi 2005 Ärendekategori År 2005 År 2006 År Rättsmedicinska ärenden 5 125 5 133 5 124 Trafikärenden, enbart alkohol 3 266 3 184 3 036 Trafikärenden, droger, droger + alkohol 7 753 10 153 11 319 Polisärenden, ringa narkotikabruk 21 284 27 576 30 670 Polisärenden, våldsbrott 1 595 1 969 1 395 Kriminalvårdsärenden 38 204 38 369 38 360 Vård, narkotika 6 041 4 898 4 801 Vård, övrig utredning 411 424 449 Totalt 83 679 91 706 95 154 Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem ToxBase Verksamhetsutveckling De två verksamhetsgrenarna rättsgenetik och rättskemi ingår sedan 2006 i samma avdelning benämnd Avdelningen för rättsgenetik och rättskemi som ingår i Rättsmedicinalverkets enhet i Linköping. Avdelningen leds av en avdelningschef som också är enhetschef och ansvarar för samordningen inom enheten där också en rättsmedicinsk avdelning ingår. Under senare år har verksamheten expanderat till följd av ökad efterfrågan på avdelningens tjänster. Antalet ärenden avseende ringa narkotikabrott och drograttfylleri har ökat med 15-20 procent årligen. Detta har krävt bl a ökade investeringar i utrustning. Genom teknikutveckling, rationaliseringar och förändringar i arbetssätt, bl a genom ett processorienterat sådant har denna ökande efterfrågan klarats av. 26
För den rättskemiska verksamhetens del har anslagsverksamheten expanderat under till följd av en fortsatt ökning av drograttfylleriärenden med 1166, vilket motsvarar en ökning på 11,5 procent. Antalet ärenden från kriminalvården ligger totalt sett på oförändrad nivå, liksom antalet obduktionsärenden från verkets egna rättsmedicinska avdelningar, medan ärenden rörande eget narkotikabruk från polisen har ökat kraftigt med drygt 11 procent till mer än 30 000. Antalet ärenden från sjukvård, behandlingshem m m (vårdärenden) ligger på oförändrad nivå jämfört med 2006. Rättsmedicinalverket Uppdragsverksamhetens mål finns angivna som krav i avtal med uppdragsgivarna bl a vad avser handläggningstider. Trots en ökning av antalet ärenden har handläggningstiderna kunnat hållas inom ramen för vad som stipuleras i avtalen. Under året har en överenskommelse slutits med Rikspolisstyrelsen rörande analys i ärenden angående ringa narkotikabrott avseende ungdom under 18 år (ungdomsärenden) där kortare handläggningstid än vad som gäller i huvudavtalet önskades. Ett kontinuerligt utvecklingsarbete har bedrivits för att få till stånd än mer rationella metoder. Såväl drograttfylleriärenden som ärenden gällande våldsbrott kan vara mycket komplicerade och kräva specialanalyser. Genom internutbildning har ytterligare handläggare utbildats under året. Avdelningen har noterat att behovet av yttranden och sakkunniguppdrag har ökat jämfört med tidigare. I första hand gäller detta trafikärenden, vilket innebär att erfarna handläggares tid att hantera löpande ärenden har minskat och behovet av flera handläggare har blivit uppenbart. Totalt uppgick antalet begärda utlåtanden till 338 under mot 313 under 2006. Medverkan som vittne/expertvittne i domstol uppgick till 90 fall mot 95 år 2006 Vidtagna kvalitetsutvecklings- och kvalitetssäkringsåtgärder samt resultat av kvalitetskontroll Rättskemiska avdelningen är sedan 1996 ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Detta är en status som måste försvaras genom att avdelningens kvalitetssystem ständigt utvecklas, vilket följs upp av SWEDAC genom årliga besök. Avdelningen försvarade sin status som ackrediterat laboratorium vid bedömningen år. SWEDAC tog under beslutet att verksamheten är så väl fungerande att det räcker med SWEDAC-inspektion vartannat år. Avdelningen deltar i ett antal olika externa kontrollprogram vilka genomgående har visat mycket goda resultat. Verksamheten är representerad i det verksinterna Rättsmedicinska kvalitetsoch utvecklingsrådet (RM-KUR) och deltar där i den verksgemensamma kvalitets- och utvecklingsverksamheten. 27