Betala nu bädda för morgondagens välfärd. En rapport om pensionsskulden i kommunerna

Betala nu bädda för morgondagens välfärd En rapport om pensionsskulden i kommunerna

Innehåll Om rapporten Förord... 4 Bakgrund... 6 Rapportens slutsatser... 8 Olika förutsättningar att betala av pensionsskulden och samtidigt skapa utrymme för framtidens välfärd Detta påverkar kommunernas betalningsförmåga... 12 Mer än fyra av tio kommuner har minskat sin befolkning...14 Allt färre ska försörja allt fler...16 Skenande äldreomsorgskostnader... 18 Ökad medellivslängd ger högre kostnader... 20 Kommunernas långsiktiga betalningsförmåga...22 Gynnsamt läge att genomföra finansiella åtgärder...24 8 miljarder kronor per år att planera för den framtida välfärden... 26 Förslag till lösning...28 De kommunala beslutsfattarnas skäl att välja finansiell lösning En tredjedel av landets kommuner saknar fortfarande handlingsplaner... 36 Att slippa risker är viktigare än att maximera avkastningen...38 Alarmerande okunskap bland tjänstemän och förtroendevalda... 42 Olika sätt att finansiera pensionsskulden Tjänstepensionsförsäkring... 46 Kapitalförvaltning... 48 Pensionsstiftelse... 50 3

Hög tid att prioritera pensionsskulden Det är dags att ta frågan om pensionsskulden på allvar. Skulden är stor, delvis dold, och hotar att stjälpa ekonomin i många av landets kommuner, med skattehöjning som enda utväg. De närmsta 10 åren är avgörande, och fungerar som vattendelare mellan kommuner som tar sitt ansvar, och de som inte gör det. Framtida satsningar på välfärd står på spel. Ämnet pensionsskuld får många att rycka på axlarna. Det är en komplex fråga som, om man inte tar tag i den och skaffar sig en finansiell handlingsplan, får dramatiska konsekvenser om 20 30 år. Hela 216 miljarder kronor är Sveriges kommuner skyldiga sina anställda och före detta anställda. Det är dags att frågan får gehör hos ansvariga politiker och prio-riteras på den kommunala dag-ordningen. Låt oss slå fast att pensioner till enskilda individer inte är ifrågasatta. Problemet finns på kommunnivå, eftersom kommunerna garanterat pension till f.d. anställda. Dessa pensionspengar, som kunde varit reserverade för framtida utbetalningar, har i många fall investerats i för kommunen angelägna projekt såsom förskolor och bostäder. Men vad händer om de personer kommunen tänkt beskatta i fram-tiden inte bor kvar? 7 av 10 kommuner i Sverige tappar invånare gentemot riksgenomsnittet, och de som bor kvar blir äldre och allt mer vårdkrävande. I tidigare kommunala pensionsskuldsrapporter har vi berättat om den dolda skulden, det vill säga pensioner som intjänades före 1998 inte syns i kommunernas årsredovisningar. Den redovisas, enligt lag, som en separat post och gör sig i många fall inte påmind förrän det är dags för utbetalning. Idag är det få som tvivlar på att den dolda skulden finns och att någon måste betala för den, men diskussionen om lösningarna har i många fall uteblivit. Den genomsnittliga soliditeten, ett mått på långsiktig betalningsförmåga, uppgår till 51 procent. Men när vi lägger till den dolda pensionsskulden sjunker soliditeten till 6 procent. Det är långt under de 30 procent som företagen i det privata näringslivet tagit som norm. Fyra av 10 kommuner har till och med en negativ soliditet! Genom research och intervjuer med 149 kommunekonomichefer kan vi konstatera att: En tredjedel av landets kommuner inte har valt en strategi för hur man ska hantera pensionsskulden. Över hälften av landets kommuner har en pensionsskuld som är dubbelt så stor som kommunernas långfristiga skulder. Fyra av fem kommuner har valt en lösning utan garantier att faktiskt kunna betala sina skulder. Bara var tredje ekonomichef anser att kommunens tjänstemän har hög eller mycket hög kunskap om pensionsskulden. Bland politikerna har endast 14 procent hög eller mycket hög kunskap, enligt ekonomicheferna. Vi diskuterar ofta det framtida behovet av välfärd, och hur detta ska finansieras. Genom att amortera av delar av pensionsskulden idag frigör man utrymme att bygga ut skolan, vården och omsorgen imorgon. Att amortera av pensionsskulden blir helt enkelt en viktig nyckel för framtida välfärd. Vår rapport visar att det finns ett ekonomiskt utrymme att betala av pensionsskulden de närmsta 10 åren, innan 40-talisternas vårdbehov skjuter i höjden och sextiotalisterna går i pension. Sunt förnuft säger att man bör amortera inför 4

Genom att amortera på den gigantiska pensionsskulden redan idag sänker kommunerna den framtida välfärdskostnaden för nästa generation. Jan Karlsson Chef Offentlig affär, Skandia en kommande utgiftstopp. Det bör gälla även för kommunerna. Problemet är att man inte vinner val på en sådan strategi. Ambitionen med den här rapporten är att inte stanna vid den dolda skulden, utan också diskutera vad vi kan göra åt den. Våra intervjuer visar att ekonomicheferna främst av allt vill slippa kapitalförluster, värderar garanti och vill slippa långlevnadsrisker. Allt detta kan en försäkringslösning erbjuda och därför känner vi oss stärkta att ge oss ut i debatten. I den här rapporten kan du som tjänsteman eller politiker få en samlad bild av situationen och hitta vägledning och resonemang vid val av finansiell lösning. Vi hoppas att du finner rapporten lika angelägen som vi. Hör gärna av dig med synpunkter! Jan Karlsson jan.f.karlsson@skandia.se, 08-788 17 75 Genom att amortera på den gigantiska pensionsskulden redan idag sänker kommunerna den framtida välfärdskostnaden för nästa generation. 5

Bakgrund därför ökar pensionskostnaderna i landets kommuner Pensioner som är intjänande före 1998 är oftast redovisade utanför balansräkningen som en så kallad ansvarsförbindelse. Det innebär att kommunens pensionskostnad uppkommer först när pensionen börjar betalas ut. Allt fler kommuner väljer därför att utforma olika lösningar för att finansiera de kommande pensionsutbetalningarna. En viktig förklaring till den stora och växande pensionsskulden är den kommunala expansionen och därmed kraftiga ökningen av antalet anställda under 70- och 80-talen. Under den kommande tioårsperioden kommer antalet pensionstagare att fördubblas i och med att fyrtiotalisterna går i pension. I löpande priser kommer flera kommuner att två- eller trefaldiga sina pensionsutbetalningar. När pensionsutbetalningarna når sin kulmen kring 2025, riskerar kost-naden för dessa att tränga undan annan verksamhet. Pensionsbelastningen kommer att vara som störst när antalet äldre-pensionärer (85+) blir betydligt fler än idag. Det innebär att äldreomsorgskostnaderna ökar kraftigt vid samma tidsperiod som pensionsbelastningarna når sin kulmen. Under samma tid kommer dessutom färre yrkesverksamma att försörja allt fler. Många kommuner har samtidigt ett vikande befolkningsunderlag, vilket innebär sjunkande skatteintäkter som följd. I en samlad bedömning är det därför klokt att ta tag i situationen nu när andelen pensionärer fortfarande är låg och den ekonomiska belastningen begränsad. Kommuner kan idag välja mellan tre olika finansieringsalternativ: pensionsstiftelse, tjänstepensionsförsäkring och kapitalförvaltning. 6

Pensionsskulden är inte den stora frågan för den kommande generationen. Välfärdskostnaden är det. Men genom att redan idag börja betala på pensionsskulden kan det på ett positivt sätt bidra till finansieringen av den framtida välfärden.

Rapportens slutsatser Vi har låtit intervjua 149 ekonomichefer i landets kommuner för att ta reda på vad de anser viktigt när det gäller val av finansieringsalternativ för pensionsskulden till kommunanställda.

1 2 3 4 5 6 Nio av tio kommunala ekonomichefer anser det viktigt att ha en finansiell handlingsplan för att betala på pensionsskulden Det råder en bred enighet om värdet att bygga upp en finansiell beredskap för att hantera utbetalningarna av framtidens pensioner. Samtidigt saknar en tredjedel av landets kommuner en finansiell lösning Trots medvetenheten om vikten av att ha en finansiell handlingsplan visar undersökningen att var tredje kommun ännu inte valt någon lösning. Att slippa risker är viktigast vid val av lösning Sju av tio kommunala ekonomichefer anser att slippa kapitalförluster är viktigast vid valet av lösning. Därefter följer skäl som att få en lösning med garantier samt slippa risker för den så kallade långlevnaden. Paradoxalt nog säger 4 av 5 kommunala ekonomichefer i undersökningen att de idag har lösningar utan garantier. Alarmerande okunskap bland tjänstemän och förtroendevalda Bara var tredje ekonomichef anser att tjänstemännen i kommunen har hög eller mycket hög kunskap om pensionsskuldfrågan. Bland politiker är kunskapen ännu lägre, anser de intervjuade ekonomicheferna. Det är därför mycket viktigt att öka kunskapen generellt och öka medvetenheten bland ansvariga ekonomichefer. Betala på pensionsskulden nu en smart lösning att bädda för morgondagens välfärdskostnader Det går inte att betala morgondagens välfärd redan idag. Däremot går det att betala av på pensionsskulden och därmed skapa utrymme för framtidens välfärdskostnader. Gynnsamt läge att genomföra finansiella åtgärder På grund av gynnsamma demografiska faktorer där en stor del av befolkningen fortfarande arbetar kommer det under perioden 2012-2022 att finnas utrymme för kommunerna att planera för framtidens välfärd med 8 miljarder kronor per år med nuvarande skattenivå enligt Skandias beräkningar. 9

Olika förutsättningar att betala av pensionsskulden och samtidigt skapa utrymme för framtidens välfärd

Detta påverkar kommunernas betalningsförmåga

Kommunernas långsiktiga betalningsförmåga har framförallt att göra med tre samverkande faktorer: skatteintäkter, välfärdskostnader och pensionskostnader. Under de senaste åren har allt fler kommuner insett nödvändigheten i att arbeta fram finansiella handlingsplaner för att möta de kraftigt ökade pensionsutbetalningarna för de kommande generationerna. I många kommuner når pen-sionsutbetalningarna sin kulmen när antalet äldre-pensionärer (85+) blir som flest runt 2025. I denna del av rapporten har vi valt att fokusera på några av de viktigaste faktorer som påverkar kommunernas möjligheter att betala på framtidens pensionskostnader och samtidigt planera för morgondagens välfärd. De samverkande faktorerna är: framtida skatteintäkter framtida välfärdskostnader framtida pensionskostnader. Att betala av framtidens pensionsskuld och samtidigt planera för morgondagens välfärd är en viktig utmaning för landets kommuner. STATISTIK Den mesta av statistiken har vi hämtat från Statistiska Centralbyrån, SCB. Samtliga kommuners nyckeltal finns som en bilaga till rapporten. 13

Mer än 4 av 10 kommuner har minskat sin befolkning I nästan hälften av Sveriges kommuner har det skett en befolkningsminskning under de senaste 40 åren. Under samma period har Sveriges befolkning ökat från cirka 8 miljoner 1970 till 9,4 miljoner 2010. Det innebär att 2 av 3 kommuner har tappat befolkning jämfört med riksgenomsnittets befolkningsökning på cirka 17 procent. Endast en av tre kommuner har ökat sin befolkning i minst samma omfattning som riksgenomsnittet. Vi ser att kommuner med vikande befolknings- och skatteunderlag är i stort behov av att redan idag ta fram finansiella handlingsplaner för att betala av på pensionsskulden. Vi ser även att kommuner med ökande befolkningsoch skatteunderlag bör ta fram finansiella handlingsplaner för att betala av på pensionsskulden. Det beror på att tillväxtkommuner står inför stora investeringsutmaningar i dagens välfärd, som till exempel infrastruktur, barnomsorg, nya bostads områden med mera. Det är i sig viktiga investeringar i livskvalitet, men det är viktigt att skilja på avkastning i samhällsnytta och i kronor. En ny skola eller väg kan inte betala morgondagens pensioner. Befolkningsförändring i Sveriges kommuner 1970 2010 160 Antal kommuner 120 80 130 98 40 62 0 Minskning (1-43%) Ökning (0-16%) Ökning (17-221%) (under riksgenomsnittet) (över riksgenomsnittet) 14

I nästan hälften av Sveriges kommuner har det under fyrtioårsperioden skett en befolkningsminskning. Den största befolkningsminskningen har skett i Norrland och i Sveriges inland medan befolkningsökningen främst har skett inom Stockholmsområdet och Malmöregionen.

För flertalet av Sveriges kommuner är skatteunderlaget mindre idag än när pensionsskulden skapades. Samtidigt har försörjningskvoten ökat med över 30 procent.

Allt färre ska försörja allt fler De kanske viktigaste faktorerna för möjligheten att betala välfärdskostnader och pensioner är den ekonomiska tillväxten och därmed skattebasens storlek samt relationen mellan antal försörjare och försörjda. Ett uttryck för det är försörjningskvoten som visar förhållandet mellan den arbetande generationen i åldern 20 64 år samt barn och unga och äldre. Idag är den genomsnittliga försörjningskvoten cirka 0,7. Det innebär att varje arbetande person försörjer inte bara sig själv, utan även 0,7 barn och ungdom samt äldre. Enligt SCB:s beräkningar ökar försörjningskvoten till 0,9 år 2060. Det är gruppen äldre som står för hela den ökningen. Om vi sätter försörjningskvoten i ett längre perspektiv får vi en större förståelse för vilket lappkast Sveriges kommuner står inför. För hundra år sedan var det inte ovanligt att många familjer hade fler än tio barn att försörja och det var inte många äldre som blev över 65 år. Det fanns med andra ord många barn, men få äldre att försörja. I den kommande generationen blir det tvärtom. Om femtio år förväntas vi vara över 2,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Det ska jämföras med dagens 1,7 miljoner. För 50 år sedan var vi 900 000 som var 65 år och äldre. På ett sekel innebär det att vi kommer att tredubbla antalet pensionärer över 65 år. Försörjningskvot 1960 2060 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060 Totalt Från barn och unga Från äldre Källa: SCB 17

Skenande äldreomsorgskostnader Av antalet äldre står framförallt 85+ för den största ökningen. Den framtida prognosen visar att antalet 85+ ökar till cirka 540 000 år 2060, vilket är åtta gånger fler jämfört med 1970. I framtidens välfärd är den största utmaningen att finansiera sjukvård och äldreomsorg samtidigt som kommunerna också måste investera för framtiden. Att dessutom behöva betala på den gamla pensionsskulden blir en extra stor belastning för framtidens generation. Kommunerna har en stor ryggsäck som tynger den kommunala ekonomin i nästa generation. I rapporten Framtidens utmaning framgår att nästa generation måste betala 13 kronor mer i skatt för att behålla dagens välfärd, inklusive en förväntad årlig standardförbättring på 1%. Konsumtionen av framtidens välfärd sker inte idag och kostnaden uppstår således först i nästa generation. Däremot går det att skapa ekonomiskt utrymme för morgondagens välfärd genom att betala av på pensionsskulden. Nästa generation måste betala 13 kronor mer i skatt för att behålla dagens välfärd, inklusive en förväntad årlig standardförbättring på 1%. * SKL, 2010 18

705 % ökning av antal invånare som är 85 år och äldre perioden 1970 2060 600 000 Antal invånare 85 år och äldre 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 19

Den framtida livslängden innebär en risk för den framtida välfärden. Risken är speciellt stor för små och medelstora kommuner som har ett litet kollektiv att fördela risker på.

Ökad medellivslängd ger högre kostnader Eftersom kommuner lovat livslånga pensionsutbetalningar till sina före detta anställda blir det också relevant att se till medellivslängden. Enligt SCB:s beräkningar ökar männens livslängd fram till 2040 med 4 år och kvinnornas med 2,5 år. För kommuner innebär det en ökning av pensionsskulden. Om vi gör ett enkelt räkneexempel för en man som får 1000 kr per månad i tjänstepension och där pensionen skall betalas ut i ytterligare 48 månader innebär det att pensionsskulden för den personen ökar med cirka 60 000 kronor. I exemplet har vi inkluderat löneskatten och det bara för en person. Om kommunen har 1000 anställda med samma förutsättningar ökar skulden och kostnaden med 60 miljoner. Den framtida livslängden innebär en stor risk för den framtida välfärden, där enskilda kommuner kan drabbas hårt. Risken är speciellt stor för små och medelstora kommuner som har ett litet kollektiv att fördela risker på. Prognos över medellivslängden i Sverige 90 85 80 75 70 1960 1980 2000 2020 2040 Kvinnor Män Källa: SCB 21

Kommunernas långsiktiga betalningsförmåga Ytterligare ett nyckeltal som påverkar kommunernas möjlighet till att betala framtidens välfärdskostnader är soliditeten kommunernas långsiktiga betalningsförmåga. Om pensionsskulderna exkluderas är den genomsnittliga soliditeten 51 procent. Om soliditeten däremot beräknas inklusive pensionsskulden faller kommunernas genomsnittliga soliditet till 6 procent. 8 av 10 kommuner får då en soliditet som är lägre än 30 procent, vilket är ett riktmärke för många ekonomer vid bedömning av ett företags långsiktiga betalningsförmåga. 4 av 10 kommuner har till och med en negativ soliditet. Ibland möts detta av argument som att det finns dolda tillgångar i kommunala anläggningar, infrastruktur och kommunala bolag som mer än väl matchar pensionsskulderna. Men frågan är hur bokförda värden i anläggningar, fastigheter och bolag kan marknadsvärderas? Är det politiskt möjligt att sälja sitt kommunala bostadsbolag? Kan ett bibliotek drivas i vinstintresse? Finns det köpare till den kommunala simhallen? Många gånger är driftskostnaderna större än intäkterna. Kommunernas genomsnittliga soliditet 60% 51% 40% 20% 6% 0% Redovisad pensionskuld Total pensionsskuld Källa: SCB 22

4 10 kommuner har en 1 5 kommuner har en soliditet av negativ soliditet av som är större än 30 procent I många kommuner är pensionsskulden mer än dubbelt så stor som de långfristiga lånen, till exempel banklån. I genomsnitt är pensionsskulden nästan 70 procent större än de långfristiga lånen. Vilka kommunala tillgångar motsvarar pensionsskulden? Om vi räknar om den totala pensionsskulden per invånare är den genomsnittliga skulden cirka 23 000 kronor. Vi ser ett stort spann bland kommunerna från drygt 44 000 till cirka 4 000 kronor per invånare. Störst pensionsskuld per invånare finner vi i kommuner som har vikande befolkningsunderlag. Miljarder kronor 250 200 150 100 50 Kommunernas pensionsskulder i relation till långfristiga skulder 128 216 0 Långfristiga skulder Totala pensionsskulder Källa: SCB 23

Gynnsamt läge att genomföra finansiella åtgärder som underlättar den framtida välfärden Sveriges demografiska faktorer ger kommunerna ett gynnsamt läge att under kommande tioårsperioden vidta åtgärder som bäddar för morgondagens välfärd. I diagrammet nedan ser vi tydligt den stora fyrtiotalistkullen som idag är kring 65 år. Det är cirka 10 15 år kvar innan fyrtiotalisterna blir 85+. Vi ser också nästa stora topp som är sextiotalisterna. Redan om cirka 10 15 år ska sextiotalisterna bli försörjda i stället för försörjare. Vi ser dessutom den stora 80-talistkullen som precis har lämnat gymnasieskolan. Det innebär att nästa belastningstopp för gymnasieskolan kommer om 10 15 år. Det är dessa demografiska förutsättningar som bidrar till att kommuner idag har ett gynnsamt läge att genomföra finansiella åtgärder som underlättar den framtida välfärdskostnaden i nästa generation. Antalet individer per födelseår 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95+ Ålder Källa: SCB 24

2 av 3 kommuner har ett vikande befolknings- och skatteunderlag jämfört med riksgenomsnittet Detta är ett viktigt budskap att ta till sig redan idag. För många kommuner är bilden förskönande eftersom utmaningarna blir än större. Det beror på att 2 av 3 kommuner har vikande befolknings- och skatteunderlag jämfört med riksgenomsnittet. Det förhållandet syns inte eftersom diagrammet visar riksgenomsnittet. Gynsamma demografiska förutsättningar bidrar till att kommunerna idag har ett läge att vidta åtgärder som underlättar finansieringen av den framtida välfärden. 25

8 miljarder kronor per år att planera för den framtida välfärden 8 miljarder ger 80 miljarder på tio år. Denna siffra kan ställas i relation till samtliga kommuners samlade pensionsskulder på cirka 216 miljarder.

I vår analys kan vi konstatera att det under den kommande tioårsperioden finns ett ekonomiskt utrymme för kommuner att göra finansiella åtgärder som förbättrar det ekonomiska läget i nästa generation. Detta syns tydligt i nedanstående diagram som visar att under perioden 2012 2022 finns ett välfärdsutrymme uppemot som mest 1 skattekrona att förbättra välfärden för den kommande generationen. Som ett genomsnitt under hela perioden innebär utrymmet cirka 50 öre på skatten per år. Räknar vi om 50-öringen till hela skatteunderlaget motsvarar det 8 miljarder per år, det vill säga 80 miljarder under hela tioårsperioden. Dessa 80 miljarder som kan ställas i relation till samtliga kommuners samlade pensionsskulder på cirka 216 miljarder. Att under tioårsperioden planera för 50- öringen på skatteunderlaget ger kommuner ett rejält bidrag till att finansiera den framtida välfärden. Skattebelastning i kommunal sektor på grund av demografiska faktorer 2010 2035 (jämfört med 2010) 1,50 1,00 0,50 Kronor 0,00-0,50-1,00-1,50 2010 2015 2020 2010 2015 2020 År Skattebelastning Genomsnitt under perioden 2012 2022 27

Förslag till lösning Genom att betala av på pensionsskulden redan idag blir pensionskostnaderna lägre i nästa generation. Samtidigt frigörs medel som kan användas för att finansiera morgondagens välfärd. Vi har i rapporten påvisat några viktiga nyckeltal som nära hänger ihop med pensionsskulden. Förutom pensionsskulden ska den framtida skatteintäkten finansiera den framtida konsumtionen av äldreomsorg, sjukvård och skola. Det är en ekvation som inte går ihop. Ekvationen blir än svårare att lösa om vi lägger till en åldrande befolkning och att vi lever allt längre. I flera utomstående rapporter läggs också än större kostnadsökningar till på grund av standardförbättringar. Att det idag finns utrymme till standardförbättringar innebär en risk för kommuner som kan medföra att välfärdskostnaderna ökar i än snabbare takt då vi ständigt förväntar oss högre kvalitet. Att minska sina skulder inför en kommande utgiftstopp är ofta en klok idé. Genom att välja en försäkringslösning kan kommuner redan idag amortera på pensionsskulden. Amorteringen innebär att kommunen frigör medel som kan användas till morgondagens välfärd i nästa generation. Det går inte att idag spara dagens skatteintäkter till nästa generation att redan idag betala nästa generations äldreomsorg Det går att betala på pensionsskulden redan idag vilket innebär att pensionskostnaderna blir lägre i nästa generation och mer utrymme skapas för att betala framtida välfärdskostnader Källa: Framtidens utmaning och egna beräkningar 28

Försäkringslösning är ett smart, tryggt och enkelt sätt att planera för finansieringen av den framtida välfärden redan idag. Förutom det positiva kassaflödet till framtidens välfärdskostnad får kommuner med försäkringslösning möjlighet till överavkastning och man slipper risker. En annan fördel är att kommunen slipper administrera de före detta anställdas livsvariga pensionsutbetalningar.

Exempel på hur det ekonomiska utrymmet under perioden 2012 2022 används till försäkringslösning Förutsättningar Kommunen i exemplet har drygt 22 000 invånare och en pensionsskuld på cirka 450 miljoner kronor. För kommunen motsvarar det genomsnittliga utrymmet på skatteunderlaget (50 öre) cirka 18 miljoner kronor per år. Kommunen har under den gångna 40-årsperioden ökat sin befolkning med cirka 15 procent. Utan försäkringslösning infaller pensionsutbetalningstoppen kring 2025, vilket innebär en ökning från dagens nivå med närmare 70 procent i fasta priser. (För kommuner med vikande befolkningsunderlag är pensionsutbetalningsökningen än större). Lösning Förutom att betala på dagens pensionsutbetalningar amorterar kommunen på pensionsskulden med 18 miljoner kronor per år under perioden 2012 till 2022. Alltså under den period som det är demografiskt gynnsamt. Resultat I diagrammet ser vi tydligt den positiva effekt som försäkringslösningen ger för de framtida välfärdskostnaderna. Genom försäkringslösningen har kommunen från år 2023 och framåt skapat ett extra välfärdsutrymme på cirka 10 miljoner kronor. 30

Kostnads- och likviditetsbelastning av pensioner intjänade före 1998 vid inlösen 18 mkr per år i 10 år 40 Med försäkringslösning Miljoner kronor 30 20 10 Utan försäkringslösning Framtida välfärdsutrymme 0 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 År Källa: Egna beräkningar 31

De kommunala beslutsfattarnas skäl till att välja finansiell lösning av pensionsskulden

Om undersökningen Vi har intervjuat 149 ekonomi- och finanschefer i landets kommuner. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som har betydelse när man väljer finansiell lösning. Vi har testat argument och egenskaper som tillhör en rad olika finasiella lösningar för att se hur de bedöms sinsemellan. Undersökningen avser i första hand valet av finansieringen av den gamla pensionsskulden, det vill säga pensionsskulder som är intjänade före 1998. Undersökningen genomfördes av United Minds på uppdrag av Skandia under april månad 2011. United Minds är ett oberoende undersöknings- och analysföretag som hjälper företag, organisationer och myndigheter med marknadsinsikt. United Minds genomför regelbundet undersökningar kring samhällsförändringar, trender och konsument- och målgruppsinsikt.

9 av 10 kommunala ekonomichefer anser det viktigt att kommunen har en finansiell beredskap för att klara pensionsåtagandet i nästa generation 149 kommuner i hela Sverige har blivit intervjuade

En tredjedel av landets kommuner saknar fortfarande handlingsplaner för att betala av på pensionsskulden Nio av tio kommunala ekonomichefer anser att det är viktigt att kommunen har en finansiell beredskap för att klara pensionsåtagandet i nästa generation. Samtidigt uppger cirka en tredjedel av beslutsfattarna att de inte har någon handlingsplan för att betala av på pensionsskulden. Det vanligaste argumentet för det är att kommunen inte har råd. Frågan är hur ska de ha råd sedan? Vi har tidigare redovisat effekterna av den demografiska utvecklingen samt hur försörjningskvoten i riket ökar från 0,7 till 0,9 i den kommande generationen samt att 2 av 3 kommuner har tappat befolkningstillväxt jämfört med riksgenomsnittet. En tredjedel av landets kommuner saknar fortfarande handlingsplaner för att betala av på pensionsskulden Inte valt finansiell lösning 1 av 3 2 av 3 Valt finansiell lösning Källa: Undersökning United Minds 36

2 av 3 kommunala ekonomichefer vill ha en lösning med en garanti i botten 2 av 3 vill ha lösning med garanti i botten Hur viktigt är det att kommunen får en finansiell lösning som ger kommunen en lösning med garanti i botten? Mycket stor betydelse 23% Ganska stor betydelse 44% Varken stor eller liten betydelse 24% Ganska liten betydelse 7% Mycket liten betydelse Vet ej 1% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Källa: Undersökning United Minds 37

Att slippa risker är viktigare än att maximera avkastningen Att slippa kapitalförluster är det starkaste skälet till valet av lösning. Garanti värderas också högt. En lösning som tar hand om riskerna med så kallad lång levnad står också på ekonomichefens topplista. Hur resonerar en ekonomichef när han/hon ska välja finansiell lösning för att hantera pensionsskulden? Vilka är drivkrafterna? 149 kommunala ekonomichefer svarar: Avkastning: Att slippa kapitalförluster är viktigast, 7 av 10 värderar detta mer än något annat. Garanti: Trots att det viktigaste skälet till valet av lösning är att slippa risker svarar 4 av 5 kommunala ekonomichefer att de har en lösning utan garantier (kapital-förvaltning, pensionsstiftelse eller ingen lösning alls.) Livslängd: Medvetenheten växer om att den ökande livslängden kommer påverka ekonomin i kommunen. 2 av 3 värderar en lösning som hanterar denna risk. Administration: Att administrera pensioner är svårt och resurskrävande. 6 av10 ekonomichefer vill gärna bli av med framtida utbetalningar. Låst vid ändamålet: Ungefär hälften av ekonomicheferna tycker att det är angeläget att pensionspengarna är låsta för att användas just för framtida pensioner. Det innebär att varannan ekonomichef är av uppfattningen att pensionspengar kan användas till andra ändamål. Att så också sker bekräftas i undersökningen där 2 av 10 svarade att pensionsmedel använts till annat. Avkastningsskatt: Att betala avkastningsskatt såg varannan ekonomichef som ett hinder, men så få respondenter som 1 av 10 sa sig veta hur stor avkastningsskatten faktiskt är (0,4 procent januari 2011). Amortering: Varannan svarande tycker det är attraktivt att finna en lösning som gör att kommunen blir av med hela eller delar av skulden. En reflektion efter avslutad undersökning är att ekonomichefernas önskemål till stor del sammanfaller med försäkringslösningens egenskaper, detta trots att frågorna var neutralt utformade. Tryggheten i att ha en garanti mot kapitalförluster, att hantera livslängdsrisker och slippa administrera skulden är alla faktorer som talar för försäkring. Trots detta ligger många kommuner kvar i andra typer av lösningar, sannolikt många gånger av gammal vana. Att som i kapitalförvaltningens fall låta pengarna växa på annat håll innebär stora risker för kommunerna. Hur säkerställer man att pensionspengarna som investeras i andra ändamål faktiskt finns att hämta den dag det är dags för utbetalning? De som är ansvariga för sådana beslut idag, är med största sannolikhet då inte i tjänst längre. 38

Ekonomicheferna rangordnar drivkrafterna vid val av lösning: Argument 72% 67% 65% 64% 63% 54% 53% 52% 52% 51% 48% 41% Slippa kapitalförluster Få en lösning med garanti Slippa livslängdsrisker Slippa administrera framtida pensionutbetalningar Billigast som helhet eget arbete, placering, analys Pensionskapital låst till framtida pensioner Minimalt med eget arbete och kostnader Kan påverka placeringar Få högsta avkastning Slippa betala avkastningsskatt Bli av med hela eller delar av pensionsskulden Etiska övervägande före hög avkastning 0% 20% 40% 60% 80% Källa: Undersökning United Minds Trots att det viktigaste skälet till valet av lösning är att slippa risker svarar 4 av 5 kommunala ekonomichefer att de har en lösning utan garantier. Att slippa kapitalförluster är det viktigaste skälet vid val av lösning 39

72% vill slippa kapitalförlust Hur viktigt är det att kommunen får en finansiell lösning där kommunen inte kan göra kapitalförluster? Mycket stor betydelse Ganska stor betydelse 36 36 Varken stor eller liten betydelse 21 Ganska liten betydelse 4 Mycket liten betydelse 2 Vet ej 1 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 7 10 av kommunala ekonomichefer anser att det av absolut viktigaste vid valet av finansiell lösning av pensionsskulden är att slippa kapitalförluster Källa: Undersökning United Minds 40

65% anser det viktigt att pengarna räcker till Hur viktigt är det att kommunen får en finansiell lösning som säkerställer att pengarna räcker även om de f.d. anställda skulle leva längre än beräknat? Mycket stor betydelse 21 Ganska stor betydelse 44 Varken stor eller liten betydelse 23 Ganska liten betydelse 6 Mycket liten betydelse 3 Vet ej 2 0% 10% 20% 30% 40% 50% Var tredje kommun saknar fortfarande lösning för hur man ska klara pensionsåtagandet Vilken finansiell lösning har kommunen valt för att klara pensionsåtagandet? Kapitalförvaltning 30 Försäkringslösning 18 Pensionsstiftelse 3 Annat 16 Har inte valt lösning 33 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Nästan 2 3 av kommunala ekonomichefer vill slippa risken att betala ut mer pengar om före detta anställda lever längre än förväntat 4 av 5 kommuner har en lösning utan garantier 41

Alarmerande okunskap bland tjänstemän och politiker Bara var tredje ekonomichef anser att kommunens tjänstemän har hög eller mycket hög kunskap att förstå pensionsskuldsproblematiken. Bland politiker och förtroendevalda är kunskapsnivån ännu lägre, enligt de intervjuade ekonomicheferna. En av fyra ekonomichefer anser att kunskapen bland kommunens tjänstemän är låg eller mycket låg. Bland politiker har knappt var sjätte hög eller mycket hög kunskap enligt ekonomicheferna, medan fyra av tio har låg eller mycket låg kunskap. Det finns all anledning att känna oro inför denna breda okunskap i en så viktig fråga som pensionsskulden. Att det råder en skillnad i kunskapsnivån mellan tjänstemän och politiker är begripligt, men det är ändå angeläget att snabbt öka medvetenheten kring problematiken om pensionsskulden bland beslutsfattarna i landets kommuner. En skuld som i mer än hälften av kommunerna är dubbelt så stor som de långfristiga skulderna, till exempel banklån. Politiker har betydligt lägre kunskap än tjänstemän Hur bedömer du kunskapen bland kommunens tjänstemän respektive politiker när det gäller att förstå problematiken kring pensionsskulden? Mycket hög 5 4 3 2 Mycket låg 1 Vet ej 0 1 3 3 7 7 11 22 28 34 40 45 0% 10% 30% Politiker Tjänstemän Källa: Undersökning United Minds 42

1 av 4 ekonomichefer anser att tjänstemännen har låg eller mycket låg kunskap att förstå pensionsskuldsproblematiken 4 av 10 ekonomichefer anser att politikerna har låg eller mycket låg kunskap att förstå pensionsskuldsproblematiken Det är viktigt att kommunernas pensionsskulder kommer upp på den politiska dagordningen

Olika sätt att finansiera pensionsskulden En arbetsgivare i näringslivet kan enligt vissa regler i skattelagstiftningen få avdrag i sin deklaration för kostnaderna att trygga den utfästa pensionen. För kommuner är däremot beskattningsrätten tryggandet för att säkerställa anställdas pensionsrätter. Därför tillåter lagstiftningen kommuner att skuldföra sina pensionsutfästelser utan krav på kreditförsäkring. Kommuner är inte skattskyldiga och får heller inget avdrag för pensionskostnaderna. Tryggandet kan ske på följande sätt: Tjänstepensionsförsäkring Pensionsstiftelse Kapitalförvaltning

Tjänstepensionsförsäkring Vid tjänstepensionsförsäkring betalas premie till ett försäkringsbolag. Premien motsvarar kostnaden för den anställdes förmån. Betalningen av särskild löneskatt sker samma år som premien betalas. Premiebetalningen och betalningen av särskild löneskatt tas upp som en kostnad i resultaträkningen och påverkar likviditeten samma år. Genom tjänstepensionsförsäkring uppfylls med automatik placeringsföreskrifter och uppföljning eftersom försäkringsbolagen står under Finansinspektionens tillsyn och Försäkringsrörelselagens regelverk. Till skillnad från övriga tryggandeformer administreras och betalas den livsvariga pensionen ut av försäkringsbolaget. Med försäkringslösning slipper kommuner risken att få ökade pensionskostnader om livslängden ökar. Ett pensionsåtagande sträcker sig över lång tid, där försäkringsbolaget garanterar avkastning över tid. Vid högre avkastning erbjuds en överskottsfond där överskotts-medlen kan användas till pensionsändamål. Kommuner får en enkel administration och slipper ta fram och underhålla regler för hur pensionsmedlen ska förvaltas samt slipper risken med att göra kapitalförluster samtidigt som eventuella överskott tillfaller kommuner. Med en försäkringslösning slipper arbetsgivaren motsvarande skuld i balansräkningen, en skuld som av beräkningstekniska skäl kan för-ändras och därmed ställa till med problem i nyckeltal och resultat. Försäkringsbolaget betalar avkastningsskatt på försäkringskapitalet. Avkastningsskatten är schabloniserad till 15 % av den genomsnittliga statslåneräntan föregående år. Fördelar Inlåsningseffekt avsatta medel används till pensionsändamål Enkel administration som inkluderar förvaltning och livsvarig pensionsutbetalning Trygg förvaltning av pensionsmedlen försäkringsbolag står under tillsyn av Finansinspektionen och Försäkringsrörelselagen Slipper risker med kapitalförluster Försäkringen tecknas med överskottsfond, som kan användas till andra pensionsändamål Slipper livslängdsrisker Slipper risker som att pensionsskulden blir större vid pensionsskuldstekniska förändringar Nackdelar Försäkringsbolaget betalar avkastningsskatt på försäkringskapitalet Kapitalet kan inte användas till andra ändamål än pensioner Kommuner kan inte påverka valet eller fördelningen av kapitalplaceringen 46

Enköping: Ett engagerat samarbete ledde fram till försäkringslösning Enköping är en jordbrukskommun som sköts i mångt och mycket som en gård. Man ska lämna över gården i bättre skick till nästa generation. Därför var det en självklarhet att se över pensionsskulden när ekonomin var god i mitten på 00-talet. Totalt betalades 100 miljoner kronor av mellan åren 2005 och 2008. Tjänstepensionsförsäkring föll sig naturligt för den dåvarande ekonomichefen och ordföranden. De var båda starkt engagerade i frågan och hade ett intensivt samarbete för att hitta den bästa lösning för framtiden. Jag är glad att man avsatte de pengar man gjorde och jag känner mig trygg i att pengarna förvaltas på ett fördelaktigt sätt för pensionstagarna. Anna Wiklund Kommunstyrelsens ordförande (m) Enköpings kommun UNDERSÖKNINGEN Varför försäkringslösning? 1. försäkringsbolag har kompetensen att hantera pensionsfrågan vilket vi saknar 2. försiktighetsprincipen, vi ville inte ta alltför stora risker med pensionspengarna 3. pengarna ska endast användas till pensionsutbetalningar 4. vi saknar egen administration för eget arbete 5. enkelt 6. vi ville försäkra bort risker 47

Kapitalförvaltning Kapitalförvaltning är ett sparande och inte ett tryggande. Det finns ingen inlåsning av sparandet utan medlen kan användas till valfritt ändamål. Kommunen fonderar omsättningsbara finansiella tillgångar i t ex aktier, räntor eller fonder. Syftet är att dessa tillgångar ska användas när den ekonomiska belastningen av pensionsutbetalningarna är som störst. Vid kapitalförvaltning fortsätter arbetsgivaren att skuldföra pensionsförmånerna och fortsätter att ha ansvaret för att betala ut den livsvariga pensionen. Finansieringsformen innebär ingen inlåsningseffekt utan medlen kan användas till valfritt ändamål. Det är arbetsgivaren som står avkastnings- och kapitalrisken. Om arbetsgivaren måste skriva ned det bokförda värdet påverkas resultatet negativt. Kapitalförvaltning är lämpligt att använda när syftet med sparmålet inte är bestämt, t ex att medlen kan användas antingen till investeringar, i verksamheten eller till framtida pensioner. Kapitalförvaltningen ökar arbets-givarens administration och kostnader som t ex regelbundna uppföljningar, analyser, genomgångar, uppdatering av placeringsregler m.m. Arbetsgivaren står risken för att den anställde lever längre än förväntat med medföljande ökade pensionskostnader. Många gånger är det lönsammare att i stället för kapitalförvaltning först amortera pensions- och bankskulder, eftersom låneräntan är högre än den riskfria räntan. Fördelar Bestämmer själv hur medlen ska användas Bestämmer själv hur medlen ska placeras Betalar inte avkastningsskatt, reavinstskatt eller inkomstskatt Nackdelar Ingen inlåsningseffekt till pensioner och därmed finns risken att medel användas till andra ändamål än pensionssyftet Risken for kapitalforluster Fortsatt risk för längre utbetalningstid och högre pensionskostnad vid lång levnad ökad pensionsskuld vid pensionsskuldstekniska förändringar Administration och medföljande kostnader för placeringsregler, kapitalförvaltning, uppföljning, analyser m.m. 48

Östersund: Vi valde kapitalförvaltning för att kunna styra helt från vårt eget perspektiv Det råder ett starkt medvetande kring pensionsskuldsproblematiken bland både tjänstemän och politiker i vår kommun. Vi har haft en god ekonomisk hushållning sedan 2004 och avsatt öronmärkta medel för att betala av på pensionsskulden. Vi valde att hålla pengarna i balansräkningen och helt kunna styra utifrån våra egna perspektiv och etiska riktlinjer. Ett annat viktigt skäl var avkastningsskatten som skulle innebära minst 2,5 miljoner kronor varje år om vi valt försäkring eller stiftelse. Teoretiskt skulle pengarna kunna användas till annat, men det krävs ett beslut i fullmäktige där det råder total enighet om den nuvarande strategin. Sven-Ove Nilsson Finanschef Östersunds kommun UNDERSÖKNINGEN Varför kapitalförvaltning? 1. relativt billig lösning 2. vi slipper avkastningsskatten 3. vi får insyn och direktinflytande 4. kapitalet blir mer tillgängligt 5. vi behåller likviditeten inom kommunen 6. vi ville ha kontroll på pengarna 49

Pensionsstiftelse Vid valet av pensionsstiftelse är syftet att trygga hela eller delar av kommunens pensionsåtagande. Stiftelsen är en egen juridisk person med en egen styrelse bestående av lika många arbetsgivarsom arbetstagarrepresentanter. Dessutom ska stiftelsen ha egen bokföring, lämna årsredovisning och deklaration, samt betala skatt. Stiftelsen betalar avgifter till Finansinspektionen, länsstyrelsen och revisorer. Kommunen betalar in kapitalförvaltningsmedel till pensionsstiftelsen. Pensionsstiftelsen förvaltar medlen efter särskilda riktlinjer och policys. Stiftelsen betalar inte ut några pensioner, utan det ansvarar kommunen för. Kommunen kan sedan hämta gottgörelse ur stiftelsen för faktiska pensionskostnader så länge den före detta anställda lever. Pensionsstiftelsens uppgift är förvaltning av kommunens pensionsmedel. Pengarna i pensionsstiftelsen är låsta till pensions-utfästelserna. Stiftelsen står under tillsyn av länsstyrelsen i respektive län. Syftet med tillsynen är att tillgodose en trygg förvaltning av stiftelsens medel och att följa upp att medlen används till stiftelsens ändamål. Stiftelsen betalar avkastningsskatt på kapitalet. Avkastningsskatten är schabloniserad till 15 % av den genomsnittliga statslåneräntan året före. Kommunen betalar särskild löneskatt på avsättningarna. Fördelar Inlåsningseffekt avsatta medel kan bara användas till pensionsändamål Pensionskostnaden betalas när den uppstår och skjuts inte till nästa generation Stiftelsen bestämmer över kapitalförvaltning och placeringar Kan använda överskott i stiftelsen till andra pensionsändamål Nackdelar Ökad administration och kostnader för ny juridisk person och styrelse Står risken för kapitalförluster Stiftelsen betalar avkastningsskatt på kapitalet Fortsatt risk för längre utbetalningstid och högre pensionskostnad vid lång levnad ökad pensionsskuld vid pensionsskuldstekniska förändringar 50

Umeå: Med pensionsstiftelse kan vi byta förvaltare när vi vill Det är viktigt att sätta ner foten och ta ställning kring pensionsskulderna. Kostnaderna kommer att öka kraftigt och kulminera runt år 2025 för att sedan minska. Denna kostnadsökning kommer att tränga undan resurser för barnomsorg och åldringsvård. Vi har valt att fokusera på den gamla pensionsskulden, kallad ansvarsförbindelsen, genom att låta år med låga pensionskostnader få bidra till delar av kostnaderna för år med höga pensionskostnader. Pensionsstiftelsen ger oss vissa fördelar; vi kan själva välja tillgångar att placera i och fördelning mellan aktier och räntebärande papper. Andra fördelar är att vi kan byta förvaltare när vi vill och då ta med oss hela förmögenheten. Avkastning har hittills varit avsevärt bättre än vi siktat på, samtidigt som vi är beredda på att det kan komma år med betydligt sämre avkastning. Göran Tjällman Finanschef Umeå kommun UNDERSÖKNINGEN Varför stiftelseslösning? 1. vi väljer själva placeringarna 2. vi får kontroll över pengarna 3. vi låser in pengarna till pensioner 4. vi får bra insyn 5. vinsten går direkt tillbaka till pensionärerna istället för ett bolag 6. påverkar inte kommunens resultat 51

Skandia Liv 106 55 Stockholm T 0771 55 55 00 skandia.se 91558:1 (juni -16) / SITRUS Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Säte: Stockholm Org.nr: 516406-0948