Årsredovisning 2013 Hälso- och sjukvårdsnämnd 9

Sida 1(38) Årsredovisning 2013 Hälso- och sjukvårdsnämnd 9 1. Sammanfattning och slutsats Allmänt Under 2013 har hälso- och sjukvårdsnämnden tecknat en ettårig överenskommelse med styrelsen för beställd primärvård. Övriga överenskommelser är tvååriga. Därutöver har två tilläggsöverenskommelser tecknats med Skaraborgs Sjukhus respektive beställd primärvård. Det har varit flera möten mellan hälso- och sjukvårdsnämndernas presidier och presidiet för styrelsen för Skaraborgs Sjukhus. Vid dessa tillfällen har bland annat utvecklingen inom psykiatrin och akutprocessen varit i fokus. Nämnden har genomfört sina årliga kommundialoger. I anslutning till dessa möten har studiebesök gjorts på samtliga vårdcentraler. Ett antal medborgardialoger har också genomförts enligt nämndens kommunikationsplan. Nämndens ledamöter och ersättare har genomgått en utbildning i rättighetsfrågor. Ekonomi Helårsresultatet för hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg uppgår för år 2013 till + 19,2 mnkr. De största avvikelserna jämfört med budget avser överskott för region- och rikssjukvård och för offentlig länssjukvård medan kostnaderna för VG Primärvård varit högre än budget. Politisk samverkan Skaraborg Politisk samverkan Skaraborg (PSS) är en möteplats för samråd, samverkan, dialog, ledning, förvaltning och utveckling. PSS ska bidra till en gränsöverskridande verksamhets- och kunskapsutveckling. I den politiska samverkan ingår företrädare från kommunerna, olika utförarstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna. En ny tjänstemannastruktur har skapats för att bland annat arbeta med gemensamma frågor som rör barn och unga, geriatrik, demens och palliativ vård. Bäst hälsa 2020 Hälso- och sjukvårdsnämnderna har antagit en strategisk plan för folkhälsoarbetet. Ett långsiktigt arbete sker utifrån planen, med konkreta insatser inom olika områden. Målet om att invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 2020 har fått ett brett genomslag. En del i detta arbete är samverkan med kommunerna kring hälsofrämjande insatser för barn och ungdomar, hälsofrämjande skolutveckling. I hälso- och sjukvårdsnämndernas strategiska mål Hälsovinster för invånarna lyfts bl a ett väl utvecklat folkhälsoarbete fram som en framgångsfaktor. Fr o m 2012 finns det nya

Sida 2(38) folkhälsoavtal mellan nämnden och kommunerna, där folkhälsoarbetet lyfts fram som ett strategiskt och prioriterat utvecklingsområde. En uppföljning av avtalen har påbörjats under 2013. Syftet är bl a att hitta framgångsfaktorer för utveckling av folkhälsoarbetet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har delat ut 2013 års folkhälsopris till Team Agera i Grästorp. VG Primärvård Vårdvalssystemet har nu varit igång sedan den 1 oktober 2009. Från start har det varit femton vårdcentraler i Västra Skaraborg, tio i offentlig regi och fem i privat regi. 2011-12-01 startade den sextonde vårdcentralen, Hamnstadens Vårdcentral i Lidköping. Leverantör är Praktikertjänst AB. Under året köptes Carema av Capio Vård AB och Centralhälsan köptes av Bräcke Diakoni och den offentliga Primärvården ändrade namn till Närhälsan. 2009-12-31 var 127 404 personer listade på vårdcentralerna i västra Skaraborg, 106 755 (84 %) var listade på de offentliga vårdcentralerna och 20 649 (16 %) var listade på de privata vårdcentralerna. 2013-12-31 var 128 236 personer listade på vårdcentralerna i västra Skaraborg, 97 350 (76 %) var listade på de offentliga vårdcentralerna och 30 886 (24 %) var listade på de privata vårdcentralerna. Vårdcentral Diff 091231- Antal Antal 131231 091231 131231 Närhälsan Floby 3640 3471-169 Närhälsan Guldvingen 18227 15408-2819 Närhälsan Götene 9072 8401-671 Närhälsan Mösseberg 6844 6949 105 Närhälsan Nossebro 5208 5088-120 Närhälsan Oden 10078 9451-627 Närhälsan Skara 13305 11375-1930 Närhälsan Stenstorp 4273 4086-187 Närhälsan Vara-Kvänum 15577 15085-492 Vårdcentralen Ågårdsskogen 20531 18036-2495 Capio vårdcentral Grästorp 5676 5446-230 Centralhälsan 4324 5637 1313 Kinnekullehälsan Vårdcentral Götene 2757 2729 28 Vårdcentral Kurhälsan 2771 3158 387 Vårdcentralen Vilan 5149 7142 1993 Hamnstadens Vårdcentral 6746 6746

Sida 3(38) 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag utgår från regionfullmäktiges beslut om reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnd. För att uppnå visionen det goda livet i Västra Götaland är nämndens vision att invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 2020. Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag är att i samverkan kartlägga behov, beställa och följa upp hälso- och sjukvård. Därigenom skapas förutsättningar för befolkningen i Skaraborg att behålla eller återfå bästa möjliga hälsa. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Nämndens mål konkretiseras i bland annat överenskommelser och avtal. Uppföljning av dessa sker främst enligt särskild uppföljningsplan. Hälso- och sjukvårdsnämndens övergripande mål är att invånarna i Skaraborg ska ha de bästa förutsättningarna för att leva ett liv i god hälsa. 3.1.1 Invånarna i Skaraborg ska känna trygghet i att det finns en väl fungerande hälsooch sjukvård Delmål: Vård med hög kvalitet Invånarna ska ha goda kunskaper i egenvård Minska antalet vårdskador Egenvård För att öka befolkningens kunskap om egenvård finansierar hälso- och sjukvårdsnämnden boken Egenvårdsguiden som delas ut gratis på bland annat vårdcentraler, bvc och apotek. Via 1177 Vårdguiden kan invånarna få samma egenvårdsråd, information om regler och rättigheter samt kontaktuppgifter till vårdinrättningar i Västra Götaland. Patientenkät Sammanvägt förtroende (genomsnitt av resultatet av patientenkätens frågor om förtroende för läkare, information, rekommendera mottagningen till annan, bemötande och helhet i vård och behandling):

Sida 4(38) Vårdcentral Index 2011 2012 2013 Centralhälsan Falköping 88,9 77,8 83,6 Närhälsan Stenstorp 87,4 85,2 81,0 Bräcke Diakoni Vilan Skara 86,6 84,4 80,3 Närhälsan Ågårdskogen Lidköping 85,0 80,3 83,4 Närhälsan Guldvingen Lidköping 81,5 66,5 75,1 Närhälsan Mösseberg Falköping 81,2 69,5 78,4 Närhälsan Floby 81,2 84,7 85,8 Närhälsan Oden Falköping 81,1 70,5 73,0 Bräcke Diakoni Kurhälsan Falköping 80,3 76,4 82,1 Närhälsan Vara/Kvänum 80,2 77,3 72,5 Kinnekullehälsan Vårdcentral i Götene 78,3 81,9 78,0 Capio Vårdcentral Grästorp 71,3 71,8 84,5 Närhälsan Nossebro 70,8 69,9 69,9 Närhälsan Götene 67,4 73,0 74,4 Närhälsan Skara 63,8 71,9 70,4 Hamnstadens Vårdcentral 87,6 Det regionala snittet var 77,4, snittet i västra Skaraborg var 78,8. Detta var en förbättring för vårdcentralerna i Västra Skaraborg som nu ligger över regionsnittet. Största förbättringen har Capio Vårdcentral Grästorp som ökat från 71,8 till 84,5. Se även regionfullmäktiges mål. 3.1.2 Invånarna i Skaraborg ska i sin geografiska närhet erbjudas en god vård på rätt vårdnivå med en hög tillgänglighet och ett gott bemötande Delmål: Gott personligt bemötande Vården ska ges i rimlig tid God tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Behovsanpassade öppettider i vården Korta väntetider på akutmottagningarna Uppfylla vårdgarantin Förbättra för invånarna att hamna på rätt vårdnivå Information till invånarna Hälso- och sjukvårdsnämnden delade i juni 2013 ut ett hushållsutskick till alla hushåll i nämndområdet. Utskicket innehöll bland annat kontaktuppgifter till vårdcentraler samt information om 1177 och vart man ska vända sig om man blir sjuk. Nämnden marknadsför

Sida 5(38) 1177 i samband med medborgardialoger. Bland annat genom att dela ut ett plåsterpaket med 1177-tryck. Via sjukvårdsrådgivningen 1177 kan invånarna också få råd om vilken vårdinrättning de ska vända sig till. Rimlig väntetid Sveriges kommuner och landsting mäter rullande befolkningens inställning till hälso- och sjukvården. Syftet är att ge politiker, tjänstemän och företrädare för vården en bild av befolkningens uppfattning om, erfarenheter av och attityder till hälso- och sjukvården. Data samlas in via telefonintervjuer bland slumpmässigt utvalda personer över 18 år. I Skaraborg intervjuas varje år 1 800 personer. En fråga i vårdbarometern handlar om befolkningens upplevelse av rimliga väntetider till ett besök i vården. Nedanstående diagram visar att endast 45 procent av de som besvarat frågan anser att väntetiderna till ett besök på sjukhus i västra Skaraborg är rimliga 2013. Något färre jämfört med 2012. Källa: Vårdbarometern 2011-2013, OBS! Skalan Nedanstående diagram visar motsvarande bild av befolkningens uppfattning av rimliga väntetider till ett besök på vårdcentral. Det är 72,7 procent som tycker att väntetiderna är rimliga i västra Skaraborg, en liten minskning jämfört med tidigare år. Motsvarande värde i östra Skaraborg är 64,8 procent.

Sida 6(38) Källa: vårdbarometern 2011-2013, OBS! Skala Se även 3.1.1 och regionfullmäktiges mål. 3.1.3 Invånarna i Skaraborg ska ha en likvärdig tillgång till allt från den nära vården till den högspecialiserade vården Delmål: Vården ska vara jämställd och jämlik Tillgång till hälso- och sjukvård En av frågorna som ställs i vårdbarometern handlar om befolkningens upplevelse av tillgång på hälso- och sjukvård.

Sida 7(38) Källa: Vårdbarometern 2011-2013, OBS skalan! Diagrammet visar att 81,5 procent av de intervjuade personerna i västra Skaraborg instämmer i påståendet att de har tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver och motsvarande för östra Skaraborg är 77,1 procent. Se även 3.3 Rättighetsfrågor, 7.1.1 Hälsovinster för medborgarna och regionfullmäktiges mål. 3.2 Insatser för kommunikation Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar utifrån antagen kommunikationsplan 2011-2014. Kommunikationsplanen beskriver målen med nämndens kommunikation. Utöver regelbundna dialogmöten med pensionärsråd samt med handikapp- och patientföreningar fokuserar nämnden på medborgardialog. Medborgardialoger har genomförts i samtliga kommuner under mandatperioden, under 2013 har tre kommuner besökts. Vid ett tillfälle inriktades dialogen på ungdomar och en gymnasieskola besöktes. Dokumentation från dialogerna förs vidare till hela nämnden, samt i vissa fall vidare till utförare eller återkopplas till medborgarna. Vid dialogerna har cirka 320 personer svarat på en enkel ja/nejfråga och cirka 20 skriftliga synpunkter har samlats in. Vid ungdomsdialogen besvarades cirka 150 enkäter med frågor om hälsa och vart man vänder sig när man är sjuk. Vid ungdomsdialogen uppgav 97 procent att de helt och hållet eller nästan helt och hållet kan påverka hur de mår, 5 procent uppgav att de sällan eller aldrig hade någon att anförtro sig åt om de behöver någon att prata med. De allra flesta vänder sig i första hand till vårdcentralen om de blir sjuka eller skadade. I ordmolnet visas de vanligast förekommande orden i svaren på frågan "Vad är viktigast för att du ska må bra?".

Sida 8(38) Webben är ytterligare en kanal för nämndens kommunikation, nämndens hemsida uppdateras löpande. Nämnden svarar också för utbudsinformation. Under året delades ett informationsblad ut till samtliga hushåll i nämndsområdet, det innehöll bland annat kontaktuppgifter till vården samt hänvisning till 1177 Vårdguiden där mer information finns att hämta. 3.3 Rättighetsfrågor Överenskommelser Jämställdhetsintegrering, funktionshinder och mångfald samt barnrättighetsfrågor har beaktats i nämndens överenskommelser för 2013. Bland annat kan nämnas Primärvården har ett särskilt uppdrag att utifrån barnkonventionen arbeta med barn och unga i hela Skaraborg. Skaraborgs Sjukhus och Habilitering&Hälsa har ett särskilt uppdrag att vidareutveckla Barn- och ungdomscentrum i Mariestad. Socioekonomiska satsningar. Verksamheternas fysiska tillgänglighet följs upp. Utväg Skaraborg Utväg Skaraborg erbjuder barn och ungdomar, som upplevt våld i nära relation, enskilda krisoch stödsamtal samt deltagande i gruppverksamhet. Barngruppsverksamheten sker i samarbete med Barn- och ungdomspsykiatrin i Skaraborg och leds av erfarna gruppledare. I grupperna får barn och ungdomar tillsammans med andra med liknande upplevelser träffas och sätta ord på sina känslor och tankar. Utväg arbetar sedan några år med unga kvinnor i ålder 15-25 som utsatts för våld av sina pojkvänner. Målet med tjejgruppen är att varje ung kvinna ska få möjlighet att tillägna sig olika bemästringsstrategier för att skydda sig mot upprepat våld, få bearbeta upplevelser, befrias från skuld och skamkänslor samt stärka självkänslan. Gruppledarna utgår från de

Sida 9(38) grundteman som är utarbetade för den vuxna kvinnogruppsverksamheten men kopplar dessa till den speciella problematik som ungdomstid och ungdomsutveckling kan innebära. Kartläggning familjecentraler Under 2013 har en kartläggning av samtliga familjecentraler i Västra Götalandsregionen gjorts. Kartläggningen är regiongemensam och genomförs i samverkan med Folkhälsokommitténs sekretariat. Syftet med kartläggningen är att få en överblick och aktuell kunskap om familjecentralernas organisation och verksamhet. Kartläggningen gjordes med hjälp av en enkät till varje familjecentrals styrgrupp och 33 familjecentraler svarade. Frågorna i enkäten tar upp familjecentralernas ledning, styrning och innehåll, samt viktiga framtidsfrågor för verksamheten. Under 2000-talets första årtionde har familjecentralerna i Västra Götaland ökat från två till 34 familjecentraler 2013. I Skaraborg finns tolv familjecentraler. Det saknas fortfarande familjecentraler i Essunga, Vara och Grästorps kommun. Barn och ungdom Hälso- och sjukvårdsutskottet har beslutat om fördelning av 2012 års PRIO medel till hälsooch sjukvårdsnämnderna för att stödja utvecklingen av hälso- och sjukvård för målgruppen barn och unga som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa, och som stöd för lokal samverkan kring målgruppen. Fokus ligger på att utveckla första linjens vård och behandling, genom att samordna tidiga insatser från kommun och region för barn och unga med psykisk ohälsa. Första linjens vård och behandling ska kunna erbjuda tidiga och lättillgängliga insatser och därmed förhindra utveckling av allvarlig problematik. En kartläggning av samtliga familjecentraler i Västra Götalandsregionen pågår under 2013. Kartläggningen är regiongemensam och genomförs i samverkan med Folkhälsokommitténs sekretariat. Syftet med kartläggningen är att få en överblick och aktuell kunskap om familjecentralernas organisation och verksamhet. Utbildning Nämndens ledamöter och ersättare har genomgått en utbildning i rättighetsfrågor. 4. Verksamhets-/Processperspektivet 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Nämndens mål konkretiseras i bland annat överenskommelser och avtal. Uppföljning av dessa sker främst enligt särskild uppföljningsplan. Hälso- och sjukvårdsnämndens övergripande mål är att nämndens arbetssätt ska hålla högsta kvalitet.

Sida 10(38) 4.1.1 Invånarna i Skaraborg ska ha möjlighet att påverka hälso- och sjukvården Delmål: God kommunikation med medborgarna Inhämta synpunkter från invånare och patienter Konmunikation med invånarna Hälso- och sjukvårdsnämnden har under våren genomfört tre medborgardialoger. Tolv av de förtroendevalda har deltagit, några vid flera tillfällen. Vid dialogen samtalade nämnden med befolkningen om bland annat tillgång till vård och hälsofrämjande insatser. Nämnden genomför brukar- och pensionärsdialoger flera gånger årligen. Dialogmötena utvärderades hösten 2012, deltagarna är nöjda med både mötesform och innehåll. Nämnden besöker samtliga kommuner vid kommundialog årligen samt deltar i folkhälsoråd. 4.1.2 Invånarna i Skaraborg ska inte uppleva några gränser mellan olika vårdnivåer och huvudmän Delmål: Vård av människor med livslång och långvarig sjukdom ska säkerställas Vård av människor med psykisk ohälsa ska säkerställas Vård av äldre med stort vårdbehov ska säkerställas Vård av människor i behov av palliativ vård ska säkerställas Barn och ungdomars psykiska hälsa ska säkerställas Barn och ungdomars samt äldres tandhälsa ska säkerställas Palliativ vård Arbetet fortsätter med att utveckla den palliativa vården i Skaraborg. Skaraborgs Sjukhus har formulerat ett övergripande mål: På Skaraborgs sjukhus ger vi god vård som främjar välbefinnandet och understödjer värdighet i livets slutskede. För Skaraborgs sjukhus innebär det, att med ovanstående värderingar och mål som grund, erbjuda en specialiserad palliativ vård till personer med obotbar sjukdom i palliativt skede och med komplexa symtom. Under 2014 kommer en åtgärdsavdelning med 8 vårdplatser att öppna på sjukhuset i Skövde. På Hospice Gabriel har specialiserad palliativ vård bedrivits även under 2013. Samverkan mellan Skaraborgs sjukhus och Hospice Gabriel i det palliativa teamet i västra Skaraborg har fungerat mycket väl. Från och med 2014 övergår ansvaret till Skaraborgs sjukhus att bedriva teamet i samverkan med Hospice Gabriel.

Sida 11(38) Det palliativa teamet i Skövde har fungerat som ett resursteam och har verkat både inom sjukhuset och ut mot patienterna i hemmet. Psykiatri Vuxenpsykiatrins öppenvårdsmottagningar i Skaraborg har under 2013 flyttats och koncentrerats till sjukhusorterna Skövde, Lidköping, Falköping och Mariestad. Fortfarande finns vakanser och rekryteringsproblem inom psykiatrin. Hälso- och sjukvårdsnämnden är allvarligt bekymrad över tillgängligheten till den psykiatriska vården i Skaraborg. Nämnden har även påtalat detta i en skrivelse till regionstyrelsen. Smärta Under året har Skaraborgs Sjukhus och Närhälsan tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli tagit fram en gemensam vårdkedja för icke malign smärta. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har därefter tecknat en tilläggsöverenskommelse med respektive styrelse om vårdkedjearbetet inför 2014. Patienten ska vara i fokus och smärtrehabiliteringen i Skaraborg ska tydligt organiseras så att vårdkedjan mellan primärvård och specialiserad vård säkerställs. Patienter ska remitteras i ett tidigt skede vilket ytterligare understryker vikten av att tidigt identifiera patienter med stora behov och risk att utveckla långvariga besvär. Vårdsamverkan Skaraborg Politisk samverkan Skaraborg (PSS) är en mötesplats för samråd, samverkan, dialog, ledning, förvaltning och utveckling. PSS ska bidra till en gränsöverskridande verksamhets- och kunskapsutveckling. En ny tjänstemannastruktur har skapats för att bland annat arbeta med gemensamma frågor som rör barn och unga, geriatrik, demens och palliativ vård.

Sida 12(38) Se även 3.3 Rättighetsfrågor och regionfullmäktiges mål. 4.1.3 Välutvecklade strategier för budget-, beställnings- och uppföljningsarbetet Delmål: Stor delaktighet i nämnden God omvärldsbevakning Enkät En enkät till ledamöter och ersättare i nämnden genomfördes under hösten. Resultatet av enkäten kommer användas för att bland annat fördjupa delaktigheten bland nämndsledamöterna. På frågan om ledamöterna känner sig delaktiga i framtagandet av beställningsunderlag/mål och inriktningsdokument instämde 51 procent av ledamöterna i HSN9 och HSN10 mellan 6-10 på en tiogradig skala. 4.2 God Vård De övergripande kvalitetsmålen för regionens hälso- och sjukvård sammanfattas i Socialstyrelsens riktlinjer God Vård (SOSFS 2005:12). De ska vara vägledande i en kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvården ska vara säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik, kunskapsbaserad och ges i rätt tid. Det krävs ett systematiskt processarbete för att nå målen i God Vård. Att vårdgivarna ska följa God Vård är beaktat i nämndens samtliga överenskommelser.

Sida 13(38) Könsuppdelad statistik är praxis där så är möjligt. Här följer några exempel, säker vård innebär att patienter inte drabbas av vårdskador. Skaraborgs sjukhus arbetar med sex fokusområden när det gäller patientsäkerhet: Trycksår, Fall, Undernäring, Vårdrelaterade infektioner, läkemedelsrelaterade problem och kommunikation. Till dessa fokusområden finns experter kopplade som är ett stöd för verksamheten på SkaS i patientsäkerhetsarbetet. I hälso- och sjukvårdsnämndens överenskommelse med Skaraborgs Sjukhus står att sjukhuset ska följa de av regionens fastställda medicinska kvalitetsmål med regionala måltal. Vård i rätt tid, sjukhuset arbetar med att korta ledtider till röntgen för att klara de totala ledtiderna på akutmottagningen. Inom tandvården i regionen finns det som exempel uppsatta mål utifrån patientens upplevelse av information, delaktighet och bemötande. VG Primärvård utgör basen för den nära sjukvården och ska genomföras utifrån medborgarnas medicinska behov. Det finns bl a uppföljningsindikatorer med en målrelaterad ersättning för olika kroniska sjukdomar, som ska styra mot en jämlik och kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård i regionen. 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet Begreppet tillgänglighet har många dimensioner där vård i rätt tid är en av dem. I hälso-och sjukvårdsnämndens överenskommelser med vårdgivarna i Skaraborg finns beaktat att alla patienter ska erbjudas vård inom fastställda garantitider. Verksamheterna ska ha god fysisk tillgänglighet, lätt att få kontakt med via telefon, internet eller genom ett besök. Information ska ges på ett förståeligt sätt. Det är viktigt att patienterna lotsas till rätt vårdnivå och att de känner sig trygga med hur vården fungerar både när det gäller akutsjukvård och planerad vård. Aktuella väntetider redovisas under regionfullmäktiges mål.

Sida 14(38) 4.4 Prestationer Konsumtionsrapport HSN 9, 2013-12 Utfall Budget Utfall Avvikelse Konsumtion i tusental 1312 1312 1212 utfall - budget Sjukhus offentliga & privata Slutenvård, somatik Sjukhusvårdtillfälle 19,4 19,2 20,4 0,2 DRG-poäng 18,3 18,5 19,0-0,2 Vårddagar övrig verksamhet 1,0 0,9 1,0 0,1 Slutenvård psykiatri Vuxenpsykiatri, inskrivningar 1,0 0,9 0,8 0,1 Vuxenpsykiatri, vårddagar 14,4 18,1 15,3-3,8 BUP, vårddagar 0,5 0,7 0,5-0,1 Öppen vård, somatik Läkarbesök * 107,3 139,4 144,8-32,1 Övriga besök * 56,8 66,4 61,5-9,6 Summa besök 164,2 205,8 206,3-41,7 Öppen vård, psykiatri Läkarbesök, vuxenpsykiatri * 3,8 3,8 Övriga besök, vuxenpsykiatri * 15,3 15,3 Läkarbesök, BUP * 0,7 0,7 Övriga besök, BUP * 4,0 4,0 Summa besök 23,8 0,0 0,0 23,8 Öppen vård, totalt Summa besök ** 187,9 205,8 206,3-17,9 Länssjukvård, exkl sjukhus och VGPV

Sida 15(38) Läkarbesök 11,4 13,9 14,0-2,5 Övriga besök 23,8 25,0 24,3-1,2 Summa besök 35,2 38,9 38,3-3,7 VG Primärvård Läkarbesök 155,5 162,7 160,5-7,2 Övriga besök 192,7 202,3 196,2-9,5 Summa besök 348,2 365,0 356,7-16,7 Primärvård övrigt Läkarbesök 4,1 4,6 4,3-0,5 Övriga besök 138,6 142,6 139,2-4,0 Summa besök 142,7 147,2 143,5-4,5 Utomregional vård Vårdtillfällen 0,5 0,5 0,5 0,1 Vårddagar 2,8 2,5 4,0 0,3 Besök sjukhus 3,0 3,4 5,2-0,3 Primärvård/Specialistvård 2,5 2,5 2,5-0,1 Tandvård Antal färdigbehandlade barn 15,8 15,8 16,7 0,0 */ Från 2013 sker redovisningen uppdelad mellan somatik och psykiatri. I ovan angivna uppgifter för öppenvård somatik avseende budget 2013 och utfall 2012 ingår även volymerna för psyktiatri. Uppgiften för "Summa besök" under "Sjukhus, offentliga och privata" är jämförbar för alla kolumner. **/ Utfall 2012 innehåller felaktigheter i SkaS rapportering av öppenvårdsbesök, som medfört att verklig volym för 2012 ska vara ca 15 000 besök lägre. Dessa registreringsfel har också inneburit att budgetvärdet för 2013 är ca 20 000 besök för högt. 4.5 Miljömål Förvaltningen har inga egna miljömål utan arbetar med de uppsatta målen i det miljöpolitiska programmet. Förvaltningen har en miljögrupp som består av fyra personer, en miljösamordnare och lokala miljöombud. 5. Medarbetarperspektivet

Sida 16(38) 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) bildades i mars 2012 efter en sammanslagning av fyra tidigare självständiga Hälso- och sjukvårdskanslier. Sammanslagningen innebar att fyra olika kulturer skulle förenas för ökad samordning i beställningsarbetet. I anslutning till sammanslagningen ålades det nya kansliet ett sparbeting på 15 Mnkr motsvarande ca 15 procent av den totala budgeten. Detta har uppnåtts genom att inte tillsätta vakanta tjänster, minska de administrativa kostnaderna samt att sluta med annonsering i Eniros blå sidor. 2013 har det nybildade kansliet haft som målsättning att löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska, heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning, lönestrukturen inom HSNK ska analyseras, en kartläggning av kompetensförsörjning ska påbörjas samt att ansvar och befogenheter inom förvaltningen ska tydliggöras. Kansliet har genomfört planerade aktiviteter under 2013 och nått de uppsatta målen. Löneskillnaden mellan män och kvinnor innebär att den genomsnittliga lönen för kvinnor utgör 87,8 procent av den genomsnittliga lönen för män. En BAS-värdering för samtliga medarbetare har genomförts och ligger till grund för lönestrategi 2014 och framåt. Heltidsanställning erbjuds alltid vid rekrytering. En satsning på ledarskaps- och ledningsgruppsutveckling har genomförts. Hösten 2013 genomfördes en bred utbildning av medarbetare till dialogstödjare som en del av medarbetarskapsutveckling och ett långsiktigt arbete startade i december 2013 med syfte att öka delaktigheten och förbättra målkvaliteten inom HSNK. Det är de områden som fallit ut som förbättringsområden i den medarbetarenkät som genomfördes hösten 2013. 5.3 Personalstruktur Personalstrukturen är oförändrad i jämförelse med tidigare. 5.4 Personalvolym Antalet anställda 2013-12-31 uppgick till 146 personer, vilket innebär en ökning med två personer i jämförelse med läget 2012-12-31. Dessa siffror utgör emellertid ögonblicksbilder som inte beskriver faktiskt bemanningsläge eller egentliga personalförändringar under en längre tid. De 146 anställda består dels av 17 personer som arbetar som lokala folkhälsoplanerare i Skaraborg dels av 129 personer som vid det senaste årsskiftet var anställda vid HSNK. Antalet årsarbetare exklusive folkhälsoplanerarna i Skaraborg har under året uppgått till 116. Av dessa har knappt sex årsarbetare varit visstidsanställda. Heltidsanställning utgör norm vid kansliet. Det finns inga ofrivilligt deltidsanställda vid HSNK.

Sida 17(38) Anställda per personalgrupp 2013 2012 Antal Andel Antal Andel Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Administration 146 100 % 144 100 % Summa 146 100 % 144 100 % 5.5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron 2012 respektive 2013 framgår av nedanstående tabell. Sjukfrånvaron har minskat från 4,25 procent år 2012 till 3,67 år 2013, och ligger på en fortsatt låg nivå. Andelen långtidssjukskrivna av den totala sjukskrivningssiffran har också minskat, från 62,68 till 60,49 procent. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid 2013 2012 Kvinnor 4,33 % 4,78 % Män 1,46 % 2,38 % Totalt 3,67 % 4,25 % Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) 2013 2012 Kvinnor 63,21 % 62,16 % Män 33,36 % 66,37 % Totalt 60,49 % 62,68 % 5.7 Jämställdhet och mångfald Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli omfattas av den Jämställdhets- & Mångfaldsplan som gäller för de centrala kanslierna inom Västra Götalandsregionen. Av denna plan framgår vilka

Sida 18(38) aktiviteter och åtgärder som avses genomföras och hur innehållet i planen ska följas upp. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har under 2013 genomfört en översyn av alla BASvärderingar inom förvaltningen för att på detta sätt få samsyn och en gemensam grund för lönestrategi 2014. Kansliet arbetar aktivt med att det inte ska förekomma några osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. En person i förvaltningens ledning har genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap. Jämställdhetsindexet JÄMIX består av 9 nyckeltal, vilka ska redovisas av förvaltningar och bolag med minst 50 anställda. JÄMIX-resultatet kommer att vara klart först i slutet av januari, och kommer därför att redovisas i särskild ordning. 7. Ekonomiperspektivet 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämndens övergripande mål är bästa möjliga vård och hälsa genom ett atkivt prioriteringsarbete. 7.1.1 Hälsovinster för medborgarna Delmål: Medborgarna ska ges förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor Medborgarnas hälsa ska förbättras Folkhälsoarbete Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställde år 2010 en strategisk folkhälsoplan. Planen är gemensam för de båda nämnderna i Skaraborg. En bred samverkan är ett viktigt medel i folkhälsoarbetet. Målet är att invånarna i Skaraborg ska ha den bästa hälsan i Sverige år 2020. Folkhälsan är ett prioriterat område för nämnden. Under året har folkhälsoarbetet utvecklats med utgångspunkt från den strategiska planen. Exempel på åtgärder är under 2013: Fr o m 2012 gäller nya avtal mellan nämnden och respektive kommun avseende folkhälsoarbetet. Avtalen lyfter fram folkhälsoarbetet som ett strategiskt viktigt utvecklingsarbete och ska stärka samarbetet mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunerna. Implementering av avtalet pågår på olika sätt. Målet om bäst hälsa i Sverige har fått avtryck i de flesta folkhälsorådens verksamhetsplaner. Under hösten 2013 har en uppföljning av folkhälsoavtalen inletts. En konferens för folkhälsoråden genomfördes i Hjo i november. Erfarenhetsutbyte var en viktig del. Nämnden har tillsammans med merparten av kommunerna höjt ersättningen för folkhälsoarbete från 20 till 30 kronor per invånare. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har gett ett treårigt uppdrag till Västra Götalands Bildningsförbund med syfte att öka medvetenheten om nyttig kost och aktiv motion.

Sida 19(38) De uppföljningar som har redovisats visar att en stor mängd aktiviteter har skapats. En konferens där bl a resultat av detta arbete presenterades genomfördes i oktober. Hälso- och sjukvårdsnämnden har inlett ett samarbete med tre kommuner (Skara, Falköping och Essunga) kring socioekonomiskt utsatta grupper. Samarbetet gäller i ett första skede under en treårsperiod. Verksamhet har startats i samtliga kommuner. En utbildning har genomförts i Skaraborg om socioekonomiska effekter av prevention och rehabilitering. En tredje omgång startades under 2013. När den har genomförts har samtliga kommuner i Skaraborg gått utbildningen. En årlig konferens på detta tema har genomförts i samarbete med Högskolan i Skövde. Ett nätverk har bildats för de kommuner som har gått utbildningen. Former för utveckling av samarbetet mellan kommunerna och hälso- och sjukvårdsnämnderna har tillskapats genom en gemensam strategigrupp. Hälsofrämjande skolutveckling är ett viktigt utvecklingsområde. I början av året genomfördes en konferens på detta tema. Syftet var att ta fram förslag och idéer för det fortsatta arbetet. Länsstyrelsen har med stöd av folkhälsoenheten inlett ett utvecklingsarbete kring ANTD-frågor i småkommuner. 10 kommuner i Skaraborg deltar i detta arbete. I samverkan med Drogförebyggarna i Skaraborg har en utbildningsserie genomförts om narkotika och dopning. Hälso- och sjukvårdsnämnden har också varit delaktig i arbetet med Dopningsfritt Skaraborg. Indikatorer om hur man kan mäta att skaraborgarna ska ha bäst hälsa i Sverige har tagits fram, presenterats och diskuterats. Detta används bl a som ett underlag i folkhälsorådens verksamhetsplaner. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har tillsammans med bl a kommunerna genomfört en drogvaneundersökning bland elever i årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet. Samtliga kommuner i Skaraborg har varit med. Hälso- och sjukvårdsnämnden har delat ut 2013 års folkhälsopris till Team Agera i Grästorp. 7.1.2 En ekonomi i balans med ett långsiktigt hälsoekonomiskt tänkande Delmål: Vården ska vara effektiv Hälsofrämjande investeringar Rätt vård på rätt nivå Utveckla modeller för att kunna beställa vårdkedjor Långsiktighet I hälso- och sjukvårdsnämndens strategiska mål en ekonomi i balans med ett långsiktigt hälsoekonomiskt tänkande lyfts bl a satsning på långsiktiga hälsofrämjande insatser och kunskap om hälsoekonomi fram som framgångsfaktorer. Samarbete Hälso- och sjukvårdsnämnden har inlett ett samarbete med tre kommuner (Essunga,

Sida 20(38) Falköping och Skara) kring hälsofrämjande och förebyggande insatser för utsatta grupper. Båda parter sätter av resurser för detta arbete. Socioekonomi Nämnden deltar aktivt i arbetet med socioekonomi i Skaraborg, där utbildningar är en viktig del. Detta arbete har bl a inneburit att flera kommuner i nämndområdet har satt av medel för långsiktiga hälsofrämjande och förebyggande insatser för barn och ungdomar. Se även 4.1.2 7.2 Ekonomiskt resultat Helårsresultatet för hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg uppgår för år 2013 till + 19,2 mnkr. De största avvikelserna jämfört med budget avser överskott för region- och rikssjukvård och för offentlig länssjukvård medan kostnaderna för VG Primärvård varit högre än budget. Konsumtionen av högspecialiserad vård uppgår kostnadsmässigt till 115,3 mnkr, vilket är 12,2 mnkr lägre än budget. Kostnaden har minskat med 12,6 mnkr eller 10 % jämfört med 2012. Kostnaden för den offentliga länssjukvården inom regionen är för helåret 1 637 mnkr, vilket innebär ett överskott jämfört med budgeten på 10 mnkr. Avvikelsen beror på en lägre andel av vårdkonsumtionen på Skaraborgs sjukhus medan däremot konsumtionen av vård på SU och i viss mån även på NU-sjukvården har varit högre än budget. Ersättningarna för den privata länssjukvården som består av dialys, mammografi, extern palliativ vård och övriga privata specialistläkare har under året varit 36 mnkr, vilket är 3,5 mnkr lägre än budget och 2,3 mnkr lägre än föregående år. Den främsta orsaken till detta är att några av de upphandlingar som genomfördes under 2012 inte resulterade i något avtal. Ersättningen för den palliativa vården vid Hospice Gabriel har däremot överstigit budgeten med 0,8 mnkr i enlighet med tidigare beslut. Den utomregionala oplanerade länssjukvården (RIA) uppgår för 2013 till 14,7 mnkr vilket är 0,4 mnkr lägre än budget men 1,3 mnkr högre än under 2012 (+ 10 %). Ersättningarna till vårdgivarna inom VG primärvård uppgår till 425,3 mnkr vilket är 13 mnkr högre än budget. Jämfört med föregående år har kostnaden ökat med 14,2 mnkr. Ersättningen för vårdtyngd är betydligt högre än budget, men även ersättningarna för täckningsgrad samt ålder och kön är högre än budget. Årets kostnad har också påverkats av att Närhälsan återbetalat felaktig ersättning som delvis avsett tidigare år. Kostnaden för den offentliga primärvården utanför VGPV visar ett budgetöverskridande på 1,8 mnkr. Den främsta orsaken är att en större del av de statliga ersättningarna för sjukskrivnings-miljarden än vad som budgeterats har använts inom primärvården istället för inom länssjukvården. Därutöver har en ersättning för tolkverksamhet utbetalats utöver budget.

Sida 21(38) Arvoden till vårdgivare inom den privata primärvården uppgick under året till 19,6 mnkr, vilket är 0,6 mnkr lägre än budget och 6,4 mnkr lägre än föregående år. Avvikelsen mot budgeten beror till stor del på liksom inom den offentliga primärvården att en större del av de statliga ersättningarna för sjukskrivningsmiljarden än vad som budgeterats har använts inom primärvården istället för inom länssjukvården. Kostnaderna för tandvård uppgår till 66,2 mnkr. Det innebärande ett budgetöverskott på 0,6 mnkr. Orsakerna är dels att färre barn behandlats inom barntandvården och dels att en del av den målrelaterade ersättningen inte utbetalats. Ersättningarna för handikappverksamheten har uppgått till 75,3 mnkr och är i nivå med budget. Folkhälsomedlen budgetöverskott som uppgår till 1,0 mnkr beror på en viss tidsförskjutning av beslutade projekt samt något lägre personalkostnader. Jämfört med föregående år har kostnaden ökat med 0,9 mnkr. Läkemedelskostnaderna för privata vårdgivare uppgår till 17,5 mnkr vilket innebär en minskning med 1 mnkr (- 6 %) sedan föregående år och ett budgetöverskott på 1,5 mnkr. Ett nytt avtal för sjukresor med taxi upphandlades från andra halvåret 2012 vilket medfört sänkta kostnader. I budgeten för 2013 hade inte denna effekt förutsetts. Dessutom har antalet resor med egen bil och med taxi minskat under 2013. Årskostnaden är 32,3 mnkr vilket är 3,3 mnkr lägre än budgeterat men 1,8 mnkr (5,7 %) högre än föregående års nivå. Nämndens kostnader uppgår till 2,4 mnkr, vilket är 0,1 mnkr lägre än budgeten. Kanslikostnaderna är sammantaget 7,7 mnkr och är därmed 0,5 mnkr lägre än budgeterat. Ett särskilt besparingskrav finns angående konsultkostnader och kostnader för kurser, konferenser samt tryckeri- och information. Det totala målet för dessa kostnadsslag har uppnåtts. Nämnden har därutöver burit en del av motsvarande kostnadsslag för staben inom HSNK. De finansiella intäkterna är i nivå med budget. HSN 9 Västra Skaraborg Utfall Budget Avvikelse Utfall 2013 2013 budget/ 2012 Belopp i tkr utfall Region- och rikssjukvård Offentlig region- och rikssjukvård -115 337-127 546 12 209-127 926 Summa region- och rikssjukvård -115 337-127 546 12 209-127 926 Länssjukvård Offentliga sjukhus i regionen -1 636 907-1 646 950 10 043-1 596 619 Privata sjukhus i regionen -438-190 -248-113

Sida 22(38) Privata specialister i regionen -35 954-39 500 3 546-38 298 Utomregional länssjukvård -14 724-15 110 386-13 439 Summa länssjukvård -1 688 023-1 701 750 13 727-1 648 469 Primärvård Offentlig VG primärvård -331 763-328 207-3 556-328 126 Privat VG primärvård -93 517-84 114-9 403-82 948 Offentlig primärvård övrigt -118 115-116 330-1 785-107 432 Privat primärvård övrigt -19 638-20 250 612-26 015 Utomregional primärvård -1 947-2 044 97-1 812 Övrig primärvård t ex kommunal -3 310-3 500 190-3 305 Summa primärvård -568 290-554 445-13 845-549 638 Tandvård Offentlig tandvård -64 965-65 558 593-64 475 Privat tandvård -1 221-1 234 13-1 249 Summa tandvård -66 186-66 792 606-65 724 Handikappverksamhet Offentlig handikappverksamhet -74 992-74 876-116 -73 830 Privat handikappverksamhet -328-330 2-328 Summa handikappverksamhet -75 320-75 206-114 -74 158 Folkhälsomedel -7 981-8 936 955-7 099 Läkemedel -17 451-18 950 1 499-18 487 Sjukresor -32 298-35 625 3 327-30 536 Samordningsförbund -2 146-2 146 0-2 146 Nämndkostnader -2 369-2 501 132-2 369 Kanslikostnader -7 689-8 200 511-11 670 Övrigt Särskilda projekt -1 416-1 416 0-19 500 Finansiella kostn/intäk+gem riskdeln 1 588 1 400 188 1 753 Summa övrigt 172-16 188-17 747 Totalsumma -2 582 918-2 602 113 19 195-2 555 969 Regionbidrag 2 599 877 2 599 877 0 2 553 790 Övriga bidrag från RS 2 236 2 236 0 2 179 Resultat 19 195 0 19 195 0

Sida 23(38) 7.4 Eget kapital Eget Kapital Tkr Västra Skaraborg Östra Skaraborg Ingående Eget Kapital 50500 51900 Bokslutsdispositioner Årets Resultat 19195 2393 Utgående Eget Kapital 69 695 54 293 8. Bokslutsdokument och noter 2014-01-22 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1312 1212 Verksamhetens intäkter 1, 2 52 243 34 559 Verksamhetens kostnader 2-2 634 513-2 590 112 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader -2 582 270-2 555 553 Finansnetto 1 588 1 763 Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 2 599 877 2 553 790 Årets resultat 19 195 0 Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys 1312 1212 Löpande verksamhet Årets resultat 19 195 0 Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 0 0 Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 19 195 0 Förändring av rörelsekapital

Sida 24(38) Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar 4 372-5 705 Ökning+/minskning av kortfristiga skulder -26 129 38 247 Kassaflöde från löpande verksamhet -2 562 32 542 Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar 0 0 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0-11 156 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0-11 156 ÅRETS KASSAFLÖDE -2 562 21 386 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar 159 048 137 662 Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 156 486 159 048 Kontroll av årets kassaflöde -2 562 21 386 Differens 0 0 Not Utfall Utfall Balansräkning 1312 1212 Anläggningstillgångar

Sida 25(38) Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark 0 0 - maskiner och inventarier 0 0 - pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 0 0 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar 23 107 27 479 Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel 156 486 159 048 Summa omsättningstillgångar 179 593 186 527 Summa tillgångar 179 593 186 527 Eget kapital Eget kapital 50 500 61 656 Bokslutsdispositioner 0-11 156 Årets resultat 19 195 0 Summa eget kapital 69 695 50 500 Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder 3 109 898 136 027 Summa skulder 109 898 136 027 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 179 593 186 527 Not 1 Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Not 2

Sida 26(38) Specifikation av intäkter och kostnader enligt resultaträkning under p. 6.3 i årsredovisningen. Not 3 Förändringen av kortfristiga skulder jämfört med föregående år beror främst på att föregående års skuld p g a den regiongemensamma riskdelningen på 19,5 mnkr och att den dåvarande skulden till Skaraborgs sjukhus på 12,5 mnkr har reglerats. REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Hälso- och sjukvårdsnämnden följer de av regionfullmäktiges mål som berör nämndens verksamhet. Antalet resta mil i tjänsten ska minska Totalt antal resta mil med bil per årsarbetare 2013 är 220 mil jämfört med 172 mil 2011, vilket är en ökning med 28 procent. Varning Att antalet resta mil ökat från 2011 kan bero på att hälso- och sjukvårdskanslierna i Uddevalla, Göteborg, Borås och Mariestad slagits ihop till en förvaltning och att personalen i högre grad samverkar och deltar på gemensamma möten. Totalt antal resta mil med flyg per årsarbetare 2013 är 13,5 mil jämfört med 14 mil 2011, vilket är en minskning med 3,57 procent. Antalet videokonferenser har inte kunnat redovisas. Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka Varning Ett sätt att få en uppfattning om hur den psykiska hälsan utvecklas är att jämföra resultat från de folkhälsoenkäter som genomförs var fjärde år. Den senaste enkäten genomfördes år 2011. Den visade att den självskattade psykiska hälsan förbättrats bland nämndens invånare jämfört med resultaten i enkäten som genomfördes år 2007. Nästa folkhälsoenkät genomförs år 2015. I Vårdbarometern som redovisas årligen finns en fråga om man anser sig ha psykiska besvär eller sjukdom. Man ska dock vara medveten om att denna når ett betydligt mindre urval än folkhälsoenkäten och resultatet måste därför tolkas med försiktighet. I figuren nedan visas resultatet uppdelat på delregional nivå:

Sida 27(38) Hälso- och sjukvårdsnämndens bedömning är att psykisk ohälsa fortfarande är ett stort problem. Det är också den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. Andelen barn med övervikt och fetma ska minska Antalet barn, 0-6 år, med diagnosen fetma har ökat från 33 år 2008 till 62 barn 2013. Det är troligen mer fråga om införande av mer strikta rutiner för diagnossättning än ökad förekomst av fetma i befolkningen. Andelen barn med fetma är signifikant högre i västra Skaraborg än i Västra Götaland. Varning

Sida 28(38) Antalet självskador och självmordsförsök ska minska Varning 150 personer har utfört självdestruktiva handlingar i västra Skaraborg under 2013. Det motsvarar 1,17 promille av befolkningen, se diagram. I motsats till Västra Götaland har andelen för västra Skaraborg ökat under 2013. (Självmorden är för få för att redovisas.)

Sida 29(38) Förekomsten av riskfyllda läkemedelskombinationer ska minska Varning Enligt Krav- och Kvalitetsboken ska läkemedelsavstämning genomföras minst en gång per år för patienter som är 75 år eller äldre. Detta för att säkerställa god kvalitet i äldres läkemedelsterapi. I västra Skaraborg har totalt 3 983 läkemedelsavstämningar gjorts av vårdcentralerna hos personer 75 år och äldre vilket motsvarar 37,3 procent av antalet listade patienter i aktuell målgrupp. Motsvarande siffra för hela VGR är 49,5 procent. Vid 2012 års uppföljning visade vårdcentralerna ett svagt resultat. 2013 års uppföljning visar på en marginell förbättring. Resultatet varier mellan olika vårdcentraler. Vårdcentral Antal avstämda Antal listade Andel i procent 2013 2012 2013 2012 2013 2012 Hamnstadens 180 231 554 446 32,5 51,8 Vårdcentral Närhälsan 647 706 1328 1 368 48,7 51,6 Vara/Kvänum Capio Vårdcentral 311 251 520 514 59,8 48,8 Grästorp Närhälsan 216 185 364 350 59,3 52,9 Stenstorp Närhälsan 547 594 1373 1 376 39,8 43,2 Ågårdsskogen Närhälsan 271 350 736 714 36,8 49,0 Mösseberg Vårdcentralen 69 45 183 175 37,7 25,7 Kurhälsan Närhälsan Nossebro 176 175 479 458 36,7 38,2

Sida 30(38) Vårdcentralen 151 187 415 354 36,4 52,8 Vilan Närhälsan Oden 504 368 824 877 61,2 42,0 Närhälsan Götene 131 162 726 756 18,0 20,6 Närhälsan 384 457 1301 1 319 29,5 34,6 Guldvingen Centralhälsan 125 64 412 380 30,3 16,8 Närhälsan Floby 87 30 363 358 24,0 8,4 Närhälsan Skara 161 86 982 1 053 16,4 8,2 Kinnekullehälsan 23 26 111 76 20,7 34,2 Götene Västra Skaraborg 3983 3 917 10621 10 574 37,3 36,2 Västra Götaland 49,1 Antalet standardiserade och genomförda vårdprocesser OK I arbetet med att utveckla och förbättra verksamheten och därmed nå målen använder Skaraborgs Sjukhus "Offensiv verksamhetsutveckling". Detta är en samling principer som guidar SkaS i hur de ska tänka när de arbetar med utvecklings- och förbättringsarbete. Namnet innebär följande: - Offensiv - Aktivt förebygga, förändra och förbättra. - Verksamhetsutveckling - Ständigt pågående arbete att utveckla verksamheten, både dess processer och de människor som arbetar i dessa. Till varje princip finns arbetssätt, metoder och verktyg kopplade. Dessa talar om hur principerna praktiskt kan tillämpas. På detta sätt skapas förutsättningar att nå våra mål och uppnå de resultat vi önskar. Inom alla verksamheter på Skaraborgs Sjukhus arbetar de med vårdprocesser. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner inom slutenvården ska minska Bra Vårdrelaterade infektioner (VRI) är infektioner som uppkommer i samband med vård. VRI är en vårdskada. Förekomsten av VRI mäts för elfte gången och följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler för sjätte. Mätningarna är en del i SKL:s långsiktiga arbete att tillsammans med landsting och kommuner göra vården säkrare för patienterna. Mätningen sker två gånger per år. En gång på våren och en gång på hösten. Höstens mätningar sker vecka 42-43, 14-27 oktober En punktprevalensmätning (PPM) är en mätning som ger en ögonblicksbild

Sida 31(38) av de förhållanden som råder. De som deltar i de mätningar som SKL koordinerar mäter under en enda dag. De kan välja själva vilken dag de vill mäta under en tvåveckorsperiod. Andelen VRI i landet är 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade infektioner och är den lägsta nivån hittills i landstingens nationella mätningar av vårdrelaterade infektioner som pågått sedan 2008. Och det finns många sjukhus som ligger långt under genomsnittet. De vanligaste vårdrelaterade infektionerna är blåskatarr; 18 procent av alla VRI, lunginflammation; 16 procent och infektioner i hud och mjukdelar; 16 procent. I mätningen redovisar elva sjukhus (med över 100 undersökta patienter) under sex procents totala VRI. I den gruppen finns stora sjukhus, små sjukhus, akutsjukhus och geriatriska sjukhus. De ligger i små och stora landsting och finns i små och stora städer. Avgörande för de låga talen, verkar inte vara vilken typ av sjukhus det är eller var det ligger. Ytterligare tolv sjukhus med 100 eller fler observationer ligger under 7 procents VRI. Nedanstående tabell redovisade resultat från Skaraborgs Sjukhus, mätning hösten 2013. Andel med VRI Antal patienter Skövde 10,9 % 403 Falköping 3,0 % 33 Lidköping 7,4 % 94 Källa: SKL punktprevalensmätning hösten 2013 Andelen VRI har inte minskat på sjukhuset i Skövde. Vid mätningen som gjordes våren 2013 var det bättre värden för Skaraborgs Sjukhus. Skaraborgs Sjukhus har förbättrat sitt resultat när det gäller följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler från 65 % våren 2013 till 67 % hösten 2013. Det pågår ett förbättringsarbete kring att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner.

Sida 32(38) Patientens delaktighet i vården ska öka Ingen status Inriktningsmålet i nämndernas samtliga överenskommelser är att alla patienter ska få ett respektfullt och individuellt bemötande, en individuell information och kunskapsöverföring, samt möjlighet till delaktighet i den egna vården. Andel patienter som känner sig delaktiga i vård och behandling för läkarbesök inom primärvården: Inom HSN9 kände sig 76,5 procent av patienterna delaktiga i vård och behandlingen. Högst värde hade Capio Vårdcentral Grästorp med 85,6. Det regionala snittet var 74,8 jämfört med VGRs mål som var 80. Skaraborgs Sjukhus deltar i den nationella patientenkäten då mätningar av patientnöjdhet görs. En del verksamheter inom Skaraborgs Sjukhus har börjat att mäta patientnöjdheten fortlöpande via patientenkäten Quicksearch. Under 2013 arbetade sjukhuset med förbättringar utifrån den nationella mätning som gjordes 2012 och under våren 2014 görs en ny nationell mätning. Nedan följer några exempel på förbättringsarbeten som pågår på SkaS; Personalen utbildas i motiverande samtal för att kunna motivera patienten till bl a delaktighet i vården. Det sker en ständig vidareutveckling av patientutbildningar (hjärtskola, diabetesskola ) Inom områden M har de arbetat med tillgänglighetsförbättringar, som gör det möjligt till mottagningsbesök utanför kontorstid. De har utvecklat bättre kontaktvägar te x insatser för att öka användandet av mina vårdkontakter. Inom område K har de genomfört patientintervjuer för att se hur de upplevde inskrivning, utskrivning och rond för att utifrån resultaten kunna göra förbättringar. Allt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården ska innehålla ett normkritiskt perspektiv OK I nämndens överenskommelser finns angivet att jämställdhetshetsperspektiv ska beaktas. Nämnden följer inte upp verksamheternas egna utvecklingsarbeten om det inte ingår i uppföljningsplanen. I de fall kansliet medverkar i utvecklingsarbeten ingår alltid genusperspektiv. Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna Inriktningsmålet är att hälso- och sjukvården ska vara lättillgänglig och köfri och att alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna. Patienter ska erbjudas vård i rätt tid.