1(7) Handläggare Eva Ness Minnesanteckningar från möte nr 4 med Resursgrupp Tillgänglighet Land och Sjö, torsdag Tid: torsdag, kl. 13:00 16:00 Plats: T-centralen, plan 2, Lindhagensgatan 100 Deltagare: Från organisationerna för funktionshinderfrågor: Amir Amirriazi, DHR Lars Eklund, HSO/Hjärt och lungor Kerstin Fagerström, HSO/Astma- och allergiförbundet Britt-Marie Färm, HSO/Mag- och tarm Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Leif Pehrson, SRF Lasse Persson, HSO/Neuroförbundet Gunnel Skårstedt, SRF Bengt Jansson, HSOs kansli Hamaddah Mansour, Ombudsman SRFs kansli Gäst: Lena Ericsson, Astma- och allergiförbundet Från TF: Ditte Kahlström Jansson, Tillgänglighetsspecialist, SU/ Eva Ness, sektionsassistent SU/ Mats Ellman, Marknadsstrateg Försäljning, SU/Affärsutveckling (punkt 2) Mikael Bergsten, konsult Nya spärrlinjeavtal (punkt 3) Joakim Swahn, konsult C30 (punkt 5) Hans Adeby, Affärsförvaltare Färdtjänstavtal, TA/Buss och färdtjänst (5) Martin Almgren, Bullerspecialist, SU/ (punkt 6) Frånvarande: Jaan Kaur, DHR Pia Laurell, HSO Ditte Kahlström Jansson hälsade välkommen. Alla presenterade sig kort. Ditte hade bjudit in Lena Ericsson från Astma- och allergiförbundet inför punkten 4. Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm Telefon: 08 686 16 00 Fax: 08-686 16 06 E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan
2(7) 1. Utredning försäljningskanaler Mats Ellman (Se bilaga) Arbete pågår att ta fram utvecklingsplaner bl.a. för försäljning och för kundservice under 2015. Arbetet syftar till att vi bättre ska försöka förstå kundernas behov. Organisationerna framförde vikten av hela resan-perspektivet från dörr till dörr. För synskadade är det t.ex. viktigt att det inte finns några hinder på väg till den allmänna kollektivtrafiken. Tillgänglig kollektivtrafik ger färre färdtjänstresor, men om man inte kan ta sig till hållplatsen blir det färdtjänst. När TF jobbar med utvecklingsplaner görs gapanalyser för att komma fram till vad som saknas och vad som behöver göras. SRF saknar tillgänglighetsperspektivet när man väljer var nya stationerna ska ligga. Dörr till dörr perspektivet måste alla inom trafikförvaltningen vara införstådda med anser organisationerna. Det kan inte TF avgöra själva, då hänsyn måste tas till vad ägare och politiker vill. Utvecklingsplanerna tas fram med utgångspunkt från SLLs övergripande styrdokument, trafiknämndens styrdokument och förvaltningsdokument. Funktionshinderfrågorna bakas in i de olika dokumenten. Utvecklingsplanerna tas fram på 1 10 års sikt. Mats Ellman och Charlotte Rosengren arbetar tillsammans med den nya utvecklingsplanen för kundservice. Strategierna bryts ner till mjukare, mätbara värden i utvecklingsplanerna. På många ställen har butiker, caféer, restauranger, rökare m.fl. tagit över trottoarerna. TF borde skämmas över att en synskadad person t.ex. inte kan gå från tunnelbanan till vårt kontor. TF borde tvingas att samarbeta med kommunerna för att återta trottoarerna. TF har samarbeten och diskussioner med kommunerna men vi kan inte bestämma över dem. 2. Information om utredning inför nytt spärrlinjeavtal Mikael Bergsten Mikael Bergsten konsult och uppdragsledare för upphandling av nya ramavtal för fysiska spärrar. I dag finns det två typer av ramavtal och två typer av spärrar. Förfrågningsunderlag ska ut under 2015. Förhoppningen är att avtalen ska vara klara 2015-07-01. Det finns nu även en förvaltningsfunktion för spärrarna inom projektet. Har tidigare saknats inom TF men kommer nu att finnas. Under de närmaste 10 åren byggs cirka 140 nya spärrar. Tillgänglighet är ett krav i upphandlingen, därför har projektet kontakt med olika intressenter som t.ex. organisationerna för funktionshinderfrågor. Piktogram som finns i spärrarna ska synas tydligt. Projektet arbetar på att minska antalet dekaler. När Mikael gick insiktsutbildningen upplevde han gyttret av klisterlappar på spärrarna som är svåra att uppfatta även för seende. Enligt Hamaddah är problemet för en synskadad att man inte vet när dörren öppnas. Hamaddah och Mikael kommer överens om möte hos SRF. Alla synpunkter och krav som organisationerna har lämnat finns med, enligt Ditte. Organisationerna vill ha taktil markering så att kortläsaren känns. På Djurgården vid djurgårdsfärjorna finns en nya spärr vid Allmänna gränd. Den har en yta som man kan känna. Bör även kunna införa även på tunnelbanespärrarna. Organisationerna tycker att läsaren sitter högt och horisontellt, svår att komma åt. Be om förslag på annan placering från spärrleverantörerna. Den bör synas bättre visuellt. Leverantören kan komma med förslag på våra funktionskrav. Inte alla spärrar piper när dörrarna öppnas. Mikael tar med sig frågan. Enligt Ditte är det bara de nya spärrarna som piper.
3(7) Mikael Bergsten vill veta varför organisationerna vill ha knapp på bred spärr. Enligt organisationerna är det för att uppmärksamma spärrvakten på att man behöver hjälp. På bussen finns en knapp som bör föraren uppmärksam på att han kan behöva hålla dörren öppen extra länge. Man vill kommunicera med och uppmärksamma spärrvakten på att man behöver hjälp. En kommunikationsknapp, som innebär att spärrvakten kan manövrera den breda spärren så att dörrarna inte slår igen för snabbt för äldre personer eller personer med funktionsnedsättning som kan behöva mera tid på sig att passera spärren. Spärrvakten har en liknande knapp som bussföraren. En sådan knapp måste ha tydliga kontraster, vara lätta att hitta och sitta på samma plats på alla spärrar. Det går inte att ha två avläsare på samma spärr, vilket är ett önskemål som framförts. Idé att kunna införa märkning på biljetten att man abonnerar på en tjänst som gör att spärren regerar mjukare är något för SL Accessprojektet. Mikael har med önskemålet i kravlistan. En del spärrar är aggressiva. Vi kravställer att de ska vara av mjukare karaktär. Balansgång mellan att undvika plankare och att kunna passera spärren tryggt. När det byggs nya pendeltågs- eller tunnelbanestationer viktigt att det klart framgår om man ska gå till höger eller vänster. Det är olika på olika stationer. I riktlinjerna står det att spärrkioskerna ska vara vill höger när man går in. Huvudregeln är högertrafik. Det är litet beroende av rulltrappornas placering. I upphandlingsarbetet arbetas mycket med igenkänning. TF arbetar på att den breda spärren alltid ska vara vid spärrkiosken. Osäkert om det går att genomföra över allt. Hamaddah efterlyste ljudsignaler när man går in i en station så att man vet om man ska gå till höger eller vänster för att komma till rätt spärr. Projektet tar med sig frågan. Ditte förmedlar kontaktuppgifter mellan Mikael och Hamaddah. HSO kan också ha intresse av att få information om spärrlinjeupphandlingen. 3. Hissar (DHR) a. Finns någon lista över vilka stationer som har haft störst antal hisstopp? Ingen sådan sammanställning finns idag, enligt Ditte. b. Finn någon lista över hur lång tid det tog för att åtgärda felet (kortast respektive längsta väntetid)? Det finns ingen sådan lista heller, svarade Ditte. Organisationerna har tidigare fått löfte om en sådan lista. Hissenheten lovade att de skulle säga till hur många hissar som stannar upprepade gånger och realtid. På nästa resursgruppmöte färdtjänst kommer representant från kundservice och någon hissansvarig. Enligt Amir har DHR gått ut med att det ska finnas sådan information. Mejla frågor till Ditte. Vi får också bjuda in kundservice och hissansvarig till ett möte, enligt Ditte. 4. Fråga från s ledning. Ditte hade fått med sig följande fråga: Organisationerna har haft tre samråd med FTB. Under dessa samråd har två PM med synpunkter och frågor lämnats. Fråga: Kan dessa besvaras skriftligen och läggas till i ärendet till politikerna? Det var OK för organisationerna om de får skriftliga svar som de vill kunna kommentera innan de går vidare till politiken och att kommentarerna når fram till politikerna.
4(7) 5. Diskussion om hundplatser i C30 och ev. anpassningar av Selectas sortiment på stationerna (nötallergi) Joakim Swahn är med vid mock-up-besöken i Västerås 20/11 och 1/12. Allergiplatser i nya tunnelbanevagnarna diskuterades. Joakim visade en skiss över det nya tunnelbanetåget C30. Varje vagn består av fyra sektioner med bälg mellan. Vissa platser är placerade mitt emot varandra och andra på sidan. En del stolar är markerade med färg, s.k. prioplatser för äldre, synskadade, gravida m.fl., som har större behov av att sitta. Platserna är direkt till höger när man kommer in i vagnarna. Det kommer att finnas fler prioriterade platser i C30 än i C20. Det finns tre alternativa placeringar för djur och allergiker. 1. Djur i de två mittendelarna av tåget, som i C20 idag. Dragspelsutformningen på C30 är annorlunda mot C20. I C30 rör sig dragspelet mera än i C20. Djur kan åka i dragspelet i färdriktning. 2. Djur i yttervagnarna på tåget, nackdel mot idag. I andra vagnar finns platser i färdriktningen som inte är prioplatser (ännu). Alla sittplatser är lika höga i hela tåget. 3. I änden, men bara i själva vagnen, där man varnar med skyltning. Ventilationen är lika genom hela tåget. Därför går det att välja var djuren kan vara och var allergiker kan sitta. Enligt Ditte vill inte hundägarna ha djuren i bälgen. De blir oroliga och resenärer tycker inte om att behöva passera djuren. Ditte ska träffa brukshundsklubben för stockholmsdistriktet och diskutera utifrån synpunkter som organisationerna lämnar. Fläktsystemen i C20 och C30 är olika. De finns inga planer på att ändra fläktsystem i C20. C30 ska bara köras på röda linjen. Under några år kommer det dock att vara en blandning av C20 och C30 innan alla vagnar levererats. Det finns inga uppgifter på hur många hundar och hundägare som åker i varje vagn. Det vore önskvärt med separata vagnar med egen ventilation, enligt Lena Eriksson. Astmaoch allergiförbundet som tycker att alternativ 3 är bäst. Fråga hundägarna hur de ställer sig till alternativ 3, om det är möjligt. Kanske ta bort möjligheterna att ha hundar i mittenvagnen på C20? Luftströmmarna är olika i C20 och C30. När det bara rullar C30 på röda linjen, kan man märka upp på perrongerna var det är bäst att gå in. Det är alldeles för dåligt skyltat var man kan ta med sig hund på pendeltåg och tunnelbana. Kerstin Fagerström har skrivit till SL kundtjänst, men aldrig fått något svar. Ärendenummer 1295130 och 12256 30 1. Att man kan ha en rulltext om att hundägarna ska gå i rätt vagn. Det finns skyltar utanpå dörrarna men man bör även skylta när man kommit in genom dörrarna. När uppgraderingen av C20 kommer ingång kan diskussion om bättre skyltning tas upp. C30 kan vi påverka. Vi tar med oss alternativ 3 vid möte med brukshundsklubben, sa Ditte, som lovade återkoppla vad brukshundsklubben tycker i frågan om hundplatserna på vagnarna. Ditte har bett Selecta om en lista över högriskprodukter ur allergisynpunkt. Viktigt att Selecta inte säljer nötmix och framför allt inte produkter med jordnötter, enligt Lena Ericsson. Astma- och allergiförbundet mejlar en lista till Ditte, som v.b. till affärsansvarig för Selectamaskinerna. När det gäller C30 tycker Astma- och allergiförbundet att man bör man fundera på att på ett positivt sätt informera om att man inte får sitta och äta nötter t.ex. och markera någon zoon i vagnarna som blir allergifria, Viktigt tillgänglighetsfråga och ett starkt önskemål. Astma- och 1 Jag har mejlat SL Kundtjänst och v b deras svar till Kerstin Fagerström.
5(7) allergiförbundet diskuterar även nötfria vagnar med SJ. Inte direkt en fråga om C30 mera en kommunikationsfråga, enligt Ditte. Lena Ericsson nämnde också dofter och doftkanoner som kommer allt mera i olika miljöer. 6. Närtrafik Hans Adeby informerade om närtrafiken. En trafik där man kör speciella bussar på vissa linjer med lågt golv i hela bussen. Bussarna är mindre än vanliga bussar och har 15 22 sittplatser. Det finns också linjetrafik, där mindre vita fordon används som också har plats för rullstolar, då åker man baklänges. Organisationerna hade fått tycka till. Samma fordon används på flexlinjer som man ringer och beställer till en speciell mötesplats. Anropsstyrda flexlinjer körs med s.k. rullstolsbilar med extra säten. Bra trafiken men inte så effektiv. Man kör så nära porten den går och förarna hjälper till. Kommunerna vill att äldre ska kunna bo hemma så länge som möjligt. Populär trafik med många resenärer i de områden den finns. Många tycker det är bra att slippa färdtjänst när man t.ex. ska till affären. Det blir SL-resa som är gratis med färdtjänstkort. Varför finns inte samma möjligheter inom hela länet, frågade Amir. De mindre, röda, bussarna är ganska dyra. Diskussioner pågår för att försöka få mera nytta för pengarna så att flera kan gagnas. Man tittar på anropsstyrd trafik, som kommer närmare dörren. Först när avtalen löper ut kan förändringar genomföras. Samma regler ska gälla i hela länet. Politikerna har sagt OK till att satsa på flera anropsstyrda flexlinjer. Diskussioner pågår hur ofta de ska fungera, tre gånger i veckan, en gång i veckan, eller tre gånger per dag tre gånger beroende på område. Målgruppen är 75+. Tidtabellen hade blivit helt fel om den buss som rullar i Norrtälje också skulle gått till HSOs lokaler i närheten av ett nytt servicehem, svarade Hans på fråga från Lars Eklund. Norrtälje kommunen hade också, på förslag från Hans Adeby, gärna bytt ut den röda bussen mot två mindre vita fordon, men brukarna tackade nej. På dessa linjer kan man antingen resa med färdtjänstkortet gratis, eller med vanligt SL-kort. Många som har rullstol och beställer färdtjänst, skulle kunna resa med flexbil istället. Tillgänglighet till och från hållplatserna ska kommunen ordna. Vi kontaktar stadsdelsförvaltningarna i kommunerna och ser alltid över hela kommunen innan något genomförs. Ordet närtrafik är förvirrande. Finns tankar på att ändra namnet. Inga beslut fattade ännu. Mejla ytterligare frågor till Ditte som v b till Hans. 7. Information om pågående utredning yttre utrop Martin Almgren Yttre utrop på bussar har ställt till problem för boende. Under 2010 genomfördes åtgärder för att förbättra systemet. Alla bussar skulle få samma nivåer. De yttre utropen ska vara avstängda mellan 22:00 och 07:00. Nu ökar klagomålen. En översyn ska göras igen för att se hur man kan förbättra systemet. Att kunna sänka ljudet på olika platser, men att de som behöver höra ljudet kan göra det utan att andra störs. En konsult ska jobba med detta från årsskiftet. Ljudet på bussarna ställs in för varje buss och är inte situationsanpassat, enligt Martin. Leif, SRF, tycker det är mycket märkligt att systemet inte situationsanpassat och tycker att det borde vara ett krav att utrustning känner av hur högt ljudet behöver vara, då skulle antagligen klagomålen minska.
6(7) Enligt Martin krävs stora tekniska förändringar för situationsanpassad utrustning. Baserat på trafikmängden vet vi hur vi kan anpassa utropen och eventuellt tidsstyra systemet. Behoven ska ses över och man tror på en väsentlig förbättring mot idag. Hamaddah, SRF, har fått klagomål från medlemmar att man har sänkt ljudnivån, vilket gjort det svårare för synskadade att resa med buss. Ibland står 2 3 bussar efter varandra vid stora hållplatser, då har man ingen möjlighet att höra de olika destinationerna. Det vore bra med ljudavkänning. Konsulten och SRF får jobba tillsammans. Viktigt att bussarna kör fram vid större hållplatser. Så snart konsulten är på plats får frågan lyftas till detaljnivå. Leif, SRF, tycker ledningar bör få veta att SL köpt in fel utrusning, eftersom den inte är situationsanpassad. Hela systemet bör bytas ut. Vi har den utrustning vi har nu och måste lösa på bästa sätt. Vi återkommer när konsulten är på plats, då bokar Ditte möte med organisationerna. 8. Frågor från SRF och HSO a. SRFs synpunkter om tillgängligheten på eldriven pendelbåt Ditte förslår att vi avsätter extra tid vid resursgruppmötet i januari och bjuder inte sjötrafikens tillgänglighetsspecialist missade namnet och Åsa Tivelius för diskussion kring detta. SRF har också synpunkter på kontrastmarkeringar och handledare på landgång. Ditte bjuder i vår arkitekt som har synpunkter på att det ska in i alla miljöer. b. Ledarhundar i kollektivtrafiken Det uppstår ibland konflikt på bussar, då den som har ledarhund måste sitta där barnvagnseller rullstolsplatsen är. När det kommer på en med barnvagn vill man att den som har ledarhund flyttar på sig. Ledarhundar är ju hjälpmedel. SRF vill att man sätter upp en skylt där det framgår att den som kommer först har rätt att sitta kvar. Piktogram för ledarhund i buss efterlyses. Ditte bad Hamaddah mejla. Vi måste hitta ett bra piktogram så att folk förstår vad som menas. Om Ditte får underlaget kan hon kontakta Buss och Färdtjänst och diskutera med dem. Övrigt om ledarhundar i kollektivtrafiken se under punkten 4 ovan c. Kortläsare i tunnelbanespärren och kännbar markering Se under punkt 2 ovan. Systemet kan införas på nya spärrar och kan även införas på gamla spärrar där det inte finns. d. Roslagsbanan och extra tilldelning av färdtjänstresor vid ersättningstrafik Leif, SRF, efterlyste sektionsövergripande samarbeten vid ersättningstrafik i samband med avstängning av t.ex. Roslagsbanan. Frågan om extra tilldelning av färdtjänstresor i samband med avstängningar har tagits upp tidigare. Man kan inte tala om tillgänglig kollektivtrafik som ersättning för färdtjänst. Frågan måste ställas till Martin Jägerbert, svarade Ditte, som inte råder över färdtjänsttillstånd. Det måste finnas samarbeten och ni måste diskutera sinns emellan hur färdtjänsttrafiken ska läggas upp, hävdade Leif. Det måste till ett politiskt beslut, enligt Ditte. Frågan tas upp vid beredningsmötet 13/11. e. Brandfrågor bl.a. på Norrtäljebussarna Finns det någon utrymningsplan för dem som sitter på övervåningen i bussen? HSO hade frågat ansvarig när representanter hade kollat på dubbeldäckarna, men inte fått något svar. Ditte har mejlat till ny säkerhetsansvarig på buss och bjuder in till resursgruppmötet i januari. Även Nobina bjuds in. Om de inte har någon godtagbar förklaring kan ärendet tas
7(7) upp i beredningsgruppmöte och upp på samverkansråd. Alla entreprenörer som kör för SL har egna säkerhetsansvariga. f. Gummikant Vad hände med den, frågade Bengt? Den har kommit bort, enligt Ditte. Hade frågat kollega och ingen verkar veta något. Om vi behöver gummilist kan vi beställa för att komma vidare. Ditte kollar och återkommer i frågan. g. Datum för besök på Åkeshov för att kolla försöket med plattformsdörrar Projektet kommer med förslag. Vi återkommer. Antecknat av Eva Ness