Critical Race teori del I

Relevanta dokument
Critical Race teori del II

Feministiska rättsteorier del I Liberal rättsfeminism

Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer

Några få ord om rättsvetenskap, metod och kritiska rättsteorier

Feministiska rättsteorier del III: Genusvetenskap, maskulinetet, queerteori och intersektionalitet

Socialpolitik och välfärd

Komparativrätt. Varför komparativ rätt? Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar

Internationell politik 1

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Perspektiv och teorier i internationell politik

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar

Lektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream.

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

diskriminering -- Johanna Schiratzki Tema Barn Linköpings universitet Stockholms universitet

Diskrimineringslagstiftning

Förvirrande begrepp?

Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017

Centrala intressen! MAXIMERA INTRESSE- TILLFREDSSTÄLLELSEN!

Arbete mot rasism i skolan. Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Diskrimineringsersättning 5/ Sabina Hellborg doktorand i civilrätt

Att muntligt presentera och opponera

Internationell politik 1

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Vem är den hållbara resenären?

Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI /Roland Kadefors/demografiuppdraget

Lektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen

Recension. Will Kymlicka: Mångkulturellt medborgarskap. Nora: Nya Doxa, 1998, 285 s.

Kursen ges på svenska, eller vid behov på engelska. Litteraturen är på engelska.

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson

Markanvändning, naturresursnyttjande, rättigheter och motstående intressen

Lönegapet som social konstruktion och två besvärliga paradoxer

Hemtentamen, politisk teori 2

JAMR14, Human Rights and Gender, 7,5 högskolepoäng Human Rights and Gender, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Psykologi Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Remissyttrande (SOU 2017:92) Transpersoner i Sverige- Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

Män, maskulinitet och våld

Identitet... används ofta i vardagen för att fastställa och avgränsa en individs tillhörighet, t.ex. till en viss grupp.

AIK Fotboll. Likabehandlingsplan ( )

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Kan man säga nej till uthyrningar?

Advokatsamfundet ansluter sig till utredningens bedömningar och förslag om att ålder införs som en ny diskrimineringsgrund.

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

Genusteorier och internationella perspektiv

PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN

Kunskapsbakgrund Växthuset

Mänskliga rättigheter

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete.

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

YTTRANDE ÖVER UTREDNINGEN NÄSTA STEG? - FÖRSLAG FÖR EN STÄRKT MINORITETSPOLITIK (SOU 2017:60)

Rätten till land och vatten på Nordkalotten

Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman.

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Ett normkritiskt perspektiv på rätten. Diskrimineringsgrunderna under luppen Eva Schömer Professor rättsvetenskap

Smärta i ett internationellt perspektiv (KF)

DOM Meddelad i Nyköping

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Ras, etnicitet och rasism i direktiv 2000/43/EG

JO-anmälan mot Konstfacks rektor Maria Lantz för grundlagsbrott

DOM Stockholm

- G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering

Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014

Seminariematerial Allmän rättslära. Juridiska institutionen HT 2015, A-perioden

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 (U2016/02376/S)

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

NSG-gruppen Uppförandekod för leverantörer

Diskriminering Lagstiftning trender och rättsliga dilemman Göteborg 22 februari 2012

Konstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Kursen ges som valbar kurs inom Masterprogrammet i Mellanösternstudier. Kursen ges som en fristående kurs.

Kommittédirektiv. Avidentifierade ansökningshandlingar. Dir. 2005:59. Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2005

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Diskrimineringsombudsmannen - hjälp eller hinder för diskriminerades Access to Justice Rami Al-khamisi

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Transkript:

Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Critical Race teori del I Laura Carlson 2016 Critical Race rättsteori (CRT) Började på 1960 talet som en motreaktion till den liberala teoretiska utvecklingen i USA. Rättsvetare som Prof. Derrick Bell, Prof. Matsuda Lawrence, Prof. Robert Delgado och Prof. Kimberle Crenshaw kritiserade det färgblinda liberala civil rights approach som inte åstadkommit några större förändringar i diskrimineringsfrågor (i takt med radikal rättsfeminism). 1

CRT Ursprung CRT har sitt ursprung i Critical Legal Studies, marxistisk och radikal rättsfeminism. Race Crits tar även upp frågor om: Att sona för historiska skador; Att sociologiska teorier och rättsteorier har reella följder för olika grupper; Att liberalismens tillvägagångssätt med likhetsprinciper inte räcker; Formell rättvisa kontra materiell rättvisa. CRT Kritik mot majoriteten Prof. Derrick Bell började på 1960 talet påstå att alla framgångar i rasfrågan skett eftersom de gagnade den vita majoritetens intressen. T.ex. Prof. Bell hävdar att Brown v. Board of Education (1956) var ett resultat av vita intressen snarare än en verklig önskan att hjälpa afroamerikaner (interest convergence) Internationella instrument och internationellt rykte; Andra världskriget och återvändande av afro amerikanerna som krigade för USA; Önskvärd ekonomisk utveckling i sydstaterna. 2

Vad är CRT? CRT kritiserar CLS för sin överslätning av klass och ekonomisk struktur, och hävdar att ras är en mer kritisk aspekt. Ras betyder inte biologisk ras, utan ras anses att vara en social konstruktion, jfr. kön och genus. Rasism Rasism är egentligen hur samhället fungerar till vardags: Det är något som vissa grupper måste handskas med dagligen De flesta vita tror att samhället är rättvist Rätten sätter ramen för diskrimineringslagstiftning i detta sammanhang. 3

Ras kontra etniskt ursprung Ordet ras används med flit i teorin, inte för att de tror att det finns olika raser, utan för att ras anses att vara ett konstruerat begrepp, m.a.o. en föreställning. Etniskt ursprung fungerar som något slags neutralisering/whitewashing av allt som har skett angående rasfrågan. Dekonstruktion CRT dekonstruerar teorin om färgblindhet för att visa att rättens färgblinda tillämpning faktiskt skapar dominans för den vita majoriteten genom att undvika rasismens sociala och historiska bakgrund. 4

Dekonstruktion Ett exempel här kan vara Skattefjällsmålet, NJA 1981 s. 1. HD sade att samerna inte hade något anspråk grundat på diskriminering eftersom ingen annan grupp fanns som kunde vara jämförelseobjekt: NJA 1981 s. 1 Detta utesluter i och för sig inte att lagens reglering av upplåtelserätten skulle kunna anses innebära ett sådant missgynnande av samerna som avses med diskrimineringsförbudet i 2 kap 15 regeringsformen, om dessa kan sägas ha beretts sämre villkor på denna punkt än andra i motsvarande situation. 5

NJA 1981 s. 1 Någon lagstiftning som tillerkänner andra medborgargrupper rättigheter motsvarande dem de renskötande samerna har finns emellertid inte. Det saknas därför underlag för en direkt jämförelse mellan vad som gäller för samerna och för andra medborgare i det hänseende varom här är fråga. Det färgblinda paradigmet Enligt CRT borde det färgblinda paradigmet (som syns tydligt i ovan nämnda fall) ersättas av en progressiv form av kulturell pluralism. Affirmative action nödvändigt för att nå en kulturell pluralism. 6

Strukturell determinism Flera CRT anhängare fokuserar på hur rättsvetenskapens struktur eller kultur påverkar eller bevarar status quo. När vi förstått begränsningarna kan vi frigöra oss för att arbeta mer effektivt mot rasism och för andra typer av reformer. Interest Convergence Rasism gagnar både vita eliter (t.ex. genom billig arbetskraft) och den vita mellanklassen (psykologiskt, genom att ge dem en anledning att känna sig överlägsna) Alltså finns det en större del av samhället som egentligen inte vill ta bort rasism helt och hållet. 7

Ändringar till majoritetens fördel De ändringarna som har gjorts hittills har varit i majoritetens intresse: Svensk lagstiftning kring etnisk diskriminering: Skrivit under internationella instrument, internationellt rykte EU medlemskap Större minoritetsgrupper nu Ekonomisk utveckling CRT Ursprung i den svart vita binären I vilken ram ska rasfrågorna analyseras? Binärt tänkande (black white binary) fokuserar på förhållandet mellan vita och en annan grupp, typiskt sett afroamerikaner. Det innebär att rasfrågan reduceras till endast ett svartvitt förhållande. 8

Den svart vita binären Att påstå att allt ska hanteras med denna svart vita binär är ett väldigt kontroversiellt och provokativt argument, då det innebär att olika minoritetsgrupper borde jämföra sin situation med afroamerikaner när det gäller framgångar. Det innebär att andra perspektiv, som Asian Americans, Latinos och Native Americans, förbisetts. Medverkande Laura Carlson Lärare Mediepedagog Inspelat 2016-05-02 Institutionen för data- och systemvetenskap, DSV 9