Mediernas Mekanismer Pressens, radions och TV:ns historia 10 nov 2010 09.15-16.00 Mediernas Mekanismer 2010 KF 1
Lektionsstruktur Förmiddag (9.15-12.00) Dagspressen Vad är en dagstidning? Ur vilken kontext växte den moderna dagspressen fram? Vad var partipressen för något? Hur har dagspressmarknaden sett ut under 1900- och 2000-t? Viktiga begrepp? Hur får tidningarna sina pengar? Hur ser dagstidningens framtid ut? Hot? Möjligheter? Hur läser vi dagstidningar? Eftermiddag (13.00-16.00) Radio och TV Hur ser historien bakom radion och televisionen ut, i Sverige och internationellt? Vilka sändningsformer finns för radio och tv i dagens Sverige och vad skiljer dem åt? Vilka lagar och regler gäller för radio och tv i Sverige? Hur ägs och finansieras etermedierna i Sverige? Hur ser dagens och morgondagens radio- och tvanvändning se ut? Mediernas Mekanismer 2010 KF 2
Aktuell litteratur Massmedier Dagspressen fra kapitel 2+5 Radio och TV fra kapitel 3+6 På väg mot medievärlden 2020 Hela boken! Mediernas Mekanismer 2010 KF 3
PRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad Mediernas Mekanismer 2010 KF 4
Vad är en dagstidning? Mediernas Mekanismer 2010 KF 5
Definition: dagstidning Unesco (FN): Utgivning minst 4 dagar/vecka och allmänt innehåll Presstödsn dsnämnden: Utgivning minst 1 dag/ vecka och nyhetsinnehåll Utgivningsfrekvens Innehåll Mediernas Mekanismer 2010 KF 6
Olika typer av dagstidningar 1. Morgontidningar (Sthlm, Gbg, Malmö) 2. Kvällstidningar 3. Landsortstidningar (utanför Sthlm, Gbg, Malmö) 4. Lågfrekventa tidningar 5. Gratistidningar Mediernas Mekanismer 2010 KF 7
1. Morgontidningar Dagens Nyheter Göteborgs-Posten Svenska Dagbladet Sydsvenska Dagbladet Skånska Dagbladet Mediernas Mekanismer 2010 KF 8
2. Kvällstidningar Aftonbladet Expressen Kvällsposten GT Mediernas Mekanismer 2010 KF 9
3. Landsortstidningar Helsingborgs Dagblad Nordvästa Skånes tidningar och Landskrona Posten Nerikes Allehanda Dalarnas Tidningar Östgöta Correspondenten Nya Wermlands-Tidningen Uppsala Nya Tidning Borås Tidning Mediernas Mekanismer 2010 KF 10
4. Lågfrekventa tidningar Kristdemokraten Arbetaren Dala-Bygden Mölndals-Posten Mediernas Mekanismer 2010 KF 11
5. Gratistidningar City Metro Uppsalatidningen Mitt i Huddinge Lerums tidning Mediernas Mekanismer 2010 KF 12
Svensk tidningstradition Högt dagstidningsläsande (2008: 4:e plats) 155 betalda tidningar med samlad upplaga på knappt 4 miljoner exemplar 93 procent av morgontidningarna är prenumererade ex. 83 procent av 15-79-åringar läser regelbundet 46 procent läser regelbundet tidningen på Internet Svenska dagstidningsföretag omsätter drygt 17 miljarder kronor och sysselsätter ca 26 000 personer. Källa: TidningsUtgivarna Mediernas Mekanismer 2010 KF 13
Vi tar det från början Mediernas Mekanismer 2010 KF 14
De första dagstidningarna Världens första dagstidning: Acta Diurna Romarriket, 59 f Kr Julius Caesar Utkom varje förmiddag Lästes upp högt Mediernas Mekanismer 2010 KF 15
De första dagstidningarna Sveriges första dagstidning: Ordinari Post Tijdender Startades år 1645. Propagandaverktyg, censur. Världens äldsta dagstidning! Mediernas Mekanismer 2010 KF 16
Ordinari Post Tijdender Ansvarig utgivaren skulle enligt instruktionerna: alltid veta att uppträda med den diskretion, förstånd och lämpa, att han icke tillåter komma I ljuset, vad ingen grund och sanning haver, men att han därjämte allt så modererar, att varken Kungl. Maj:t eller kronan och ej heller andra, på vilka man måste draga respekt, därigenom någon kränkning varder tillfogade. Mediernas Mekanismer 2010 KF 17
Många hinder i vägen 1. Enväldiga härskare och censur 2. För dyrt att framställa, distribuera och köpa tidningar 3. Analfabetismen Mediernas Mekanismer 2010 KF 18
Den moderna dagspressens framväxt Mediernas Mekanismer 2010 KF 19
Den moderna dagspressen 1700-talet Upplysningen och frihetstiden kritik mot censur! Tryckfrihet 1766 Blomstrande politisk debatt Flera nya tidningar Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att framföra dem (Voltaire) Mediernas Mekanismer 2010 KF 20
Den moderna dagspressen 1800-talet: Demokratisering Industrialisering och urbanisering Utbildning Ekonomisk utveckling Förutsättningar ttningar för f den masspridda dagspressen Mediernas Mekanismer 2010 KF 21
Utländska förebilder Populärpressen The yellow press Pennytidningar Sensationsjournalistik Kriminalitet, underhållning och vardagshistorier Yellow Kid (The New York World 1896) The Sun New York Herald Mediernas Mekanismer 2010 KF 22
Utländska förebilder Seriösare press Motreaktion på populärpressen Bredare innehåll Aktiv journalistik Mer opinionsbildning New York Tribune New York Times Mediernas Mekanismer 2010 KF 23
I Sverige då? Inte förrän i slutet av 1800-talet utvecklades svenska dagstidningar i större omfattning. Drivkrafter hos tidningsmännen: 1. Tjäna pengar 2. Driva opinion Mediernas Mekanismer 2010 KF 24
Tre svenska exempel Aftonbladet Lars Johan Hierta Första moderna dagstidningen Liberal Konflikt med kungamakten Mediernas Mekanismer 2010 KF 25
Tre svenska dagstidningar Dagens Nyheter Rudolf Wall Bredare innehåll Billig Ny distributionsidé: Utburen till dörren Morgonutgivning Nyhetsinriktad Mediernas Mekanismer 2010 KF 26
Tre svenska dagstidningar Expressen Albert Bonnier m.fl. Sveriges första tabloid och rikstäckande kvällstidning Carl-Adam Nycop inspirerad i USA: Stå på lilla människans sida Hårda och djärva bilder Enkelt språk Dokumentär personifiering Identifikation Mediernas Mekanismer 2010 KF 27
Partipressen Mediernas Mekanismer 2010 KF 28
Partipress: Tidningar och tidskrifter knutna till politiska partier (Nationalencyklopedin) Mediernas Mekanismer 2010 KF 29
Partipressens ursprung De politiska partiernas framväxt: Socialdemokratiska partiet 1889 Högerns första riksdagsparti 1904 Mediernas Mekanismer 2010 KF 30
De borgerliga tidningarna Liberal och konservativ press Syften bakom tidningsutgivningen: tjäna pengar och driva opinion Ex. NWT (1836), Borås Tidning (1938), Uppsala Nya Tidning (1890) Mediernas Mekanismer 2010 KF 31
De socialdemokratiska tidningarna Grundades något senare än de borgerliga Tätt knutna till partiet (ägande, läsare och innehåll) Opinionsbildning viktigare än pengar Annan målgrupp (valkretsar istället för utgivningsort) Politiska färgen ej attraktiv för annonsörer Ex: A-pressen, Arbetet Mediernas Mekanismer 2010 KF 32
Partipressens död(?) Journalistikens professionalisering under 1960- och 1970-talen, med krav på objektivitet, granskning och oberoende har bidragit till att banden mellan partier och tidningar blivit lösare. Mediernas Mekanismer 2010 KF 33
Pressen och politiken idag Andel positiva löpsedlar: 3 Andel negativa löpsedlar: 18 Andel positiva löpsedlar: 12 Andel negativa löpsedlar: 5 Källa: http://www.aftonbladet.se/kultur/article7773327.ab Mediernas Mekanismer 2010 KF 34
Pressen och politiken idag Mediernas Mekanismer 2010 KF 35
70 procent av dagstidningarna säger sig företräda en politisk linje på ledarplats Mediernas Mekanismer 2010 KF 36
Den politiska journalistikens tre faser: Med partierna för folket Partipressens era: symbios mellan press och politik Mot partierna för folket Professionaliseringens era: tuff granskning istället för spegling och hyllning Mot partierna med folket Kommersialismens era: ge folk vad folk vill ha, konflikt, dramatisering och sensationer Lars Nord i På väg mot medievärlden 2020, pp. 229-252 Mediernas Mekanismer 2010 KF 37
Den svenska dagstidningsmarknaden Mediernas Mekanismer 2010 KF 38
Dagspressmarknaden under 1900-t 1800 1920: Expansion 1920-talet: Stagnation 1950-talet: Tidningsdöden 1970-talet: Kris för kvällspressen 1980-talet: God ekonomi för många 1990-2010: Sjunkande upplagor och ökande ägarkoncentration Mediernas Mekanismer 2010 KF 39
Några orsaker till kriserna Konkurrens från nya medier (radio, tv, Internet etc) Konjunkturnedgångar (ex 1920-t, krigsåren, 1970-t) Ökad konkurrens på marknaden ( tidningsdöden ) Ändrade läsvanor (ex unga sviker) Betalningsovilja ( the gift economy ) Mediernas Mekanismer 2010 KF 40
2010: Kurvorna pekar nedåt Färre (men större) dagstidningar Ökad ägarkoncentration Minskad totalupplaga Från 4,2 miljoner ex år 1990 till ca 3,7 miljoner ex idag Mediernas Mekanismer 2010 KF 41
Ljus i mörkret Upplagorna minskar men räckvidden ökar! (fler läser samma tidningsexemplar) Vi väljer bort papperstidningen, men läser på nätet! Mediernas Mekanismer 2010 KF 42
Upplaga och räckvidd 2000-09 Mediernas Mekanismer 2010 KF 43
Tidningsföretagens knäckfråga: Hur få in pengar? Mediernas Mekanismer 2010 KF 44
Viktiga begrepp Förstatidning: största tidningen på en ort Ex: NWT Andratidning: näst största tidningen på en ort Ex: VF Mediernas Mekanismer 2010 KF 45
Viktiga begrepp Upplagespiralen: En förstatidning har många läsare och får därför fler annonsörer. Fler annonsörer ger bättre ekonomi, vilket leder till en bättre tidning. En bättre tidning lockar fler läsare, vilket i sin tur lockar fler annonsörer osv Lars Furhoff Mediernas Mekanismer 2010 KF 46
Viktiga begrepp Räckvidd Hur många människor som i genomsnitt läser något ur tidningen varje dag. Täckning ckning Andelen av hushållen på en viss ort som köper en viss tidning. Mediernas Mekanismer 2010 KF 47
Dagspressens ekonomi Egna inkomster: Tidningsförsäljning (Lösnummer/prenumeration) Annonser Statliga stöd: Presstöd Skattelättnader Mediernas Mekanismer 2010 KF 48
Betalda dagstidningars intäkter 2006 Storstads- morgontidn. Kvällstidn. Landsortstidn. Totalt Upplagor: 41% 70% 43% 47% Annonser: 59% 30% 57% 53% Mediernas Mekanismer 2010 KF 49
Lösnummer och prenumerationer Betalda morgontidningar år 2006: Prenumerationer: 93 % Lösnummer: 2 % Övriga exemplar: 5 % Mediernas Mekanismer 2010 KF 50
Allt färre prenumererar 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 64 32 Innehar prenumeration Funderar på att avsluta sin prenumeration 0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Kommentar: Frågan om varför man funderar på att avsluta prenumerationen infördes först 1993 i SOM-formuläret. Frågan om man funderar på att avsluta sin prenumeration ställdes ej i 2007 års undersökning Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2008 Mediernas Mekanismer 2010 KF 51
Varför? En prenumeration är för dyr Får nyheter från radio och tv Får nyheter från internet För mycket papper Har inte tid Kan läsa tidninegn på arbetet/skolan Får nyheter från gratistidning Kan läsa lokaltidningen på internet Tidningar har negativ miljöpåverkan För lite om orten/området där jag bor Nyheterna är redan gamla Uttdelningen sköts för dåligt Annat skäl 3 4 5 11 13 18 21 31 30 28 28 39 44 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Kommentar: Frågan är ej ställd 2008. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2007 Mediernas Mekanismer 2010 KF 52
En hjälpande hand från staten Tuff marknad med massor av tidningar (1920-50-t) Massnedläggning och tidningsdöd (1950-t) Politisk oro och debatt (1960-t) Staten väljer att ge en hjälpande hand! Mediernas Mekanismer 2010 KF 53
Statliga stöd 1: Presstödet Ges till tidningar som: utkommer med minst 1 nr/vecka har en upplaga på minst 2000 ex har en upplaga som huvudsakligen är prenumererad har en konkurrent med större upplaga på orten (dvs ej till förstatidningar!) Mediernas Mekanismer 2010 KF 54
Varför presstöd? Målet med fördelningen är att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden för att främja en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning. Presstodsnamnden.se Mediernas Mekanismer 2010 KF 55
Presstödets två delar Driftsstöd Beroende på upplaga Står för ca 80 % av presstödet. Distributionsstöd Ges till alla dagstidningar som deltar i organiserad samdistribution. Totalt 551 miljoner kr 2009 Mediernas Mekanismer 2010 KF 56
Dags att diskutera! Bör r Sverige behålla eller avskaffa presstödet? Vilka argument för respektive emot presstödet kan ni hitta som är giltiga år 2010? Mediernas Mekanismer 2010 KF 57
Debatten om presstödet Mot stödet Ingrepp i konkurrensen Stöd till rika koncerner? Ekonomiskt beroende av staten = farligt Bättre med en stor, bra tidning än två små, dåliga Partipressen är död Finns fler medier 80 % av pressen är borgerlig ändå politisk åsiktsmångfald För r stödet För mångfald och allsidighet Läsarna ska ha valfrihet Nedläggningar försvagar tidningsmarknaden Ökad kommersialisering kräver motpoler Mediernas Mekanismer 2010 KF 58
Presstödets framtid Det svenska presstödet har formellt sett aldrig blivit godkänt av EU: Man menar att det snedvrider konkurrensen Nya villkor för stödet from juni 2010 Det sammanlagda driftsstödet till storstadstidningarna får inte överstiga 45 miljoner kronor per år. Stegvis minskning av stödet under fem år med början i januari 2011. Mediernas Mekanismer 2010 KF 59
Statliga stöd 2: Skattelättnader Reklamskatt: Betalda tidningar är skattebefriade upp till 50 miljoner kronor. (därefter 3 %) Moms: Dagstidningar har lägre skattesats (6 %) än andra varor Mediernas Mekanismer 2010 KF 60
Dagspressens framtid Mediernas Mekanismer 2010 KF 61
Dagspress i förändring två utmaningar Dagstidningar på nätet Gratistidningar Mediernas Mekanismer 2010 KF 62
Dagstidningar på nätet Vi är världens 4:e mest tidningsläsande folk och samtidigt det 3:e mest Internetanvändande. Mediernas Mekanismer 2010 KF 63
Regelbunden nättidningsläsning 1998-2008 (%) 40 35 34 Dagstidningar på i sammantaget 30 25 27 Kvällsstidningar på internet 20 15 10 12 8 16 Morgontidningar på internet 5 0 2 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Kommentar: Avser läsning minst 3 dagar i veckan Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2008/Annika Bergström Mediernas Mekanismer 2010 KF 64
Varför nättidningar? Visa upp sin produkt Billigare distribution Annonsintäkter Locka ungdomar Möta hotet från gratistidningarna Mediernas Mekanismer 2010 KF 65
Gjort på internet 2008. (procent) Sökt fakta/information 20 26 17 10 Tagit del av nyhetstjänst 20 16 14 7 Läst bloggar 5 4 8 11 Skrivit egen blogg 2 12 Använt e-post 34 20 11 6 Chattat 9 7 6 5 Gjort bankärenden 3 10 17 29 Beställt varor/tjänster 12 22 Köpt/sålt varor via privatannons Använt tjänst hos myndighet Gjort ärenden hos myndighet Tittat på videoklipp 1 0 5 22 4 01 2 12 4 8 17 12 16 Dagligen Flera ggr/v Någon g/v Någon g/mån Spelat onlinespel 3 2 4 5 0 10 20 30 40 Procent 50 60 70 80 90 100 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2008/Annika Bergström Mediernas Mekanismer 2010 KF 66
Dystra profetior Pressforskaren Johan Galtung, 1970-t: Dagstidningen kommer att dö ut Mediernas Mekanismer 2010 KF 67
Nättidning vs papperstidning? Dead Wood Products Att ha ett tidningsföretag som ger ut papperstidningar är som att ha ett skivbolag som ger ut på vinyl Andrew Gowers (Financial Times) Mediernas Mekanismer 2010 KF 68
Dagspressupplagan 2009 (2008) Storstadsmorgontidningar 1. Dagens Nyheter 316 200 (339 800) 2. Göteborgsposten 236 400 (243 800) 3. Svenska Dagbladet 194 800 (196 900) Kvällspress 1. Aftonbladet 358 600 (399 500) 2. Expressen 291 000 (303 800) (inkl. GT och Kvällsposten) Mediernas Mekanismer 2010 KF 69
Dagspressupplagan 2009 (2008) Landsortstidningar 1. Helsingborgs Dagblad 76 400 (78 800) (inkl NST och LandskronaPosten) 2. Dalarnas Tidning 61 000 (62 100) 3. Nerikes Allehanda 60 700 (62 600) (inkl Bergslagsposten) 4. Östgöta Correspondenten 54 500 (56 200) 5. Nya Wermlandstidningen 53 800 (54 400) Mediernas Mekanismer 2010 KF 70
Dagspressens kris På 10 år har dagstidningsbranschen tappat 1 miljon läsare och 50 % av annonsörerna. De som enbart läser tidningen på nätet ökar, medan de som enbart läser papperstidningen blir färre. Tidningsläsarna blir allt äldre och de som skaffar en prenumeration för första gången väntar allt längre. Storstäderna står för den största nedgången. Mediernas Mekanismer 2010 KF 71
Tidningsföretagens strategier Satsa på lokal profil Betaltjänster (exklusiva nyheter, reportage, bilder, arkiv, iphone-tjänster, etc) Utökade verksamheter (filmförsäljning, reseguider, viktklubbar, bloggar etc) Högre priser? (de som vill ha måste betala mer) Ny teknik (e-tidningar, mobiltidningar, etc) Engagera läsarna! (UGC = gratismaterial!) Mediernas Mekanismer 2010 KF 72
Ta betalt för nyheter? Tyska Springerkoncernens VD, Mathias Döpfer: Jag ser inga orsaker, varken demokratiska eller marknadsrelaterade, till varför innehållet generellt ska vara gratis på Internet. I århundraden har människor varit beredda att betala för saker som intresserar dem Källa: Wall Street Journal Mediernas Mekanismer 2010 KF 73
Att fundera över: Är r det värt v att betala för f nyheter? Vilka blir konsekvenserna av att nyheterna blir gratis? Mediernas Mekanismer 2010 KF 74
Våra läsvanor Mediernas Mekanismer 2010 KF 75
Mediekonsumtion en genomsnittlig dag, 2008 (procent) TV 85 Dagstidning Radio 74 77 Internet 68 Tidskrift 41 Bok 37 CD-skiva Text-TV 25 27 Mp3-spelare 18 Video 12 Bio 1 0 20 40 60 80 100 Källa: Mediebarometern 2008, Nordicom-Sverige Mediernas Mekanismer 2010 KF 76
Regelbunden läsning av olika typer av dagstidningar, 1986-2008 (%) 100 90 80 70 60 66 Morgontidningläsning 50 40 30 20 10 19 17 Gratistidningsläsning Kvällstidningsläsning 0 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 Kommentar: Regelbunden läsning avser för morgontidningar läsning minst 5 dagar i veckan samt för kvälls- respektive gratistidningar läsning minst 3 dagar i veckan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2008 Mediernas Mekanismer 2010 KF 77
Läsning av morgontidningar i olika åldersgrupper, 1986-2008 (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 82 76 60 37 65-85 år 50-64 år 30-49 år 15-29 år 0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Kommentar: Avser läsning av morgontidningar minst 5 dagar i veckan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2008 Mediernas Mekanismer 2010 KF 78
Regelbunden kvällstidningsläsning på papper och nät,1998-2008 (%) 35 30 25 aftonbladet.se 20 15 10 5 Aftonbladet Expressen.se Expressen 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Kommentar: Avser läsning av kvällstidningar minst 3 dagar i veckan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1998-2008 Mediernas Mekanismer 2010 KF 79
Vi läser allt mer oregelbundet Varför? r? Förändrad social situation och livsstil Sämre ekonomi och ökad förflyttning bland unga leder exempelvis till mer oregelbunden läsning Nya distributionsformer Gratistidningar och nättidningar Konkurrens från andra medier Mediernas Mekanismer 2010 KF 80
Vi läser olika Högfrekventa läsarel Högutbildade Tjänstemän Gifta Samboende Äldre (trots svag ek!) Lågfrekventa läsarel Unga vuxna Låg- och medelutbildade Arbetare Ensamstående Vad får denna utveckling för konsekvenser? Mediernas Mekanismer 2010 KF 81
Från massmedier till klassmedier? Fragmenterad publik offentlighetens segregation (Ilshammar, På väg mot medievärlden, 2020:277) Är vi på väg mot ett mediesamhälle där de rika och välutbildade läser seriös morgonpress, medan fattiga och lågutbildade läser gratistidningar och kvällspress? Mediernas Mekanismer 2010 KF 82
Sammanfattningsvis skiftande fokus hos tidningsmakarna 1600-t till sent 1800-t: Tekniken Sent 1800-t till ca 1960: Politiken 1960-t till ca 1980-t: Journalistiken 1980-t och framåt: Ekonomin Med risk för en viss förenkling. Mediernas Mekanismer 2010 KF 83