Akademiskt skrivande I

Akademiskt skrivande I Idag: Vad är akademiskt skrivande? Referatsystem att ange källa Citat och referat

Akademiskt skrivande Den akademiska texten bygger på tidigare kunskap. Det vetenskapliga sättet att arbeta är att stödja sig på granskade arbeten. Ditt bidrag kopplas till tidigare forskning Tidigare forskning Klassisk kunskap, filosofi, matematik

Skrivandet är en lärstrategi Skrivandet är ett verktyg för att lära sig. Använd litteratur och skrivande för att se samband. Lär dig jämföra och ifrågasätta saker. Dra egna slutsatser baserat på fakta.

Skrivandet är en yrkeskompetens Många av de texter som skrivs som skrivs inom kommun, näringsliv och statsförvaltningen följer det vetenskapliga mönstret.

Skrivandet är en yrkeskompetens Många av de texter som skrivs som skrivs inom kommun, näringsliv och statsförvaltningen följer det vetenskapliga mönstret. Men även den som inte själv skriver texter varje dag i sitt yrkesliv kommer att ha lättare att förstå och ta till sig texter de behöver läsa för att kunna utöva sitt yrke, tack vare att de har skrivit själva i utbildningen.

Vetenskaplig prosa ska vara... objektiv, kritisk-analytisk och genomskinlig.

Tre drag i vetenskaplig prosa Erikson (2009) nämner det systematiska relaterandet till vad andra forskare tidigare har gjort (s. 15) som ett viktigt drag som kännetecknar akademiska texter. Referenslista Erikson, M. G. (2009). Referera reflekterande. Konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Tre drag i vetenskaplig prosa I akademiska texter jämfört med vardagliga finns också en mycket högre grad av metakommunikation, det vill säga en text om texten (Rienecker & Stray Jørgensen, 2014, s. 309), exempelvis när man beskriver hur man har gått tillväga, eller när man sammanfattar sina resultat i ett abstract. Referenslista Rienecker, L., & Stray Jørgensen, P. (2014). Att skriva en bra uppsats. Lund: Liber. och förstås ett mer formellt, akademiskt språk!

Underlätta för läsaren När det gäller dikter finns inga regler för hur de bör se ut och i skönlitteratur vill vi inte få tydlig förhandsinformation om vad som ska hända i nästa kapitel eller hur boken ska sluta.

Underlätta för läsaren Formalia är riktlinjer för bland annat titelblad källhänvisningar och referenslista tabeller och figurer typografi och layout.

Hur ser olika referenssystem ut? ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK

Citat och referat Referat: en sammanfattning av innehållet i en text, återgivet med egna ord tillsammans med vissa nyckelord eller definitioner som inte kan ersättas med andra ord. Ett referat speglar huvudtanken, kärnan, i en källa.

Citat och referat Den vana akademiska skribenten väljer att referera så mycket som möjligt.

Citat och referat För att skriva ett bra referat krävs det att man har förstått originaltexten. Att skriva ett referat, ett koncentrat av en text, är platsbesparande och effektivt. När man refererar visar man alltså att man arbetar självständigt och vetenskapligt, att man har förstått källorna man använder och framför allt att man har förstått vad som är viktigt i källtexten.

Citat och referat Exempel på när det är befogat att citera: Jämföra två källor Bemöta ett påstående En specifik definition eller lagtext Om något i källan är så välskrivet att effekten skulle gå förlorad om man refererade

Citat och referat Citat får inte stå helt ensamt och okommenterat, utan måste introduceras och det måste finnas egen analyserande text i anknytning till citatet. Om vi tänker oss att vi kunde flippa klassrummet och flytta en traditionell salsföreläsning till ett digitalt medium som studenterna kan återvända till flera gånger, ges de möjligheten att se exempel igen eller kontrollera att de har förstått rätt. Men lösningen är inte så enkel som att förflytta ett innehåll från ett medium till ett annat, skriver Lantz-Andersson och Säljö (2014, s. 20). Om innehållet i en nittiominuters föreläsning delas upp tematiskt i kortare videoklipp underlättar det för studenterna på många sätt. Dels kan de som i det flippade klassrummet spela klippet igen om det är något de inte förstår, dels kan de lätt hitta just det de behöver hjälp med när de sitter med en skrivuppgift.

Citat och referat Vid citat ur text skall sida alltid anges: Men lösningen är då inte så enkel som att förflytta ett innehåll från ett medium till ett annat, skriver Lantz-Andersson och Säljö (2014, s. 20).

Citat och referat Om något utelämnas från originalet måste detta visas tydligt: Lösningen är då inte så enkel som att förflytta ett innehåll från ett medium till ett annat [ ] i tron att detta kommer att göra lärandet så mycket bättre, så mycket snabbare och så mycket mer stimulerande. (Lantz-Andersson & Säljö, 2014, s. 20)

Citat och referat Sidhänvisning vid referat? Syftet med källhänvisning: att läsaren lätt skall kunna hitta originalet för att kontrollera eller läsa vidare. Sidhänvisning vid något som kan uppfattas som kontroversiellt eller något man känner på sig att ens läsare kan vilja se med egna ögon. Sidhänvisning kan uteslutas om du sammanfattar en huvudtanke i ett helt verk, eller idéer eller resonemang som har koppling till hela källan. Kom ihåg att sidhänvisning alltid måste finnas med vid citat.

Citat och referat Citat markeras citat typografiskt, antingen med hjälp av citattecken eller som blockcitat. Blockcitat: Längre än cirka 40 ord, vänsterindrag, parentes efter punkt, mindre teckenstorlek. Betydelsen av ett enhetligt, standardiserat språk för både individen och samhället bör inte underskattas: Språklagen gäller det allmänna, det vill säga statliga och kommunala myndigheter och andra som bedriver offentlig verksamhet. Språklagen gäller också beslutande politiska församlingar: riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Den gäller även kommunala bolag, föreningar, stiftelser eller enskilda personer som utför myndighetsuppgifter, eller där det allmänna har ett dominerande inflytande. (Josephson, 2004, s. 162)

Citat och referat Två sätt att hänvisa till en källa när man använder något av parentessystemen: med författarnamnet inom respektive utanför parentesen. Literacybegreppet rymmer inte bara text, utan även bilder eller meddelanden som uttrycks i symboler (Liberg & Säljö, 2014). När källan inte nämns i löptexten ligger tyngdpunkten på källans ord. Källhänvisningens funktion här är att ge påståendet större tyngd. Liberg och Säljö (2014) argumenterar för att literacybegreppet inte bara rymmer text, utan även bilder eller meddelanden som uttrycks i symboler. När namnet står utanför parentesen blir det större fokus på författaren, vad just den här författaren diskuterar eller anser.

Akademiskt skrivande

Innehåll: Akademiskt skrivande 2016-11-09 16.15-17.45 Akademiskt skrivande del 2 Sal: B 23 NÄSTA GÅNG Referatteknik Styckeindelning och kärnmening Den röda tråden och sambandsord Stilen i det akademiska språket Bearbetning av texten inför inlämning

Referenslista Ask, S. (2011). Hållbara texter: grunderna i formellt skrivande. Stockholm: Liber. Dysthe, O., Hertzberg, F., & Hoel, T.L. (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur. Erikson, M. G. (2015). Referera reflekterande. Konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Jarrick, A., & Josephson, O. (1998). Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur. Melin, L. (2009). Nyfiken på texten: textteori för textpraktiker. Stockholm: Liber. Rienecker, L., & Stray Jørgensen, P. (2014). Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber. Schött, K., Melin, L., Strand, H., & Moberg, B. (2015). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber.