Tid: Torsdag , 13:00 16:00, förmöte för organisationerna mellan 12:00 13:00 Plats: TF på Lindhagensgatan 100, konferensrum T-Centralen

Transkript

1 1(11) Handläggare Gemensamt samråd nr eva.ness@sll.se Minnesanteckningar vid Samverkansråd nr 4 med med länets organisationer för funktionshinderfrågor, länets pensionärsorganisationer och politikerna i färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen Tid: Torsdag, 13:00 16:00, förmöte för organisationerna mellan 12:00 13:00 Plats: TF på Lindhagensgatan 100, konferensrum T-Centralen Deltagare: Intresseorganisationerna för funktionshinderfrågor Amir Amirriazi, DHR Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Leif Pehrson, SRF Peter Wätterljung, HSO/Stroke Hamaddah Mansour, SRFs kansli Förhinder: Britt-Marie Färm, HSO/Mag- o tarmförening. Pensionärsorganisationerna Ewa Jegréus Swärd, SKPF, avd 28 Barbro Erlandsson, SPF Förhinder: Siw Winroth, RPG Färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen Gunilla Thorsson, L, ledamot Anna Jonazon, S, ledamot Birgitta Karlsson, KD, ersättare Tomas Hellström, HSO/Stockholms dövas förening, + två tolkar Jaan Kaur, DHR, + två assistenter som växlade Inge-Britt Lundin, HSO/SSDF Lasse Persson, HSO/Neuroförbundet Sirkka Husso, SRF Alma Asic, HSOs kansli Birgitta Flognfeldt, HSO/RTP-S Gunnel Färm, PRO Alexandra Birk, SPF Siw Almqvist, SPRF Lars-Gösta Carlsson, SPRF Lars Spoong, M, ledamot Ellinor Moberg, C, ledamot SahirDrammeh, MP, ledamot Dick Bengtsson, M, ersättare Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2 2(11) Signe Levin, S, ersättare Förhinder: Mikael T Eriksson, M, förste vice ordförande Pia Helleday, M, ledamot Pia Ortiz Venegas, V, ledamot Trafikförvaltningen Stefan Wallin, sektionschef, SU/Hållbar utveckling Eva Ness, Sektionsassistent, SU/Hållbar utveckling Ulrik Waldau, Sektionschef, TA/Färdtjänst Ulrika Hoff, politisk sekreterare, KD Fredrik Wallén, KD, ordförande Conny Fogelström, S, andre vice ordförande Monzer Dia, S, ledamot Caroline Ottosson, Chef Trafikförvaltningen Melker Larsson, Tillgänglighetsstrateg, SU/ Sonny Österman, Sjötrafikstrateg, SU/Planering (punkt 3) Mikael Eriksson, Strategisk Planerare, Buss 1. Inledning och godkännande av dagordning Fredrik Wallén (KD) hade fått förhinder och Stefan Wallin inledde mötet och hälsade alla välkomna. Till ordförande för dagens möte valdes Birgitta Karlsson, (KD). Alla presenterade sig kort. SRF hade två tilläggspunkter under 5. Övrigt. Pensionärerna hade synpunkter på att äldrefrågorna inte kommer med. Man har missförstått mejl som gått ut i förväg, där trafikförvaltningen begär in frågeställningar från alla organisationer, som de vill ta upp på samverkansråden. Trafikförvaltningen tar med sig synpunkterna för en förbättrad dialog med pensionärsorganisationerna. 2. Nya förvaltningschefen Caroline Ottosson och organisationerna presenterar sig för varandra Organisationerna vill gärna meddela synpunkter på: - Samordning mellan trafikslagen - Nya avtalen där trafikutövaren själva har möjlighet att planera trafiken - Vid större ombyggnader behövs interaktion med organisationerna Caroline Ottosson tillträdde som ny chef för trafikförvaltningen 1 mars i år. Har jobbat 25 år inom statlig- och offentlig förvaltning och har därmed god erfarenhet av att arbeta i en delvis skattefinansierad verksamhet. Har även varit ställföreträdande generaldirektör på trafikverket. Har arbetat med trafikledningsfrågor inom pendeltågstrafiken och opunktliga tåg och även arbetat med infrastrukturfrågor inom trafikverket. Har viss kännedom och kunskap om tillgänglighet från sitt tidigare arbete både på regional och nationell nivå. Caroline Ottosson vill ha en öppen dialog för att sätta fokus på tillgänglighetsfrågorna. Organisationernas frågor är relevanta t.ex. frågan om nya anläggningar och nya objekt är jättebra att organisationerna är involverade i. Vi försöker tänka på alla frågor. Det handlar också om att ha dialog kring prioriteringar. Vad är viktigast att vi tar tag i.

3 3(11) Resurserna är begränsade. Kollektivtrafik i Stockholm är fantastisk och mycket fungerar bra. Det finns att göra då inte allt fungerar till 100 %. Caroline Ottosson tycker vi har koll och vet vad vi vill göra nu. Stora byggnationer, nya system och att få flera att resa kollektivt för att bygga hållbart i takt med övrigt byggande i samhället. Det blir lätt att det går fort och byggs mycket. Det är helt avgörande att tillgänglighetsarbetet finns med i det arbetet. Organisationerna måste vara med. Det är en hel del att göra för att göra kollektivtrafiken trygg och säker, att det är helt och rent och snygg, så att organisationernas medlemmar också känner att det finns möjlighet att resa med kollektivtrafiken. Några kommer dock alltid att behöva färdtjänsten. Caroline Ottosson har försökt pejla inställningen bland anställda, operatörer och andra viktiga samarbetspartners som kommuner och inte minst organisationerna som är samlade runt bordet idag. Caroline Ottosson är glad över att få vara med och lyssna. Det är viktigt att få höra dialogen kring frågor som är viktiga för organisationerna. På fråga svarade Caroline Ottosson att hon är utbildad civilingenjör mot tekniskt lantmäteri, som idag benämns samhällsbyggande. Har 25 års arbetslivserfarenhet kring detta. Stammar från Halland och Halmstad. HSO hälsade förvaltningschefen välkommen till intresseorganisationerna. Samverkan mellan föreningarna och landstingets förvaltningar påbörjades för länge sedan. Organisationerna vill att förvaltningschefen ska vara ordförande på dessa möten. På vissa förvaltningar fungerar det så. Från trafikförvaltningen påpekades att förvaltningschefens arbetsbörda gör det svårt att delta på alla samverkansråd, om organisationerna inte är nöjda med den verksamhet som bedrivs är förvaltningen beredd att lyssna. HSO påpekade att principen är att förvaltningschefen ska vara ordförande, men att man är tillfreds med det sätt som samverkansråden skötts hittills. Förvaltningschefen tar med sig frågan. Det är en rent praktisk fråga och förvaltningschefen kan tänka sig att delta så mycket det är möjligt. Hur mycket arbete som än görs för att göra kollektivtrafiken tillgänglig finns det ändå vissa som aldrig kan använda den, enligt SRF. Då är ledsagningen viktig om man inte hittar till hållplatsen eller stationen. Möjligheten att kunna förflytta sig från dörr till dörr sätter man värde på. Förvaltningen är till för att skapa livskvalitet. Det är olika aktörer som ansvarar i en sådan kedja. Både statliga och privata aktörer. Förvaltningen har dialog med alla för att kunna påverka så att allt fungerar runt omkring. SRF efterlyser samråd mellan de olika trafikslagen, vilket inte fungerar så bra, när det t.ex. gäller ledsagningen. Organisationernas samarbete med förvaltningens tillgänglighetsavdelning är bra, men sämre när det gäller färdtjänsten. Förvaltningen har valt att samordna övriga trafikslag med färdtjänsten. Hur tycker förvaltningen att det ska fungera med de olika trafikslagen så att resenären kommer från dörr till dörr? Enligt förvaltningschefen ska hela samhället och hela resan vara tillgänglig och ge möjlighet till livskvalitet. Det ligger i förvaltningens intresse att ha dialog med krånglande entreprenörer. Ledsagning inom den egna trafiken åvilar trafikförvaltningen, men inte ledsagning till annan trafik, såsom flyg och fjärrtåg. Det finns mera att göra för att det ska

4 4(11) flyta bättre. Förvaltningen får undersöka internt och sedan ha kontakt med t.ex. kommunerna. Samordning borde ske mellan olika trafikslag, såsom pendeltåg och buss vid större avstängningar då ersättningsbussar sätts in. Färdtjänsten är helt utanför dessa diskussioner. Oavsett hur ersättningstrafiken planeras blir det svårt för funktionsnedsatta att använda den. Organisationerna vill att även färdtjänsten involveras. Ett sådant beslut måste komma från den politiska ledningen. Förvaltningschefen tycker det är bra att organisationerna lyfter frågan. Ersättningstrafik kan ju t.ex. införas av två orsaker, p.g.a. akuta störningar, som kräver snabba insatser om tunnelbanan t.ex. inte fungerar och som är svåra att ta hand om. Så finns planerade långa avstängningar som t.ex. pendeltågsavstängningen i somras. En utmaning är att få till bra ersättningstrafik. Då det generellt kan vara svårt med ersättningstrafik förstår förvaltningen att det blir ännu svårare för personer med funktionsnedsättning. Bussar ska komma fram på ett visst sätt. Just nu är det aktuellt med ersättningstrafik för Saltsjöbanan, som inte går in till Slussen. När det finns möjlighet att planera blir möjligheterna att arbeta med tillgänglighetsfrågorna större. Vid akuta avstängningar blir det en utmaning. har tillsammans med organisationerna i riktlinjer föreskrivit vad som ska gälla även för ersättningstrafiken. Ett stort praktiskt problem är att hitta lämpliga bussar. Det finns förbättringspotential när det gäller planering av ersättningstrafiken, det tar förvaltningen med sig in i utvärderingen. PRO har ca medlemmar som försöker resa med kollektivtrafiken. Det är svårt med alla byggnationer och förändringar i bussarnas linjedragning. PRO vill jobba vidare med konceptet hela resan och inte bara fysisk tillgängliga bussar. Många äldre har inte datorer och smarta telefoner, utan vanliga telefoner. Därför tycker PRO att det är viktigt att man behåller tidtabellerna i pappersformat, liksom hållplats- och linjekartor och inte bara hänvisar till sl.se. Man kan uthärda mycket bara man får bra information om t.ex. ändrade linjedragningar och indragna hållplatser. Det är trafikförvaltningen som har huvudansvaret. Entreprenörerna har till uppgift att köra trafiken och att informera. Förvaltningen tar till sig att man måste tänka på att alla inte ständigt är uppkopplade. Det måste förvaltningen förhålla sig till i sitt uppdrag. Därför bör det finnas olika sätt att ge störningsinformation, som att en busslinje läggs om t.ex. Radion är en viktig kanal för trafikinformation. Det finns många trafikvärdar i kollektivtrafiken även SL center är möjliga informationskällor. Det finns pratorer på busshållplatser och i tunnelbanan. Förvaltningen måste dock också beakta att den digitala världen finns. Enligt DHR kommer det att bli en lång avstängning av tunnelbanetrafiken från västerort fram till Alvik. Biltrafiken kommer troligen också att drabbas då ett körfält görs om till busskörfält. Bussarna har plats för en rullstol. Kommer hållplatserna att fungera för att kunna ta emot alla resenärer? Hur har man tänkt klara av detta? Stockholm växer och Stockholm satsar, men det är inte bara staden som satser, även trafikförvaltningen satsar, liksom väghållarna, Stockholms stad och kommunerna runt

5 5(11) om, liksom trafikverket. En stor utmaning är att få överblick över alla system och hur de påverkar varandra. Vilka konsekvenser får avstängningarna? Vilka är de bästa åtgärderna för resenärernas möjligheter att resa? Vi måste bli bättre på att tänka i perspektivet tillgänglighet tillsammans med trafikverket region Stockholm och Stockholms stad bl.a. Förvaltningen måste själva svara för smart planering med resenärerna och tillgänglighet i fokus. Det är extremt svårt att tänkt på alla konsekvenser. Enligt HSO finns det förbättringspotential när det gäller ersättningsbussarna. När bussarna ibland inte är tillgängliga vore det bra med generösare färdtjänstregler. Slussen projektet är ett stort projekt, där man lyckats ganska bra med trafiken på Södermalmstorg, enligt HSO. Det saknas sittplatser vid hållplatserna och skyltningen är dålig. Praktiska saker som bör samverkas kring. Organisationerna är ju ögon och öron för trafikförvaltningen. Förvaltningen är särskilt tacksam för hjälp när det gäller Slussenprojektet, som är stort och kommer att hålla på länge. Förvaltningen behöver hela tiden jobba med förbättringar. Finns personal med västar så att man har någon att fråga? Det är viktigt att Slussen fungerar trots de förhållanden som råder där just nu. Enligt HSO har det blivit långt mellan hållplatserna på linje 2 och 53, som går från Nacka sidan och in. Ersta sjukhus och Nytorgsgatan. Keolis kör. Förvaltningen har lagt över hela ansvaret på kommunerna och trafikutövarna, vilket organisationerna tycker är konstigt att inte kolla hur hållplatserna fungerar. Trafikförvaltningen har ansvar för kollektivtrafiken och ansvarar för alla system som snurrar i trafiken. Enligt politiska beslut har trafikförvaltningen lagt ut uppgifter på entreprenörerna. I innerstadsavtalet, som Keolis ansvar för, har de möjlighet att själva välja linjedragningar och att köra smart. De får inte göra stora förändringar utan att stämma av med trafikförvaltningen, som ska godkänna förändringarna. Den här typen av avtal är ganska nytt och behöver mogna. Samarbetsrutiner mellan entreprenörer och trafikförvaltningen och dialogen måste utvecklas. Trafikförvaltningen behöver bli bättre i beställarrollen. Entreprenörerna måste komma med förslag på förändringar till trafikförvaltningen, som ska lämna OK. Trafikförvaltningen har sista ordet. För Slussen är det nödvändigt med omläggning av trafiken. Trafikförvaltningen ska kontrollera att det fungerar, därför är det bra att få in dessa reflektioner och synpunkter från organisationerna. Viktigt att förvaltningen får vetskap om detta som en del i utvecklingen av beställarrollen. Förvaltningen har möjlighet att säga nej till förslag. Entreprenörerna behöver göra konsekvensanalyser, vilket inte har skett när det gäller omläggningen av innerstadstrafiken, t.ex. DHR försvarar Sektion och de riktlinjer som tagits fram. Problemet är att andra enheter och konsulter inte lyssnar på organisationerna. Hur kan man utveckla så att de olika enheterna får veta vad som händer så att organisationerna kan komma in? Det har varit ett problem i många år att samordningen mellan trafikslagen fastnar någon stans hos någon som inte bryr sig.

6 6(11) Förvaltningschefen förlitar sig på gruppen av experter som är mycket kunnig i dessa frågor. Förvaltningen ansvarar för att riktlinjer och styrande dokument kompletteras med de åsikter och synpunkter som organisationerna har och framför. Det finns alltid utmaningar i stora organisationer att få alla att se helheten. Det finns förbättringspotentialer, som också initierats av förvaltningschefen. Förvaltningen jobbar med dessa frågor, så att även organisationernas åsikter fångas upp i riktlinjerna. Det är tack vare organisationerna som förvaltningen nyligen fört in texter i studiehandboken som beskriver hur projekten ska jobba med dessa frågor i Projekt- och programhandboken liksom hur organisationernas åsikter ska tas till vara i Studiehandboken, som jobbar med förstudier inför upphandlingar eller projekt. Instruktionerna håller på att sätta sig och implementeras. Återstår hur vi ska ta hand om den akuta trafiken. Enligt SRF är problemet med busstrafiken att bussentreprenörerna har för stort ansvar. Det togs inte fram någon konsekvensanalys vid förändringen av innerstadstrafiken t.ex. Det är angeläget att entreprenörerna kommer med konsekvensanalyser i sina förslag, som trafikförvaltningen sedan samverkar med organisationerna. Principiellt viktig samverkansgrund för att vi ska utvecklas mer. Organisationerna och trafikförvaltningen diskuterar med varandra på ett vettigt sätt och tar tillvara den kunskap som organisationerna har på ett bra sätt. Samverkansavtalet beslutas av landstingsstyrelsen och samverkan sker kring tillgänglighets- och färdtjänstfrågor. Tillgänglighetsfrågorna fungerar väl i hela landstinget. Sämst fungerar samarbetet i färdtjänstfrågorna, som ligger i samma organisation. Det finns förbättringspotential för att det ska fungerar bättre för organisationernas medlemmar. Vid framtagning av färdtjänstens nya hemsida har samverkan inte fungerat. Organisationerna tycker att färdtjänsten håller dem utanför. Organisationerna tycker att de inte diskuterar och samverkar kring frågorna. Man har tagit fram en ny hemsida, som inte fungerar. Samverkan kring färdtjänsten fungerar inte och det är inte acceptabelt. Sektion gör ett bra arbete, men har också svårigheter att samarbeta med olika enheter. HSO poängterade hur dåligt det har fungerat med upphandling av färdtjänsten. HSO hade haft ett heldagsmöte kring upphandlingar och representant från upphandlingsavdelningen på trafikförvaltningen hade varit där och informerat. Det finns stora skillnader mellan förvaltningarna när det gäller organisationernas deltagande i upphandlingsarbetet. Trafikförvaltningen är inte intresserad av att ta tillvara organisationernas kunskaper. Förvaltningschefen framförde att organisationernas synpunkter är värdefulla, men vet inte exakt hur dessa ska tas tillvara, då förvaltningschefen ännu inte hunnit sätta sig tillräckligt mycket in i färdtjänstfrågorna. Personer som är döva inte har någon nytta av ljudinformation i trafiken, enligt HSO. Om något händer akut vet man som icke hörande inte vart man ska ta vägen, eftersom informationen inte fungerar så bra. Otrygga situationer uppstår. Berömde SLs visuella

7 7(11) information på busshållplatser och i tunnelbanan, där det tidigare inte funnits någon information alls. Förvaltningschefen tackade för bra synpunkter. Generellt är det en utmaning att få ut störningsinformation. Organisationerna har en jätteviktig roll i det arbetet. Hur vill de som inte hör få information? Det behövs olika kanaler för tillgänglighet, vilka är de? Ordförande Birgitta Karlsson (KD), tackade för genomgången och hoppades att förvaltningschefen har möjlighet att delta på så många möten som möjligt. Vi politiker måste lyssna. 3. Information om ägarförhållanden för bryggor och krav på flytbryggor Sonny Österman Sonny Österman presenterade. Förvaltningen äger inga av de hållplatser (bryggor) som pendelfartygen angör. Det är kommuner, fastighetsverket och fastighetsbolag, som äger bryggorna. Fartygen lägger till med fören mot kajen. Det finns två flytbryggor och vid Slussen och Allmänna gränd. De angörs av Djurgårdsfärjorna. De flesta bryggor har enskilda ägare. Stockholms stad har delat upp förvaltningsområdena, vilket ger många parter att prata med. Arbetet pågår. Linjerna 80,81 och 82 är permanenta pendelbåtslinjer. På försök finns linje 85 (2 + 1 år) och linje 89 (2 år), även här är ägarförhållandena för bryggorna skiftande. Det finns ingen bussanslutning till linjen 85 som går via Söder Mälarstrand. Ambitionen fanns att dra ner linje 74 med vändläge, men Stockholms stad gick inte med på detta. Varför vet inte förvaltningen. Förvaltningen arbetar efter en treskalig byggnorm. Flytbryggor krävs för tillgängligheten, då vattennivåerna kan variera kraftigt både i Östersjön och i Mälaren. Trafikförvaltningens hållning är att markägarna ska stå kostnaderna för tillgängligheten när det gäller fasta konstruktioner. SRF tycker att förvaltningens ambition att försöka få så många tillgängliga bryggor som möjligt enligt bryggnorm 1 är mycket lovvärd. Viktigt att förvaltningen pratar med bryggägarna. Politikerna har ambitionen att få så snabba båtlinjer som möjligt. Det finns svårigheter både när det gäller bryggor som är tillgängliga och fartyg som är tillgängliga. Kan förvaltningen vägra att trafikera en brygga som inte är tillgänglig? Förvaltningen kan kravställa, vilket man gjort för Ekerölinjen. Linje 80 och 81 trafikeras med gamla fartyg. Vi vill köra trafiken med bättre och tillgängligare fartyg för att få en tillgänglig pendelbåtstrafik. Landgångslägen kan kompenseras med landgångar i etapper för att t.ex. kunna angöra en fast brygga. En lång landgång skulle fungera, men måste få plats på fartyget. Det skulle kunna gå att ha landgången placerad på bryggan, men den blir mycket tung och det blir svårt med renhållningen på vintern. På pendelbåtarna är det SL-taxa. På Vaxholmsbåtarna är det skärgårdstaxa, som varierar beroende på hur lång resan är. Idag är det inte full tillgänglighet på fartygen, men nya generationen pendelbåtar ska vara tillgängliga. HSO tycker att förvaltningen har jobbat bra med frågorna.

8 8(11) Från organisationerna: 4. Färdtjänstens hemsida Ulrik Waldau Hemsidan är både en webb för färdtjänstens kunder och för vårdgivare. Arbetet har bl.a. gått ut på att få samma navigering som på SLs hemsida. Vidareutvecklingen sker successivt. Mina sidor med beställarfunktionen fungerade inte som tänkt vid driftstart 7 juni Detta trots genomförda tester.. Det är komplext med alla sammanläkningar, som måste till, bl.a unika adresser över Stockholm. Mina sidor har fått en ny konstruktion. Funktionen Voiceover fungerade inte vid start samt det var även problem med adressök. Det arbetas kontinuerligt för att lösa problemen. Många synpunkter har kommit till kundservice. När fel och buggar rättas till kan det uppstå fel på andra håll vid nya releaser. Mycket arbete internt och tillsammans med leverantören av IT-miljön. Genom SRF framfördes att man förstår att det är stora utmaningar, särskilt för dem med hjälpmedel. Organisationerna har bett att få testa i rätt miljö och har haft kontakt med projektet. Projektet ansågs sig inte ha tillräckligt med resurser att låta organisationerna testa. För personer med synnedsättning är det omöjligt att gå in och beställa resor vi Mina Sidor. Organisationerna fick testa en gång. Organisationerna tror att många fel hade kunnat undvikas om man fått testat mycket. Förvaltningen höll med om att flera tester borde ha genomförts tillsammans med organisationerna. Funka.nu har varit med i arbetet. Representant för DHR tycker det är bra att hemsidan är anpassad för surfplattor och smartphones.. Adressförslagen som kommer upp är inte anpassade för snabbval. Lätt att välja fel adress. Förvaltningen höll med om att adressöknings-funktionen är svårast att få ordning på. Samplan är ett gammalt system. En utmaning att hitta rätt förslag i listan som kommer upp. Förvaltningen tittar på de synpunkter som kommit in. Stora delar av beställningarna via beställningscentralen via telefon men Förvaltningen vill öka entaletbeställningarna via Mina Sidor. Då kan resenärerna se sina beställning och risken för fel minskar.. Förvaltningen jobbar mycket för att få ordning på hemsidan och Mina Sidor. Det går inte ange någon exakt tidpunkt för när hemsidan kommer att fungera helt optimalt. Förvaltningen arbetar för att komma tillrätta med felen och hoppas att rättningarna inte ska generera följdfel. Låt organisationerna bidra med sina kunskaper och planera för hur problemen ska lösas i framtiden. SPRF frågade om Närtrafiken har flyttats från färdtjänsten? SPRF har skrivit om utökning av linjerna, men inget händer. Karl Henriksson (KD) hade börjat titta på mera anropsstyrda linjer. Förvaltningen svarade att det pågår utredning om anropsstyrd trafik inom förvaltningen. Inget är beslutat. På hemsidan finns även närtrafiken. 5. Övrigt a) Framtida färdtjänsten tilläggsutredning. Enligt Mikael Eriksson ska utredningen upp till trafiknämnden i november. Trafikförvaltningens ledningsgrupp har diskuterat hur tilläggsuppdragen ska hanteras. Inget är beslutat. Organisationerna anser sig inte kunna besvara remissen, eftersom

9 9(11) tilläggsuppdragen inte finns med i underlaget. Organisationerna vill ha mera tid på sig för att besvara remissen och tycker att ärendet ska flyttas och inte tas upp i trafiknämnden i november. Organisationerna frågar, men får inga svar. HSO har skrivit remissvar innan de fick kunskap om tilläggsutredningen. Vet inte om HSOs remissvar gäller. SRF framförde samma sak. Vi har fått remiss med förslag. Vi vet inte att det finns andra förslag. Vi har inte hela utredningen. Utifrån vad kan vi lämna remissvar? Vad är det för uppdrag som trafikförvaltningen fått? Vad ska ni titta på? Förvaltningen svarade att på SLLs hemsida särskilt uttalande från Alliansen om kundvalsmodellen på rullstolstaxi att ha samma lösning för vanlig taxi. Titta på möjligheterna och kostnaderna för den modellen och med olika typer av resor, fritt eller med maxtak. DHR frågade om organisationerna får mera tid för att besvara remissen. HSO tycker att trafiknämnden inte bör ta upp utredningen eftersom det inte är hela utredningen som presenteras. DHR underströk det som sagts, ta bort ärendet eller vi har hanteras som direkt riktar sig till oss som just färdtjänsten gör, att då svara på en halv utredning. Kostnader för kundvalsmodellen och resande efter behov, känns mycket konstigt. SRF tycker att trafikförvaltningens svar är noll och intet. Hur ska vi bete oss? Mikael Eriksson kan inte svara idag, men för fram synpunkterna till trafikförvaltningens ledning. Just färdtjänsten är komplex och nytt område, som Caroline vill sätta sig in i. Utredningar har pågått i flera år och varit uppe i trafiknämnden inför utskicket av remissen, vilken har gått ut. Tjänstemanna produkt som är stor och bred. Vi behöver svara för att de svåra avvägningar hur vi ska gå vidare med och utveckla färdtjänsten på ett så bra sätt som möjligt. Caroline håller på att sätta sig in hur kundval fungerar. Frågan har inte gått ut till organisationerna. Organisationerna har fått en remiss, som Caroline vill att de koncentrerar sig på att svara på, kunskapsunderlag behövs för att väga ihop svaren för att lägga fram ett bra avvägt svar till trafiknämnden. Fokusera på att besvara den stora remissen, bad Caroline. Politikerna har givit ett tilläggsuppdrag, organisationerna vill veta hur tjänstemännen hanterat frågan då de vill vara delaktiga i hela utredningen och vill ha tid för att kunna bedöma hela perspektivet. Förvaltningschefen bad organisationerna besvara den remiss som den är utskickad. Frågan om tilläggsutredningen får förvaltningschefen ta tillbaka till ledningsgruppen och politiken och återkomma med ett förtydligande i frågan. Förvaltningschefen vill sätta sig in i frågorna och hade inte förstått att organisationerna väntat på ytterligare utskick för att besvara remissen. HSO framförde att resor efter behov är något som organisationerna har diskuterat och ställt krav på i många år. Att kunna resa jämlikt. Organisationerna vill veta vilket svar förvaltningen lämnar på förslaget som politikerna har lagt. Organisationerna vill också veta vad förvaltningen har för åsikt i frågan om resor efter behov. Förvaltningschefen tar med sig frågan tillbaka till ledningsgruppen. Organisationernas har hela tiden tyckt att de viktigaste områdena som skulle utredas är resande efter behov och kundval. Det vill

10 10(11) organisationerna ha svar på innan de svarar på remissen och lämnar sina synpunkter. I ursprungsutredningen ingår en form av kundval annorlunda än dagens kundvalsmodell, enligt förvaltningen. Organisationerna har förståelse för att man i utredningen måste titta på olika modeller. Men det som organisationerna och politikerna vill ha är inte med i utredningen. Det skulle ha varit med för att ge en helhetsbild. b) Färdtjänsten hur den fungerar idag eller inte fungerar Färdtjänstresandet har blivit mycket sämre, särskilt i rusningstrafiken. De som jobbar drabbas extra hårt. Det blir bara värre och värre. Resenärerna kommer försent till jobbet och sent hem. SRF hade sammanställt statistik, som visades se bilaga. Organisationerna tror inte att dessa förseningar skulle accepteras av dem som reser i den allmänna kollektivtrafiken. Det är inte acceptabelt att hela tiden komma för sent. Någon lösning måste till. Hur mycket betalar trafikförvaltningen ut till dem som nyttjar resegarantin? Organisationerna får många klagomål, speciellt från dem som arbetar. Hur ska man kunna sköta sitta arbete och sin fritid när man blir försenad t.ex. 11 dagar i rad? En representant för SRF, som varit på möte på hos Trafikförvaltningen, råkade ut för att det inte kom någon bil och fick till slut hjälp att ta sig till Stadshagens tunnelbanestation och vidare till Vallentuna. Det tog resenären 2,5 timmar att komma hem. Färdtjänsten har samma bild. Tidpassningen har blivit sämre. Synpunkterna till kundservice har ökat och många är mycket upprörda. Färdtjänsten har haft möten med taxibolagen och en handlingsplan har tagits fram. Andelen resegarantiärenden i rusningstid har ökat. SRF frågade om bil inte kommer går det då ut ett meddelande automatisk så att bolaget får betala kontrollavgift eller ska resenären ringa och tala om det? Färdtjänsten kontrollerar och återkommer till SRF. Organisationerna efterlyser en lösning, då man t.ex. vet att det inte finns någon annan bil att tillgå. Taxibolagen tvingar inte bilarna att köra fram, de vill inte köra oss. Organisationerna tror inte att det finns någon lösning på problemet just nu och undrar hur länge arbetsgivarna accepterar att många hela tiden kommer för sent. c) Projekt som t.ex. trafikverket driver och trafikförvaltningen tar över. Hur går det med tillgänglighetsarbetet? Det finns några projekt t.ex. i Kallhäll och Barkarby som trafikverket bygger och som trafikförvaltningen tar över. Vid besök i Barkarby har det visat sig att tillgängligheten är mycket dålig. Ingen har tänkt på hur stationen ska bli tillgänglig. Den tas i bruk om några veckor. Inga konstrastmarkeringar eller ledstråk från perrong till dörrar. Förvaltningen har besökt Kallhäll och påpekat brister. Trafikförvaltningen måste in på ett tidigt stadium innan man tar över en anläggning. En anläggning som trafikverket bygger och som trafikförvaltningen ska ta över måste fungera för alla. De riktlinjer för bl.a.tunnelbanan, som förvaltningen har tagit fram och som ska användas övertrumfas delvis av TSD som avviker från riktlinjerna. Trafikförvaltningens önskemål avviker från TSD. Organisationerna framförde att det är viktigt med gemensamma möten med olika aktörer för att kunna samarbete på ett bra sätt. Viktigt att organisationerna kommer in snabbt, så att anläggningar som byggs blir tillgängligt annars ökar färdtjänstresandet.

11 11(11) Organisationerna tackade för att förvaltningschefen suttit med och lyssnat under hela mötet. Diskussionen visar på viktiga saker för organisationerna. Det som kommer funktionsnedsatta till del i trafiken är bra för alla. Förvaltningschefen tackade organisationerna i sin tur för att hon fått vara med och lyssnat. Löser vi saker här löser vi helheten. Tackade särskilt för inspelet om färdtjänsten. Förvaltningschefen får tillsammans med färdtjänstavdelningen se över så att tecknade avtal med operatörer följs upp. Det är mycket viktigt. Förvaltningschefen tar även med sig synpunkterna om stationer som byggs av trafikverket för att få i gång en dialog för att förbättra TSD. Staten lär av oss. Ordförande Birgitta Karlsson (KD) tackade för att hon fått vara med. Ett speciellt tack till förvaltningschefen som varit med hela eftermiddagen. Antecknat av Eva Ness