och Tillskott och rekryteringsbehov för olika utbildningsgrupper till 2010

och Tillskott och rekryteringsbehov för olika utbildningsgrupper till 2010 Information om utbildning och arbetsmarknad 2004:1 Statistiska centralbyrån 2004

Information on Education and the Labour market 2004:1 Education and Labour Supply of and demand for educational categories up to 2010 Statistics Sweden, 2004 Producent Producer Statistiska centralbyrån Avdelningen för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik Box 24 300 104 51 Stockholm Förfrågningar Catarina Annetorp Hörnsten catarina.annetorphornsten@scb.se 08-506 941 03 Inquiries Ingrid Bergström-Levander ingrid.bergleva@scb.se 08-506 949 60 Jörgen Bromé jorgen.brome@scb.se 08-506 945 33 Hans Eriksson hans.eriksson@scb.se 08-506 948 25 Linda Pärlemo linda.parlemo@scb.se 08-506 947 47 Om Du citerar ur denna publikation, var god uppge: Källa: SCB, Utbildning och arbete 2004, Statistiska centralbyrån Enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk är det förbjudet att helt eller delvis mångfaldiga innehållet i denna publikation utan medgivande från Statistiska centralbyrån. ISSN: 1400-3996 ISBN: 91-618-1158-0 Printed in Sweden. SCB-Tryck, Örebro 2004.05

Förord Prognosinstitutet vid SCB har till uppgift att göra analyser och prognoser över utvecklingen inom utbildning och arbetsmarknad. Prognoserna avser antingen ett medellångt perspektiv (ca 7-8 år) eller ett långt perspektiv (ca 20 år). Numera publiceras i allmänhet en heltäckande prognos om året och under en treårscykel publiceras vanligen två medellånga och en lång prognos. I föreliggande rapport redovisas ett medellångt perspektiv. Förutom aktuella tendenser inom utbildning och arbetsmarknad innehåller rapporten prognoser till år 2010 över dels utflödet från utbildningssystemet till arbetsmarknaden, dels arbetsmarknadens behov av att rekrytera arbetskraft. Genom att ställa dessa beräkningar mot varandra får man en bild av hur balansen på arbetsmarknaden kan komma att förändras framöver. Avsikten med beräkningarna är att ge underlag för samhällets utbildningsplanering och för vägledning vid skolor och högskolor. Ett material som legat till grund för våra beräkningar är Långtidsutredningen (LU) 2003/04 och särskilt dess bedömning av sysselsättningsutvecklingen. Vi har dock arbetat med ett kortare tidsperspektiv och en mer finfördelad näringsgrensindelning än LU. Beträffande den offentliga sektorn har våra beräkningar i stor utsträckning baserats på demografiska prognoser, på så vis att personalbehovet inom t.ex. barnomsorg, skola, sjukvård och äldreomsorg knutits till befolkningsutvecklingen för de åldersgrupper där de flesta användarna finns. Rapporten är resultatet av ett lagarbete inom Prognosinstitutet. Den grupp som har utarbetat rapporten har bestått av Catarina Annetorp Hörnsten, Jörgen Bromé, Hans Eriksson, Allan Nordin, Linda Pärlemo samt Ingrid Bergström-Levander, som också varit redaktör för rapporten. Statistiska centralbyrån i maj 2004 Anna Wilén Allan Nordin 3

Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 5 Summary... 11 Bakgrund och syfte... 18 Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär... 19 Nytillskott och rekryteringsbehov... 26 Redovisning av olika utbildningsgrupper... 31 Några reflektioner över resultaten... 65 Utbildningssystemet... 71 Arbetsmarknaden... 85 Bilagor... 96 Tabeller... 117 4

Sammanfattning Ökat rekryteringsbehov trots svag sysselsättningsökning Efter den starka sysselsättningsökningen mellan 1997 och 2001 stagnerade utvecklingen och under vintern 2003/04 har antalet sysselsatta till och med minskat. Arbetslösheten, i sin tur, har stigit sedan mitten av 2002 p.g.a. ett ökat arbetskraftsutbud som bl.a. drivs på av en neddragning i de arbetsmarknadspolitiska programmen och avvecklingen av kunskapslyftet. Det framtida arbetskraftsutbudets omfattning beror främst på utvecklingen av befolkningen i yrkesverksam ålder. Mellan år 2003 och 2010 förväntas befolkningen i åldersgruppen 20-64 år öka med 125 000 personer. Hela tillväxten utgörs av utrikes födda och sker dessutom i åldrar som i genomsnitt har ett lågt arbetskraftsdeltagande. Om befolkningstillväxten skall resultera i mer än en marginell sysselsättningsökning måste invandrarnas ställning på arbetsmarknaden stärkas och dagens höga ohälsotal minska. Den framtida sysselsättningsutvecklingen är naturligtvis osäker. Våra beräkningar baseras på Långtidsutredningen 2003/04. Beräkningarna ger en förhållandevis liten ökning av antalet förvärvsarbetande på ca 90 000 personer mellan 2003 och 2010. Detta innebär att antalet förvärvsarbetande vid prognosperiodens slut kommer att ligga omkring 150 000 lägre än under toppåret 1990, och drygt 200 000 från regeringens sysselsättningsmål om att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt på den reguljära arbetsmarknaden. Även om inte sysselsättningsökningen är särskilt stor så kommer rekryteringsbehovet att växa inom många branscher och utbildningsgrupper till följd av stora pensionsavgångar. Betydande obalanser beräknas uppstå mellan arbetskraftens utbildning och de kunskaper arbetsgivarna efterfrågar, vilket riskerar att resultera i stora brister och överskott på åtskilliga utbildningsgrupper. Ökad brist på gymnasietekniker Det aktuella arbetsmarknadsläget kan beskrivas med hjälp av SCB:s Arbetskraftsbarometer 03 som publicerades i december 2003. Enligt den råder det inom teknikområdet för närvarande främst brist på personer som studerat på någon av de gymnasiala tekniska yrkesutbildningarna. Registeruppgifter från 2001 tyder dock på stora regionala obalanser på arbetsmarknaden för några av dessa utbildningar. Exempelvis i Norrbottens län var 15 procent av de byggutbildade och 14 procent av de verkstadsutbildade arbetslösa eller i arbetsmark- 5

nadspolitiska åtgärder år 2001 medan motsvarande andelar för Stockholms län var 3 respektive 5 procent. Rekryteringsbehovet av energi-, VVS- och byggutbildade beräknas öka under prognosperioden, bl.a. till följd av att antalet anställda inom byggbranschen förutsätts öka. Bristen kan därmed komma att tillta. Tillgången på nyutexaminerade högskole- och civilingenjörer är god i dagsläget, visar Arbetskraftsbarometern 03. Rekryteringsbehovet beräknas dock öka under prognosperioden. Tillskottet till arbetsmarknaden förväntas inte kunna täcka det ökade behovet, varför en brist är att vänta om några år. Stora pensionsavgångar bland vårdpersonalen Bristen på vårdpersonal ser ut att förvärras ytterligare under prognosperioden. Stora pensionsavgångar är att vänta till följd av den höga medelåldern inom många av personalgrupperna. Högst genomsnittsålder har receptarierna, där mer än 60 procent av de förvärvsarbetande är 50 år eller äldre. Samtidigt ger förändringarna i befolkningens åldersstruktur ett ökat personalbehov inom hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen. Sammantaget leder detta till att rekryteringsbehovet av vårdpersonal blir mycket stort under prognosperioden. Antalet utbildningsplatser på såväl läkar- som sjuksköterskeutbildningen har ökat under senare år, vilket medför ett ökat antal nyutexaminerade under prognosperioden. Nytillskottet till arbetsmarknaden bedöms dock inte vara tillräckligt för att möta det ökande rekryteringsbehovet. Bristen kan därför bli mycket stor om några år, speciellt på läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens. Även undersköterskor och vårdbiträden kan det komma att bli mycket stor brist på, till följd av det svaga intresset för omvårdnadsprogrammet på gymnasiet. Redan i dag saknar över en tredjedel av de förvärvsarbetande inom äldre- och handikappomsorgen adekvat gymnasieutbildning. Denna situation riskerar att befästas med en ökande brist på omvårdnadsutbildade. och bland lärarna Även inom lärarkåren är medelåldern hög, vilket leder till ökat rekryteringsbehov under prognosperioden. Bland yrkeslärarna är genomsnittsåldern särskilt hög; två av tre förvärvsarbetande är 50 år eller äldre. Detta innebär att många kommer att gå i pension de närmaste åren. Samtidigt ökar elevantalet på gymnasiet. Det rekryte- 6

ringsbehov av yrkeslärare som då uppkommer väntas vida överstiga nyexaminationen. Bristen bedöms därför bli stor framöver. Rekryteringsbehovet av förskollärare och fritidspedagoger väntas också bli stort, bl.a. till följd av att barnafödandet ökar. Om examinationen ligger kvar på dagens nivå kommer den rådande bristen att förvärras under prognosperioden. Utsikterna för grundskollärare och ämneslärare är mer svårbedömda. Utbildningsplatserna på lärarutbildningen har blivit fler, men utbildningens nya uppläggning gör det svårt att i statistiken urskilja vilken inriktning de blivande lärarna valt. Växande överskott på högskoleekonomer Framtidsutsikterna ser relativt dystra ut för högskoleekonomer. Redan i dagsläget råder det mycket god tillgång på nyutexaminerade med denna utbildning, visar SCB:s Arbetskraftsbarometer 03. Under de senaste fem åren har antalet högskolenybörjare i ekonomiska och administrativa ämnen ökat kraftigt. Nytillskottet till arbetsmarknaden beräknas därigenom öka väsentligt under prognosperioden. Rekryteringsbehovet bedöms också öka men inte i samma utsträckning. och på programmerare/systemerare Även för programmerarna/systemerarna är det kärvt på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna bedömer att det i dagsläget råder mycket god tillgång på både nyutexaminerade och yrkeserfarna arbetssökande med denna utbildningsinriktning. Nytillskottet till arbetsmarknaden beräknas vida överstiga efterfrågan fram till år 2010, vilket medför att överskottet kommer att växa kraftigt. Stora överskott på flera gymnasieutbildningar Nytillskottet av utbildade från medieprogrammet och det estetiska programmet beräknas bli mycket större än efterfrågan, vilket medför att arbetskraftsreserven kan komma att öka dramatiskt. Redan i dag har personer med dessa utbildningar svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Arbetskraftsreserven är betydande och få lyckas få jobb inom sitt målyrke. Situationen för de hotell- och restaurangutbildade på arbetsmarknaden är motsägelsefull. Registeruppgifter från år 2001 visar att ett betydande antal var arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Samtidigt signalerade arbetsgivarna i SCB:s Arbetskraftsbarometer att det var svårt att få tag på personal. En tänkbar förklaring är att de utbildade väljer att söka sig till andra yrken, exempelvis inom vår- 7

den. Nytillskottet av hotell- och restaurangutbildade beräknas vida överstiga rekryteringsbehovet framöver vilket medför ett ökande överskott. Även för samhällsvetare och naturvetare på gymnasial nivå bedöms arbetskraftsreserven växa framöver. Detta trots att många studerar vidare på högskola. För dem som väljer att börja arbeta finns inget givet målyrke. Hur allvarliga är bristerna och överskotten? Våra beräkningar skall i första hand ses som konsekvenskalkyler, som bygger på ett antal förutsättningar, ofta av relativt statisk karaktär. Självklart kommer en del av dessa förutsättningar att ändras under prognosperioden, bl.a. som följd av de obalanser som uppstår mellan tillgång och efterfrågan på olika utbildningsgrupper. Resultaten skall ses som indikationer på vilka anpassningar som behöver ske för att tillskottet av utbildade och arbetsmarknadens rekryteringsbehov skall passa ihop. På kort sikt måste anpassningarna i huvudsak ske på arbetsmarknaden. Hur väl dessa anpassningar faller ut beror bl.a. på hur stor utbytbarheten är mellan olika utbildningar. Våra resultat tyder på att det kommer att bli stora brister inom vården och omsorgen. Här återfinns många yrken som kräver legitimation. Utbytbarheten mellan olika utbildningar blir därmed mycket begränsad och därför är resultaten oroande. I andra delar av vården och omsorgen, där enbart gymnasial utbildning krävs, har utbytbarheten visat sig vara större. Bristen på omvårdnadsutbildade har resulterat i att personer med andra gymnasiala utbildningar har fått arbete inom vården. Det gäller t.ex. utbildade inom media och estetiska ämnen, samhällsvetare och naturvetare, samt hotell- och restaurangutbildade. Även inom skolan och barnomsorgen väntas brister framöver. Mellan grundskollärare 1-7 och 4-9 finns dock en betydande utbytbarhet och därmed kan fördelningen av lärarresurserna följa variationen i elevantalet. För övriga lärargrupper är inte utbytbarheten särskilt stor. De brister som uppstår kommer då att resultera i att obehörig personal måste anställas. De pedagogiska kraven inom förskolan har höjts de senaste åren. Bristen på utbildade har dock medfört att kraven långt ifrån har kunnat tillgodoses. En av fyra förvärvsarbetande inom barnomsorgen saknar utbildning med inriktning mot barn, omsorg eller pedagogik. Enbart var tredje har förskollärar- eller fritidspedagogutbildning. 8

Denna situation riskerar att försämras på sikt. Konsekvensen blir troligen att man får dra ner på de pedagogiska ambitionerna. De överskott som väntas finns inom utbildningsgrupper där de utbildade är spridda på en stor mängd yrken, där specifik kompetens inte efterfrågas. Eftersom bristen på omvårdnads- och barnomsorgspersonal ser ut att öka kommer troligtvis en del av de gymnasieutbildade inom media, estetiska ämnen, samhällsvetenskap, naturvetenskap och hotell- och restaurang att få arbete i dessa yrken även fortsättningsvis. Även högskoleekonomerna och programmerarna/systemerarna lär, i större utsträckning än i dagsläget, komma att tvingas söka sig till andra branscher och till mindre kvalificerade yrken. En ytterligare anpassning av löneläget för dataspecialister och datatekniker torde också ske, eftersom den överhettning som rådde under slutet av 1990- talet drev upp lönerna. Centrala förutsättningar för prognosen De bedömningar som redovisas i denna rapport bygger på ett antal förutsättningar och antaganden, av vilka de viktigaste är följande: Befolkningen i åldrarna 20-64 år, där nästan alla förvärvsarbetande finns, beräknas öka med 125 000 mellan 2003 och 2010 (SCB:s befolkningsprognos från 2003). Antalet förvärvsarbetande antas öka med totalt cirka 90 000 till år 2010. Det är inom tjänstenäringarna, såväl de privata som de offentliga, som sysselsättningen förväntas öka. Däremot antas sysselsättningen fortsätta att minska inom jord- och skogsbruk och inom industrin. Andelen i olika åldrar som slutar förvärvsarbeta p.g.a. pensionering, emigration eller dödsfall antas bli densamma som genomsnittet för åren 1996-2001. Andelen som slutar arbeta för att börja studera har däremot antagits minska p.g.a. neddragningen av statsbidraget till den kommunala vuxenutbildningen. Det rekryteringsbehov som beräknas uppstå antas, med undantag för några näringsgrenar, fyllas av personer med samma utbildningssammansättning som dem som rekryterades under perioden 1996-2001. 9

Undantagen gäller skolan, vården och omsorgen, där bristen på arbetskraft med relevant utbildning under senare år inneburit att arbetsgivarna tvingats rekrytera personal med annan utbildning. För dessa verksamheter har i stället antagits att de nyrekryterade skall ha samma utbildning som de som rekryterades 1996-1997, då arbetsgivarnas marknad rådde i högre grad även på dessa områden. Antalet nybörjare i gymnasieskolan antas förändras i takt med antalet 16-åringar. Fördelningen på program beräknas bli lika med genomsnittet för de senaste tre läsåren. Antalet nybörjare i högskolan antas öka i samma takt som befolkningen i högskoleåldrarna. Det innebär en ökning från 83 000 läsåret 2002/03 till 93 000 läsåret 2009/10. Nybörjarnas fördelning på olika studieinriktningar antas förbli densamma som läsåret 2002/03. Genomströmningen (examinationsfrekvensen) i såväl gymnasieskolan som högskolan antas ligga kvar på samma nivå som under de senaste åren. Det årliga tillskottet till arbetsmarknaden av nyinvandrade antas öka från ca 14 000 år 2001 till ca 17 000 år 2010. 10

Summary Increased need for recruitment despite weak increase in employment Following the sharp rise in employment between 1997 and 2001, development has stagnated. According to the Labour Force Surveys, it is possible to detect a decrease in the number of employed persons since autumn 2003. In turn, unemployment has risen since the middle of 2002 due to an increasing labour supply, which among other things is fuelled by a reduction in labour market policy programmes and the phasing out of the Adult Education Initiative. The scope of the future labour supply depends mainly on the development of the working age population. Between 2003 and 2010, the population within the 20-64 year age group is expected to increase by 125 000 persons. The entire growth consists of foreign-born persons, and occurs in ages that normally have a low labour force participation rate. In order for the population growth to result in a more than marginal increase in employment, the position of immigrants on the labour market must be strengthened and the sickness rate of today must decrease. Future employment development is of course uncertain. Our calculations are based on the most recent Long-term survey made by the Ministry of Finance. The calculations give a relatively small increase in the number of gainfully employed, or 90 000 people between 2003 and 2010. This means that the number of gainfully employed at the end of the forecast period will be around 150 000 persons less than during the peak year of 1990. In addition the number of gainfully employed in 2010 is expected to be about 200 000 less than the Government s goal that 80 per cent of the population between 20 and 64 shall be employed on the regular labour market. Although the increase in employment is not particularly large, the need for recruitment will continue to grow in many industries and educational groups, as a result of many persons reaching retirement age. A considerable imbalance between supply and demand for skilled personnel is expected to grow. Increased lack of "upper secondary school technicians" The current situation on the labour market can be described with the aid of the Labour Market Tendency Survey 2003 that was carried out in autumn 2003. According to this survey, there was a shortage of 11

people with upper secondary technical vocational training. However, information from administrative sources shows that the labour market situation for this category varies considerably between different regions of the country. For example, in Norrbotten county 15 per cent of those trained in construction and building and 14 per cent of those with training from industrial programmes were unemployed or involved in labour market policy programmes in 2001. The corresponding figures for Stockholm county were 3 and 5 per cent, respectively. The need for recruitment of those trained in energy technology, heating, ventilation and sanitary systems, and construction and building is expected to increase during the forecast period, since it is assumed that the number of employees in the construction industry will increase. Thus, the shortage may further remain. The supply of newly graduated university trained engineers is currently good, as shown in the Labour Market Tendency Survey of 2003. However, the need for recruitment is expected to increase during the forecast period. The supply of newly graduated engineers is not expected to meet the increasing demand, and a shortage is anticipated within several years. Many persons nearing retirement in health care sector The shortage of health care staff is expected to become even worse during the forecast period. Because the average age is high among various personnel groups in the health care sector, many will retire. Dispensers have the highest average age, with more than 60 per cent of those gainfully employed at age 50 or above. At the same time, changes in the age structure of the population will lead to an increased need of staff in the health care and elderly care sector. All in all, this leads to a significant need for recruitment of health care staff during the forecast period. In recent years, the number of places for training of both doctors and nurses has increased, which will result in an increased number of new graduates during the forecast period. However, the inflow of new labour to the market is not expected to sufficiently meet the increased recruitment needs. In a few years, there could be a very large shortage of particularly doctors and nurses with special skills. Furthermore, nursing assistants and other health care workers may also be in short supply due to the lack of interest in the upper secondary school programme for health care. Even today, more than onethird of those employed in care of elderly and disabled lack adequate 12

basic training. This situation risks to be strengthened with an increasing shortage of individuals trained for health care occupations. as well as in the education sector Many teachers are also close to retirement age, thus leading to an increased need for recruitment during the forecast period. Among vocational teachers, the average age is especially high; two out of three gainfully employed are age 50 or older. This means that a large number of vocational teachers will be retiring within the next few years. At the same time, the number of students in upper secondary school is increasing. The need for recruitment of vocational teachers is expected to far exceed the number of new graduates. Therefore the shortage is expected to remain in the future. The outlook for compulsory school teachers and upper secondary school teachers of special subjects is more difficult to predict. Places for teacher training have increased, but so far it is difficult to determine from the statistics what educational fields the teaching students have chosen, due to the new structure of the training programmes. The recruitment need for preschool teachers and recreation instructors is also expected to be considerable as a result of, among other things, an increasing number of births. If the graduation rate remains at the same level as today, the current shortage is expected to increase during the forecast period. Increasing surplus of economists with a university degree Future prospects for economists with a university degree appear relatively bleak. Even today, there is a very good supply of newly graduated persons with this education, as illustrated in the Labour Market Tendency Survey of 2003. During the last five years, the number of university entrants in economic and administrative subjects has risen considerably. The inflow to the labour market is thus expected to increase significantly during the forecast period. The need for recruitment is also expected to increase, but not to the same extent. and computer programmers/systems analysts Computer programmers/systems analysts are also having difficulty entering the labour market. Today, according to employers, there is a very good supply of both newly graduated as well as experienced job seekers with this kind of training. The inflow to the labour market is 13

expected to far exceed the demand up until 2010, meaning that labour force surplus will sharply rise. Large surpluses of those trained in several upper secondary school programmes The inflow to the labour market of those trained in the upper secondary arts and media programmes is expected to be much larger than the demand. This will probably result in a dramatic increase in the labour force reserve. Even today, people with these educational backgrounds have difficulty getting into the labour market. The labour force reserve is significant and only a few succeed in getting a job in their target occupation. The situation on the labour market for those who took the hotel, restaurant and catering programme is contradictory. Information from administrative sources shows that a considerable percentage of these individuals were unemployed or involved in labour market policy programmes in 2001. On the other hand, the Labour Market Tendency Survey showed that employers had difficulty in finding personnel with that training. One explanation is that those educated in this programme choose other occupations, for example the health care. The inflow of those trained in the hotel and restaurant programme is expected to way exceed future recruitment needs, resulting in an increased surplus. In addition, the future labour force reserve for those trained in the upper secondary programmes for social science and natural science is expected to rise, even though many of these individuals continue their studies at universities and institutes of higher education. Those who choose to begin working do not have a particular "target occupation". How serious are these shortages and surpluses? First of all, these calculations should be seen as consequence calculations based on a number of conditions that are often relatively static. Some of these conditions will of course change during the forecast period, as a result of, among other things, the imbalances between supply and demand of different educational groups. The findings should be regarded as indications of the kind of adaptations that are needed to match the supply of trained individuals with recruitment needs on the labour market. On a short-term basis, adaptations need to mainly occur on the labour market. The success of these adapta- 14

tions depends on the degree of interchangeability of the various educational programmes. Our findings indicate that there will be significant shortages in the health care industry. Many of the occupations in this field require licensure, and thus interchangeability of the various educational programmes is very limited. Therefore these shortages are alarming. In other areas of the health care industry where only upper secondary education is required, interchangeability is often greater. Because of the shortage of individuals trained in health care, persons with other upper secondary educational backgrounds have been employed in the health care industry. Individuals trained in media and arts programmes, social and natural science programmes and the hotel, restaurant and catering programmes are some such examples. In addition, we foresee a shortage of teachers and child care workers in the future. However, there is considerable interchangeability for compulsory school teachers for lower and higher grades respectively. Teaching resources can thus to some extent be adapted to the variations in the number of pupils. Other groups of teachers are not so interchangeable. As a result, non-certificated staff must be employed to fill the shortage of teachers. The situation is the same for child care. The pedagogical requirements in preschool have risen in recent years. However, due to the shortage of trained staff, it has not been possible to meet these new requirements. One out of four gainfully employed in child care has no training of any form directed towards children, care or education. Only one out of three is a trained preschool teacher or recreational instructor. This situation runs the risk of becoming worse in the future. Consequently, the pedagogical ambitions will probably need to be lowered. A surplus is anticipated within those educational groups where individuals are spread over a large number of occupations that do not demand specific competence. Since the shortage of health care and child care staff appears to be on the increase, it is likely that some of those trained in upper secondary school programmes such as media, arts, social sciences, natural sciences and the hotel and restaurant industry will apply for these kinds of jobs in the future. Economists with university degrees and computer programmers/systems analysts will probably be forced to look for work requiring less qualifications in other areas to a greater degree than today. We will probably also see a further adaptation of the salary 15

levels for computer specialists and technicians, since the overheating that occurred at the end of the 1990s resulted in high salaries. Basic conditions for the forecast Evaluations in this report are based on a number of conditions and assumptions. The following is a list of the most important ones: The population between ages 20-64, which includes nearly all those who are gainfully employed, is expected to grow by 125 000 between 2003 and 2010 (Statistics Sweden's population forecast from 2003). The number of those gainfully employed is expected to have increased by about 90 000 by 2010. The service industries, both in the private sector and in the public sector, are expected to grow. On the other hand, employment is expected to decrease in agriculture and forestry, as well as in the manufacturing industry. The percentage of those leaving their employment due to retirement, emigration or death is expected to be the same as the averages for 1996-2001. However, the share leaving their employment to begin studies is expected to decrease, due to the phasing out of the Adult Education Initiative. The need for recruitment that is expected to occur (with the exception of a few occupations) is presumed to be filled by persons with the same educational composition as those recruited during the period 1996-2001. Exceptions to the above apply to teaching, health care and the care of children and elderly where the shortage of staff with relevant training in recent years has forced employers to recruit personnel with other educational backgrounds. For these occupations, it is instead presumed that new recruits will have the same education as those recruited in 1996-1997, when "the employers market" existed to a greater degree even in these areas. The number of first-year students in upper secondary school is expected to change in keeping up with the number of 16 year olds. The distribution among the programmes is expected to be the same as the average for the last three years. The number of first-year students at universities and institutes of higher education is expected to increase at the same rate as 16

the population of "university aged persons". This means an increase from 83 000 for the academic year 2002/03 to 93 000 in 2009/10. The distribution of first-year students in various study areas is expected to remain the same as in 2002/03. The graduation rate of both upper secondary school students and university students is expected to remain at the same level as in recent years. The annual inflow to the labour market of new immigrants is expected to increase from about 14 000 in 2001 to about 17 000 in 2010. 17

Bakgrund och syfte En väl fungerande arbetsmarknad är av central betydelse, inte minst för tillväxten i ekonomin. Regeringen har som mål att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt på den reguljära arbetsmarknaden. En förutsättning för detta är att arbetskraftsutbudet, liksom efterfrågan på arbetskraft, ökar. Ytterligare en förutsättning är att det råder god överensstämmelse mellan arbetskraftens utbildning och arbetsgivarnas kvalifikationskrav. Detta är av stor vikt för arbetsmarknadens funktion och något som står i centrum för denna rapport. De kommande tio åren sätts arbetsmarknadens funktion på prov. Vi får stora pensionsavgångar när 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden. Samtidigt är stora elevkullar på väg mot gymnasieskolan och ett tillskott till befolkningen i arbetsför ålder sker även i form av ett migrationsöverskott, d.v.s. fler som invandrar än som utvandrar. Befolkningen i åldrarna 20-64 år kommer således inte att minska fram till 2010. Om inte försörjningsbördan skall öka måste arbetslösheten pressas tillbaka och andelen förvärvsarbetande öka. Kommer detta att lyckas? Har de nya på arbetsmarknaden den utbildning som kommer att efterfrågas? I denna rapport presenteras en prognos över sysselsättningsutvecklingen och framtidsutsikterna på arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper fram till år 2010. Syftet är att illustrera hur nytillskottet av utbildade och arbetsmarknadens rekryteringsbehov kan komma att påverka balansen på arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper på medellång sikt. Hur ser framtidsutsikterna ut för läkare och sjukgymnaster? Vilken arbetsmarknad går de hotell- och restaurangutbildade till mötes? De obalanser som visas kan sägas indikera hur stora anpassningar som krävs antingen i form av ändrade utbildningsval, ändrad dimensionering av antalet utbildningsplatser eller i form av ändrad rekrytering från arbetsgivarens sida. Avsikten är att resultaten skall kunna utgöra underlag för samhällets planering och dimensionering av utbildningssystemets olika delar, men även kunna verka som stöd för studie- och yrkesvägledning i skolor och högskolor. 18

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär Beräkningsmodellen Tillskottet av arbetskraft och arbetsmarknadens rekryteringsbehov beräknas var för sig och för varje enskilt år under perioden 2002 2010. År 2001 är det senaste året för vilket vi har totalräknad statistik om antalet förvärvsarbetande i olika utbildningsgrupper. Modellen för jämförelsen beskrivs översiktligt i skissen nedan. I bilaga 1 finns en utförligare beskrivning. Utflöde från utbildning Tillskott av invandrare Återgång från pension Avgång p.g.a. Nettoförändring av - pension antalet förvärvs- - studier arbetande - emigration/dödsfall Rekryteringsbehov per näringsgren Rekryteringsbehov per utbildning Nyrekryterades utbildning per näringsgren Tillskott, totalt per utbildning Arbetskraftsreserv per utbildning + - + Jämförelsen ger ny arbetskraftsreserv per utbildning Avgång från reserven Tillskottet av arbetskraft består huvudsakligen av personer som lämnar utbildningssystemet, men därutöver får vi ett tillskott av invandrare och av personer som återgår i arbete efter att ha haft pension/ tidsbegränsat sjukbidrag. 19

Rekryteringsbehovet består i våra beräkningar dels av det ersättningsbehov som uppstår p.g.a. pensionering, dödsfall och utvandring samt övergång från arbete till studier, dels den förändring av antalet förvärvsarbetande per näringsgren som beräknas ske under prognosperioden. Vid jämförelsen mellan de båda kalkylerna tas även hänsyn till den (eventuella) arbetskraftsreserv vi har i utgångsläget 1. Om tillskottet av en viss utbildningskategori ett givet år är större än rekryteringsbehovet ökar reserven av den kategorin, och omvänt minskar den om tillskottet är mindre än rekryteringsbehovet. Reserven förändras också genom att den skrivs ner p.g.a. pensionering, dödsfall, emigration och övergång till studier. Arbetsmarknadens rekryteringsbehov Rekryteringsbehovet beräknas per näringsgren och översätts till rekryteringsbehov av olika utbildningskategorier genom antaganden om de nyrekryterades utbildning. Som grund för beräkningarna av antalet förvärvsarbetande i olika näringsgrenar under prognosperioden ligger bl.a. den senaste långtidsutredningens (LU 2003/04) bedömningar. LU:s bedömningar avser relativt grova sektorer av arbetsmarknaden, vilka vi fördelat på totalt 42 näringsgrenar med hjälp av SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och arbetskraftsundersökningarna (AKU) för de senaste åren. Rekryteringsbehovets fördelning på utbildningskategorier har, med undantag av ett fåtal näringsgrenar, antagits bli densamma som genomsnittet för den faktiska rekryteringen åren 1996-2001. Med tanke på den relativt höga arbetslösheten under dessa år kan man hävda att arbetsgivarna i det stora hela kunnat rekrytera personal med den kompetens man velat ha. Vi vill i våra beräkningar helt enkelt att efterfrågan på kompetens och inte tillgången på utbildade skall bestämma rekryteringsmönstret. De undantag vi gjort avser barnomsorg, skola, vård och äldreomsorg. Resultaten från SCB:s Arbetskraftsbarometer för olika utbildningar visar att det under en stor del av perioden 1996-2001 var brist på arbetskraft med utbildning för dessa delar av arbetsmarknaden. Man har alltså inte kunnat rekrytera den personal man velat. För dessa näringsgrenar har vi i stället utgått från rekryteringsstrukturen åren 1996-97, som vi anser bättre speglar arbetsgivarnas preferenser. 1 Däremot kan vi inte kvantifiera eventuella brister i utgångsläget. Mer om detta i bilaga 1. 20

Nytillskott från utbildningssystemet De centrala antagandena vid beräkningen av det framtida nytillskottet från utbildningssystemet är att antalet ungdomar som går till gymnasiet varierar med antalet 16-årigar och att antalet nybörjare i högskolan växer i takt med befolkningsutvecklingen i de åldrar då man vanligen påbörjar högskolestudier, vilket innebär en ökning från 83 000 läsåret 2002/03 till 93 000 läsåret 2009/10. I övrigt förutsätts ett i princip oförändrat beteende hos de studerande (oförändrat i meningen vilken utbildning man väljer och i vilken grad man fullföljer sin utbildning). Andelen som går ut på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning har för varje typ av utbildning skattats utifrån de senaste årens uppgifter om andelen förvärvsarbetande plus arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder året närmast efter avslutad utbildning. Andra nytillskott till arbetsmarknaden Nytillskottet till arbetskraften består emellertid inte bara av dem som kommer ut från utbildningssystemet, även om de utgör huvuddelen. Vi har även ett tillskott av invandrare och av personer som tidigare haft pension av något slag. Vad gäller tillskottet av invandrare har vi utgått från att andelen som går ut på arbetsmarknaden samma år som man invandrar kommer att förbli densamma som under de senaste åren. Denna andel har sedan applicerats på den beräknade bruttoinvandringen enligt SCB:s befolkningsprognos från 2003. I absoluta tal innebär det att tillskottet ökar från 13 600 år 2001 till 16 800 år 2010. Antalet personer som återvänder till arbetslivet efter att ha haft pension antas förblir på samma nivå som år 2001, vilket innebär 11 300 personer per år. Av dessa var det nära 40 procent som hade förtidspension/tidsbegränsat sjukbidrag år 2000. Resterande drygt 60 procent hade alltså något annat slag av pension år 2000, t.ex. tjänstepension eller privat pensionsförsäkring som utfallit 2. Utbildningsfördelningen för de återvändande pensionärerna har antagits bli densamma som 1999-2001. För invandrarna har fördelningen däremot antagits bli densamma som genomsnittet för åren 2 Troligen har dessa egentligen inte lämnat arbetsmarknaden, men den pension de fått har varit större än arbetsinkomsten, vilket inneburit att de klassats som pensionärer i den speciella sysselsättningsklassificering som vi använt oss av (se nedan i detta kapitel samt bilaga 2). 21

2000-2001, eftersom statistiken om invandrarnas utbildning för åren dessförinnan har betydande brister. Arbetskraftsreserven i utgångsläget Som arbetskraftsreserv ett visst år har vi i dessa kalkyler 3 räknat dem som inte förvärvsarbetade i november enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och som under året varit registrerade som arbetslösa eller som deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder i sammanlagt mer än 30 dagar. Personer som hade studiestöd under året eller var pensionärer har dock inte räknats till arbetskraftsreserven, även om de i övrigt uppfyllde villkoren för att räknas dit. År 2001 är det senaste året för vilket vi har totalräknad statistik som gör det möjligt att beräkna arbetskraftsreserven av olika utbildningsgrupper på det ovan beskrivna sättet. Vad menar vi med utflöde och rekryteringsbehov? Definitioner Det är mycket vanligt i vissa åldrar att man både studerar och förvärvsarbetar. Många gymnasister och högskolestuderande arbetar på kvällar, helger och somrar, vilket gör att de kan komma med i den officiella statistiken över förvärvsarbetande, även om deras huvudsakliga verksamhet är studier. Övergången från högskolestudier till förvärvsarbete sker inte sällan gradvis. En del studenter kan få göra sitt examensarbete på ett företag och får kanske anställning innan de är helt klara med sin examen. Många som studerar i komvux gör det vid sidan av sitt arbete, även om heltidsstudier i komvux numera är betydligt vanligare än det var när den skolformen inrättades. Det finns med andra ord ingen skarp gräns mellan studier och förvärvsarbete. I våra beräkningar av utflödet från utbildning och arbetsmarknadens rekryteringsbehov har vi betraktat alla som har studiemedel eller annan typ av studiestöd som studerande, även om de också förvärvsarbetar. En person anses således inte ha slutat studera förrän det år då han eller hon inte längre utnyttjar studiemedel. Som utflöde från utbildning till arbetsmarknaden har räknats de som antingen förvärvsarbetar (och inte längre uppbär studiemedel) eller inte förvärvsarbetar men som är arbetslösa och/eller deltar i något slag av arbetsmarknadspolitisk åtgärd (och inte längre uppbär studiemedel). 3 Någon etablerad definition av begreppet arbetskraftsreserv finns inte och därmed inte heller någon allmänt accepterad statistik att utgå från. 22

För att åstadkomma konsistens mellan utflöde och rekrytering har de som både studerar (dvs. har studiemedel) och förvärvsarbetar inte heller tagits med vid beräkningen av arbetsmarknadens rekrytering från utbildningssystemet. Som rekryterade från studier räknas alltså bara de som definitivt slutat studera eller åtminstone gjort ett ordentligt uppehåll i studierna. Rättvisande bild av kompetenstillförseln Varför gör vi på detta sätt? Skälet är att vi vill ge en bättre bild av den utbildning de har som börjar sitt arbetsliv på allvar. Om man räknar en person som ett utflöde/en rekrytering så fort vederbörande blir noterad som förvärvsarbetande enligt SCB:s register över befolkningens sysselsättning finner man att bortåt en femtedel av dem som under ett år börjar förvärvsarbeta bara har grundskoleutbildning. Skälet till detta är helt enkelt att många har helg- och kvällsarbete vid sidan av studierna i gymnasiet. När de sedan är klara med gymnasiet och börjar arbeta på riktigt kommer detta inte till synes i statistiken över utflöde och rekrytering. Vi skulle därigenom underskatta den kompetens som tillförs arbetsmarknaden. Vårt sätt att betrakta studiemedel som gräns mellan studier och arbete är emellertid inte utan komplikationer. Det beror främst på att de uppgifter vi har om studiemedel avser hela år. Det vanliga är ju att man slutar studera på våren och sedan börjar arbeta. Med vår pragmatiska avgränsning kommer emellertid utflödet att räknas först året efter. Vår definition innebär också att en person som slutar studera på våren ett visst år och arbetar fram till hösten nästa år och då börjar studera igen, inte kommer att räknas som ett utflöde till arbetsmarknaden, eftersom han/hon har studiemedel båda åren. Emellertid har som nämnts arbetsmarknadens rekrytering från utbildningssystemet avgränsats på ett konsistent sätt, vilket gör att utflöde och rekrytering är jämförbara. Man skulle kunna säga att vi i våra beräkningar av utflöde och rekrytering tagit undan den del av arbetsmarknaden som till stor del består av mer eller mindre tillfälliga jobb, ofta på deltid. Speciell sysselsättningsklassificering För att kunna beräkna tillskott, rekryteringsbehov och arbetskraftsreserv på det ovan angivna sättet har vi skapat en speciell klassificering av befolkningens sysselsättning. Klassificeringen har fem kategorier, nämligen: förvärvsarbetande studerande 23

pensionärer arbetslösa övriga Klassificeringen bygger på registeruppgifter om befolkningens förvärvsarbete, arbetslöshet och inkomster. En utförlig beskrivning av hur klassificeringen gjorts finns i bilaga 2. Observera att denna klassificering endast används i beräkningarna av tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft. De uppgifter som i övrigt redovisas i rapporten om sysselsättningsutvecklingen är hämtade från den officiella statistiken dvs. arbetskraftsundersökningarna (AKU) och den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). Antalet förvärvsarbetande enligt den speciella definition som vi använt i denna rapport var på totalnivå drygt 8 procent lägre än enligt RAMS för år 2001. Variationerna mellan olika näringsgrenar är emellertid betydande. I hotell- och restaurangbranschen var antalet förvärvsarbetande 21 procent lägre och i detaljhandeln 17 procent lägre, medan det för flertalet industrigrenar inte är så stor skillnad. I näringsgrenen stål- och metallverk var skillnaden minst, endast 3 procent, och i massa- och pappersindustrin och flera andra industrigrenar 4 procent. Konsekvenskalkyler Såväl utflödes- som rekryteringsberäkningarna skall ses som konsekvenskalkyler utifrån vissa givna förutsättningar. Beräkningarna görs var för sig, utan inbördes beroenden eller "feed back"-effekter. Beräkningarna resulterar i gap mellan utflöde och rekryteringsbehov. I själva räknandet tas således ingen hänsyn till de anpassningar som kommer att ske till följd av obalanser på arbetsmarknaden. Detta har givetvis betydelse för hur resultaten skall tolkas. Ett gap mellan beräknat utflöde och beräknat rekryteringsbehov betyder inte att vi får ett visst antal arbetslösa eller att ett visst antal tjänster inte besätts, men ju större gapet är desto svårare blir anpassningen. På kort sikt måste anpassningarna i huvudsak ske på arbetsmarknaden; de som tillhör överskottsgrupper får söka sig nya arbetsmarknader och vid brist på arbetskraft får arbetsgivarna rekrytera personer med annan kompetens än man brukat göra. Situationen på arbetsmarknaden påverkar också i någon mån hur länge man studerar. Om läget är kärvt när man går ut gymnasiet kanske man fortsätter till högskolan fastän man inte haft för avsikt att 24

göra det, medan högskolestuderande läser ytterligare något år i väntan på bättre tider. Om arbetsmarknadsläget däremot är gott kanske man hoppar av en utbildning innan man är helt färdig därför att man erbjudits arbete. Förändringar i individernas preferenser vid valet av utbildning och statens och kommunernas dimensionering av olika utbildningar får effekt först på relativt lång sikt. Det kan ta tid att verkställa en önskad förändring av dimensioneringen och när den väl är gjord tar det några år innan de studerande blir klara med sin utbildning. Mer om beräkningsmetoderna och antagandena bakom beräkningarna finns att läsa i avsnitten Utbildningssystemet (sid 71) och Arbetsmarknaden (sid 85) samt i bilaga 1 och 2. 25

Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar att reserven av arbetskraft, dvs. de som inte förvärvsarbetade i november respektive år men som var arbetslösa eller deltog i arbetsmarknadspolitiska åtgärder av något slag i mer än 30 dagar under året, minskade från 460 000 vid mitten av 1990-talet till cirka 215 000 år 2001. Enligt våra beräkningar har såväl nytillskottet som rekryteringsbehovet minskat de allra senaste åren. Minskningen av nytillskottet hänger samman med neddragningen av Kunskapslyftet, medan rekryteringsbehovet har avtagit genom att antalet förvärvsarbetande stagnerat. Detta har inneburit att reserven av arbetskraft ökat. På sikt väntas dock en uppgång av antalet förvärvsarbetande. 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Nytillskott (1000-tal) Uppg saknas Examen, högskola Minst 20 poäng, högskola Gymnasium Folk- o grundskola 1996 2000 2004 2008 Rekryteringsbehov (1000-tal) 1996 2000 2004 2008 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 Reserv (1000-tal) Denna uppgång innebär att reserven av arbetskraft långsiktigt minskar något, trots att tillskottet av arbetskraft ökar av demografiska orsaker. Men rekryteringsbehovet ökar också och även det har en demografisk orsak. Under åren fram till 2010 kommer flera av de stora årskullarna från 1940-talets mitt att nå pensionsåldern, vilket genererar ett stort ersättningsbehov. 0 1996 2000 2004 2008 26

Som framgår av diagrammen på föregående sida beräknas tillskottet av arbetskraft under de kommande åren att bli större än rekryteringsbehovet. Trots detta beräknas reserven minska. Förklaringen till detta är att det sker en avgång även från reserven. I storleksordningen 10-15 procent av reserven försvinner årligen p.g.a. studier, pension, emigration eller dödsfall. Det skall också påpekas att uppgifterna om nytillskott, rekryteringsbehov och reservens storlek för 2002 och 2003 är beräknade. De faktiska uppgifterna, som bygger på registerbaserad statistik, sträcker sig således bara t.o.m. 2001. Rekryteringsbehovets beståndsdelar Arbetsmarknadens rekryteringsbehov beror dels på hur antalet förvärvsarbetande förändras, dels på hur stor avgången är. Med avgång avser vi här avgång p.g.a. studier, pension, emigration eller dödsfall. Den största gruppen är de som går i pension. Under tiden fram till 2010 kommer avgången att öka kontinuerligt eftersom alltfler pensioneras. För åren 2005 och 2006 bygger våra beräkningar på att sysselsättningen ökar till följd av en förbättrad konjunktur (se avsnittet Arbetsmarknaden, sid. 85). Därefter antas sysselsättningen öka mycket måttligt. Som framgår av diagrammet nedan kommer därför det framtida rekryteringsbehovet att nästan helt bero av hur många som lämnar arbetsmarknaden. Totalt rekryteringsbehov fördelat på avgång och sysselsättningsförändring 250000 200000 Rekryteringsbehov 150000 Avgång 100000 50000 Sysselsättn.förändring 0-50000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Nytillskottets beståndsdelar Nytillskottet av arbetskraft kommer huvudsakligen från utbildningssystemet. Under perioden 1996-2001 varierade den delen av nytill- 27

skottet mellan 87,5 och 90,2 procent. Under prognosperioden beräknas tillskottet från utbildningssystemet växa kontinuerligt och uppgå till 211 000 år 2010. Antalet som återgår i arbete efter att ha haft pension/tidsbegränsat sjukbidrag antas komma att ligga kvar på samma nivå som 2001 under hela prognosperioden, vilket innebär 11 300 årligen. År 2001 utgjorde de som haft tidsbegränsat sjukbidrag något mindre än 40 procent av hela gruppen. Drygt 60 procent hade alltså haft något annat slag av pension året före, t.ex. tjänstepension eller privat pensionsförsäkring som utfallit med ett belopp som översteg deras (eventuella) arbetsinkomst under året. Troligen har flertalet av denna kategori egentligen aldrig lämnat arbetsmarknaden, men våra kriterier för att dela in befolkningen i olika kategorier har fått en sådan effekt (se bilaga 2, Några begrepp och definitioner). Tre fjärdedelar av dem som återgick i arbete 2001 efter att året innan ha klassats som pensionärer hade högst gymnasial utbildning. Nytillskott till arbetsmarknaden 1996-2010. Fördelning på bakgrund 300 000 Från pension Invandring 250 000 Från utbildning 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Antalet nyinvandrade som går direkt ut på arbetsmarknaden antas växa i takt med den totala invandringen. I absoluta tal innebär det en ökning från 13 600 år 2001 till 16 800 år 2010. I genomsnitt ligger de nyinvandrades arbetskraftsdeltagande på drygt 30 procent, men det varierar kraftigt beroende på födelseland. Av samtliga som invandrade 2001 var en femtedel återvändande svenskar. Av de invandrare 28