Promemoria CANBERRA Angelica Larsson Landfakta: Vanuatu Officiellt namn: Republic of Vanuatu Huvudstad: Port Vila (41 200 invånare, 2009) (UI) Yta: 12 200 km² Folkmängd: 239 651 (2010) (UI) Befolkning: Ni-Vanuatu 94%, européer 4%, övriga 2% Befolkningstillväxt: 1,321% (2012 est. CIA) Officiella språk: Bislama, engelska, franska Religion: Kristendom 83%, övrigt 17% Nationaldag: 30 juli (den 30 juli 1980 blev Vanuatu självständigt från Storbritannien och Frankrike) Statsskick: Republik, parlamentarisk demokrati Statschef: President Iolu Johnson Abbil Regeringschef: Premiärminister Sato Kilman Utrikesminister: Alfred Carlot Regering: Koalitionsregering mellan Vanua aku Party, People s Progressive Party, Union of Moderate Parties och flera andra mindre partier och parlamentsledamöter Större politiska partier: Union of Moderate Parties (UMP),Vanua aku Party (VP), National United Party (NUP), Melanesian Progressive Party (MPP), Vanuatu Republican Party (VRP), Green Confederation, People s Progressive Party (PPP) Senaste allmänna val: September 2008 (legislature), september 2009 (presidential) Nästa allmänna val: 2012 (legislature), 2014 (presidential) Medlemskap i internationella
Sveriges Ambassad Promemoria 2(6) organisationer och grupperingar: Brittiska samväldet, Pacific Islands Forum, FN, Världsbanken, IMF, ADB, ACP, Melanesian Spearhead Group med flera Valuta: Vatu (VUV) Växelkurs: 1 VUV = 0,0755 SEK (mars 2012 xe.se) Inflation: 4,3% (2009 est) (IMF) BNP: US $ 729 miljoner (2010 UI) BNP/capita (PPP): US $ 4765 (2010) (DFAT) BNP tillväxt: 2,2% (2010) (DFAT) Viktigaste exportprodukter: Kopra, kokosolja, kavapeppar, kött, kakao Viktigaste importprodukter: Maskiner och transportmedel, fossila bränslen, livsmedel Största handelspartners, export: Thailand 58%, Japan 25%, Nya Kaledonien 1,7% (2010) (DFAT) Största handelspartners, import: Australien 18%, Singapore 18%, Japan 13% Nya Zeeland 8,5% (2010) (DFAT) Sveriges varuexport: 1 000 000 SEK (2011) (SCB) Sveriges varuimport: 345 000 SEK (2008) (SCB) Historik I minst 4000 år har Vanuatu varit befolkat. De första européerna som besökte Vanuatu kom till den största ön år 1606 och gav den namnet Espiritu Santo. Under senare delen av 1700-talet besöktes ögruppen av flera upptäcktsresande, bland annat James Cook, som gav ögruppen namnet Nya Hebriderna. Under 1800-talet förde britter och fransmän bort tusentals öbor till Fiji, Nya Kaledonien och Australien som slavarbetare. Från 1880-talet började de rivaliserande kolonialmakterna Storbritannien och Frankrike att samarbeta för att kontrollera öarna. Efterhand enades de om ett unikt arrangemang: Nya Hebriderna blev en koloni som styrdes gemensamt av fransmän och britter. Vardera kolonialmakt ansvarade för sina landsmän, och i praktiken dubblerades hela samhällsmaskineriet (rättsväsen, skolor, förvaltning etc). Länge gällde dock kolonins författning endast för européerna, medan lokalbefolkningen betraktades som statslösa. Efter andra världskriget uppstod det första organiserade motståndet mot kolonialväldet, vilket dock gav resultat först på 1970-talet. Det brittiskstödda partiet Vanua aku Pati krävde omedelbar självständighet när det vann det
Sveriges Ambassad Promemoria 3(6) första valet 1979. Nya Hebriderna blev självständigt 1980, under namnet Vanuatu. Självständighetens början präglades emellertid av politisk instabilitet. Inrikespolitik Vanuatu har ett enkammarparlament med 52 ledamöter, vilka väljs för fyraåriga mandatperioder. Alla medborgare över 18 år har rösträtt. Presidenten, som är statsöverhuvud och huvudsakligen har representativa uppgifter, väljs på femårsperioder. Presidentvalet sker genom sluten omröstning i en elektorsförsamling bestående av ledamöterna i parlamentet och de sex provinsregeringarnas ordföranden. Inrikespolitiken har sedan 1990-talet varit minst sagt instabil och präglad av personlig maktkamp och täta regeringsskiften. Efter att vid självständigheten ha haft två partier har nu Vanuatu en hel rad partier, bildade från utbrytningar ur de gamla partierna. Partipolitiken är i ständig förändring där splittringar och koalitioner är en vanlig företeelse. Under åren 2003-2004 hade Vanuatu tre premiärministrar i en tät följd på grund av intern upplösning och rekonstruktion av dåvarande premiärminister Edward Natapeis koalitionsledande Vanua aky Party. Nästkommande regering leddes av Serge Vohor som, mot sina ministrars vilja, ville erkänna Republiken Kina (Taiwan) som den rättmätiga kinesiska regeringen. Efter bara sex månader vid makten förlorade Vohor i ett misstroendevotum och i december 2004 blev Ham Lini premiärminister. Under de fyra år Lini hade makten var Vanuatu relativt politiskt stabilt. Det senaste allmänna valet till parlamentet hölls i september 2008, vilket genomfördes utan incidenter. Vanua aku Party vann flest platser i parlamentet och Edward Natapei utsågs till premiärminister (Natapei hade redan då varit både premiärminister och vice premiärminister). Efter flertalet misstroendevoteringar fick Natapai slutligen avgå när parlamentet fällde honom i en förtroendeomröstning den 2 december 2010. Han ersattes omedelbart av vice premiärminister Sato Kilman. Det tog fyra månader innan även Sato Kilman avsattes genom ett misstroendevotum, i april 2011. Nu valdes Serge Vohor till premiärminister, en post han haft tre gånger tidigare. Kilman och hans anhängare hävdade att omröstningen inte genomförts i enlighet med grundlagen. En appellationsdomstol ogiltigförklarade en månad senare valet av Serge Vohor och återinsatte Sato Kilman som premiärminister. I juni 2011 grep Högsta
Sveriges Ambassad Promemoria 4(6) domstolen in i det politiska skeendet och ogiltigförklarade valet av Kilman som premiärminister. Edward Natapei återinsattes som tillförordnad premiärminister till dess att en ny regeringschef skulle väljas av parlamentet. Den 26 juni valde parlamentet åter Sato Kilman till premiärminister. I september 2009 valdes den nuvarande presidenten Iolu Abbil. Ekonomisk politik Efter negativ tillväxt i början av 2000-talet har landets ekonomi vuxit de senaste åren. Detta på grund av investeringar från utlandet, politisk stabilitet och institutionell förbättring. År 2009 ökade BNP med 3%. Fluktuationer i världsmarknadspriserna för jordbruksproduktionen är dock stora vilket påverkar lönsamheten. Turismen har ökat sedan det blev konkurrens mellan flygbolagen runt år 2005. Med turismen har även servicesektorn vuxit och står nu för ungefär 80% av statsinkomsterna. Den ekonomiska krisen är märkbar i Vanuatu då turismen minskat. Påverkan på Vanuatus befolkning är dock begränsad av det faktum att uppemot 75% försörjer sig på självhushåll, och jordbruk sysselsätter över 70% av Vanuatus befolkning. Regeringen har följt ett av Asian Development Bank finansierat Comprehensive Reform Programme (CRP), som är inriktat på att bygga upp ekonomin för att stödja hållbar tillväxt och förbättra livskvaliteten för landets befolkning. Stödet är inriktat på den privata sektorn. Resultatet av CRP har varit blandat och bidragsgivare som EU, Australien och Nya Zeeland ser det som nödvändigt att fortsatt stödja Vanuatus ekonomi och samhällsutveckling. Sedan kolonialväldet har Vanuatu varit ett skatteparadis. Inkomster och företagsvinster beskattas inte i landet. Ungefär 2000 institutioner, såsom banker, investment-, förvaltnings- och försäkringsbolag, erbjuder tjänster till företag och privatpersoner i andra länder. År 2003 lyckades Vanuatu förhandla sig bort från OECD:s svarta lista över skatteparadis som hotas av sanktioner om de inte accepterade ökad insyn i bankaffärerna, genom att gå med på en internationell skattestandard. År 2008 återupptog landet medlemskapsdiskussioner med World Trade Organisation efter att ha dragit tillbaka sin ansökan för många år sedan. De innehar nu observatörsstatus i WTO.
Sveriges Ambassad Promemoria 5(6) Handelspolitik Vanuatus största exportvara är kopra som står för mer än 35% av landets export. Tillsammans med kokosolja, kava och kött utgör den mer än 75% av landets jordbruksexport. Produktionen är dock osäker på grund av tropiska oväder och stora variationer i efterfrågan. Vanuatus storlek, geografiska avskildhet och avståndet till de stora marknaderna utgör ett hinder för internationell handel och begränsar möjligheterna till produktion i stor skala. De flesta tillverkande och bearbetande företagen är väldigt små och ineffektiva och kan inte konkurrera internationellt. Det finns många möjliga exportprodukter som landet skulle kunna specialisera sig på, som till exempel kokosolja, kava, kaffe och möjligen rotfrukter, men kvantiteterna som produceras är oftast små och har än så länge minimal effekt på den samlade ekonomiska tillväxten. Utrikespolitik Utrikespolitiskt har Vanuatu haft täta förbindelser med Storbritannien och Frankrike. Australien och Nya Zeeland har dock under de senaste decennierna kommit att få allt större betydelse för Vanuatu, även om det också förekommer kritik mot att dessa länder lägger sig i Vanuatus inre angelägenheter. Sedan Vanuatu blev självständigt 1980 har landet fått det mesta av sitt utvecklingsbistånd från Australien, Storbritannien, Frankrike och Nya Zeeland. Regeringens största intresse har varit att stärka ekonomin. Landet fäster därvid stor vikt vid sitt medlemskap i IMF, Asian Development Bank (ADB), Världsbanken och grupperingen the Asian Caribbean Pacific (ACP), som har särskilda relationer med EU. Vanuatu har varit starkt engagerat i Melanesian Spearhead Group (MSG), som bl a har upprättat ett frihandelsavtal för varor mellan medlemsländerna. Vanuatu har dock vissa undantag inom detta avtal för att skydda sin inhemska industri. Vanuatu har bidragit med mindre truppinsatser för olika FN-uppdrag och i fredsövervakningsinsatsen i Bougainville. Vanuatu har också medverkat i
Sveriges Ambassad Promemoria 6(6) Pacific Islands Forums intervention på Salomonöarna (Regional Assistance Mission to the Solomon Islands, RAMSI). Sveriges relationer med Vanuatu Sveriges ambassadör i Sven-Olof Peterson är sidoackrediterad tillvanuatu. Sverige har också ett honorärkonsulat i Port Vila. Vanuatu har ingen representation i Sverige. Svenskkolonin består av en handfull personer, men de svenska turisterna blir allt fler. Sveriges handel med Vanuatu är emellertid liten. Exporten uppgick 2011 till 1 miljon SEK och importen för år 2008 uppgick till lite över 300 000 SEK. Sveriges ambassad i Embassy of Sweden 5 Turrana St, Yarralumla, ACT 2600 Australien * * * * Fax: +678 221 56, 222 76 E-mail: swedcons@vanuatu.com.vu Telefon: +61-2 6270 2700 Fax: +61-2 6270 2755 E-post: ambassaden.canberra@foreign.min istry.se Hemsida: www.swedenabroad.com/canberra Sveriges honorärkonsulat i Port Vila Konsul Karl WaldebäckTelefon: +678 229 44 Tidsskillnad Tidsskillnad i Vanuatu mot Sverige: + 9 timmar vid svensk sommartid + 10 timmar vid svensk vintertid Besöksadress: Sveriges konsulat Father Walter Lini Highway BDO House Port Vila Postadress: Consulate of Sweden P O Box 132 Port Vila Vanuatu Tidsskillnad i Australien mot Sverige: + 8 timmar vid svensk sommartid + 10 timmar vid svensk vintertid