2009-02-12 Dnr LiU-2009-00205 1 (8) Verksamhetsrapport avseende breddad rekrytering vid Linköpings universitet 2006 2008 1. Inledning Arbetet med breddad rekrytering är en del av Linköpings universitets (LiU) arbete med lika villkor. Universitetets policydokument för breddad rekrytering är Strategi och handlingsplan för lika villkor som utarbetas årligen och beslutas av universitetsstyrelsen. Föreliggande rapport beskriver insatser som gjorts centralt vid LiU (t ex. i regi av Externa relationer, ER, eller Strategigruppen för lika villkor, SLV) eller vid en eller flera av de fyra fakulteterna. Övriga aktörer som bedriver arbetet med breddad rekrytering är utbildningsprogrammen, studievägledarna, Studenthälsan och studentkårerna. Under en följd av år har studentkårerna haft mångfaldsfrågorna högt upp på sin agenda, vilket i väsentlig mån befrämjat LiU:s arbete med breddad rekrytering. Härutöver har LiU också engagerat sig i breddad rekrytering på nationell nivå, genom det nyskapade nätverket Include. Tillsammans med Karolinska Institutet, Södertörns Högskola och Uppsala Universitet har LiU tagit initiativ till bildandet av ett nationellt nätverk för breddad rekrytering och mångfald: Include. Arton universitet/högskolor plus Sveriges Förenade Studentkårer, SFS - har nu anmält sig för medlemskap i nätverket. Include är ett forum för erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling inom breddad rekrytering och mångfald i högre utbildning och ska uppmärksamma alla steg under studentens väg genom högskolan. Detta inkluderar alla processer från rekrytering av nya studenter till karriärplanering inför examinerade studenters inträde i arbetslivet och omfattar såväl genomförande som utvärdering. Förutom att vara en nationell resurs för dem som arbetar med frågor kring breddad rekrytering i Sverige har Include också ett internationellt perspektiv, vilket bl a kommer till uttryck i samarbete med den brittiska motsvarigheten, FACE. Begreppet breddad rekrytering omfattar enligt LiU: 1. Rekryteringsinsatser för blivande studenter 2. Mottagning av nya studenter 3. En studietid präglad av god arbetsmiljö 4. Genomströmning av studenter till en examen Denna verksamhetsrapport bygger på dessa fyra områden. Under varje område beskrivs några exempel på genomförda arbeten, projekt och strategiska insatser.
2 (8) 2. Rekryteringsinsatser för blivande studenter 2.1 Annonser LiU annonserar i en rad tidningar med olika målgrupper i syfte att bidra till en breddad rekrytering av både anställda och studenter. Annonser om LiU har bland annat funnits i Handikappidrott, Gringo Plugga, Gringo Macho och RFSL:s KomUt. 2.2 Bildanalys En analys utifrån lika villkorsperspektiv av publicerade bilder i utbildningskatalogerna har genomförts. Syftet var att bli medvetna om vilka signaler vi skickar genom bildval. Analys av bildval görs numer regelbundet i publikationer och på hemsidor. 2.3 Grundkurs för webbredaktörer För att göra LiUs webb mer tillgänglig har en specifik kurs tagits fram för webbredaktörer. Kursen innehåller bland annat lagar, webbpubliceringsverktyg, bildbehandling och att skriva tillgängligt på webben. Kursen utvecklades och genomfördes första gången under 2008 och ger 4 högskolepoäng. Kursen erbjuds via Centrum för undervisning och lärande på LiU. 2.4 Campuskursen Katrineholm och Finspång Ett samarbete mellan LiU Norrköping och IT-gymnasiet inklusive näringslivet i Katrineholm påbörjades redan år 2000. Samarbetet har sedan utvecklats och varierat något under åren. Huvuddelen av verksamheten har utgjorts av att eleverna i årskurs 3 läser delar av en gymnasiekurs på LiU Norrköping. Fokus då är teknikutveckling och entreprenörskap. Eleverna blir på detta sätt förtrogna med universitetsmiljön samt får en möjlighet att träffa studenter. Utöver det sker studiebesök, föreläsningar m m inom ramen för samarbetet i årskurs 2. Ett liknande samarbete inleddes 2008 med Bergska skolan i Finspång. Flertalet utvärderingar som gjorts med gymnasieeleverna visar att kunskapen om högskolestudier har ökat samtidigt som känslan av avståndet mellan gymnasiet och universitetet minskat. Rekryteringsmässigt har mellan 10-20% av avgångsklasserna påbörjat studier på LiU varje år, en topp skedde efter första campuskursen då 50% av eleverna började studera på LiU. Endast övergången till LiU har undersökts. 2.5 Närmare till universitetet samarbetsprojekt LiU och Bergska skolan, Finspång Projektet har pågått sedan 2005 och fokuserar på att öka kontakten mellan Bergska skolan i Finspång och Linköpings universitet. Övergången till högre studier har i Finspång, traditionellt sett, varit låg. Elever på samhällsprogrammet kan välja en inriktning, numera kallad campusprofilen, vilket bl a innebär att eleverna får ta del av föreläsningar, seminarier och handledning på universitetet. En fördel med samarbetet är att eleverna knyter kontakt
3 (8) med universitetet redan i vårterminen i årskurs 1 och fortsätter sedan med regelbundna träffar under hela gymnasietiden. Hitintills har de flesta av eleverna visat sig komma från studieförberedande hem vilket alltså inte skulle öka övergången till högre studier. Den första elevgruppen har precis gått ut gymnasiet och det har ännu inte gått att mäta effekterna vad gäller ökad rekrytering. Vad som däremot framkommit i utvärderingar med eleverna är att de fått en större kunskapsbas vad gäller att utforma sina framtida studier och de har blivit säkrare i sina val av utbildningar. 2.6 Equalprojektet Lika Olika Inom Equalprojketet Lika Olika arbetade LiU med mentorskap. Detta projekt hade målsättningen att utveckla en modell för att inspirera och motivera unga till högre studier. Olika sätt att informera om universitetsstudier och att rekrytera adepter prövades. Målgruppen var unga som hade förutsättningar att läsa vidare, men som av olika skäl inte sett det som en möjlig väg. I projektets regi utbildades 15 mentorer, vardera med 1-2 adepter. Projektet banade väg för bättre kommunikation och samarbete mellan LiU och andra utbildningsanordnare (t ex gymnasieskola och folkhögskola). 2.7 Specifika insatser för rekrytering Stor del av arbetet med breddad rekrytering sker numer som en del av den reguljära verksamheten, både på central nivå och på fakultets- och programnivå. Nedan följer ett urval av exempel på sådana aktiviteter. Eftersom dessa aktiviteter genomförts under flera år är det svårt att göra en uppföljning som visar vad dessa aktiviteter i sig haft för genomslag. Yrkeslärare - Validering Idag råder en stor brist på utbildade yrkeslärare inom gymnasieskolan. Yrkeslärarna har ofta en mycket stark yrkesidentitet och en del av de sökande till yrkeslärareutbildningen kommer från mindre studiebenägna miljöer. Linköpings universitet har under de senaste åren arbetat aktivt med att få fler sökande till utbildningen. Satsningarna har medfört att antalet studerande har ökat. För att komma in på yrkeslärareutbildningen krävs 90 hp i yrkesämnet. I vissa fall kan andra meriter som visar på både generella kunskaper och spetskompetens i yrkesämnet prövas (valideras) som motsvarar 90 hp. Antalet studerande som har genomfört en validering har ökat. Att studerande som utbildar sig till yrkeslärare får möjlighet att genomföra en validering för tillgodoräknande av kurser har inneburit att utbildningen har förkortats. Utbildningens längd påverkar antalet sökande. Studenterna är betydligt äldre än övriga studenter på lärarprogrammet Linköpings universitet inledde 2008 ett samarbete med ett nationellt valideringscentrum i Skellefteå och numera har de blivande yrkeslärarstuderande möjlighet att genomföra en validering via Skellefteå valideringscentrum. VAL-projektet LiU har tillsammans med sju andra lärosäten fått i uppdrag att utbilda obehöriga lärare (VAL-projektet). Utbildningen är en kompletterande utbildning och vänder sig till verksamma lärare i skolan som saknar lärarexamen. De
4 (8) sökande som har minst två års lärarerfarenhet har möjlighet att validera kunskaper och färdigheter som tillägnats genom arbete som lärare. Härigenom kan kurser som kan knytas till Allmänna utbildningsområdet tillgodoräknas. Obehöriga lärare på skolor och yrkesverksamma inom respektive bransch har bjudits in till särskilda informationstillfällen. Individuell studievägledning har också erbjudits. Programansvarig har också haft möten med vissa gymnasierektorer i regionen och då har samtal förts om hur obehöriga yrkeslärares utbildning kan läggas upp. Nya utbildningar Vid filosofiska fakulteten har, med syfte att uppnå breddad rekrytering, arrangerats kurser i romska språk, nybörjarkurser i spanska, franska och tyska och collegeutbildning i svenska. Den nystartade civilingenjörsutbildningen Design och produktutveckling vid Tekniska Högskolan visade sig framgångsrik vad gäller rekrytering av kvinnliga studenter. Missionering/Hemvändare Studenter vid LiU åker hem till sin gamla gymnasieskola för att där berätta om hur det är att studera vid LiU. Visning av Campusområdena Denna aktivitet erbjuds studenter som antagits till någon av LiUs utbildningar efter första urvalet. Syftet är att skapa en positiv bild av Linköpings universitet. Framtidskväll En kväll då gymnasielever inbjuds till Campus Norrköping där man får träffa både studenter vid LiTH och personer som arbetar inom teknisk naturvetenskapliga yrken. Syftet är att gymnasieeleverna ska inspireras att studera vidare på universitetsnivå. Sommarvecka Elever som just avslutat årskurs 7 deltar i en veckas experiment på universitetet och på en gymnasieskola. Det handlar om laborationer i fysik, biologi, teknik, elektronik och teknik. Uppfinnartävling En aktivitet för klass 5 i Linköpings kommun där eleverna ska rita en teckning som visar deras bästa uppfinning inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Quintek Riktar sig till kvinnliga elever i årskurs 3 på gymnasiets NV- och TEprogram. Under tre dagar är de vid LiTH för att få en bild av hur det är att studera på en teknisk högskola, samt vilka yrken dessa utbildningar kan leda till. Scheeledagarna Anordnas för elever i årskurs 9 vid sex tillfällen per år. Syftet är att stimulera elevernas intresse för naturvetenskapliga studier, särskilt i kemi.
5 (8) Populärvetenskaplig dag Föreläsningar i datavetenskap, naturvetenskap och matematik. Skolelever från gymnasieskolan tillsammans med lärare bjuds in. ahead ahead är en förening som drivs ideellt av studenter från Tekniska Högskolan vid LiU. Varje vecka kommer grupper bestående av 3-4 gymnasieelever till universitetet Campus Valla såväl som Campus Norrköping och träffar sina egna mattecoacher under två timmar. Under träffarna erbjuds hjälp och stöd i matematik men även i relaterade ämnen som fysik. Omfattar för närvarande ett hundratal elever. Utresande inspiratörer Matematiklärare från LiTH besöker några högstadieskolor i Katrineholm och Nyköping vid upprepade tillfällen. Avsikten är att universitetslärarna ska fungera som inspiratörer och idégivare till skolans ordinarie matematiklärare, och även ha några inspirationslektioner med eleverna. Avsikten är att eleverna ska få upp ögonen för relevansen av matematik och lärarna på skolorna ska få en tydligare relation till LiU som sitt universitet, förutom att höja den allmänna matematiska kompetensen. Matematik H Gymnasiekurs på 100 gy-poäng som ges på uppdrag av Nämnden för skolsamverkan på Tekniska Högskolan tillsammans med Norrköpings och Finspångs kommuner. Kursen är högskoleförberedande och eleverna ökar självförtroendet och förmågan att klara sina studier på teknisk högskola. I år (läsåret 2008/09) deltar ca 40 elever. 3. Mottagning Den enskilt viktigaste och volymsmässigt mest omfattande insatsen för mottagning och introduktion av nya studenter har skett genom fadderverksamheten och den därtill kopplade utbildningen av nya faddrar. Alla nya studenter som önskat har haft möjlighet att få en fadder. Årligen har ca 1200 nya faddrar utbildats; detta har skett genom fakultetsövergripande program där framför allt Studenthälsan och studentkårerna svarat för upplägget. Sammantaget har denna verksamhet varit en stor framgång för LiU. Ett uttryck härför är att en hög andel av LiUs studenter (84%) upplever sig nöjda eller mycket nöjda med mottagningen. För studenter som ej önskat eller haft möjlighet att delta under den så kallade NolleP har studentkårerna med stöd från SLV tillhandahållit information och upplysningsverksamhet inom ramen för projektet Absoluta nollpunkten. 3.1 Nybörjarenkäten Nyantagna studenter får i början av sina studier fylla i en enkät som bland annat visar hur informations- och rekryteringsinsatserna fungerat. Enkäten ger också information om de nya studenternas bakgrund, vilka förväntningar de har inför sina studier och vad de eventuellt känner oro inför. Utifrån den informationen kan sedan stödinsatser utformas under första året.
6 (8) 3.2 Klassföreståndare På Tekniska Högskolan anställs studenter i högre årskurser som klassföreståndare. Under de första veckorna, vid schemalagda tillfällen, ska klassföreståndarna ge de nyantagna all den nödvändiga information som behövs som ny student. Klassföreståndarna ska också vara uppmärksamma på eventuella problem man kan ha som enskild student eller annat som händer under den första tiden och rapportera tillbaka till studievägledaren. 3.3 Mentorsprogram På Hälsouniversitetet erbjuds mentorer åt alla studenter på termin 1. Äldre studenter träffar sina adepter i mindre grupper för att informera om utbildningen, skapa ökad trygghet och verka för gemenskap och en positiv anda i utbildningen. 3.4 Basår/bastermin För den som läst Matematik B på gymnasiet ges möjlighet att först läsa ett basår för att få behörighet till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Basåret omfattar studier i matematik, fysik och kemi och biologi. Efter fullgjord basutbildning är studenten garanterad plats på någon av LiTHs högskoleingenjörs-, civilingenjörs- eller matematik-naturvetenskapliga kandidatutbildningarna. För den som har läst Ma C, Fy A, Ke A, 30 hp finns möjlighet att läsa en bastermin som ger motsvarande behörighet. 3.5 Öppen ingång högskoleingenjörsutbildning För den som kanske är osäker och vill skjuta upp valet av program finns möjlighet att söka öppen ingång. Med öppen ingång läser studenten första terminen på halvfart och har sedan platsgaranti på någon av LiTHs högskoleingenjörsutbildningar. 3.6 Basgrupper - HEL-kursen Då alla Hälsouniversitetets utbildningar är uppbyggda på problembaserat lärande (PBL) är Basgrupperna den viktigaste gruppen för studierna. Handledarens funktion i basgruppen garanterar att alla studenter blir sedda. Om en student får problem t.ex. i form av utanförskap kan handledaren uppmärksamma detta och i samråd med studenten meddela studievägledare alternativt Studenthälsan att stöd behövs. Vid Hälsouniversitetet träffas och studerar alla programmens nya studenter (dvs blivande läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och medicinska biologer) på grundnivå under 7 veckor i den gemensamma kursen Hälsa, Etik och Lärande (HEL). Erfarenheten visar att studenterna under HEL-kursen etablerar ett social nätverk med räckvidd flera år framåt, ibland under hela studietiden. 3.7 Bakgrundskunskap - Föreläsningsserie För att stötta studenter till att klara av studierna och överbrygga de skillnader som finns i bakgrundskunskap erbjuds Hälsouniversitetets alla studenter på grundnivå en föreläsningsserie med repetition av gymnasieskolans biologi, kemi och fysikkurs. Detta omfattar 9 timmars föreläsningar och har blivit mycket populärt. Ca 75% av studenterna deltar och man har även framfört önskemål att därefter få möjlighet att bearbeta materialet i basgrupp, för att kunna ställa resursfrågor till föreläsarna.
7 (8) 4. En studietid präglad av god arbetsmiljö Under den löpande studietiden strävar LiU mot att alla studenter ska komma till sin rätt och utvecklas i enlighet med sina förutsättningar. Detta garanteras främst genom förebyggande insatser som avser att vårda arbetsklimatet. LiU ser studenten som en del av arbetsgemenskapen t ex på en institution eller ett laboratorium och söker - i tillämpliga delar - tillskriva studenten samma rättigheter och ansvar som gäller universitetets anställda. Utöver förebyggande insatser finns en Ärendehantering för kränkande särbehandling, diskriminering och trakasserier framtagen (www.liu.se/content/1/c6/04/75/83/trak.pdf) 4.1 Lika villkor Det förebyggande arbetet för att motverka diskriminering och trakasserier görs inom paraplybegreppet lika villkor. Arbetet inkluderar alla diskrimineringsgrunder och övrig kränkande särbehandling och inbegriper både studenter och anställda. Årliga handlingsplaner tas fram centralt och på fakultets/institutionsnivå. Se mer på www.liu.se/likavillkor/policy 4.2 Språkverkstäder Språkverkstäderna är öppna för alla studenter vid Linköpings universitet som vill ha hjälp med muntlig eller skriftlig framställning. Verkstäderna hjälper studenten att formulera sig bättre i vetenskapligt skrivande. Det kan handla om PM, rapporter och andra liknande texter som är vanliga under universitetsutbildningen. I verkstäderna kan man också få hjälp med muntliga uppgifter, att planera en redovisning, manusteknik, förberedelser, hjälpmedel, mm. 4.3 Studenter med funktionsnedsättning LiU har två koordinatorer för studenter med funktionsnedsättning och en dyslexipedagog anställda. 4.4 Övriga erbjudanden Under terminerna erbjuds studenter bland annat Våga tala kurser som stöd i att tala inför grupp Stresshanteringskurser Reflektionsgrupper ledda av samtalsterapeut (Hälsouniversitetet) Introduction to advanced academic studies (främst riktad till internationella masterstudenter) 5. Genomströmning LiU anser att breddad rekrytering gynnas av en stark genomströmning av studenter till examen, eftersom vetskapen om goda utsikter till fullgjorda studier kan medverka till att tvekande studenter verkligen tar det avgörande steget in i högskolan. 5.1 Systematisk uppföljning av studieresultat Hälsouniversitetet och Teknisk Högskolan har framtagna processer för uppföljning av studieresultat. Processen innebär att uppföljning av studieresultat sker regelbundet och att studenter som omfattas av uppföljningen erbjuds att
8 (8) tala med en studievägledare. Enligt Hälsouniversitetets regler har en student möjlighet att anmäla behov av stödåtgärder efter två eller fler underkända examinationstillfällen på samma tentamen. Det finns olika former av stöd anpassade till studentens behov och önskemål. 5.2 Systematisk modell för uppföljning av avbrott Hälsouniversitetet och Tekniska Högskolan har utarbetade modeller för systematisk uppföljning av avbrott. Studievägledarna samtalar med alla studenter som planerar avbrott av studierna, eller tvingas till det på grund av låga studieresultat. De studenter som av olika skäl försvinner från studierna utan att meddela avbrott kontaktas av studievägledaren. Vid uppehåll arbetas en individuell studieplan fram inför återkomst till studierna.