Akademiskt skrivande II

Transkript

1 Akademiskt skrivande II Idag: Citat- och referatteknik Styckeindelning och kärnmening Den röda tråden och sambandsord Stilen i det akademiska språket Bearbetning av texten inför inlämning

2 Referatteknik Från Akademiskt skrivande I: För att skriva ett bra referat krävs det att man har förstått originaltexten. Att skriva ett referat, ett koncentrat av en text, är platsbesparande och effektivt. När man refererar visar man alltså att man arbetar självständigt och vetenskapligt, att man har förstått källorna man använder och framför allt att man har förstått vad som är viktigt i källtexten.

3 Referatteknik Vad är viktigt för läsaren att veta? 1. Datortäthet är i sig ingen garanti för höga studieresultat (Smith, 2015). Ren fakta: det kanske inte är huvudpoängen i stycket, eller bara ett av flera exempel. 2. Nyligen visades i en storskalig studie att datortäthet i sig inte är någon garanti för höga studieresultat (Smith, 2015). Kanske är det viktigt att påpeka att detta är helt färska resultat? Kanske har mindre studier gjorts förut, men nu finns siffror från ett större område?

4 Referatteknik 3. Smith (2015) rapporterar att datortäthet i sig inte är någon garanti för höga studieresultat. Kanske är det viktigt att just Smith gjorde denna studie eftersom resultatet motsäger vad forskare tidigare har trott? Kanske vill du tydligt visa två olika forskares rakt motsatta resultat? 4. I en mycket uppmärksammad studie av brittiska tonåringars datorvanor visade Smith (2015) att datortäthet i sig inte är någon garanti för höga studieresultat. Detta kanske är din allra viktigaste källa som tydligt stödjer dina argument, eller så har den verkligen förändrat synen på något i forskarvärlden. Smith kanske är en av de mest framstående forskarna inom ditt område?

5 Röster i texten Tre röster i text Källans röst: Andersson (2014) anser att... Din röst: Det Andersson (2014) skriver verkar rimligt, speciellt med tanke på att Petterssons (2015) och Johanssons (2015) studier visar liknande resultat. Allmänt känd information: Eftersom grundskolan är obligatorisk i Sverige,...

6 Röster i texten Använda två källor Andersson (2014) anser att... och liknande tankegångar finns hos Johansson (2015).... (Andersson 2014; Johansson 2015). Detta är en metod som diskuteras av både Andersson (2014) och Johansson (2015). Det är dock bara den sistnämnda som rekommenderar den.

7 Röster i texten Du och dina källor Andersson (2014) redogör för metod X... Malmö kommun hade kunnat använda den för att lösa problemet eftersom den......, vilket skulle kunna vara ett alternativ för Malmö kommun. Andersson (2014) beskriver nämligen ett liknande fall, och därför är det troligt att... Som jag beskrev tidigare hade de två företagen gett helt olika versioner av händelsen, och i en sådan situation rekommenderar Pettersson (2015)... Jag tycker dock att det är viktigt att de två parterna...

8 Citat Invävt citat Lundgren urskiljer två vägar, där en är normativ och uttalar sig om vad som ska göras. Den andra är undrande och försöker förklara varför en läroplan har en viss utformning (2014, s ). Självständigt citat Lundgren urskiljer två huvudspår: En inriktning är normativ och uttalar sig om vad som ska göras. Den andra är undrande och försöker förklara varför en läroplan har en viss utformning (2014, s ).

9 Citat Särskilda fall: Citat i citat: Gör om originalets citattecken till ett enkelt Lundgren nämner att en sådan strategi var lotsning, vilket innebar att läraren lotsade eleverna förbi ett problem med hjälp av språket (2014, s. 214). Ellips: Använd / / för att visa att du har uteslutit en del mitt i citatet. VIKTIGT: Du får inte ta bort något som ändrar författarens originaltanke eller vinkla informationen. Stavfel/tryckfel i citat: Sätt ett [sic] direkt efter det felstavade ordet. Skolagen [sic] anger att...

10 Referatteknik Smith (2016) skriver att anser Smith (2016). Enligt Smith (2016) bekräftar beskriver påvisar bevisar belyser konstaterar kommenterar noterar motbevisar diskuterar fastställer uppger definierar poängterar hävdar anser understryker rekommenderar föreslår framhäver försvarar avvisar stödjer utmanar tvivlar ifrågasätter Möjligen? Kanske? Skulle? Kunde?

11 Referatteknik Alla referatverb är inte synonymer. Ett verb kan i sig innehålla värderingar. Liberg och Säljö (2014) skriver att det är i årskurs 3 som eleverna möter de första större förändringarna. Liberg och Säljö (2014) visar att det är i årskurs 3 som eleverna möter de första större förändringarna. Liberg och Säljö (2014) påstår att det är i årskurs 3 som eleverna möter de första större förändringarna. Tips! Titta i en välskriven artikel: hur uttrycker den författaren sig? Frasbanken

12 Styckeindelning Nytt stycke Nytt stycke

13 Styckeindelning Nytt stycke B. F. Skinner ( ) var experimentalpsykolog och intresserad av betingningens principer. Hans stora insats är att han, med utgångspunkt i föregångaren Edward L. Thorndikes arbeten, vidgade betingningsbegreppet till att omfatta betydligt fler beteenden än de som faller in under den klassiska betingningens reflexer. I princip fungerar det man kallar operant (eller instrumentell) betingning på vilka beteenden som helst. Grundprincipen är att man förstärker beteenden som ett djur eller en människa uppvisar. Anta att man vill att en hund ska lära sig att sitta ned på befallning. Man kan då åstadkomma detta genom att varje gång hunden spontant sätter sig ned, belöna den med någon form av godis (det vill säga man förstärker detta beteende). Man nämner också ordet sitt tydligt och klart... (Exempel ur: Säljö 2014, s. 260)

14 Styckeindelning B. F. Skinner ( ) var experimentalpsykolog och intresserad av betingningens principer. Hans stora insats är att han, med utgångspunkt i föregångaren Edward L. Thorndikes arbeten, vidgade betingningsbegreppet till att omfatta betydligt fler beteenden än de som faller in under den klassiska betingningens reflexer. I princip fungerar det man kallar operant (eller instrumentell) betingning på vilka beteenden som helst. Grundprincipen är att man förstärker beteenden som ett djur eller en människa uppvisar. Anta att man vill att en hund ska lära sig att sitta ned på befallning. Man kan då åstadkomma detta genom att varje gång hunden spontant sätter sig ned, belöna den med någon form av godis (det vill säga man förstärker detta beteende). Man nämner också ordet sitt tydligt och klart... (Exempel ur: Säljö 2014, s. 260)

15 Styckeindelning Nytt stycke markerar något nytt: man byter tid, rum, tema, person, argument eller perspektiv. Dina läsare skall kunna hitta en huvudtanke i dina stycken på samma sätt som du gör när du letar huvudtanken i dina källors stycken!

16 Styckeindelning Ett stycke = en huvudtanke (en kärnmening) Ett enkelt mönster att följa för den ovana akademiska skribenten är att inleda stycket med en kärnmening. Kärnmeningen tar upp styckets huvudtanke, och resten av stycket ägnas åt att ge exempel, utveckla ytterligare eller göra jämförelser.

17 Styckeindelning A business approach to address sustainable development, also known as corporate sustainability, has gained substantial interest in management literature over the past 25 years. Since the Brundtland Commission definition of sustainable development, development which meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs (United Nations World Commission on Environment and Development 1987, p. 8), the term corporate sustainability has emerged and been defined many times (for an overview of definitions, see Gladwin, Kennelly, and Krause 1995; van Marrewijk 2003). Dyllick and Hockerts (2002) propose that corporate sustainability entails the integration of economic, ecological, and social aspects in an organization's short and long-term planning. Schaltegger and Burritt (2005, p. 192) define corporate sustainability as the contextual integration of economic, environmental and social aspects and integrating environmental and social management in conventional economically oriented business management. Johnson & Schaltegger 2015

18 Styckeindelning A business approach to address sustainable development, also known as corporate sustainability, has gained substantial interest in management literature over the past 25 years. Since the Brundtland Commission definition of sustainable development, development which meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs (United Nations World Commission on Environment and Development 1987, p. 8), the term corporate sustainability has emerged and been defined many times (for an overview of definitions, see Gladwin, Kennelly, and Krause 1995; van Marrewijk 2003). Dyllick and Hockerts (2002) propose that corporate sustainability entails the integration of economic, ecological, and social aspects in an organization's short and long-term planning. Schaltegger and Burritt (2005, p. 192) define corporate sustainability as the contextual integration of economic, environmental and social aspects and integrating environmental and social management in conventional economically oriented business management. Johnson & Schaltegger 2015

19 Styckeindelning A business approach to address sustainable development, also known as corporate sustainability, has gained substantial interest in management literature over the past 25 years. Since the Brundtland Commission definition of sustainable development, development which meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs (United Nations World Commission on Environment and Development 1987, p. 8), the term corporate sustainability has emerged and been defined many times (for an overview of definitions, see Gladwin, Kennelly, and Krause 1995; van Marrewijk 2003). Dyllick and Hockerts (2002) propose that corporate sustainability entails the integration of economic, ecological, and social aspects in an organization's short and long-term planning. Schaltegger and Burritt (2005, p. 192) define corporate sustainability as the contextual integration of economic, environmental and social aspects and integrating environmental and social management in conventional economically oriented business management. Johnson & Schaltegger 2015

20 Styckeindelning The most prominent reasons explaining why sustainability management tools are not implemented in SMEs can be broken down into two categories internal shortcomings and external deficiencies. First, internal shortcomings of SMEs include the lack of awareness on sustainability issues, the absence of perceived benefits, the lack of knowledge and expertise, and the lack of human and financial resources. The second category deals with external deficiencies, including insufficient external drivers and incentives, the unsuitability of formal management tools in informal SME structures, and the complexity of internationally designed standards and instruments for locally focused SMEs. Furthermore, the heterogeneity in the SME sector may explain certain limitations why generally developed tools are not widely implemented. Johnson & Schaltegger 2015

21 Styckeindelning The most prominent reasons explaining why sustainability management tools are not implemented in SMEs can be broken down into two categories internal shortcomings and external deficiencies. First, internal shortcomings of SMEs include the lack of awareness on sustainability issues, the absence of perceived benefits, the lack of knowledge and expertise, and the lack of human and financial resources. The second category deals with external deficiencies, including insufficient external drivers and incentives, the unsuitability of formal management tools in informal SME structures, and the complexity of internationally designed standards and instruments for locally focused SMEs. Furthermore, the heterogeneity in the SME sector may explain certain limitations why generally developed tools are not widely implemented. Johnson & Schaltegger 2015

22 Sambandsord Sambandsord är ord som fogar samman en text och ger läsaren en vink om hur texten är uppbyggd och hur den bör läsas. De är en viktig del i skapandet av den röda tråden. Sambandsorden för framåt i texten kopplar ihop meningar, stycken och avsnitt signalerar jämförelse eller motsatser utvecklar och sammanfattar uttrycker allmänt samband.

23 Sambandsord såsom beroende på därför möjligen givetvis eventuellt för det första.. för det andra slutligen kort sagt i detta sammanhang jämfört med trots

24 Det akademiska språket är... korrekt, begripligt, neutralt och precist.

25 Korrekt Skriv enligt språkriktighetsreglerna. Ta hjälp av Svenska skrivregler (2008) Norstedts svenska ordbok (2010) Svenska Akademiens ordlista (2015) Finns online, som gratisapp och i WordFinder Finns i WordFinder +

26 Begripligt Skriv inte för högtravande Ynglingarna i undersökningen tjänstgjorde mangrant heltid. Undvik talspråk Killarna i undersökningen jobbade heltid allihopa. Skriv lagom formellt Samtliga män i undersökningen arbetade heltid.

27 Neutralt: Får man skriva jag? Tona ner ditt jag i texten: Jag ska diskutera barns tidiga motoriska utveckling. Jag har valt att använda tre artiklar som utgångspunkt. I följande avsnitt ska jag diskutera barns tidiga motoriska utveckling med utgångspunkt i tre artiklar. I det här avsnittet diskuteras barns tidiga motoriska utveckling. Det här avsnittet behandlar barns tidiga motoriska utveckling.

28 Neutralt: Får man skriva jag? Undvik allt för många Jag tror och undvik helt Jag känner. Om du inte vet säkert, stöd dig på källor som visar läsaren varför du tror som du gör. Det kan vara så att och Det är troligt att är lämpliga uttryck. Om dina resultat kan tolkas på flera olika sätt, skriv hellre: en möjlig tolkning är (istället för Jag tror att ) Om du har tankar om framtiden, skriv hellre: en framtida användning/konsekvens/etc av detta skulle kunna vara (istället för Jag känner att det i framtiden kan innebära att )

29 Neutralt Skriv neutralt (lagom formellt) utan att använda Jargong, slang Börshaj, stan Talspråk/dialekt Jättesvårt, träligt Skönlitterära eller vardagliga stildrag Ovanliga metaforer, avsluta meningar med tre punkter Du-tilltal (tilltala läsaren) Som du ser i tabellen på sidan 2 Ironi eller överdrifter För honom var det livsviktigt att få bra betyg. Modeord Helikopterförälder Känsloladdade ord (Observera att vi ibland används i vissa fält. Som vi vet har marknaden ) Barnen tyckte att det var så härligt. De nya forskningsrönen utplånade alla tidigare teorier. Subjektivt värderande ord utan stöd Sedan den fantastiska nya planen implementerades Fritt efter Rienecker och Stray Jörgensen, 2014

30 Precist Oprecist Mer precist Barn---förskolebarn---sexåringar---sexåringar i Göteborgs kommun Ny/okänd information kräver ett mer precist ordval. I nästa mening kan ordet eller frasen ersättas med en synonym eller ett pronomen. I Johanssons (2014) pilotprojekt fick alla sexåringar i Göteborgs kommun en egen laptop. Barnen fick även använda den hemma.

31 Bearbetning av språket inför inlämning Tips: Be någon läsa texten högt för dig på papper Om texten är svår att läsa högt är den antagligen svår att läsa tyst också Läs rad för rad med vitt papper som linjal Förhindrar att ögat hoppar fram och tillbaka och missar fel Gå igenom texten med Words stavnings- och grammatikkontroll Undersök vilka ytterligare resurser som finns Kontrollera så att alla källor finns upptagna i referenslistan Använd överstrykningspenna för att markera visar även tydligt vilka avsnitt i din text som saknar källor

32 Akademiskt skrivande

33 Referenslista Ask, S. (2011). Hållbara texter: grunderna i formellt skrivande. Stockholm: Liber. Dysthe, O., Hertzberg, F., & Hoel, T.L. (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur. Erikson, M. G. (2015). Referera reflekterande. Konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Jarrick, A., & Josephson, O. (1998). Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur. Melin, L. (2009). Nyfiken på texten: textteori för textpraktiker. Stockholm: Liber. Rienecker, L., & Stray Jørgensen, P. (2014). Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber. Schött, K., Melin, L., Strand, H., & Moberg, B. (2015). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber.