Grundvattenbildning. Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU

Relevanta dokument
Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Grundvatten Falkenbergs kommun

Vatten Avlopp Kretslopp 2016

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD

Naturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna?

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Problem med vatten, eller?

Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när. förändras?

Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter

9. Grundvatten av god kvalitet

Slussporten bergsskärning

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU

Det hydrologiska kretsloppet i stora drag

Kompletterande utredning av grundvattnens karakteristika som vid behov skall tas fram

Förprojektering Smedby 6:1

Hållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter

Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden?

Grundvatten. Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014

RAPPORT. VA-förutsättningar Östra Tyresö Upprättad av: Anders Rydberg

Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning

Grundvattnet i ett framtida klimat

Grundvatten i Stockholms län

Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun

Vattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser. Magdalena Thorsbrink, SGU

Grundvatten i ett förändrat klimat. Emil Vikberg, SGU

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen

Möte med Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten 2/ Fullmäktigesalen, Rådhuset, Kristianstad

PROVPUMPNING. Som metod att undersöka eller kontrollera en grundvattentäkt Bertil Sundlöf

Bakgrund till mötet

VÄGLEDNING: METOD FÖR KARTLÄGGNING OCH PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN. Dnr: /2016 SGU-rapport 2017:

K 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo

Sveriges geologiska undersöknings

K 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo

Mark- och miljödomstolen Box Växjö 2288/2018 YTTRANDE Sid 1(5)

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

K 483. Grundvattenmagasinet. Rångedala. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh. Fristad Nitta. Rångedala. Äspered. Dalsjöfors

Kalkstenstäkt i Skövde

Grundvatten på Koster status och framtida utveckling Prof. Roland Barthel, Dr. Stefan Banzhaf, Maria Granberg, Sebastian Pokorny, Johanna Merisalu,

Hydrogeologisk utredning för avgränsning av vattenskyddsområde

GRUNDVATTEN SATSNING I SÄRSKILT UTSATTA OMRÅDEN. Calle Hjerne

Svensk författningssamling

Tofta Krokstäde 1:51, Gotland

PM infiltration till grundvatten, Skärholmsdalen

SSGK, POPULÄRVETENSKAPLIG ARTIKEL

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?

Hållan - SE

K 502. Grundvattenmagasinet. Ravelsryd. Peter Dahlqvist. Stensjön. Björköby. Sandsjöfors

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten

VATTENFÖRSÖRJNING HÖGESTAD

GRUNDVATTENUTREDNING STORUMAN KOMMUN

MIKE SHE för Kristianstadslätten

Projekt Slussen. Förslag till kontrollprogram för grundvatten. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Linda Flodmark, Karl Persson

Brytning av kalksten på Bunge Ducker 1:64 -Kompletterande synpunkter

SÅRBARHETSKLASSNING. Åsens grundvatten - FÖP Södra staden, Uppsala

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Hydrogeologisk utredning för avgränsning av vattenskyddsområde

Tillståndsansökan för vattenverksamhet

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

HYDROGEOLOGISK UTREDNING. Risängen 5:37 med närområde, Norrköpings kommun

Full koll på grundvatten. Liselotte Tunemar Vattenmiljöseminariet

Tillståndsansökan för vattenverksamhet

K 527. Grundvattenmagasinet. Visjön. Mattias Gustafsson. Kosta

Ärende Sabemas ansökan den 22 februari 1995 om tillstånd till grustäktsverksamhet

GEOB25, Geologi i samhället, 15 högskolepoäng Geology in Society, 15 credits Grundnivå / First Cycle

K 504. Grundvattenmagasinet. Strålsnäs. Henric Thulin Olander & Mattias Gustafsson. Mjölby. Strålsnäs. Boxholm

VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR SVARTTORP VATTENTÄKT I JÖNKÖPINGS KOMMUN

96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret?

SE SE

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR ENERGISYSTEM BASERAT PÅ GRUNDVATTEN I LOMMA

K 448. Grundvattenmagasinet. Indalsåsen Indal. Andreas Karlhager. Indal. Timrå

K 606. Grundvattenmagasinet. Åsen. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh

K 528. Grundvattenmagasinet. Yggersryd. Mattias Gustafsson. Kosta. Eriksmåla

Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län

Bedömning av förutsättningar för vattenförsörjning

Tillståndsansökan för vattenverksamhet

K 503. Grundvattenmagasinet. Storegården. Andreas Klar. Skede. Holsbybrunn. Sjunnen. Vetlanda

Ljunganåsen Ede Stöde

Vattnets betydelse i samhället

RAPPORT. Teknisk beskrivning Töllsjö befintliga vattentäkt BOLLEBYGDS KOMMUN GBG VATTENRESURSER UPPDRAGSNUMMER

Hållbar dagvattenhantering

RAPPORT. Förslag till vattenskyddsområde för Edsåsens vattentäkt. Åre Kommun. Sweco Environment AB. Sundsvall Vatten. Uppdragsnummer

Områden där grundvattennivån är av särskild betydelse för vattenkvalitet, markstabilitet eller ekosystem

Vad pågår vid SGU vad gäller kunskapshöjning kring grundvattenresurserna i Sverige? Vad säger klimatscenarierna om framtida grundvattennivåer?

Skruv norra och Skruv södra

Stora Sköndal - Konsekvensbeskrivning av föroreningar

M2016/01062/R

Version I KROKOM KOMMUN HÄGGSJÖVIK FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR HÄGGSJÖVIKS GRUNDVATTENTÄKT 1(19) Krokom kommun. Projekt nr

SGU. Sveriges geologiska undersökning är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten.

Bilaga 2 Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Miljöövervakning, Grundvatten och Klimatförändringar. Emil Vikberg, SGU

Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter

Tillståndsansökan för vattenverksamhet

Transkript:

Grundvattenbildning Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU

Hydrologiska cykeln kondensation nederbörd grundvattenbildning Inströmningsområde Källa transpiration avdunstning avdunstning Ytvattenförekomst Grundvattenförekomst Grundvattenmagasin grundvattenströmning Utströmningsområde

Vattnets infiltration

Grundvatten är det vatten som finns i den mättade zonen (grundvattenzonen), d.v.s den del av marken där alla por eller sprickutrymmen är fyllda med vatten

Nederbörd (P) Avdunstning (E) Förändring i magasinet (ΔS) Inflöde (R in ) Avrinning/uttag (R ut ) P + R in = E + R ut + ΔS Vattenbalansekvationen

In- och utströmningsområden

illrinningsområde för en uttagsbrunn Vilket blir grundvattenbildningsområdet?

Tillrinningsområde för en särskild uttagspunkt Det område inom vilket vatten rör sig till uttagspunkten. Om grundvattenytan vore helt Om grundvattenytan lutar före uttaget: plan före uttaget: uttag uttag Lutning på grvnivån innan uttag

Hur stor kan grundvattenbildningen vara? Normalt beräknas till jordlagren i gynnsamma fall den uppgå till nettonederbörden (normalt 0,2 0,5 m/år). Finns möjlighet för ytvatten att infiltrera ned kan grundvattenbildningen bli i princip hur stor som helst (vid konstgjord grundvattenbildning (2-4 m/d)

Jo, men vi tar ju vårt vatten i berggrunden

Utbytet mellan övre och undre akviferer gynnas av förändringar i trycknivån mellan de olika akvifererna. Ju bättre de kan kommunicera desto mer vatten kan utbytas.

Vad gynnar grundvattenbildningen? Hög nederbörd Liten växtlighet i markytan Grov jord i den omättade zonen Långt avstånd till grundvattenytan Stora magasin Tillgång till ytvattensystem

Men vad gör att vi inte kan utnyttja allt som skulle kunna bildas? Delar av grundvattenbildningen återgår till ytvatten ganska tidigt. Våra brunnar sitter inte optimalt placerade i magasinen och uttagen är inte jämt fördelade över året. Tar vi ut för mycket vatten på en gång så riskerar vi avsänkningar som kan leda till sättningar etc.

God kvantitativ status föreligger i en grundvattenförekomst eller grupp av grundvattenförekomster när grundvattennivåerna är sådana att: 1. de visar att det råder balans mellan uttag och grundvattenbildning 2. de inte till följd av mänsklig påverkan visar på sådana långsiktiga förändringar i flödesriktningen som orsakar inträngning av salt grundvatten eller förorening, och 3. de inte genom mänsklig påverkan leder till, eller kan leda till, att god ekologisk status inte nås i ytvatten som är förbundna med grundvattenförekomsten eller till skada på grundvattenberoende terrestra ekosystem.

1. Obalans mellan uttag och grundvattenbildning kan leda till Sättningar i mark, kan påverka hus och vägar Brunnar kan sina En för snabb omsättning av vatten och/eller stora nivåvariationer kan leda till förändringar i grundvattenkemin Negativ påverkan på våtmarker/ytvattendrag Torrare marklager

2. Inträngning av saltvatten eller föroreningar Risk för salt grundvatteninträngning. Störst risk nära kust. Uppkoning av relikt saltvatten En snabbare infiltration från markyta/ovanliggande akviferer kan leda till att föroreningar börjar att röra på sig eller att ämnen inte hinner brytas ned (ex. NO 3 )

3. Förbundna ytvatten och grundvattenberoende terrestra ekosystem Vad gäller ytvatten ska flödena inte minska så att ekosystemen i ytvattnet påverkas negativt Grundvattenberoende terrestra ekosystem får inte skadas genom minskad tillförsel av grundvatten eller en sänkt grundvattennivå Grundvattnets kemi får inte försämra livsvillkoren i anslutande ekosystem

En lek med siffror? Vad är teorin? (Nettonederbörden + tillskott av ytvatten) Jord (300 400 mm + en hel del ) Berg (kanske nästan lika mycket!) Vad är praktiskt? (I isälvsmaterial nästan allt, i lera nästan inget ) I berg generellt ca 80-150 mm. Vad är lämpligt? 0 till praktiskt möjligt!

Hur ska vi se till att Kristianstadsslätten kommer att ha en god kvantitativ status? 1. Nivåer? Finns data och sammanställningar, inga oroväckande trender 2. Kemin? Finns behov av att sammanställa, övervakning sker i viss mån 3. Ekosystem? Låg kunskap om eventuell påverkan