Konsekvensutredning över Lantmäteriets förslag till föreskrifter om spridningstillstånd för sammanställningar av landgeografisk information

2016-02-18 Konsekvensutredning över Lantmäteriets förslag till föreskrifter om spridningstillstånd för sammanställningar av landgeografisk information Innehåll 1 Disposition 3 2 Problemet och vad Lantmäteriet vill uppnå (6 1) 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Problemet 5 3 Alternativa lösningar för det Lantmäteriet vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd (6 2) 6 3.1 Undantag från kravet på spridningstillstånd 6 3.2 Ansökningsförfarandet 6 4 Vilka som berörs av regleringen (6 3) 8 5 De bemyndiganden som myndighetens föreskriftsrätt grundar sig på (6 4) 8 5.1 Undantag från kravet på spridningstillstånd 8 5.2 Ansökningsförfarandet 9 6 Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser som regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen (6 5) 9 6.1 Undantag från kravet på spridningstillstånd 9 6.2 Ansökningsförfarandet 10 7 Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU (6 6) 10 8 Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser (6 7) 10 8.1 Undantag från kravet på spridningstillstånd 10 8.2 Ansökningsförfarandet 11 9 Antal företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen (7 1) 12 Lantmäteriet 801 82 Gävle BESÖKSADRESS Lantmäterigatan 2, TELEFON 0771-63 63 63 E-POST lantmateriet@lm.se, INTERNET www.lantmateriet.se

9.1 Beräkningsförutsättningar 12 9.2 Dagens situation 12 9.3 Morgondagens situation 12 10 Vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader (7 2) 13 10.1 Undantag från kravet på spridningstillstånd 13 10.2 Ansökningsförfarandet 14 11 Vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen (7 3) 14 12 I vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållanden för företagen (7 4) 14 13 Hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen (7 5) 15 14 Om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning (7 6) 15 15 Effekter för kommuner eller landsting (8 ) 15 16 Samråd 15 17 Kontaktpersoner 16 Bilagor: Bilaga A Försvarsmaktens blankett för ansökan om spridningstillstånd Bilaga B - Användning av UAS vid registrering av geografisk information, Börje Wallgren/Lantmäteriet, 2015-11-25, dnr, 601-2015/3875 2(16)

1 Disposition Denna PM innehåller en konsekvensutredning enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Redovisningen följer den disposition som framgår av 6-8 nämnda förordning. Varje punkt i 6-8 redovisas under en separat rubrik. Eftersom förslaget till föreskrifter innehåller två huvudsakliga delar som kan medföra olika konsekvenser så redovisas dessa under skilda underrubriker när det är motiverat med en sådan åtskild redovisning. Det är fråga om konsekvenser av dels föreslagna undantag från kravet på spridningstillstånd, dels det föreslagna ansökningsförfarandet. Vid genomläsning av konsekvensutredningen bör man vara medveten om att vissa konsekvenser redan följer av de förändringar i lag och förordning som ligger till grund för utformningen av de av Lantmäteriet föreslagna föreskrifterna. För att uppnå klarhet i redovisningen har det därför i vissa delar varit nödvändigt att redovisa vad som utgör konsekvenser av förändringar i lag och förordning respektive av Lantmäteriet föreslagna föreskrifter. 2 Problemet och vad Lantmäteriet vill uppnå (6 1) 2.1 Bakgrund I proposition 2015/16:63 Skydd för geografisk information föreslås en ny lag om skydd för geografisk information som ska ersätta lagen (1993:1742) om skydd för landskapsinformation. Enligt propositionen ska lagens syfte vara att skydda sådana uppgifter av betydelse för totalförsvaret som omfattas av försvarssekretess. Enligt den föreslagna nya lagen ska tillstånd till spridning 1 av geografisk information 2 ges om den inte kan antas medföra skada för totalförsvaret. Den föreslagna regleringen ska således ses mot bakgrund av reglerna om försvarssekretess i 15 kap. 2 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Försvarssekretess gäller för uppgift som rör verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det 1 Med uttrycket spridning avses enligt nuvarande ordning distribution av information som görs till en vidare krets, genom antingen saluhållning, försändning eller annan spridning. Spridningen innefattar all form av distribution av information, både digital och analog. Informationen behöver inte förmedlas till allmänheten för att anses som spridd, men för att informationen ska anses som spridd måste den ha gjorts tillgänglig inte endast för ett fåtal (prop. 1993/94:32 s. 26 och s. 35). Detta spridningsbegrepp överensstämmer med TF och bör enligt regeringens mening behållas. Det innebär att spridning inte ska anses ske av en skrift eller en teknisk bearbetning inom ett och samma företag. I övrigt bör spridningstillstånd krävas om distributionen sker till allmänheten dvs. en inte helt sluten krets eller till fler än ett fåtal när kretsen är sluten. Med fåtal får anses den närmaste vän- och familjekretsen. Det bör även förtydligas att överföring av information mellan myndigheter ska anses som spridning i detta sammanhang. I den mån tillståndsgivande myndighet finner att spridning mellan ett par eller flera myndigheter kan ske utan att det kan anses medföra skada för totalförsvaret, bör tillstånd till spridning kunna beviljas, med villkor att det endast får ske mellan dessa myndigheter. (Prop. 2015/16:63 Skydd för geografisk information, sid. 41.) 2 Med geografisk information avses lägesbestämd information om förhållanden på och under markytan samt på och under sjö- och havsbottnen. 3(16)

skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. En viss gränsdragningsproblematik finns dock. 3 Enligt den föreslagna regleringen ska Lantmäteriet ta över ansvaret från Försvarsmakten när det gäller prövning av frågor om tillstånd till spridning av sammanställningar av geografisk information 4 gällande landterritoriet, s.k. landgeografisk information 5. I fråga om sjöterritoriet föreslås ingen förändring jämfört med i dag när det gäller vilken myndighet som ansvarar prövningen av spridningstillstånd, dvs. Sjöfartsverket. Däremot undantas insjöar, vattendrag och kanaler från tillståndsplikt när det gäller sjöterritoriet. I fråga om landgeografisk information så begränsas tillståndskravet till sådan geografisk information som inhämtats genom fotografering eller liknande registrering från luftfartyg. 6 För båda slagen av information (sjöterritoriet och landterritoriet) så föreslås undantag från kravet på spridningstillstånd för sammanställningar av geografisk information som tagits fram inom ramen för vissa internationella åtaganden. (Undantag gäller sedan tidigare för geografisk information som framställts endast med hjälp av fjärranalys från satellit. Detta undantag blir kvar enligt den föreslagna nya lagregleringen.) En annan viktig förändring är att det inte längre kommer att vara möjligt att besluta om undantag från krav på spridningstillstånd och därvid ge sökanden en självgranskningsrätt med avseende på spridning av flygbilder eller liknande registreringar. Sådana beslut, som alltså kan meddelas av Försvarsmakten enligt dagens regelverk, förenas regelmässigt med specifika villkor till skydd för totalförsvaret. Enligt den föreslagna nya lagregleringen finns dock utrymme att meddela generella tillstånd för enskilda aktörer. Sådana beslut ska kunna förenas med villkor till skydd för totalförsvaret, t.ex. att den geografiska informationen endast får användas för ett visst ändamål eller efter iakttagande av särskilda säkerhetsåtgärder. En annan nyhet är att Lantmäteriet kommer att få göra retuscheringsåtgärder i en sammanställning om det behövs för att kunna meddela ett tillstånd. Detta kräver enligt den föreslagna nya lagen medgivande från den som ansöker om spridningstillstånd. 3 Det finns en gränsdragningsproblematik när det gäller att avgöra vad som utgör uppgifter av betydelse för totalförsvaret resp. vad som inte gör det. Den föreslagna nya lagen (och den nu gällande) tar uteslutande sikte på skyddet för totalförsvaret medan bestämmelserna om försvarssekretess i 15:2 skyddar även sådant som inte ingår i skyddet för totalförsvaret. Denna gränsdragningsproblematik är inte ny utan gör sig gällande även enligt dagens regelverk. Denna problematik kommer inte att utvecklas närmare i denna konsekvensutredning. Vad som omfattas resp. inte omfattas av totalförsvarsbegreppet måste avgöras efter en prövning i varje enskilt fall. 4 Med sammanställning av geografisk information avses geografisk information i form av avbildning, beskrivning eller mätning. 5 Landgeografisk information definieras i de av Lantmäteriet föreslagna föreskrifterna som Geografisk information om andra delar av svenskt territorium än som ingår i Sveriges sjöterritorium enligt lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium. 6 Med fotografering eller liknande registrering avses alla former av avbildningar eller mätningar. 4(16)

Den föreslagna regleringen i lag och förordning föreslås träda i kraft den 1 maj 2016. 2.2 Problemet Såsom redovisats i föregående avsnitt så föreslås att Lantmäteriet ska ta över hanteringen av ärenden om spridningstillstånd gällande landterritoriet från Försvarsmakten, vars fyra regioner handlägger ärenden om spridningstillstånd i dag. Konsekvenserna av själva överföringen av ansvaret för handläggningen av dessa ärenden från Försvarsmakten till Lantmäteriet är inget som kommer att beröras i denna konsekvensutredning eftersom förändringen är en konsekvens av den nya lagen, inte av de föreskrifter som Lantmäteriet avser att besluta om. Lantmäteriet kommer enligt det föreslagna nya regelverket (lag och förordning) att bemyndigas att meddela föreskrifter om Undantag från kravet på spridningstillstånd för sammanställningar av geografisk information för vissa geografiska områden eller som är utformade så att de inte kan antas medföra skada för totalförsvaret, om de sprids (se kap. 2 i föreskrifterna), samt verkställighet av lagen om skydd för geografisk information i fråga om ansökningsförfarandet (se kap. 3 i föreskrifterna). För att hålla nere antalet ärenden om spridningstillstånd och samtidigt minska bördan för de som avser att sprida landgeografisk information är det av stor vikt att Lantmäteriet fullt ut utnyttjar de möjligheter att meddela föreskrifter om undantag från kravet på spridningstillstånd som bemyndigandet ger. Eftersom den geografiska information som kommer att hanteras i ärenden om spridningstillstånd kan vara känslig ur totalförsvarssynpunkt är det samtidigt viktigt att Lantmäteriet meddelar de verkställighetsföreskrifter om ansökningsförfarandet som krävs för att det inte ska uppstå risk för skada ur totalförsvarssynpunkt. Det gäller främst formerna för ingivande till Lantmäteriet av de sammanställningar av geografisk information som ska granskas. Det är således nödvändigt att meddela föreskrifter för att effektivisera hanteringen av ärenden om spridningstillstånd, förenkla och minska kostnaderna för de företag och andra som avser att sprida geografisk information samt för att få till stånd ett ur totalförsvarssynpunkt tillräckligt säkert ansökningsförfarande. 5(16)

3 Alternativa lösningar för det Lantmäteriet vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd (6 2) 3.1 Undantag från kravet på spridningstillstånd Ett alternativ till att meddela föreskrifter om undantag från kravet på spridningstillstånd (kap. 2 i föreskrifterna) är att maximalt utnyttja möjligheten att meddela generella tillståndsbeslut för specifika aktörer. Generella tillståndsbeslut kan visserligen vara effektivt för stora aktörer som är frekventa ingivare av ansökningar om spridningstillstånd, dvs. främst sådana företag som har uppdrag inom sektorer som nyttjar flygfotografering eller liknande i verksamheten, t.ex. räddningstjänst. Det förhåller sig dock annorlunda beträffande små aktörer med ett relativt lågt antal ansökningar om spridningstillstånd. Små aktörer, främst mindre företag, bedöms komma att stå för merparten av den förväntade snabba utvecklingen vad gäller användningen av obemannade luftfartyg (drönare/uav 7 ). Följaktligen bedöms det i stor utsträckning bli de mindre företagen som kommer att stå för den snabba ökningen av ansökningar om spridningstillstånd. Generella spridningstillstånd för denna kategori små aktörer bedöms dock inte bli särskilt effektivt. Lantmäteriet bedömer att en utebliven reglering av undantag från kravet på spridningstillstånd leder till att antalet ansökningar till Lantmäteriet kommer att bli mycket stort. De föreslagna undantagen bedöms medföra en reducering av antalet ansökningar om spridningstillstånd med 50-75 procent jämfört med om inga undantag alls införs. Med de föreslagna undantagen kommer den praktiska och ekonomiska belastningen på företag och företagssektorn som helhet att påtagligt minska. För Lantmäteriets del kommer de föreslagna undantagen att påverka kostnaderna för hanteringen av spridningstillstånd. 3.2 Ansökningsförfarandet De föreslagna reglerna om ansökningsförfarandet i ärenden om spridningstillstånd (kap. 3 i föreskrifterna) blir aktuella att tillämpa enbart i de fall då en sammanställning inte omfattas av något av de i kap. 2 föreslagna undantagen från kravet på spridningstillstånd. De föreslagna bestämmelserna motsvarar i stort sett vad som i praktiken redan gäller i dag i fråga om ansökningar om spridningstillstånd till 7 Obemannade luftfartyg går under ett antal olika benämningar som t.ex. UAV (Unmanned Aircraft Vehicle), UAS (Unmanned Aircraft System), drönare/drones, RPAS (Remotely Piloted Aircraft System), modellflyg och radiostyrt flyg. UAV är själva farkosten. UAS är farkosten, markstation, datalänkar, sensor och övrig kringutrustning. Transportstyrelsen använder begreppet UAS för de tillstånd som erfordras för att bedriva näringsverksamhet. (Källa: Användning av UAS vid registrering av geografisk information, Börje Wallgren/Lantmäteriet, 2015-11-25, dnr, 601-2015/3875 - se Bilaga B). 6(16)

Försvarsmakten, som via sin hemsida tillhandahåller en blankett (se Bilaga A) med i stort sett motsvarande uppgifter som sökanden ska fylla i. Vidare kan konstateras att de föreslagna föreskrifterna inte uppställer några särskilda formkrav på ansökan om spridningstillstånd. Till skillnad från vad som gäller i dag vid ansökningar till Försvarsmakten krävs enligt förslaget inte sökandens underskrift på ansökan. Det räcker med att ansökan inges till Lantmäteriet av den som avser att sprida sammanställningen och att kontaktuppgifter till sökanden (eller dennes ombud) anges i ansökan. När det gäller kravet i föreskrifterna på beskrivning av den sammanställning som Lantmäteriet ska granska (3 kap. 4 ) så är det mer utförligt när det gäller att ange vilken typ av registreringar eller informationsslag som sammanställningen består av. Krav på angivelse av koordinater eller annan typ av lägesangivelse gäller redan i dag se Bilaga A. Den jämfört med i dag nya uppgiften om sökandens medgivande till att Lantmäteriet vidtar retuscheringsåtgärder i sammanställningen om det behövs för att meddela spridningstillstånd (3 kap. 5 ), är en följd av den nya lagregleringen, inte av föreskrifterna. De i 3 kap. 1-5 föreslagna reglerna är motiverade av att Lantmäteriet, för att kunna handlägga en ansökan om spridningstillstånd, behöver viss grundläggande information om den sammanställning som ska prövas av Lantmäteriet, t.ex. vilket geografiskt område en sammanställning omfattar och vilken typ av sammanställning det är fråga om. Andra uppgifter är så grundläggande att de närmast är självklara vid ansökan till en myndighet, t.ex. att sökanden ska ange behövliga kontaktuppgifter. Lantmäteriet måste ju veta till vilken person ett beslut om spridningstillstånd ska expedieras. När det gäller formerna för ingivande av den sammanställning som Lantmäteriet ska granska så lämnas två alternativ i föreskrifterna (3 kap. 6 ), antingen att skicka in den med rekommenderad post eller att använda den (krypterade) tjänst för digitalt inskick som Lantmäteriet kommer att tillhandahålla. De föreslagna reglerna för ingivande av den sammanställning som ska granskas är huvudsakligen motiverade av behovet av skydd för sådan information som, om den kommer i orätta händer, kan antas medföra skada för totalförsvaret. Här finns således en klar koppling till bestämmelserna om försvarssekretess i 15 kap. 2 OSL. Enligt Lantmäteriets bedömning saknas alternativa lösningar för den föreslagna regleringen av ansökningsförfarandet. Kraven har inte ställts högre än vad som motiveras av vilka uppgifter som Lantmäteriet behöver för att kunna handlägga ett ärende om spridningstillstånd. Inte heller ställs högre säkerhetskrav än vad som är nödvändigt med hänsyn till skyddet för totalförsvaret och bestämmelserna om försvarssekretess 15 kap. 2 OSL. 7(16)

Den enda väsentliga skillnaden mot dagens hantering hos Försvarsmakten är att Lantmäteriet kräver att rekommenderad postförsändelse används för inskick av sammanställningar via posten (3 kap. 6 andra stycket 1). Denna skillnad är motiverad av skyddet för totalförsvaret. Alternativet är att skicka in sammanställningen med den (krypterade) tjänst för digitalt inskick som Lantmäteriet anvisar. Denna tjänst kommer att tillhandahållas gratis av Lantmäteriet. Slutligen bör det noteras att det vanligaste förfarandet bedöms bli att en ansökan om spridningstillstånd skickas in tillsammans med den sammanställning som ska granskas. Lantmäteriet kommer inte att meddela beslut om spridningstillstånd enbart på grundval av uppgifterna i själva ansökan, dvs. enbart på grundval på det som ska anges enligt 3 kap. 1-4 de föreslagna föreskrifterna. Det enda undantaget är om Lantmäteriet på grundval av uppgifterna i ansökan kan konstatera att sammanställningen omfattas av något av de undantag från kravet på spridningstillstånd som föreslås i 2 kap. av föreskrifterna. 4 Vilka som berörs av regleringen (6 3) Berörda aktörer återfinns inom många av samhällets sektorer och omfattar i huvudsak: - Statliga myndigheter - Kommuner - Företag - Enskilda personer Av nämnda aktörer dominerar helt företag med uppdrag inom sektorer som nyttjar flygfotografering eller liknande i verksamheten. Emellertid leder den snabba tekniska utvecklingen till att obemannade luftfartyg (drönare/uav) volymmässigt kommer att bli ett ledande inslag framgent. Användningen av sådana luftfartyg bedöms visserligen komma att domineras av enskilda privatpersoner, men antalet ansökningar om spridningstillstånd från denna grupp av privata aktörer antas dock bli högst begränsat. Den förväntade ökningen av framtida ansökningar om spridningstillstånd bedöms därför i huvudsak komma från företagssektorn. 5 De bemyndiganden som myndighetens föreskriftsrätt grundar sig på (6 4) 5.1 Undantag från kravet på spridningstillstånd Bemyndigande att meddela föreskrifter om undantag från kravet på spridningstillstånd finns i förslaget till förordning (0000:00) om skydd för 8(16)

geografisk information 8. Bemyndigandet att meddela undantag avser sammanställningar av geografisk information för vissa geografiska områden eller som är utformade så att de inte kan antas medföra skada för totalförsvaret, om de sprids. Av förslaget till förordning framgår vidare att det av föreskrifterna ska framgå hur sammanställningarna i sådana fall ska vara utformade. Lantmäteriet ska enligt förslaget till förordning samråda med Försvarsmakten innan föreskrifterna meddelas. Lantmäteriet ska enligt samma paragraf även samråda med Säkerhetspolisen. 5.2 Ansökningsförfarandet Bemyndigande att meddela verkställighetsföreskrifter om ansökningsförfarandet finns i förslaget till förordning (0000:00) om skydd för geografisk information. 9 6 Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser som regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen (6 5) 6.1 Undantag från kravet på spridningstillstånd De föreslagna undantagen från kravet på spridningstillstånd kommer att medföra stora kostnads- och tidsbesparingar för de i kapitel 4 redovisade aktörerna. Beräkningar av de kostnadsmässiga konsekvenserna för företagen i form av besparingar redovisas under kapitel 10 nedan. Vad gäller konsekvenserna av de föreslagna undantagen för Lantmäteriets del kommer det att innebära kostnads- och tidsbesparingar, men inte i motsvarande grad som den relativa minskningen av antalet ansökningstillstånd som undantagen medför. Lantmäteriet genomför i dag, enligt förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation, granskning av egen produktion och är därtill tillståndsgivande myndighet vad avser lagring och spridning av kartor och andra sammanställningar av geografisk information som berör Sveriges landterritorium. I dagsläget uppgår Lantmäteriets resursförbrukning för tillståndsgivning till 0,55 årsarbetskrafter. Eftersom osäkerheten om framtiden är mycket stor har Lantmäteriets tillkommande resursbehov skattats till 1,8 2,7 årsarbetskrafter, men den uppgiften kommer troligen att behöva justeras efter hand som säkerheten ökar. 8 Paragrafhänvisning kan inte lämnas förrän förordningen är beslutad. 9 Se föregående fotnot. 9(16)

Den rättsliga möjligheten för Lantmäteriet att meddela generella beslut för specifika aktörer bedöms i sammanhanget spela mindre roll för beräkningarna. De stora vinsterna både för Lantmäteriet och berörda företag och andra aktörer - är hänförliga de föreslagna undantagen från kravet på spridningstillstånd. 6.2 Ansökningsförfarandet De föreslagna reglerna om ansökningsförfarandet som öppnar för digitalt inskick av ansökningar om spridningstillstånd till Lantmäteriet bedöms leda till besparingar av portokostnader m.m. för berörda aktörer. Den helt igenom digitala hanteringen av ansökningar bedöms också medföra kostnads- och tidsbesparingar hos både Lantmäteriet och berörda aktörer. Det är dock i huvudsak samma uppgifter som ska anges i ansökan jämfört med vad som gäller i dag vid ansökningar till Försvarsmakten. Beräkningar av de kostnadsmässiga konsekvenserna för företagen i form av besparingar av portokostnader m.m. redovisas under kapitel 10 nedan. 7 Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU (6 6) De föreslagna föreskrifterna har ingen bäring på de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. Överväganden av detta slag har dock gjorts vid utformningen av den föreslagna nya lagen om skydd för geografisk information. Det gäller bl.a. den föreslagna lagens förhållande till gällande EU-reglering om yttrandeoch tryckfrihet. Det kan också noteras att den föreslagna lagen innehåller en särskild bestämmelse som föreskriver undantag från krav på spridningstillstånd för sammanställningar av geografisk information som tagits fram inom ramen för vissa internationella åtaganden. Regeringen får därvid meddela föreskrifter om vilka internationella åtaganden som avses. 8 Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser (6 7) 8.1 Undantag från kravet på spridningstillstånd Det är av stor vikt att föreskrifterna träder i kraft så snart som möjligt efter det att lagen och förordningen trätt i kraft, dvs. snarast efter den 1 maj 2016. 10(16)

Såsom redovisats ovan är det av stor vikt för både Lantmäteriet (i egenskap av handläggande myndighet) och sökande (företag, organisationer och enskilda personer) att de föreslagna undantagen kan börja tillämpas så snart som möjligt. Lantmäteriet har gjort den preliminära bedömningen att de föreslagna föreskrifterna kan träda i kraft tidigast den 15 juni 2015 (cirka två veckor efter det att föreskrifterna beslutas i Lantmäteriets styrelse). Det är likaledes av stor vikt att Lantmäteriets vidtar speciella insatser för att sprida information om det nya regelverket för spridningstillstånd för landgeografisk information och vilka undantag som gäller från kravet på spridningstillstånd. Med hänsyn till den snabba utvecklingen på drönarområdet är det av stor vikt att informationen går ut till såväl företag och organisationer som till allmänheten. Lantmäteriet avser att i första hand utnyttja redan etablerade informationskanaler för att nå ut till de som berörs av det nya regelverket. Det kan t.ex. gälla att informera via myndigheter och organisationer som redan har en kontaktyta mot de aktörer som berörs av det nya regelverket. Det kan t.ex. gälla Transportstyrelsen som utfärdar föreskrifter om användningen av luftfartyg samt Länsstyrelserna som fattar beslut om tillstånd till kameraövervakning. Det kan även bli aktuellt att be intresseorganisationer och andra slag av sammanslutningar att informera sina medlemmar om det nya regelverket. Det kan t.ex. gälla sådan organisationer som UAS Sweden (Unmanned Aerial System SWEDEN) som enligt egen uppgift är en blivande branschorganisation för aktiva företag såsom operatörer, tillverkare och myndigheter inom UAS-området. UAS Sweden har (åtminstone enligt sin hemsida 10 ) för avsikt att bl.a. samverka med myndigheter. Lantmäteriet kommer även att direkt lämna information via myndighetens hemsida samt på sociala medier, bl.a. på Facebook där man kan ställa frågor om Lantmäteriets verksamhet. 8.2 Ansökningsförfarandet Behovet av informationsinsatser när det gäller ansökningsförfarandet är stort när det gäller samtliga aktörer som avser att sprida sådana sammanställningar av geografisk information som inte omfattas av de föreslagna undantagen från kravet på spridningstillstånd. Informationen om ansökningsförfarandet kommer att lämnas samtidigt och via samma kanaler som informationen om undantagen från kravet på spridningstillstånd. 10 http://uassweden.org/ 11(16)

9 Antal företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen (7 1) 9.1 Beräkningsförutsättningar Det råder stor osäkerhet om den framtida utvecklingen av de regelverk som styr UAS-verksamhet, i synnerhet i frågan om sådan verksamhet kommer att omfattas av kameraövervakningslagen eller inte. Sistnämnda fråga har ännu inte slutligt avgjorts i domstol. 11 Skulle filmning och fotografering från drönare/uav komma att omfattas av kameraövervakningslagen torde det innebära att utvecklingen dämpas vilket leder till färre ansökningar om spridningstillstånd än vad som annars skulle vara fallet. Det är dock mycket svårt att med någon säkerhet göra en bedömning av hur stor denna dämpning kommer att bli. En sådan utveckling medför att nedan presenterade sifferuppgifter reduceras. 9.2 Dagens situation Av en studie från år 2015 framgår att antalet ansökningar om spridningstillstånd under 2015 uppgick till ca 10.000. 12 Den absoluta merparten kom från företagssektorn, dels från traditionella branschföretag, dels från utpräglade UAS-företag och företag i andra branscher som driver UASverksamhet i egen regi. Antalet uppdrag skattades i nyssnämnda studie till i genomsnitt ca 15 uppdrag per aktör och år, vilket skulle innebära att cirka 600 aktörer blev berörda av tillståndsgivningen under 2015. 9.3 Morgondagens situation Eftersom användningen av obemannade luftfartyg (drönare/uav) har ökat stark under senare år och ökningen sker exponentiellt blir detta av särskild betydelse för utvecklingen av tillståndspliktiga ärenden. Bara i Sverige har drygt 30.000 sådana luftfartyg sålts under 2015 och försäljningen eskalerar. Även den tekniska utvecklingen går rasande fort liksom tillkomsten av nya användningsområden och nya tillämpningar. Den största ökningen står visserligen enskilda personer för men antalet ansökningar om spridningstillstånd från denna grupp förväntas bli högst begränsad. Det innebär att den förväntade ökningen av antalet tillståndsansökningar huvudsakligen förväntas komma från företagssektorn. Står sig 11 I en dom från april 2015 ansåg Förvaltningsrätten i Linköping att en drönare utrustad med kamera inte skulle omfattas av reglerna i kameraövervakningslagen, bland annat med motiveringen att kameran endast kan användas en kort tid i luften och därför inte är uppsatt i lagens mening. Men drönarens flygtid är inte avgörande för om kameraövervakningslagen (KÖL) ska gälla eller inte menade. Datainspektionen överklagade denna dom till kammarrätten. I december 2015 (mål nr 1369-15) slog kammarrätten fast att kameraförsedda drönare faktiskt omfattas av reglerna i kameraövervakningslagen. Kammarrätten konstaterar både att kameran är att betrakta som varaktigt uppsatt och att kameran inte kan anses vara manövrerad på plats. "Därmed uppfyller den aktuella kameran samtliga förutsättningar för en tillståndspliktig övervakningskamera enligt KÖL", skriver rätten i sin dom. Kammarrättens dom (mål nr 1369-15) har inte vunnit laga kraft, vilket innebär att den kan komma att överklagas. I så fall kommer Högsta förvaltningsdomstolen att besluta om den kommer att ta upp ärendet eller om kammarrättens dom står fast. 12 Se Bilaga B, sid. 23. 12(16)

nuvarande trend kommer tillväxten inom sektorn åtminstone på medellång sikt att utgöras av allt fler små företag - inte sällan en- och tvåmansföretag. Skattningar som redovisas i ovannämnda studie pekar mot att år 2020 kommer antalet årliga ansökningar om spridningstillstånd att uppgå till cirka 37.000. 13 Den stora volymökningen återfinns framförallt inom mäklarverksamhet men även inom skogs- och jordbrukssektorn, media, film och reklamproduktion, stadsplanering, infrastruktur samt inspektioner, övervakning och volymmätningar av olika slag, exempelvis av deponier. Av studien framgår omfattning och vilka branscher och verksamheter som berörs. 10 Vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader (7 2) 10.1 Undantag från kravet på spridningstillstånd De i kapitel 2 av föreskrifterna föreslagna undantagen från kravet på spridningstillstånd kommer att påtagligt minska både den praktiska och ekonomiska belastningen på företag och företagssektorn som helhet jämfört med det fallet att inga undantag alls införs. Erfarenhetsmässigt återfinns nedlagd tid för hanteringen av en ansökan om spridningstillstånd hos den sökande vanligtvis inom intervallet 1-3 arbetstimme per ärende och tillkommande kringkostnader (porto m.m.) uppgår till 100 kronor. Vid en timkostnad om 600 kronor blir således administrationskostnaden 700 1900 kronor per ansökan. Några ytterligare direkta ansökningskostnader finns normalt inte. Ovan redovisade tidsåtgång och kostnader besparas således företag och andra sökande för varje ansökan som omfattas av de föreslagna undantagen. Ju fler undantag från tillståndskravet, ju större besparingar. De föreslagna undantagen från kravet på spridningstillstånd bedöms i förlängningen komma att reducera antalet ansökningar med 50-75 procent. Kan antalet ansökningar reduceras med nämnda 50-75 procent blir den ekonomiska effekten högst påtaglig, både på kort och lång sikt. Även om de samlade effekterna av reduceringen blir förhållandevis blygsam i dagsläget, med tanke på ärendemängdens nuvarande låga nivå, så kan den bli betydelsefull för enskilda aktörer. I det längre perspektivet blir effekten betydande också för hela företagssektorn. Utgår vi från uppskattade cirka 35.000 ärenden för företagens del år 2020 kommer volymen att minska med 13 Se Bilaga B, sid. 37. Observera att volymuppgiften 15.000 år 2020 för Fritids- och hobbyverksamhet har justerats ned till 1500. 13(16)

ca 18.000-26.000 ärenden, vilket innebär att kostnadsreduktionen med det nya regelverket ligger inom intervallet 12 50 miljoner kronor. 10.2 Ansökningsförfarandet De i kapitel 3 av föreskrifterna föreslagna föreskrifterna om ansökningsförfarandet bedöms i sig inte medföra några konsekvenser för företagen jämfört med dagens ordning där ansökan om spridningstillstånd handläggs av Försvarsmakten. Föreskrifterna motsvarar i stort sett vad som i praktiken redan gäller i dag i fråga om ansökningar om spridningstillstånd hos Försvarsmakten, som via sin hemsida tillhandahåller en blankett med uppgifter som sökanden ska fylla i (Bilaga A). För en jämförelse i övrigt mellan vad som gäller i dag och vad som ska gälla enligt de föreslagna föreskrifterna hänvisas till avsnitt 3.2. Med ansökan via den av Lantmäteriet aviserade tjänsten för digitalt inskick, kan ytterligare besparingar uppnås genom uteblivna portokostnader och effektivare postadministration. Lantmäteriet uppskattar att på några få års sikt kommer ca 95 procent av ansökningarna att inges digitalt. Det innebär att för varje digitalt inlämnad ansökan sparas ca 100 kr hos den sökande. 11 Vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen (7 3) Lantmäteriet gör bedömningen att den föreslagna regleringen inte kommer att medföra några andra kostnader för företagen. Inte heller behöver företagen vidta några förändringar till följd av de föreslagna föreskrifterna. De eventuella ekonomiska konsekvenser som kan uppstå i verksamheten är en följd av de förändringar i lag och förordning som Riksdag och regering bedöms komma att besluta under våren 2016. 12 I vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållanden för företagen (7 4) Eftersom det föreslagna regelverket och kraven generellt gäller lika för alla aktörer uppstår eventuell konkurrenspåverkan endast beroende på i vilken utsträckning området där en aktör verkar är föremål för undantag eller inte, liksom undantagens omfattning. Somliga företag kan då få större nytta av det nya regelverket än andra. 14(16)

13 Hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen (7 5) Se kapitel 11. 14 Om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning (7 6) Lantmäteriet gör bedömningen att inga särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning. Däremot kan konstateras att de i kap. 2 av föreskrifterna föreslagna undantagen från krav på spridningstillstånd torde bli särskilt betydelsefulla för de små företagen. Detta är dock inte något som har beaktats vid utformningen av undantagen. Det är uteslutande behovet av skydd för totalförsvaret som har varit avgörande för utformningen av undantagen. När det gäller det föreslagna ansökningsförfarandet blir även det särskilt betydelsefullt för de små företagen, vilka ger utrymme för digitalt inskick av sammanställningar till Lantmäteriet. Lantmäteriet kommer inte att ta ut någon avgift för att använda denna tjänst. 15 Effekter för kommuner eller landsting (8 ) Lantmäteriets överväganden enligt 14 kap. 3 regeringsformen: 14 Den föreslagna regleringen medför inga inskränkningar i den kommunala självstyrelsen. Den föreslagna regleringen bedöms inte få några finansiella konsekvenser för kommuner eller landsting. För de kommuner eller landsting som är eller kommer att bli aktörer inom UAS-området så bedöms den föreslagna regleringen enbart medföra positiva ekonomiska effekter. 16 Samråd Inför och under framtagandet av förslaget till föreskrifter har samråd genomförts med Försvarsmakten och Säkerhetspolisen i enlighet med bestämmelserna i förslaget till förordning (0000:00) om skydd för geografisk information. 14 Enligt 14 kap. 3 regeringsformen bör en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. 15(16)

Både Försvarsmakten och Säkerhetspolisen är med bland de remissinstanser som erhåller remissen av förslaget till föreskrifter och denna konsekvensutredning. 17 Kontaktpersoner Anders Axlund, Jurist, Division Geodata, Lantmäteriet o E-post: Anders.Axlund@lm.se Ulf Lundquist, Utredare, Lantmäteriet o E-post: Ulf.Lundquist@lm.se 16(16)