Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Presentation

Relevanta dokument
Bättre arbetsmiljö BAM

Varje föreläsnings syfte och koppling till utbildningsmål framgår i innehållsbeskrivningen nedan.

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf

Kränkande särbehandling

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Introduktion

Kursutbud Arbetsmiljö

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Undersöka (3 min), och SAMhjulet.

Introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Introduktion

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Undersöka (2 min), och SAMhjulet.

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Undersöka (3 min), och SAMhjulet.

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Sven Lindblom 1

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2018

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

Vägledning vid systematiskt arbetsmiljöarbete

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Tydliggör roller och ansvar (3 min), och SAM-hjulet.

Körschema för OSA-utbildningen

Arbetsmiljöplan Socialnämnden

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Lekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete

Handels Steg 3 Lagarna

Koncernkontoret Koncernstab HR

Praktiska råd och verktyg i Arbetsmiljöarbetet

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Åtgärda och följ upp (3 min), och SAM-hjulet.

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Hälsa & Arbetsmiljö. Politikerutbildning våren 2019

SAM vid uthyrning av

UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Medarbetarenkäten 2014 handledning för förbättringsarbete

Frågor vid årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö

STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Tydliggör roller och ansvar (3 min), och SAM-hjulet.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Koncernkontoret Koncernstab HR

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

SAM - systematiskt arbetsmiljöarbete 2014

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Arbetsmiljöpolicy 2012

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöpolicy för LSU

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter och brandskyddsuppgifter

Bättre arbetsmiljö varje dag

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun

Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 Bilagor: AFS 2015:4

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Riskbedöma (2 min), och SAMhjulet.

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Verksamhetshandbok. GYF Systematiskt arbetsmiljöarbete Årlig uppföljning - Enkät. Systematiskt arbetsmiljöarbete - Årlig uppföljning

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 1

Delegering av arbetsmiljöuppgifter från Skolchef samt Verksamhetschef VUX till Förskolechef/Rektor/Platschef (från nivå 5 till nivå 6)

Enkät: Lärosätets arbete med studenternas psykosociala arbetsmiljö

SAM Systematiskt arbetsmiljöarbete. Årlig revision av systematiskt arbetsmiljöarbete i Tomelilla kommun förvaltning Dnr 2011.

Policy för arbetsmiljö, likabehandling och mångfald

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Koncernkontoret Koncernstab HR

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter inom systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och brandskyddsuppgifter inom systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Arbetsmiljöarbete.

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens

Årshjul systematiskt arbetsmiljöarbete

Transkript:

Sid 1 av 5

Bilden visar utbildningens övergripande och detaljerade mål. Detaljerade mål: Samverka i arbetsmiljöfrågor genom att: Ha kännedom om lagar, regelverk, avtal och föreskrifter kring förhållanden som påverkar arbetsmiljön. Ha kännedom om aktörernas roller, samverkan och ansvar. Initiera/medverka i arbetsmiljöarbete. Identifiera risker och medverka till att genomföra förebyggande insatser genom att: Identifiera faktorer som främjar en bra arbetsmiljö. Identifiera faktorer som är negativa för arbetsmiljön. Ha kännedom om förebyggande insatser och hur det förebyggande arbetet kan genomföras. Följa och överblicka sambandet mellan en bra arbetsmiljö och verksamhetens utveckling genom att: Förstå sambandet mellan en bra arbetsmiljö och verksamhetens utveckling. Förstå hur kunskaperna om arbetsmiljön kan omsättas praktiskt. Utvärdera/följa upp resultatet av åtgärder. Söka vidare information och kunna omsätta den i det dagliga arbetsmiljöarbetet genom att: Kunna formulera frågor som rör olika arbetsmiljösituationer. Veta var information/kunskap inom arbetsmiljöområdet kan sökas. Ta kontakter för att få mer information/kunskap. De tre första målen uppnås genom grupparbeten med olika fall. Det fjärde målet, Söka vidare information och kunna omsätta den i det dagliga arbetsmiljöarbetet, täcks in av själva metoden. Att själv kunna söka information är nödvändigt, dels för att man inte hinner lära sig allt om arbetsmiljö under några utbildningsdagar, och dels för att faktakunskaper är en färskvara som ständigt behöver uppdateras. På respektive fallbeskrivnings handledarsida, under syftet med fallet, ser du som handledare kopplingen mellan fall och kunskapsmål. Sid 2 av 5

Syftet med metoden: Den metod som används baseras på lärande utifrån fall. Huvudsyftet med metoden är att lära ut ett arbetssätt för att kunna hantera olika situationer inom arbetsmiljöområdet. Ett arbetssätt som sedan kan användas ute på arbetsplatserna. Detta kräver, förutom faktakunskaper, att man kan kommunicera, samarbeta, att man förstår sammanhang och kan ställa rätt frågor. Upplägg och aktiviteter: Fallen beskriver olika arbetsmiljösituationer som deltagarna sedan arbetar med att hantera/lösa. Arbetet sker i grupp, och deltagarna övar sig på de färdigheter som är nödvändiga för att kunna hantera olika arbetsmiljösituationer, dvs. att kommunicera, samarbeta, att förstå sammanhang och ställa frågor för att hitta en lösning. Varje grupp tar sig an ett fall och bearbetar det. Sedan följer aktiviteter som föreläsningar, eget kunskapssökande, handledning och gemensam diskussion samt frågetillfällen. Aktiviteterna fungerar som ett stöd för gruppens arbete och lärande. Sid 3 av 5

Gruppen utser först en ledare. 1. Var och en läser igenom fallet enskilt. Ledaren klargör om alla har förstått alla begrepp, t ex genom att be var och en kort beskriva hur den har uppfattat fallet. Gruppen bör ha en gemensam uppfattning om fallet. 2. Alla tänker fritt (enskilt ur eget huvud) och skriver ner sina tankar, ca 10 min. Ett ord på varje post-itlapp. Skriv stort med tuschpenna så att alla i rummet kan se vad det står. 3. När alla skrivit klart läser ledaren upp lappen och sätter upp den på ett blädderblock. En och en. Gruppen systematiserar lapparna, ex. efter innehåll, och skriver sedan lämplig rubrik som täcker området (gruppen av lappar). Lappar som kanske inte är relevanta och plockas bort i bästa samförstånd. 4. Deltagarna formulerar frågor som behöver besvaras. Utgå ifrån den egna systematiseringen och rubrikerna. Gruppen kan säkert besvara vissa frågor medan andra svar kanske hittas i Handboken. Frågorna skrivs på blädderbladspapper, synliga för alla, exempelvis: Vilket ansvar har chefen? Hur ofta har det hänt? Vad står det i AML? Kom ihåg att frågorna ska ställas till fallet, inte till den egna situationen eller generellt. 5. Gruppen kommer fram till vad de behöver lära sig mera om för att kunna besvara frågorna. Skriv ner individuella och gruppens behov. Exempel: Vi behöver lära oss hur man inventerar risker. Vi måste bli bättre på AFS 2001:1 SAM. Vi behöver bli bättre på det känsliga samtalet med chefen. 6. Kunskapsinhämtning kan t ex ske via föreläsning, diskussion, frågetillfällen eller egna sök. Varje grupp redovisar också sina frågor och sina behov av lärande här. Blädderblocksbladen kan sättas upp på väggen och frågorna diskuteras och besvaras gemensamt. Handledaren summerar fallet. Förslag på summering finns på handledarsidan. 7. Gruppen tar fram sina frågor från steg 4 och stämmer av om de har fått svar på dem. Om något återstår eller är otydligt, kan detta tas upp vid nästa frågetillfälle. 8. Gruppen tittar på fallet igen och reflekterar enskilt kring frågan: Kan jag hantera en situation som liknar den i fallet om jag skulle ställas inför den på min arbetsplats? 9. Gruppen utvärderar fallet och göra en summering, t ex genom att fråga: Vad har fungerat bra? Vad kan bli bättre i arbetet med nästa fall? Vad har vi lärt oss? Sid 4 av 5

Förslag på tillvägagångssätt är genomgång i storgrupp. Deltagarna har bladet med de nio stegen tillhands. Fråga gruppen för varje steg om de kan ge exempel. Om inte, ge dem det. 1. Klargör ord och begrepp. Exempel: Vad är arbetsmiljöombud? 2. Tänk fritt kring fallet, skriv ned på post-it-lapp. Exempel: Lagar, Roller, Ansvar, Systematiskt arbetsmiljöarbete, Sjukskrivningsregler, etc. 3. Systematisera/gruppera lapparna och rubricera grupperna. Exempel: Lagar och regler eller Ansvar och roller. 4. Formulera frågor som behöver besvaras. Exempel: Vilka lagar och regler styr arbetsmiljöarbetet? Vilket ansvar har chefen? Vilket ansvar har arbetsmiljöombud/skyddsombud? 5. Formulera vad gruppen/individerna behöver lära sig mera om för att kunna be-svara frågorna. Exempel: Vi behöver lära oss mer om vilka lagar och regler som styr arbetsmiljöarbetet när det gäller sjukskrivning och förebyggande arbete. Vilket ansvar och vilka befogenheter jag har som skydds- eller arbetsmiljöombud respektive chef. Hur man ska arbeta förebyggande. 6. Inhämta kunskap. Exempelvis via diskussioner, via redovisningen, genom att söka i Handboken, på internet, via föreläsningen etc. Exempel på hur en summering kan se ut för detta fall: Undersöka: Samtal, Skyddsrond Bedöma (risk): Riskbedömning, Behov av anpassning av arbetsplatsen (Felix) Åtgärda: Åtgärda risker, Dokumentera, Anpassa arbetsplatsen Kontrollera: Uppföljning, Datum 7. Använd kunskaperna för att besvara/bearbeta frågorna. Exempel: Föreläsningen svarade på frågan om vilka lagar och regler som styr arbetsmiljöarbetet. 8. Tillämpa lösningen/bearbetningen på fallet. Att enskilt reflektera över frågan: Kan jag hantera en situation som liknar den i fallet om jag skulle ställas inför den på min arbetsplats? 9. Utvärdera. Exempelvis genom att fråga: Vad har fungerat bra? Vad kan bli bättre i arbetet med nästa fall? Vad har vi lärt oss? Sid 5 av 5