Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande

Relevanta dokument
*Nämn 4 viktiga skillander mellan en bakterie (prokaryot) och en eukaryot cell

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas

TENTAMEN Mikrobiologi

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

Allmänt om bakterier

Prokaryota celler. Bakterier och arkéer

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Patogenes & virulens. SK-kurs i mikrobiell patogenes mars, 2012 Ingvar Eliasson

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Omtentamen DSM frågor Max 44 poäng, Godkänt = 30 p Lycka till!

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p,

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014

Pedagogisk planering Elev år 5

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: ) Totalpoäng: 63,5

Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

(hopar) G+ kocker aeroba: Stafylokocker. Gramfärgning: Grampositiva

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Bakteriella virulensfaktorer studie kring adhesiva egenskaper hos Plesiomonas shigelloides

Att tämja farliga bakterier

Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11

Nekrotiserande fasciit

Feedback/exempel på svar rest. tentamen ht12 T4 13 februari 2013

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, Kurskod MC1402 (prov 0900)

Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Kroppens Försvar mot sjukdomar

TENTAMEN. Kurs: Mikrobiologi och immunologi, Mikrobiologidelen. Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM007

02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR

JA! Antibiotika resistens Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? Rapport 2009

Din kropp består av miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

TENTAMEN. 1 augusti APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt.

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Biologiprov den 18 dec

TENTAMEN. 18 januari APEX och BVLP, ht 05

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Kroppen del 2 Stencilhäfte

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ

Människans fysiologi. Andning och cirkulation

MRSA. Information till patienter och närstående

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, Lund, Sverige. Läckande tarm

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

Gramfärgning Mikroskopi Odling och mikroskopi Biokemiska test

Ett liv med hiv. Basfakta om hiv och aids VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

TILL DIG MED HUDMELANOM

Skriftlig omtentamen Termin 2 Läkarprogrammet

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall

Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

Deepti vill flytta fokus från huden

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Vad innehåller en bakterie?

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

KROPPEN Kunskapskrav:

1(5) En GMM-verksamhet: - bedrivs i en anläggning som är fysiskt avgränsad på en viss adress,

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Rådgivningssjuksköterskor

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales

DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

MRSA. Information till patienter och närstående

Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara!

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

6.5 Så försvarar sig din kropp

Lokalbehandling av sår

Klassificering av antimikrobiella läkemedel baserad på kemisk struktur och verkningsmekanism

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20p VT09 29 april 2009 kl

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

Kortsvarsfrågor Sida 1 av (6) (max 45 poäng)

Infektioner hos barn i förskolan

Transkript:

Mekanismer för bakteriell patogenicitet och lite annat Först ett antal viktiga definitioner; Normalflora = bakterieflora som vi normalt har på oss Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande Opportunistiskt patogen = är sjukdomsframkallande om tillfälle ges ex. brännskadad patient, immunnedsatt (pga ålder eller annat) Anatomiska skillnader tex. Urinrörslängd, lungor hos cystiskfibrospat. Virulens = förmåga att orsaka sjukdom Virulens faktorer = faktorer som ger bakterien en ökad virulens ex.kapsel, pili, lipteikonsyra, endotoxin, exotoxin etc

Viktig kunskap är hur enskilda bakterier (och andra mikroorganismer) kan ge sjukdom. Utvecklingen av en sjukdom beror väldigt mycket på; 1. Människans (värdens) mottaglighet för infektionen 2. Bakteriens (andra mikroorganismer) virulens (och mängden bakterier) 3. Tillfälligheter i miljön temp, fuktighet, kateter, neutralt ph etc.

Människan behöver för att klara sig; Barriärer Mekaniska: hud, slemhinna, sekretion, enkelriktade flöden Kemiska: lågt ph (mage, vaginalt, hud), galla normalflora Immunförsvaret Celler (vita blodkroppar) Proteiner (antikroppar) komplement Psykisk och fysisk balans påverkar immunförsvaret och barriärer

Bakterien behöver för att kunna ge infektion; Först ta sig in/komma i närheten av värden (patienten) via tex; Mat/vatten, inandning, sår, nål stick, insektsbett, sexuellt umgänge tab 19-1 Sen behövs några viktiga Virulensfaktorer 1. Infästning (adherens); man måste kunna hållla sig fast annars tex spolas av urin, snor eller annat eller så kanske man hostas man bort 2. Invasion; det är ibland bra att kunna ta sig djupare in i Vävnaden, det kan man göra genom att på olika sätt förstöra vävnad, vandra igenom eller mellan celler 3. Bli kvar; klara sig undan värdens (patientens) Immunförsvar, det gör bakterien tex. genom att skaffa sig en kapsel, gå in i värdens celler, ändra sin yta etc även inkapsling av infektion tex mha koagulas som bildar fibrin.

Virulens Fästa (adhesion, infästning) tab 19-2 Pili Lipteikonsyra (LTA) Slem/kapsel Andra sker på ytan på bakterien tex proteiner Adhesion mellan bakterier kan också vara viktig (=biofilmsbildning) kan ses tex på kateter och plaque på tänder

Virulens Invasion -> vävnadsförstörelse Mha; exotoxin med enzymatisk aktivitet kollagenas - bryter ner kollagen proteas - bryter ner protein hemolysin - bryter ner röda (och vita) blodkroppar hyaluronidas bryter ner hyaluronsyra exotoxin med annan aktivitet tex bindning av en receptor difteritoxin blockerar proteinsyntes Superantigen cell förstörelse Metabola biprodukter som bakterier producerar tex gas, syra är giftiga för vävnad Endotoxin (LPS) skadar vävnad pga att det sätter igång så kraftig immunförsvars reaktion box 19-2

Forts Toxiner tab 19-3 Exotoxiner se fig 19-3 stelkramps toxin botulinium toxin kolera toxin

Induktion/igångsättning av en överdriven Inflammatorisk respons/reaktion hos patienten Endotoxin = LPS fig 19-2 Men det finns också andra saker i en bakteries cellvägg som överaktiverar immunförsvaret tex; Lipoteikonsyra Teikonsyra Peptidoglukan Superantigen - binder MHC på vita blodkroppar (T-celler, makrofager) ->överaktivering av immunförsvaret (via cytokiner) -> obs! även vävnads förstörelse fig 19-4 ex. Staff.aureus->Toxic shock syndrom Toxin och enterotoxin ex. Strep.pyogenes-> pyrogenic exotoxin/erytrogent toxin s.241)

OBS! Det finns även proteiner som är viktiga för Både adhesion, invasion och skydd mot immunförsvaret Ex. Streptococcus pyogenes M protein tab 23-2

Bakteriers sätt att undkomma värdens immunförsvar Box 19-3 Ex. Kapsel Intracellulär Ändra ytan (antigen shift/drift) Protein A binder antikroppar

Antibiotika resistens är också en slags virulens faktor! Kap 5 upplaga V s.41-44 rubrik: mekanisms of genetik transfer between bakteria cells Hur kan en bakaterie få nya gener?

Hur bakterier kan öka sin genetiska variation (kap 3) Transformation= Direktupptag av DNA från omgivningen, temperaturförändringar och tex kalcium underlättar detta Transduktion=överföring av arvsmassa med hjälp av bakterievirus (bakteriofag) Konjugation= överföraing av arvsmassa med hjälp av pili. Även spontana och inducerade mutationer Även hoppande gener såkallade transposoner

Fig 5-10 Genetisk överföring av Plasmid genom konjugation

Ge exempel på hur det skulle kunna gå till då vi får utveckling av en MVRSA! I kapitel 3 finns en figur som ger ett exempel på hur en Staff aureus skulle kunna utveckla resistens mot både methicillin och vancomycin MVRSA. Händelseförloppet kan mycket väl vara ett annat men det krävs naturligtvis att bakterier med resistens kommer i kontakt med bakterier utan resistens i tex en patient (Coinfekterad patient) för att kunna föra över resistensgener.

Förklara skillnaden mellan normalflora och patogenflora, samt ange några fördelar med normalfloran!

- Normalflora och patogenflora En del bakterier är bra för oss = Normalflora En del bakterier gör oss sjuka = Patogenflora Normalfloran av bakterier har många fördelar tex; 1.)Fysiskt hinder, de sitter i vägen så att inga andra bakterier får plats, 2.)De tar näring och kan utsöndra ämnen som är toxiska för andra bakterier 3.)Producerar K vitamin 4.)Grundaktivering av immunförsvar immunförsvaret håller dessa bakterier schack om vi inte hade ett immunförsvar skulle våra ca 1,5-2 kg normalflore-bakterier vi har på oss se till att vi ruttnade bort

Vad är en opportunistisk infektion?

- Opportunistiska infektioner intern/endogen smitta Ibland under speciella omständigheter tex att immunförsvaret blir nedsatt (ex cytostatika, transplantation, AIDS, ålder) eller att normalfloran hamnar på fel ställe (ex tarmbakterie i sår) kan normalfloran av bakterier bli patogen. Vid en internsmitta/endogen smitta så har man alltså smittat sig själv.

Ange 2 bakterie släkten som kan sporulera! Beskriv kort sporuleringen och sporens egenskaper!

- Sporulering (kap2) De sporulerande bakterierna vi tar upp i denna kurs är Clostridium och Bacillus. Dessa bakterier har en förmåga att göra sig själv till en spor. Bakterien läger sig då att vila för att vänta på bättre tider. Sporen är mycket tålig, den kan klara kokning, alkohol, strålning, uttorkning etc. Sporen tar ca 6-8h att bilda men sen kan bakterien ligga som spor i 10-tals år i vissa fall 100. Sporen är uppbyggd av flera lager skydd, den viktigaste komponenten i Sporens skyddslager är Dipicolinsyra molekyler som kopplas till varandra med kalcium