Vansbro kommun Årsredovisning 2015
Vansbro kommun Årsredovisning 2015 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse 6 Organisation 24 Vart gick skattepengarna? 25 Fem år i sammandrag 26 Verksamheterna Utbildning och arbete 28 Vård och omsorg 30 Samhällsbyggnad 32 Övergripande inklusive kommunkansli 34 Kommunfullmäktige och övriga nämnder 36 Revisorer 38 Finansiering 40 Kommunkoncernen 44 Redovisning Driftredovisning 50 Resultaträkning 51 Investeringsredovisning 52 Kassaflödesanalys 53 Balansräkning 54 Nothänvisningar 55 Redovisningsprinciper 62 Ord- och begreppsförklaringar 64 Kommunstyrelsens ledamöter 65 Revisionsberättelse 66
4 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse 5
Strategisk plan 2015 2017 I översiktsplanen kopplas den fysiska planeringen till en kommu nal utvecklingsplan. Översiktsplanen beskriver kommunens övergripande mål vad gäller tillväxt och ekonomisk utveckling. I planen kartlägger kommunen problemområden och utvecklings möjligheter, samt utformar strategier för hur man ska nå målen och vilka områden man ska prioritera. Översiktsplanen ska följas upp med en mer kortsiktig strategisk plan, där kommunen tar med de viktigaste åtgärderna i budgeten. Kommunens strategiska områden är: attityder befolkningsutveckling ekonomi. Inriktningsmålen är kommunens övergripande mål för planperioden. Kommunstyrelsen ska utifrån de övergripande målen bestämma mätbara verksamhetsmål som förvaltningen ska uppnå. På följande sidor redovisas kommunens måluppfyllelse för inriktningsmålen 2015. Styrsystemet Vansbro kommun arbetar utifrån modellen mål- och resultatstyrning. Kommunen har gjort en översyn av styrmodellen och ska uppdatera den 2016. Mål och måluppfyllelse Inriktningsmål Nyckeltal/mått Resultat 2014 Resultat 2015 1. Vansbro kommun har en ekonomi i balans Resultatet uppgår till minst 1,9 mkr i överskott 2015 +10,2 mkr +9,0 mkr 2. Vansbro kommun är en attraktiv Frisktalet är minst 95 % arbetsgivare 94,8 94,6 3. I Vansbro kommun ska skolan ge alla elever förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete 4. I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån 5. Vansbro kommun är en attraktiv kommun att leva och bo i 6. Medborgarna är nöjda med den äldreomsorg kommunen erbjuder 100 % godkända elever i grundskolan 73 69 100 % godkända elever i gymnasieskolans kurser (inom 3 år) 73 77 Övre halvan av Svenskt Näringslivs rankning (<145) 77 94 Vansbro kommun ska finnas på övre halvan av SKL:s Insikt (NKI) 74 Nöjd-region-index (NRI) 51 - Nöjd-medborgar-index (NMI) verksamhet äldreomsorg 90 - Brukarna är nöjda med sitt särskilda boende 78 73 Brukarna är nöjda med den hemtjänst de får 92 90 Kommunfullmäktige har bland annat valt inriktningsmål som mäts i samband med medborgarundersökningen, som görs vartannat eller vart tredje år i kommunen. Inriktningsmål 5 och 6 är sådana inriktningsmål. 6 Förvaltningsberättelse
Inriktningsmål 1, att resultatet ska uppgå till minst 1,9 mkr i överskott, uppfylldes 2015. Kommunen har i och med 2014 års resultat hämtat igen de samlade underskotten från tidigare år. Inriktningsmål 2, att Vansbro kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare, mäts med frisktalet som var 94,6 procent 2015, ett mycket bra resultat. Inriktningsmål 3, i Vansbro kommun ska skolan ge alla förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete, kommenteras i utbildning och arbetes verksamhetsberättelse. För inriktningsmål 4, att Vansbro kommun skapar förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån, försämrade kommunen sin placering i Svenskt Näringslivs rankning med 12 placeringar. Kommunen ligger dock fortfarande på övre halvan, med placering 94 av 290 kommuner. I Insikt, som är en servicemätning av kommunens myndighetsutövande gentemot företag, hamnade kommunen på NKI (nöjd-kund-index) 74, vilket var högre än medelvärdet för alla deltagande kommuner, som var 68. Inriktningsmål 5, att Vansbro kommun är en attraktiv kommun att leva och bo i, mäts via medborgarundersökningen. Kommunen deltog inte i undersökningen 2015. Inriktningsmål 6, att medborgarna är nöjda med den äldreomsorg kommunen erbjuder, mäts med tre olika mått. NMI (nöjd-medborgar-index) för verksamheten äldreomsorg mättes inte 2015. Resultaten från KKiK (Kommunens kvalitet i korthet) visade att brukarnas nöjdhet försämrats för särskilt boende och även för hemtjänsten. Dessa mått mäts varje år i KKiK och har sedan 2014 försämrats från 78 till 73 för boende och från 92 till 90 för hemtjänst. Finansiella mål Kommunfullmäktige beslutade om tre finansiella mål för 2015 (resultatmål). Mål och måluppfyllelse redovisas i tabellen nedan. Finansiella mål Resultat 2014 Resultat 2015 Verksamhetens nettokostnad, inklusive finansnetto, överstiger inte 99,5 % av skatter, generella statsbidrag och utjämning, % 97 98 Investeringar uppgår till maximalt 17 mkr i genomsnitt per budgetår över en femårsperiod, mkr 32,9 10,0 Återställning av det egna kapitalet sker senast år 2017 (att återställa), mkr 0 0 Alla finansiella mål uppfylldes 2015, och från 2014 har kommunen inte längre några upparbetade underskott att återställa. Förvaltningsberättelse 7
Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Kommunens kvalitet i korthet, KKiK, är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Kommunens kvalitet i korthet drivs av SKL. I mätningen 2015 deltog omkring 240 kommuner. Syftet med KKiK är att ge kommuninvånarna information om kvaliteten på kommunens service, kunna föra en dialog om resultaten med medborgarna och använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen. Varje år undersöks kommunens kvalitet ur dessa fem perspektiv: tillgänglighet trygghet information och delaktighet effektivitet kommunen som samhällsutvecklare. Nedan redovisas hur Vansbro kommun placerade sig jämfört med andra kommuner. Kommunens kvalitet i korthet mätning 2015 * För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vansbro står sig jämfört med andra kommuner har resultaten delats upp i tre grupper: Grön anger att Vansbro tillhör kommunerna med bäst resultat (25 %). Gul anger att Vansbro tillhör de mittersta kommunerna (50 %). Röd anger att Vansbro tillhör kommunerna med sämst resultat (25 %). *) Kommunen deltar inte i alla mätningar varje år. 8 Förvaltningsberättelse
Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om hur lätt, eller svårt, det är att komma i kontakt med kommunen. Till exempel om kommunens verksamhet har öppet på de tider allmänheten har möjlighet att ta del av kommunens tjänster och kontaktmöjligheter. I tillgänglighetsmåttet ingår också hur långa väntetider olika delar av kommunen hade 2015, det vill säga hur snabbt man fick hjälp. Mått 2013 2014 2015 Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar, % 83 95 91 Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga, % 30 41 50 Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen, % 94 62 100 Huvudbibliotekets öppethållande utöver 8-17 på vardagar, timmar/vecka 11 9 9 Simhallens öppethållande utöver 8-17 på vardagar, timmar/vecka 28 28 27 Återvinningscentralens öppethållande utöver 8-17 på vardagar, timmar/vecka 2 2 3 Andel som erbjuds plats inom förskoleverksamheten vid önskat datum, % 100 91 100 Väntetid förskola för de som ej fått plats på önskat datum, dagar 0 43 0 Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats, dagar 156 21 50 Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd, dagar 7 2 4 Förvaltningsberättelse 9
Trygghet Trygghet handlar om kommunens förmåga att tillgodose behovet av kontinuitet och trygghet för äldre och trygghet i barngrupperna inom förskolan. Mått 2013 2014 2015 Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Index *) 71 *) Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar 14 14 13 Planerat antal barn per personal i kommunens förskolor 5,5 4,9 5,6 Närvarande antal barn per personal i kommunens förskolor 3,8 4,2 4,0 Delaktighet och information Delaktighet och information handlar om förutsättningarna för medborgarinflytande och demokrati, och om kvaliteten på kommunens webbplats. Mått 2013 2014 2015 Andel av kommunens röstberättigade som röstade i senaste kommunvalet 81,2 82,8 Hur god kommunens webbinformation är till medborgarna, procent 70 71 73 Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling, procent av maxpoäng 100 42 65 67 Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? Index *) 35 *) 10 Förvaltningsberättelse
Effektivitet Frågor om kommunens effektivitet handlar om vilket resultat kommunen får ut av de pengar den lagt på olika saker och hur mycket medborgarna får för pengarna inom skola, särskilt boende och hemtjänst. Mått 2013 2014 2015 Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan, tkr per år 110 121 115 Resultat i kommunala skolor åk 6 i de nationella proven, procent 95 87 83 Resultat i kommunala skolor i åk 3 i de nationella proven, procent 54 81 45 Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet, % 86 77 77 Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8, % 74 ej deltagit Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng, kronor 366 366 376 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen, % 77 63 77 Kostnad för elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram, tkr per elev 32 57 39 Serviceutbud inom kommunens särskilda boenden 86 78 73 Kostnad för en plats i kommunens särskilda boende, tkr per år 499 517 606 Hur nöjda brukarna är med sitt särskilda boende, procent 86 78 73 Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten 97 92 90 Kostnad per vårdtagare inom kommunens hemtjänst, tkr per år 150 300 256 Brukarnas nöjdhet med den hemtjänst de erhåller, procent 97 92 90 Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning (IFO), procent 100 86 100 Förvaltningsberättelse 11
Samhällsutveckling Samhällsutveckling omfattar mått som kommunen själv kan påverka, men även mått för sådant som är utanför kommunens kontroll men som är viktigt för utvecklingen av ett samhälle. Här behandlas frågor som hur stor andel av befolkningen som har jobb, hur människor mår, hur väl kommunen jobbar med miljöfrågor och hur bra invånarna tycker att kommunen är att bo och leva i. Mått 2013 2014 2015 Andelen förvärvsarbetare i kommunen, procent 79 79 80 Andel invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, procent 1,4 2,0 2,1 Antal nya företag som startats, per 1 000 invånare i kommunen 4,1 4,5 3,6 Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service för företag (Insikten), index 74 Sjukpenningstalet bland kommunens invånare, dagar 9,5 9,8 10,2 Så effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall, procent 47 48 47 Andel miljöbilar av totala antalet bilar inom kommunorganisationen 33 37 37 Andel inköpta ekologiska livsmedel 1 19 20 Så ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på *) 51 *) Omvärld och befolkning Svensk ekonomi mot högkonjunktur 1 Den svenska ekonomin växer för närvarande i mycket snabb takt. 2015 beräknas BNP ha ökat med närmare 4 procent och 2016 väntas tillväxten bli lika hög. Snabbt växande investeringar och kraftigt ökad offentlig konsumtion är två faktorer som driver på de höga tillväxttalen. Kommunernas kostnader beräknas 2016 växa snabbt till följd av det stora flyktingmottagandet. Den starka tillväxten i den svenska ekonomin för med sig att sysselsättningen och skatteunderlaget växer snabbt. Skatteunderlaget väntas växa med närmare 3 procent 2016, vilket är den största ökningen på mycket länge. Samtidigt beräknas kommunsektorns kostnader öka med närmare det dubbla. 1 Källa: SKL:s, Sveriges Kommuner och Landstings, cirkulär 2016:7. 12 Förvaltningsberättelse
2016 bedöms exporten och hushållens konsumtionsutgifter växa i ungefär samma takt som 2015. Tillväxten i investeringarna förväntas minska något, men ändå vara fortsatt höga. Mest anmärkningsvärt för 2016 är den offentliga konsumtionens mycket starka ökning. Totalt beräknas ökningen bli drygt 5 procent den starkaste tillväxten sedan 1970. Särskilt stark beräknas ökningen bli i kommunerna. Utvecklingen beror till stor del på det omfattande flyktingmottagandet. Även fortsättningsvis beräknas den kommunala konsumtionen vara hög, med ökningstal kring 3 procent åren 2017 2019. Samtidigt ökar antalet invånare i landet med omkring 2 procent årligen. De historiskt stora ökningstalen är en följd av en förutsedd och omfattande nettoinvandring. Tillväxten i svensk ekonomi beräknas bland annat av detta skäl bli stark också 2017. Därefter beräknas ökningstakten för BNP mattas beroende på en försvagad utveckling av exporten, investeringarna och hushållens konsumtion. Befolkningsutveckling Vansbro kommun (invånare) 7 500 7 000 6 500 6 000 2007 2009 2011 2013 2015 Befolkning åldersfördelning (antal) 2 500 2014 2013 2 000 2015 1 500 1 000 Befolkning Vid årets slut hade Vansbro kommun 6 715 invånare. Det var en ökning med 21 invånare, medan befolkningen 2014 minskade med 36 invånare. I genomsnitt har befolkningen minskat med 35 personer varje år de senaste tio åren. Befolkningsökningen 2015 var 0,3 procent, medan länet ökade med 2 125 personer (0,8 procent). Sveriges totala befolkning ökade med 11 procent. 2015 föddes 60 barn i Vansbro. De senaste tio åren har totalt 661 barn fötts i kommunen, i snitt 66 barn per år. Antalet avlidna under året var 101 personer. Antalet barn i förskoleåldern (0 6 år) ökade med 6 och antalet skolbarn (7 17 år) ökade med 22 jämfört med 2014. Antalet personer i arbetsför ålder (18 64 år) minskade med 10 medan ålderspensionärerna blev 3 fler. Ålderspensionärernas andel av befolkningen var högre i Vansbro (26,7 procent) än i både länet (23,1 procent) och riket (19,8 procent). De senaste åren har andelen ålderspensionärer ökat med 1 procent per år i genomsnitt. Denna ökning skedde inte 2015. 500 0 0-6 7-17 18-24 25-44 45-64 65-79 80+ Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av många faktorer där kommunen kan påverka vissa, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Tabellen nedan visar hur kommunens kostnader påverkas av olika förändringar. Händelse Förändring +/ tkr 10 öres förändring av kommunalskatten 1 232 Förändrat invånarantal med 100 5 229 Löneförändring med 1 %, inklusive PO* 2 837 Förändrad upplåning med 10 mkr 200 10 heltidstjänster 4 506 * Personalomkostnadspålägg. Förvaltningsberättelse 13
Analys och ekonomisk översikt 2015 års resultat Resultatet för 2015 var ett överskott på 9,0 mkr, vilket var mindre än resultatet 2014 som var 10,2 mkr. Kommunstyrelsens budget var på 379 mkr netto. Kommunstyrelsens verksamheter redovisade ett överskott på 8,9 mkr, vilket var 2,6 mkr bättre än enligt oktoberprognosen. Alla verksamheter inom kommun styrelsen redovisade överskott. Orsakerna till resultaten beskrivs närmare i de olika verksamhetsberättelserna. Resultatet för finansiering blev ett minus på 1,6 mkr. De olika posterna beskrivs i avsnittet Finansiering. Mellan 2014 och 2015 ökade verksamheternas intäkter med 17,2 mkr (24 procent) och kostnaderna ökade med 28,6 mkr (7 procent). Orsaken till de ökade intäkterna och kostnaderna var främst att kommunen fick ersättning för asylsökande och ensamkommande barn. Verksamheternas resultat och kommen tarer till resultatet finns i driftredovisningen och i varje verksamhetsberättelse. Avstämning av balanskravet (tkr) Årets resultat enligt resultaträkningen 8 960 Reducering av alla realisationsvinster 280 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 8 680 Balanskravsresultat 8 680 God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både en finansiell aspekt och en verksamhetsaspekt. Den finansiella aspekten innebär bland annat att varje generation ska bära kostnaderna för den service den konsumerar och att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer förbrukat. Verksamhetsaspekten är kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att skapa ett sådant samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot mål och budget. Kommunfullmäktige har beslutat om inriktningsmål som visar prioriteringar för verksamheterna för att nå god ekonomisk hushållning. Utifrån dessa har kommunstyrelsen utarbetat konkreta verksamhetsmål som gör inriktningsmålen tydliga för verksamheterna. 14 Förvaltningsberättelse
Nettoinvesteringar i löpande priser (tkr) 60 000 50 000 40 000 30 000 Investeringar 2015 beslutade kommunen om investeringar för 8,9 mkr och den totala investeringsutgiften blev 10,5 mkr. I investeringarna ingår även tidigare beslutade investeringar som löper över flera år. Tabellen visar investeringar som pågått 2015. Därefter kommen teras de större pågående investeringarna. 20 000 10 000 0 2007 2009 2011 2013 2015 Budget År Utfall t o m 2015 Resterande/ förbrukat Invallning Vansbro 200 2010 2 649 2 449 Verksamhetssystem VoO och IFO 1 500 2010 1 348 152 Ljud- och AV-utrustning teatern och Pelarsalen 1 500 2011 1 552 52 Räddningsstation Vansbro 30 000 2013/2014 33 519 3 519 Myrbacka skola, om- och tillbyggnad 20 000 2013/2014 19 502 498 Brandskyddsåtgärder 1 500 2014 1 403 97 Renovering simhallens duschutrymmen 1 000 2014 116 884 Utbyggnad bredband 5 400 2014/2015 4 756 644 Projektering Söderåsens äldreboende 3 000 2014/2015 666 2 334 Våtutrymmen Rättargården, Snöå bruk 600 2015 33 567 It-investeringar 2014 1 350 2014 1 112 238 Ripstigen 3, HVB-hem 128 128 Årliga investeringar 0 0 Infrastruktur, skydd och fastighetsunderhåll 1 750 2015 737 1 013 It-investeringar 350 2015 350 0 Akuta verksamhetsinvesteringar 300 2015 298 2 Summa 2015 8 900 Invallning av Vansbro Budget 200 tkr beslutad 2010. Förbrukade medel till och med 2014: 2,6 mkr. Detta är ett investeringsprojekt som pågått sedan 2010. Kommunen har beviljats ett bidrag på 11,8 mkr från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Arbetet pågår och nytt ställningstagande krävs av kommunstyrelsen om fortsättningen av investeringen. Ljud- och AV-utrustning i teatern och Pelarsalen Budget 1,5 mkr beslutad 2011. Avsatta medel är förbrukade, 52 tkr. Investeringen avser inköp av biohögtalare, bio- och konferens projektorer, konferensljud, hörslingor med mera i teatern och Pelarsalen. Anläggningen är igång men det fattas omkring 300 tkr för fortsatt arbete. Arbeten som återstår är hörslinga till Pelarsalen samt höj- och sänkbar upphängning av biohögtalare bakom bioduken. Förvaltningsberättelse 15
Ny räddningsstation Vansbro Budget 30 mkr beslutad 2013 och 2014. Förbrukade medel till och med 2015: 33,5 mkr. Räddningsstationen är färdigställd och togs i bruk i september 2014. 2015 färdigställdes repeater (utrustning som förstärker mobiltelefonsignalerna inomhus). Myrbacka skola, om- och tillbyggnad Budget 20 mkr beslutad 2013 och 2014. Förbrukade medel till och med 2015: 19,5 mkr. Investeringen gjordes 2014, men hela projektet slutfördes 2015 och skolan invigdes våren 2015. 500 tkr återstår av avsatta medel, avsikten är att använda dessa medel för bussangöring och en lämna/hämta-yta vid fritids. Brandskyddsåtgärder Budget 1,5 mkr för brandskyddsåtgärder på medborgarhuset, Söderåsen och Bäckaskog beslutad 2014. Förbrukade medel till och med 2015: 1,4 mkr. Denna investering är en del av åtgärder som genomförts och ska fortsätta för att klara brandskyddet i kommunens verksamheter. De totala åtgärderna kostar betydligt mer är 1,5 mkr (se Årsredovisning 2014). För de återstående 100 tkr av 2015 års budget ska kommunen göra åtgärder i medborgarhuset, teatern och Pelarsalen. För att klara alla åtgärder krävs mer investeringsmedel. Utbyggnad bredband Budget 5,4 mkr avsatta för utbyggnad av bredband i kommunen till och med 2015. Förbrukade medel till och med 2015: 4,8 mkr. Planen är att avsätta ytterligare 10,6 mkr för utbyggnaden 2016 och 2018. Kommunens vision är att alla invånare, hushåll, fritidsboende, företag och arbetsställen oavsett var i kommunen de befinner sig ska ha möjligheter till digitala kommunikationer på likvärdiga villkor utifrån de krav som finns i samhället. Kommunens mål är att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredbandshastighet på minst 100 Mbit/s och resterande 10 procent ska ha tillgång till minst 30 Mbit/s år 2020. Projektering Söderåsen Budget 3,0 mkr beslutad 2014 och 2015. Förbrukade medel till och med 2015: 666 tkr. Kommunen har gjort förprojektering och grovkalkyl och nästa steg är politiskt beslut om inriktningen för Söderåsens äldreboende. 16 Förvaltningsberättelse
Våtutrymmen Rättargården, Snöå bruk Budget 600 tkr 2015. Förbrukade medel till och med 2015: 33 tkr. Investeringen avser tre nya våtutrymmen i Rättargården, Snöå bruk. Byggstart planeras till 2016. Renovering simhallens duschutrymmen och tillgänglighetsanspassning Renovering av simhallens duschutrymmen och tillgänglighetsanpassning av simhallen påbörjades 2015 och genomförs 2016. HVB-hem Ripstigen 3 Ripstigen 3 avser iordningställandet av ett HBV-hem för ensamkommande barn. Investeringen påbörjades 2015 och färdig ställs 2016 för inflyttning mars april 2016. Denna investering finansieras av de medel som kommunen får för ensamkommande barn, från Migrationsverket. Kommunens bioenergianläggning Vansbro kommun har sedan 1999 haft ett finansiellt leasingavtal med Nordisk Renting. Kommunen har även ett värmeleveransavtal med Rindi Västerdalarna sedan 1999. Enligt värmeleveransavtalet ska Rindi, å kommunens vägnar, betala Vansbro Fjärrvärmes hyra enligt leasingavtalet. I praktiken betalar kommunen leasingavgiften till bolaget och Rindi betalar motsvarande belopp till kommunen. Rindi hyr därmed anläggningen av kommunen och levererar värme till kommunen. 2012 omförhandlades hyresavtalet mellan Vansbro kommun, Rindi och Nordisk Renting. Framför allt förtydligade man hyresavtalet mellan kommunen och Rindi. En viktig princip i avtalet är genomrinningsprincipen som innebär att kommunens skyldigheter gentemot Nordisk Renting så långt som möjligt återspeglas i hyresavtalet med Rindi. Det nya hyresavtalet gäller från och med 2013 till och med 2037, men går att säga upp tidigare. Också hyresavtalet mellan kommunen och Nordisk Renting gäller till och med 2037 med optionstidpunkter. Kommunfullmäktige har under 2015 beslutat att använda optionen och löser avtalet med Nordisk Renting den 31 december 2016. Kommunen har gett Rindi ett anstånd med hyresbetalningen på 17 mkr för åren 2012 2013. Hyrorna återbetalas enligt en betalningsplan under 2014 2024, som ett lån med ränta. Om Rindi skulle gå i konkurs efter 2013, men innan hyran är återbetalad, måste hela hyresbeloppet betalas direkt. Moderbolagsgarantin innebär att Rindi Energi AB kan krävas på hela hyresbeloppet för 2012 2013 om Rindi inte betalar enligt betalningsplanen. Förvaltningsberättelse 17
Resultaträkning Verksamhetens nettokostnader var 368,8 mkr, vilket var en ökning med 9,2 mkr. Skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 377,6 mkr, en ökning med 9,3 mkr. Skatteintäkterna stod för 256,1 mkr och generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter för 121,5 mkr. Tillsammans utgjorde dessa intäkter 79 procent av de totala intäkterna. Övriga intäkter kom från riktade statsbidrag, avgifter, taxor, intäktsräntor med mera. Verksamhetens nettokostnader visar hur mycket som måste täckas av framför allt skattemedel. För att kommunen ska ha balans i ekonomin får nettokostnaderna inte öka mer än skatteintäkterna. Förhållandet mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter måste också ge utrymme för investeringar. Kommunen beslutade i sitt finansiella mål att verksamhetens nettokostnadsandel, inklusive finansnetto, inte fick överstiga 99,5 procent 2015. Nettokostnadernas andel av skatte intäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighets avgifter, var 97,6 procent, vilket var en försämring med 0,1 procentenheter mot 2014. Inkluderar man finansnettot blev nettokostnadsandelen 97,2 procent. Nettokostnaderna var alltså 2,4 procentenheter lägre än intäkterna. I verksamhetens nettokostnader ingick avskrivningar med 13,5 mkr. Kommunen betalar hela den individuella delen i det kommunala tilläggspensionsavtalet. Kostnaden för detta var 12,2 mkr inklusive löneskatt. Pensioner som utbetalades via KPA uppgick till 9,9 mkr inklusive skatt. Avsättningar för pensionskostnader ökade med 0,7 mkr inklusive skatt. Kommunen redovisar skatteintäkter enligt rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Rekommendationen innebär att skatteintäkterna delas i tre delar: preliminära månatliga inbetalningar, prognos över slutavräkning för redovisningsåret och skillnaden mellan slutlig taxering och prognosen för året. Förändring i eget kapital (tkr) 20 000 16 000 12 000 8 000 4 000 0-4 000-8 000-12 000-16 000-20 000 2007 2009 2011 2013 Nettokostnader andel av skatteintäkter (procent) 110 108 106 104 102 100 98 96 94 2007 2009 Inkl. finansnetto Exkl. finansnetto 2011 2013 2015 2015 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens nettokostnader, tkr 333 791 333 485 347 808 359 524 368 765 Förändring, % 0 0 4 3 3 Skatteintäkter 1, tkr 343 707 351 331 359 510 368 285 377 594 Förändring, % 1 2 2 2 3 Nettokostnader genom skatteintäkter 1, % 97 95 97 98 98 Finansnetto, tkr 7 494 6 025 3 127 1 445 131 Nettokostnadsandel 2 99 97 96 97 98 1 Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter. 2 Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto i förhållande till skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter. Finansnettot (skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader) var 131 tkr. Kommunens lån uppgick till 25,0 mkr. Räntekostnaderna på lån hos bank och Kommuninvest var 1,1 mkr. Räntan på pensionsavsättningar uppgick till 0,3 mkr. Finansnetto i relation till nettokostnaderna (procent) 1 0-1 -2-3 -4 2007 2009 2011 2013 2015 18 Förvaltningsberättelse
Balansräkning Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna (i huvudsak mark, byggnader och tekniska anläggningar samt finansiella anläggningstillgångar) minskade med 2,4 mkr till 365,4 mkr. Omsättningstillgångar Fordringarna ökade med 16 mkr till 50,5 mkr. Kommunens likvida medel (kassa, bankgiro och bank) ökade med 14,5 mkr till 79,8 mkr. Likviditet (procent) 18 15 12 9 Likviditet Likviditeten, det vill säga den omedelbara betalnings förmågan, var vid årsskiftet 17,8 procent, vilket motsvarade 64 dagars ut betalningar. Förra året var likviditeten 15,5 procent. Likviditeten beräknas som de kontanta medlen i procent av driftkostnaderna. 6 3 0 2007 2009 2011 2013 2015 Eget kapital Kommunens eget kapital (anläggningskapital plus rörelsekapital) ökade med 9,0 mkr till följd av årets överskott. Det egna kapitalet uppgick till 222,0 mkr. Eget kapital (tkr) 230 000 220 000 210 000 2011 2012 2013 2014 2015 Anläggningskapital 174 466 195 961 207 759 191 356 183 124 Rörelsekapital 1 725 7 949 4 917 21 691 38 883 Eget kapital 176 191 188 012 202 842 213 047 222 007 200 000 190 000 180 000 170 000 160 000 2007 2009 2011 2013 2015 Avsättningar Avsättningar till pensionsförmåner var 25,9 mkr. Här ingick pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP (överenskommen särskild ålderspension) med 22,3 mkr. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelser. Avsättning för visstidspension för förtroendevalda var 3,5 mkr. Avsättning för pensionsåtaganden för förtroendevalda enligt OPF-KL uppgick till 46 tkr. Från och med 2000 redovisas årets intjänade pensionsförmåner som individuell del under kortfristiga skulder. Lån (tkr) 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 Långfristiga skulder Kommunens långfristiga skulder var 156 mkr. I långfristiga skulder ingick en skuld på 119 mkr för leasing av biobränsleanläggningen. Lån på 25,0 mkr hos banker och hypoteksinstitut var långfristiga skulder. Kostnadsersättningar och investerings bidrag ska täcka investeringsutgifter av olika slag och fördelas proportionellt i förhållande till betalda utgifter och beräknad användningsperiod för de olika investeringsobjekten. Av investeringsbidragen på 12,0 mkr avskrevs 285 tkr 2015. 0 2007 2009 2011 2013 2015 Förvaltningsberättelse 19
Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna ökade med 19,2 mkr till 91,4 mkr. Här ingår leverantörsskulder med 7,9 mkr och upplupna löner med 1,5 mkr. Löner som utbetalas i januari 2015 men avser 2014 uppgick till 6,2 mkr. Upplupna semesterlöner var 15,1 mkr och den individuella delen var 12,2 mkr inklusive löneskatt. Soliditet Soliditeten var vid årsskiftet 45 procent, vilket var en försämring jämfört med 2014 (46 procent). Tar man hänsyn till de pensionsåtaganden som redovisas som ansvarsförbindelse var soliditeten 9 procent. Med soliditet menas andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Soliditeten anger därmed hur stor del av tillgångarna som är finansierade med kommunens eget kapital. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser Kommunens borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser uppgick till 394 mkr, varav 179 mkr var pensionsförpliktelser intjänade före 1998, inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelserna minskade med 9,0 mkr. Kommunens borgensåtagande för Stiftelsen Vansbrohem omfattade knappt 122 mkr för bostadslån, vilket var en ökning med 1,0 mkr. Kommunens borgensåtagande för Vansbro Teknik AB:s lån var 80,8 mkr och för Dala Vatten och Avfall AB:s lån 6,5 mkr. Borgensåtaganden för egnahem och småhus utgjorde 40 procent av den utestående skulden. Vid årsskiftet uppgick dessa åtaganden till 122 tkr, en minskning med 104 tkr. Kommunen tecknade 1995 underborgen för landstingets borgen till Dalatrafik. Förpliktelsen ökade under året med 0,1 mkr till 1,7 mkr. År 2000 beslutade kommunen att teckna underborgen till Landstinget Dalarna för deras borgen till AB Transitio. Detta åtagande uppgick vid årsskiftet till 3,6 mkr. För närvarande bedöms risken vara liten för att kommunen behöver infria någon borgensförbindelse. Soliditetsutveckling (procent) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2007 2009 2011 2013 2015 Personalförhållanden Antalet anställda ökade under året med 36,9 årsarbetare (anställningar omräknade till heltider), totalt 43 personer. Kommunen hade 703 anställda varav 590 kvinnor och 113 män. Ökningen beror bland annat på att ytterligare ett nytt HVBhem startade (tio personer), men den största ökningen skedde inom för- och grundskolan. Inom gymnasieskolan minskade personalen med tre personer. Samverkan med Leksand, Gagnef och Rättvik kring personalsystemet Heroma har stannat av eftersom Leksand beslutat sig för att avbryta avtalet med CGI för att bli en egen kund. En hel del arbete har lagts ner på att få denna delning att ske utan att det påverkar de övriga kommunerna. Ändring anställda från 2014 2015 25 20 15 10 5 0 5 A Årsarbetare Antal C A = För och grundskola B = Lärcentrum C = Samhällsbyggnad D = Gymnasieskolan E = Verksamhetsstöd personal F = Vård och omsorg B D E F 20 Förvaltningsberättelse
Ledarutvecklingsprogrammet som riktade sig till kommunens alla chefer avslutades under våren och alla chefer har fått ta fram en plan att ha som underlag för det fortsatta arbetet i sina ledningsgrupper. Varje ledningsgrupp har haft uppföljning av detta vid ett par tillfällen. Vansbro kommun deltog under året på två mässor som riktade sig till arbetssökande. Det är ett sätt att visa upp kommunen som arbetsgivare och vilka möjligheter till arbete som finns på kortare och längre sikt. Många anställda går i pension de närmaste åren och kommunen behöver visa vilka arbetstillfällen som finns. Kommunen har även tagit fram ett informationsmaterial för att visa Vansbro kommuns behov av arbetskraft de närmaste åren. En ny kommunchef rekryterades, Oscar Fredriksson, som började sitt arbete den 1 januari 2016. Enkät 2015 I augusti 2015 genomfördes den så kallade HME-enkäten (hållbart medarbetarengagemang) som en del i att undersöka arbetsmiljön. HME-enkäten är ett verktyg som SKL har tagit fram och som innehåller nio frågor om motivation, ledarskap och styrning. Samma enkät ska göras varje år och på vissa arbetsplatser kommer den att kompletteras med andra frågor. Totalt svarade 359 av 575 medarbetare på enkäten, en svarsfrekvens på 62,4 procent. HME-enkät (hållbart medarbetarengagemang) i augusti 2015. Enkäten innehåller nio frågor uppdelade på tre områden; motivation, ledarskap och styrning. Svarsskalan är 1 5, där 5 är det bästa betyget. I redovisningen ovan är medelvärdet av alla svar redovisade. Bilden visar svaren totalt sett för Vansbro kommun. Förvaltningsberättelse 21
Personalkostnader Personalkostnaderna ökade med 13,7 mkr (5,4 procent) jämfört med 2014, vilket var en större ökning än 2014 då kostnaderna ökade med 10,5 mkr (4,1 procent) mot 2013. Kostnaderna för löneökningar blev 4,3 mkr (41 mkr 2014). Antalet årsarbetare ökade med 36,9. Personalkostnaderna exklusive arvoden uppgick till 263,8 mkr (250 mkr 2014). Arvodeskostnaderna uppgick till 2,3 mkr (2,2 mkr 2014), en ökning med 5,2 procent. Personalkostnader inlusive sociala avgifter (tkr) 300 000 250 000 200 000 Sjukfrånvaro Frisktalet visar andelen anställda utan sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid. Målet på 95 procent uppnåddes inte 2015 då frisktalet uppgick till 94,6 procent. Vansbro kommun arbetar aktivt med sjukfrånvaro och stöd till de som är sjukskrivna genom att tidigt ha kontakt och göra planering för återgång i eget eller annat arbete. Den längre sjukfrånvaron (60 dagar eller mer) minskade till 47,5 procent av den totala sjukfrånvaron. Nedan redovisas sju olika mått för sjukfrånvaro enligt redovisningslagen. Statistiken omfattar alla anställda. Sjukfrånvaro i procent 2013 2014 2015 Av tillgänglig arbetstid (totalt) 5,93 5,19 5,43 60 dagar eller mer per tillfälle 54,48 50,79 47,54 Kvinnor 6,4 5,88 6,1 Män 3,39 3,17 2,22 29 år 3,79 2,66 3,32 30 49 år 6,39 5,20 6,11 50 år 6,08 5,88 5,42 150 000 2007 Frisktal (procent) 100 98 96 94 92 90 2007 2009 2009 2011 2011 2013 2013 2015 2015 22 Förvaltningsberättelse
Pensioner Kommunens pensionsåtaganden framgår i tabellen nedan. tkr 2013 2014 2015 Individuella delen inklusive löneskatt 11 196 11 800 12 182 Avsättning pensioner inklusive löneskatt 23 528 25 156 25 883 Ansvarsförbindelser inklusive löneskatt 197 040 187 055 178 030 Visstidspension till förtroendevalda, ansvarsförbindelse 2 219 1 556 1 284 Totala pensionsförpliktelser inklusive löneskatt 233 983 225 567 217 379 Nyckeltal 2013 2014 2015 Frisktal i procent 94,1 94,81 94,57 Sjukfrånvarodagar per anställd 21,2 17,37 17,4 Antal årsarbetare 563,3 572,60 609,5 Antal anställda, totalt 650 660 703 Antal anställda, kvinnor 555 558 590 Antal anställda, män 95 102 113 Antal heltidsarbetande, kvinnor 258 264 288 Antal heltidsarbetande, män 73 74 78 Antal deltidsarbetande, kvinnor 297 294 302 Antal deltidsarbetande, män 22 28 35 Genomsnittsålder, totalt 47 46,5 46 Genomsnittsålder, kvinnor 47,1 46,7 46,2 Genomsnittsålder, män 45,4 45,3 44,8 Personalomsättning, procent 4,3 4,3 6,7 Övertid i procent av arbetad tid 0,4 0,3 0,3 Antal sparade semesterdagar per anställd 14,2 12,9 12,4 Sparad semester, tkr 14 260 14 486 15 145 Hållbart medarbetarengagemang, medel av max 5 4,07 4,07 * Orsaken var främst organisationsförändringar. Förvaltningsberättelse 23
Organisation Sedan årsskiftet 2010/2011 har Vansbro kommun en alternativ politisk organisation, vilket innebär att det bara finns den obligatoriska valnämnden och en jävsnämnd förutom kommunstyrelsen som ansvarar för alla verksamhetsområden. Kommunstyrelsen har fyra utskott: Leva och bo Utbildning och arbete Omsorg Styrning och ekonomi Kommunfullmäktige 31 ledamöter Valnämnd Revision Överförmyndare Jävsnämnd 5 ledamöter/5 ersättare Kommunstyrelsen 11 ledamöter/11 ersättare Tillfälliga beredningar Tillfälliga beredningar Tillfälliga beredningar Demokratiberedningen Vård och omsorg Äldreomsorg Omsorg om funktionshindrade Hälso-och sjukvård Färdtjänst Bostadsanpassning Samhällsbyggnad Fastigheter Gata och park Miljö och bygg Simhall och gym Räddningstjänst Bibliotek och kultur Styrning och ekonomi 4 ledamöter (ks presidium) Leva och bo 5 ledamöter Utbildning och arbete 5 ledamöter Omsorg 5 ledamöter Utbildning och arbete För- och grundskola Gymnasieskola Lärcentrum Individ- och familjeomsorg Boende ensamkommande flyktingbarn Övergripande inkl. kommunkansli Näringsliv, utveckling, föreningsbidrag Kollektivtrafik Övergripande fysisk planering Folkhälsa Kommunfullmäktige har valt två ledord: öppenhet och tydlighet. Öppenhet i betydelsen insyn medborgarna ska känna sin rätt att ta del av det som händer inom kommunen och alla sammanträden ska hållas öppna i så stor utsträckning som möjligt. Tydlighet både i betydelsen att organisationen är tydlig i alla sina delar och att den är tydlig för både medarbetare och invånare. Kommunförvaltningens organisation Förvaltningsorganisationen består av tre verksamheter: samhällsbyggnad, utbildning och arbete samt vård och omsorg. Därutöver ingår verksamhetsstöd ekonomi, verksamhetsstöd personal och kommunchefens kansli. 24 Organisation
Vart gick skattepengarna? Härifrån fick kommunen sina pengar 2015 80 % Skatter och generella statsbidrag 9 % Riktade statsbidrag 12 % Avgifter och ersättningar som kommunen får för den service kommunen erbjuder Och 100 kronor i skatt till kommunen användes under 2015 så här 0,15 kr Kommunfullmäktige 34,81 kr Utbildning och arbete 34,02 kr Vård och omsorg 19,48 kr Samhällsbyggnad 11,08 kr Övergripande inklusive kommunkansli 0,03 kr Jävsnämnd 0,14 kr Revisorer 0,29 kr Överförmyndare Nettokostnad per invånare (kr) 20 000 15 000 Utbildning och arbete - 19 214 kr Vård och omsorg - 18 780 kr 10 000 5 000 Samhällsbyggnad - 10 753 kr Övergripande inklusive kommunkansli - 6 116 kr Överförmyndare - 158 kr Kommunfullmäktige - 85 kr Revisorer - 79 kr 0 Jävsnämnd - 16 kr Vart gick skattepengarna? 25
Fem år i sammandrag Finansiella nyckeltal (tkr om inget annat anges) 2011 2012 2013 2014 2015 Antal invånare 31/12 6 818 6 779 6 730 6 694 6 715 Årets resultat 2 422 11 821 14 829 10 206 8 960 Att återställa enligt balanskravet 33 172 21 596 7 008 0 0 Nettokostnad i procent av skatteintäkter 97 95 97 98 98 Verksamhetens nettokostnader 333 791 333 485 347 808 359 524 368 765 Skatteintäkter 343 707 351 331 359 510 368 285 377 594 Nettoinvesteringar 10 364 11 875 20 923 51 594 10 529 Finansiella kostnader 10 666 9 061 11 610 6 084 5 154 Finansiella intäkter 3 172 3 036 8 483 7 529 5 285 Omsättningstillgångar per invånare 11 13 10 15 19 Likvida medel 38 885 46 812 32 779 65 320 79 792 Anläggningstillgångar per invånare 54 53 58 55 54 Totala tillgångar per invånare 65 66 68 70 74 Låneskuld 65 000 50 000 25 000 25 000 25 000 Låneskuld per invånare 10 7 4 4 4 Eget kapital per invånare 26 28 30 32 33 Soliditet i procent 40 42 44 46 45 Soliditet i procent, inklusive pensionsåtagande 2 1 1 5 9 Antal årsarbetare 573 558 563 573 610 Frisktal i procent 95,4 94,0 94,1 94,8 94,6 Skattesats 2010 2011 2012 2013 2014 Vansbro kommun 22,54 22,54 22,77 22,77 22,77 Landstinget Dalarna 10,89 10,89 11,16 11,16 11,16 Begravningsavgift 0,30 0,30 0,30 0,30 0,30 Avgift till Svenska kyrkan 1,33 1,33 1,33 1,33 1,33 Summa inklusive kyrkoavgift 35,06 35,06 35,56 35,56 35,56 Summa exklusive kyrkoavgift 33,73 33,73 33,93 33,93 33,93 Mandatfördelning 2011 2014 2015 2018 Majoritet Centerpartiet 9 Centerpartiet 11 Kristdemokraterna 3 Kristdemokraterna 3 Moderata samlingspartiet 2 Moderata samlingspartiet 1 Folkpartiet 1 Folkpartiet 1 Opposition Socialdemokraterna 10 Socialdemokraterna 10 Vänsterpartiet 3 Vänsterpartiet 2 Kommunpartiet 3 Kommunpartiet 2 Sverigedemokraterna 1 26 Fem år i sammandrag
Verksamheterna Förvaltningsberättelse 27
Utbildning och arbete 28 Utbildning och arbete
Resultat 2015 2014 2015 Budget, netto (tkr) 132 031 131 532 Drift, netto (tkr) 124 645 129 022 Avvikelse (tkr) 7 386 2 510 Investeringar, netto (tkr) 0 0 Antal årsarbetare* 274,63 Män 52,15 Kvinnor 222,48 Frisktal (%) 95,6 95,00 * Uppgift om antal årsarbetare avser den 31 december respektive år. Måluppfyllelse Andelen elever som var godkända i alla ämnen i åk 9 var lägre än 2014, men meritvärdet var högre. Andelen behöriga till yrkesprogram på gymnasiet var lika stor som 2014, vilket beror på att det 2015 var nio elever fler som gick ut grundskolan. Skillnaden mellan resultaten i läskunnighet i åk 3 beror sannolikt på en ökad andel nyanlända som inte gjorde provet i svenska 2015. Medarbetare Verksamheten anställde ett 15-tal personer till kommunens HVB-hem (hem för vård eller boende). Svårigheten att rekrytera rektorer har lett till till fälliga lösningar. Sedan november har en för- och grundskolechefstjänst varit vakant och sedan september har det administrativa stödet saknats på grund av sjukdom. Årets resultat Utbildning och arbete redovisade 2014 ett stort överskott. Orsakerna var bland annat lediga tjänster och obudgeterade intäkter. HVB-hemmet startade försommaren 2014 och påverkade resultatet mer 2015, då det både har varit igång hela året och vuxit i omfattning. Överskottet på 2,5 mkr 2015 beror bland annat på svårigheten att beräkna intäkter kopplade till fler ny anlända. Andra oförutsedda intäkter var statsbidraget för lågstadiesatsningen. Viktiga händelser Tillströmningen av flyktingar har haft stor inverkan på alla enheter inom utbildning och arbete. Kommunen startade två boenden för ensamkommande barn. Boenden där Migrationsverket har det övergripande ansvaret har också ökat kraven på individ- och familjeomsorg, förskola och skola. Rektorsområdena i grundskolan omorganiserades. Om- och tillbyggnaden av Myrbacka skola blev klar. Den 1 juli bildades kommunalförbundet Västerdalarnas utbildningsförbund, VDUF. Lärcentrum, tillsammans med LSS och dagcenter, arbetade med att hitta nya former för sysselsättning för de som står långt från arbetsmarknaden. Skolan och folkbiblioteket påbörjade samverkan kring skolbiblioteksverksamheten. Framtiden Flyktingsituationen i Europa kommer att påverka alla verksamheter i en omfattning som är svår att förutse och som innebär ökade behov av personal och lokaler. För- och grundskola Bristen på behöriga lärare är ett problem i hela landet. Fler barn i Äppelbo innebär att det behövs nya lokaler för barnomsorgen. I Vansbro är lokalerna i sådant skick att kommunen behöver börja planera för en nybyggnation snarast. Utbyggnaden av bredband är viktigt för förskolan och grundskolan. Verktyg som underlättar kontakter mellan verksamheterna och hemmen leder till bättre rutiner och bättre måluppfyllelse. Folkbiblioteket och skolan ska också utveckla skolbiblioteket. Gymnasieskola Kommunalförbundet Västerdalarnas utbildningsförbund, VDUF, är bildat, men gymnasieskolan övergår till förbundet först den 1 januari 2016. Lärcentrum Integrationsverksamheten ska flyttas till den integrations enhet som bildas 2016. Modellen för sysselsättning för dem som står långt från arbetsmarknaden organiseras till sammans med LSS och dagcenter. Dessa omorganisa tioner innebär att lärcentrum i kommunens regi avvecklas. Individ- och familjeomsorg Det ökande antalet ensamkommande barn gör det svårare att hitta platser för barnen såväl i som utanför Vansbro kommun. IFO behöver hitta fler familjehem i kommunen. HVB Ett ytterligare HVB-hem öppnar 2016. Tillströmningen av ensamkommande gör det nödvändigt att hitta tillfälliga boendelösningar, samtidigt som kommunen måste börja planera långsiktigt för utslussning av de ensamkommande när de når vuxen ålder. Utbildning och arbete 29
Vård och omsorg 30 Vård och omsorg
Resultat 2015 2014 2015 Budget, netto (tkr) 126 298 128 744 Drift, netto (tkr) 124 412 126 107 Avvikelse (tkr) 1 886 2 637 Investeringar, netto (tkr) 40 0 Antal årsarbetare* 226,86 Män 16,10 Kvinnor 210,76 Frisktal (%) 93,8 93,4 * Antal årsarbetare den 31 december respektive år Måluppfyllelse Det ekonomiska resultatet för vård och omsorg var bättre än budgeterat. Antalet beviljade hemtjänsttimmar ökade och kommunen hade lägre kostnader för hemtjänst än jämförbara kommuner. Nyttjandegraden har varit hög eller mycket hög inom alla hemtjänstenheter i kommunens egen regi. Kostnaderna inom särskilt boende ökade på grund av utbildning av personal samt många boende med högt omvårdnadsbehov. LSS-verksamheten var dyrare än i jämförbara kommuner. Det beror på kommunens höga andel ärenden inom personlig assistans och därmed höga kostnader för dessa. Frisktalet sjönk från 2014 och långtids sjukskrivningarna ökade. I den nationella brukarundersökningen försämrades Vansbros resultat något för hemtjänst och särskilt boende när det gäller hur nöjda brukarna är och deras inflytande över insatsen. För bemötandet var resultatet bättre, med fler äldre som var ganska eller mycket nöjda. Resultaten varierar dock mellan de olika enheterna. Medarbetare Det är fortsatt svårt att rekrytera personal med rätt kompetens inom flera yrken, främst sjuksköterskor och undersköterskor. Flera utbildningar genomfördes under året, bland annat en utbildning i förflyttningsteknik och läkemedelshantering. Några grupper inom äldreomsorgen fick utbildning i psykiska sjukdomar bland äldre och några personalgrupper inom omsorgen om funktionshindrade utbildades i neuropsykiatriska sjukdomstillstånd. Två undersköterskor på Söderåsens äldreboende går en grundutbildning i demensvård. En sjuksköterska utbildades i omvårdnadsvetenskap med inriktning demensvård. Årets resultat Vård och omsorg redovisade ett överskott på drygt 2,6 mkr. Orsakerna är flera. Intäkterna för avgifter blev omkring 270 tkr högre än budgeterat med anledning av fler ärenden och att fler äldre har råd att betala sin avgift. Kostnaderna var samtidigt lägre än budgeterat då verksamheten bara använde hälften av budgeten för oförutsedda utgifter. Andra orsaker var återhållsamhet i inköp av förbrukningsmaterial och lägre drivmedelskostnader. Köp av entreprenaddrift för särskilt boende och hemtjänst i Äppelbo blev omkring 200 tkr dyrare än budgeterat. Viktiga händelser Upphandlingen av fortsatt entreprenaddrift av särskilt boende och hemtjänst i Äppelbo resulterade i ett förnyat avtal med Adium Omsorg AB. En utredning om behov av gruppbostad och servicebostad enligt LSS gjordes som visar att båda boendeformerna behövs och att behovet ökar de närmaste åren. Det statliga stimulansbidraget för ökad bemanning inom äldreomsorgen användes till personal förstärkning inom särskilt boende och hemtjänst samt förstärkt nattbemanningen på Bäckaskog i slutet av året. Ökat behov inom äldreomsorgen medförde en utökning av hemtjänsten och längre väntetid till särskilt boende. Framtiden Befolkningsprognosen visar att antalet äldre i kommunen ökar de närmaste åren vilket ökar behovet av äldreomsorg. Under 2016 inför hemtjänsten ett digitalt planeringssystem som ska effektivisera ruttplaneringen och öka kvaliteten genom att den utförda tiden registreras. På så sätt kan verksamheten alltid styrka att personal har varit hos vårdtagaren. Personalen får även en kort beskrivning av vilken hjälp vårdtagaren ska ha vid besöket. Svårigheterna att rekrytera personal med rätt komp - e tens väntas fortsätta. Därför är det positivt med omvård nadsutbildningen som startat på Vansbro utbildningscenter. Vård och omsorg 31
Samhällsbyggnad 32 Samhällsbyggnad
Resultat 2015 2014 2015 Budget, netto (tkr) 68 379 74 346 Drift, netto (tkr) 68 156 72 204 Avvikelse (tkr) 223 2 142 Investeringar, netto (tkr) 50 498 9 831 Antal årsarbetare* 58,38 Män 22,0 Kvinnor 36,38 Frisktal (%) 96,2 95,0 * Antal årsarbetare den 31 december respektive år Måluppfyllelse Arbetet med att ställa i ordning evakueringsboendet för flyktingar i november innebar att samhällsbyggnad inte lyckades uppfylla alla mål för 2015. Handläggningstiderna för bygglovsärenden var samma som föregående år. Kostnaderna för miljö och hälsoskydd var i nivå med liknande glesbygdskommuner i landet, men kostnaderna för bibliotek och räddningstjänst var något högre än för jämförbara kommuner. Frisktalen sjönk något jämfört med tidigare år, beroende på några längre sjukskrivningar i slutet av året. Årets resultat Samhällsbyggnad redovisade ett överskott på 2 mkr i förhållande till budget. Överskotten uppstod inom övergripande verksamhet, miljö och bygg samt fastighet. Överskottet inom gata och park beror i första hand på garantiavgifter på omkring 400 tkr för grävning i gata i samband med fibergrävning. Några vakanta tjänster bidrog också till överskottet, liksom ökade intäkter inom miljö och bygg. Viktiga händelser Myrbacka skola blev färdigbyggd och invigdes på våren. Ett tillfälligt HVB-hem gjordes i ordning i tomma lokaler på Söderåsens äldreboende. Smedbergsskolans gymnastikhall gjordes i ordning för att i fyra veckor i slutet av november och början av december fungera som evakueringsboende åt Migrationsverket. Vansbro kommun startade utbyggnaden av ett eget fibernät. Biblioteket införde tjänsten Boken kommer som ger möjlighet att få låneböcker hemlevererade. Kommunen tog fram och beslutade om en ny LISplan (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) för Vansbro. Fullmäktige antog en kulturpolicy. Framtiden Förberedelserna för projektering och byggnation av översvämningsskydd för Vansbro centralort fortsätter. Kommunen har lämnat en ansökan om vattenverksamhet till Mark- och miljödomstolen och slutfört markundersökningarna. Kommunens satsning inom bredbandsområdet utveck las. Under 2016 planeras också för ett ökat samarbete mellan bygg- och miljökontoren i Vansbro och Malung-Sälens kommuner som på sikt ska leda till en tryggare kompetensförsörjning. Renovering och ombyggnad av simhallens duschutrymmen med tillgänglighetsanpassat omklädningsrum ska prioriteras 2016. Verksamheten behöver också de närmaste åren ta fram långsiktiga planer för lokalförsörjning, gatu- och vägunderhåll samt vägbelysning. Samhällsbyggnad 33