Vanuatu. Geografi.

Transkript

1 Vanuatu Vanuatu i sydvästra Stilla havet omfattar tolv större och cirka 70 mindre öar. Invånarna tillhör många olika folkgrupper som ofta har levt isolerade och behållit egna språk och traditioner. Området kallades tidigare Nya Hebriderna och styrdes fram till självständigheten 1980 gemensamt av Frankrike och Storbritannien. Vanuatu är en ganska väl fungerande demokrati, men ett splittrat partiväsen har lett till instabila regeringar. Geografi Vanuatu i sydvästra Stilla havet omfattar tolv större och cirka 70 mindre öar som nästan alla är bebodda. De sträcker sig över 130 mil från norr till söder. Närmaste granne är Nya Kaledonien i sydväst. Vanuatus öar är bergiga och skogbevuxna med smala kustslätter. På några öar finns aktiva vulkaner. Espiritu Santo är den största och ekonomiskt viktigaste ön. Flest invånare har dock Efate, med huvudstaden Port Vila. Yta km2 (2017) Tid svensk +10 timmar Huvudstad med antal invånare Port Vila (på Efate, uppskattning 2014) Övriga större städer Luganville (på Espiritu Santo, uppskattning 2014) 1/18

2 Högsta berg Mount Tabwemasana (på Espiritu Santo, m ö h) Klimat I norra Vanuatu råder tropiskt havsklimat, medan det kan bli ganska svalt under vintern (april november) på de sydligaste öarna. Nederbörden är riklig. Mest regnar det under december april, då även tyfoner kan förekomma. FAKTA KLIMAT Medeltemperatur/dygn Port Vila C Medelnederbörd/år från 2300 mm i söder till 3900 mm i norr Befolkning och språk Nästan alla Vanuatus närmare invånare är melanesier. De är indelade i ett stort antal grupper. Vissa har länge levt isolerade och har utvecklat säregna stenålderskulturer som levt kvar in i modern tid. Befolkningen växer snabbt, och fler än var tredje invånare är under 15 år. I Vanuatu talas över 100 melanesiska språk, vilket beräknas vara flest per invånare i hela världen. I genomsnitt talas varje språk av bara ett par tusen människor. Ett engelskbaserat kreolspråk, bislama, behärskas av de flesta vanuatuer. Många talar också engelska eller franska, som båda är officiella språk vid sidan av bislama. FAKTA BEFOLKNING OCH SPRÅK Antal invånare (2016) Antal invånare per kvadratkilometer 21,2 (2014) Andel invånare i städerna 26,4 procent (2016) Nativitet/födelsetal 26,2 per 1000 invånare (2015) Mortalitet/dödstal 4,8 per 1000 invånare (2013) Befolkningstillväxt 2,2 procent (2014) Fertilitetsgrad 3,4 antal födda barn per kvinna (2013) Andel kvinnor 49,3 procent (2014) Förväntad livslängd 72 år (2015) Förväntad livslängd för kvinnor 74 år (2015) 2/18

3 Förväntad livslängd för män 70 år (2015) Folkgrupper melanesier (ni-vanuatu) Språk bislama, engelska och franska är officiella språk, dessutom talas många lokala melanesiska språk Religion Fyra av fem vanuatuer tillhör kristna samfund, av vilka presbyterianerna har flest anhängare. Kyrkorna har stort inflytande i samhället. På sina håll utövas ännu landets traditionella, inhemska religioner, där förfädernas andar dyrkas. Blandreligioner har uppstått i form av så kallade cargokulter (efter cargo, det engelska ordet för fartygs- och flygplanslast). Under andra världskriget, som gav många vanuatuer ett chockartat första möte med den moderna världen, blommade cargokulter upp på många melanesiska öar. Nya och märkliga ting som flygplan, konserver och radioapparater troddes ha tillkommit på övernaturligt sätt. Melanesierna tänkte sig att välvilliga andar tillverkat all denna "cargo", och att de kunde få del av den med hjälp av ceremonier. Med tiden har kulterna moderniserats och blandats med kristen tro, och numera ses ofta cargon som en symbol för andliga rikedomar. På ön Tanna finns Jon Frum-sekten, som tros hylla minnet av en välvillig amerikansk stridspilot. (Kanske presenterade han sig som "John from" America.) Enligt sektens ursprungliga lära ska Jon Frum en dag återuppstiga ur öns vulkan med en armé och dela ut cargo. På samma ö finns en religiös sekt som dyrkar prins Philip, den brittiska drottningen Elizabeths make. Bland andra religiösa grupper som är representerade på öarna finns bahai, muslimer, buddister, Jehovas vittnen och mormoner. Utbildning Vid självständigheten 1980 hade Vanuatu två separata skolsystem, ett franskt och ett engelskt. Fortfarande bedrivs undervisning på både engelska och franska, samt numera också på bislama. Skolgången är inte obligatorisk, men det är främst de relativt höga skolavgifterna som gjort att många barn, särskilt på landsbygden, inte gått i skolan. Under 2000-talets första decennium började andelen barn i grundskolan minska, efter att ha ökat stadigt sedan självständigheten. Medan 93 procent av barnen började i årskurs 1 år 2004 var det bara 85,4 procent som gjorde det Andelen barn som fullföljde grundskolan sjönk mellan 1991 och 2004 från 90 procent till 72 procent. Siffrorna hann försämras ytterligare, innan staten 2010 tog fullt ansvar för utbildningen och stegvis började avskaffa skolavgifterna. Till stor del kunde det ske genom ekonomiskt stöd från Australien, Nya Zeeland och FN-organet Unicef. Barnen i Vanuatu har möjlighet att gå i en treårig förskola från tre års ålder. Den reguljära skolans sexåriga lågoch mellanstadium börjar vid sex års ålder, varefter följer ett fyraårigt högstadium och ett treårigt gymnasium. Ungefär hälften av eleverna påbörjade läsåret 2015/2016 studier på högstadienivå. Mycket få elever går vidare till högskola, även om det finns utbildning för tekniker, ekonomer och lärare. Det Fiji-baserade University of the South Pacific har en filial i Port Vila. Det råder stor brist på utbildade lärare. Mer än en tredjedel av lärarna har själva inte gått ut gymnasiet. 3/18

4 FAKTA UTBILDNING Andel barn som börjar grundskolan 98,9 procent (2005) Antal elever per lärare i grundskolan 22,8 (2013) Läs- och skrivkunnighet 83,4 procent (2012) Kostnader för utbildning i andel av BNP 4,9 procent (2014) Kostnader för utbildning i andel av statsbudgeten 21,8 procent (2014) Kultur De många folkgrupperna i Vanuatu har länge levt till stor del isolerade från varandra och behållit egna språk, traditioner och kulturella drag. Trots att flertalet vanuatuer är kristna förekommer fortfarande en stark tro på andar och demoner. Traditionella ceremonier är vanliga inslag i bylivet, ofta med dansare som agerar mytiska figurer eller anfäder. I sådana ceremonier används ofta masker, dekorerade dryckesskålar, halsband, fotbjällror och andra föremål med uråldriga traditioner. Bildkonst har troligen förekommit så länge det funnits befolkning i Vanuatu. På flera öar finns det grottor med flera tusen år gamla målningar av bland annat djur. Snidade träföremål och flätade korgar och mattor är ofta av hög klass. En skriven litteratur växte fram från 1960-talet, när University of the South Pacific i Fiji grundades och startade skrivarkurser för elever från hela regionen, inklusive Vanuatu. Ett antal litterära tidskrifter och förlag hade sitt ursprung i universitetet. Vanuatus mest kända författare av modernt slag är Grace Mera Molisa ( ), som var både politiker och poet, tillika den första kvinnan från Vanuatu med en akademisk examen. Hon gav ut flera diktsamlingar, både på engelska och bislama. Massmedier Press- och yttrandefriheten respekteras på det hela taget, även om regeringar gjort vissa försök att tysta kritiker och enstaka reportrar har blivit hotade av poliser. Organisationen Freedom House betecknar medieklimatet i Vanuatu som fritt. 4/18

5 Medielandskapet är dock mycket begränsat. Den enda dagstidningen är engelskspråkiga Vanuatu Daily Post, som också finns på nätet lanserade Daily Post även en franskspråkig veckotidning, L Hebdo du Vanuatu, med stöd från EU. Veckotidningen Port Vila Presse ges ut på engelska och franska. Två andra veckotidningar är Vanuatu Independent och Ni-Vanuatu. Vanuatu Weekly är statligt ägd och utkommer på engelska, bislama (Vanuatu Wikli Post) och franska. Flera andra veckotidningar har lagts ner eller finns nu enbart på internet. Den statliga TV-kanalen Television Blong Vanuatu nådde ännu 2010 bara cirka 20 procent av befolkningen, men med fransk hjälp pågår ett arbete med att utöka sändningsområdet. Television Blong Vanuatu sänder på engelska och franska.den statliga Radio Vanuatu, som sänder på bislama, engelska och franska, når nästan hela befolkningen. Internetanvändningen var ännu i mitten av 2010-talet låg, bara drygt en femtedel av befolkningen använde internet FAKTA MASSMEDIER Antal mobilabonnemang per 100 invånare 60,4 (2014) Antal internetanvändare per hundra invånare 18,8 (2014) Politiskt system Vanuatu är en tämligen väl fungerande demokratisk republik. På papperet speglar partiväsendet ungefär samma ideologier som i väst, men i praktiken är det starkt personfixerat. De mänskliga rättigheterna respekteras överlag ganska bra. Enligt författningen från 1980 är Vanuatu en demokratisk republik. Författningen betonar sedvanerätt och decentralisering. Den stadgar att all jord tillhör de infödda och deras ättlingar. Presidenten, som är statschef och främst har representativa uppgifter, utses vart femte år av parlamentet och av ordförandena i landets sex regionala råd. Samma elektorskollegium har möjlighet att avsätta presidenten för grova försumligheter. Parlamentets 52 ledamöter utses i allmänna val vart fjärde år. Parlamentet väljer premiärministern som bland ledamöterna utser övriga ministrar. Ett hövdingaråd kan föreslå åtgärder för att främja språk och kultur. Parlamentet kan också konsultera hövdingarådet när lagar ska stiftas. Inrikespolitiken präglas inte så mycket av ideologiska motsättningar som av personliga maktkamper, där skiftande lojaliteter ofta leder till ommöbleringar och ombildningar av regeringen. Etnisk tillhörighet och kyrklig gemenskap är ofta viktigare än partilojalitet. Politikens förankring i traditionella melanesiska värderingar (kastom) har dock bidragit till att politiska konflikter sällan utmynnat i våld. Skillnaderna mellan partier rotade i brittisk respektive fransk tradition har ibland försvårat bildandet av koalitionsregeringar. Politiska partier Vid självständigheten fanns två partier: det socialistiska Vårt lands parti (Vanua'aku Pati, VP), som främst stöds av engelsktalande, och det konservativa, franskspråkiga Moderata partiers union (Union des Partis Modérés, UPM, eller ofta, förkortat från engelska, UMP). Därefter har många nya partier tillkommit. Bland de större finns socialdemokratiska, engelskspråkiga Nationella förenade partiet (National United Party, NUP), 5/18

6 som är en utbrytargrupp ur VP, och Vanuatus republikanska parti (Vanuatu Republican Party, VPR) som bildats av utbrytare ur UMP och står i mitten av den politiska skalan. Folkets framstegsparti (People's Progress Party, PPP) leds av Sato Kilman, som var premiärminister fyra gånger under perioden december 2010 och februari Andra partier som kan nämnas är konservativa Mark- och rättvisepartiet (Land and Justice Party, LJP), Återföreningsrörelsen för förändring (Reunification Movement for Change, RMC) och Vanuatus ledarparti (Leaders Party of Vanuatu, LPV). Rättsväsende Rättsväsendet är baserat på den brittiska modellen och fungerar relativt väl. Domstolarna anses självständiga gentemot statsmakten. Bristande resurser orsakar dock problem med bland annat långa häktningstider och ofta usla förhållanden i fängelserna. Dödsstraffet avskaffades vid självständigheten FAKTA POLITIK Officiellt namn Ripablik blong Vanuatu/ Republiken Vanuatu Statsskick republik Statschef president Tallis Obed Moses (2017 ) Regeringschef premiärminister Charlot Salwai (2016 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val Mark- och rättvisepartiet (LJP) 6, Vårt lands parti (VP) 6, Moderata partiers union (UMP) 6, Iuakogruppen 4, Nationella förenade partiet (NUP) 4, övriga och oberoende 26 (2016) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Vårt lands parti (VP) 8, Folkets framstegsparti (PPP) 6, Moderata partiers union (UMP) 5, Nationella förenade partiet (NUP) 4, Mark- och rättvisepartiet (LJP) 4, övriga och oberoende 25 (2012) Valdeltagande 66 % i parlamentsvalet 2012, ca 56 % i parlamentsvalet 2016 Kommande val parlamentsval 2020 Äldre historia Vanuatu, med en flera tusen år gammal historia, började koloniseras av européer på 1700-talet. Här genomfördes under 1900-talet ett unikt samarbete mellan Storbritannien och Frankrike, som styrde öarna gemensamt. Några av Vanuatus öar har varit bebodda i minst år. De äldsta påträffade krukskärvorna har daterats till omkring f Kr. På 1200-talet tros den mäktige hövdingen Roy Mata ha lyckats ena flera folkgrupper och lägga grunden till ett tidigt rike. En spansk-portugisisk expedition kom 1606 till den största ön och gav den namnet Espiritu Santo. Först under andra hälften av 1700-talet besöktes öarna åter av européer, som fransmannen Louis Antoine de Bougainville och britten James Cook. Den senare gav ögruppen namnet Nya Hebriderna. På 1800-talet kom brittiska och franska missionärer samt skrupelfria köpmän och värvare, blackbirders, som med list och tvång förde bort tusentals öbor till plantagearbete i Fiji, Nya Kaledonien och Australien. 6/18

7 Från 1880-talet började de annars rivaliserande kolonialmakterna Storbritannien och Frankrike samarbeta för att skapa ordning. Efter hand enades de om ett unikt arrangemang: Nya Hebriderna blev en koloni som styrdes gemensamt av fransmän och britter. Detta så kallade kondominat varade från 1906 fram till självständigheten Vardera kolonialmakten ansvarade för sina landsmän, och i praktiken dubblerades hela samhällsmaskineriet: rättsväsen, skolor, förvaltning, etc. Länge gällde dock kolonins författning endast för européerna, medan melanesierna betraktades som statslösa. Ekonomin dominerades av franska plantageägare, medan de flesta missionärer var britter. Utländska medborgare som begick brott kunde välja mellan ett brittiskt fängelse, där behandlingen ansågs mer human, eller ett franskt där maten sades vara bättre. Modern historia När Vanuatu blev självständigt 1980 rådde ett mindre inbördeskrig i landet, när en rebellrörelse försökte dela den nya staten innan den ens var född. Men upproret slogs ned och sedan dess har det rått fred. Partisplittring och personliga rivaliteter har dock skapat ett instabilt politiskt landskap med kortlivade regeringar och ständiga misstroendeomröstningar i parlamentet. Efter andra världskriget växte motståndet mot det fransk-brittiska kolonialväldet (se Äldre historia). Urinvånarna protesterade bland annat mot att över en tredjedel av marken ägdes av utländska intressen. På 1970-talet bildades de första politiska partierna ett som stöddes av britterna och ett franskorienterat. Det brittiskstödda Vårt lands parti (VP) krävde omedelbar självständighet. Storbritannien var också mer positivt till självständighet än Frankrike, som hade fler kolonister på öarna. När VP vann det första valet 1979 hade dock båda kolonialmakterna redan gått med på att det som då ännu hette Nya Hebriderna skulle bli självständigt I juni 1980 försökte rebellrörelsen Nagriamel utropa ön Espiritu Santo till en egen stat. Upproret hindrade dock inte att den självständiga staten Vanuatu utropades den 30 juli. Kort därpå slogs upproret ned med hjälp av soldater från Papua Nya Guinea, som den nya staten ingått en försvarspakt med. Politisk kris 2004 VP-ledaren, den anglikanske prästen Walter Lini, blev Vanuatus förste premiärminister. Under hans ledning fick VP egen majoritet i valen 1983 och När Lini 1991, efter en misstroendeomröstning, ersattes som premiärminister av partikamraten Donald Kalpokas, bröt han sig ur VP och bildade Nationella förenade partiet (NUP). I det val som hölls i slutet av 1991 blev fransksinnade Moderata partiers union (UMP) för första gången största parti och bildade en koalitionsregering med NUP. Det politiska läget förblev instabilt. De två ursprungliga partierna splittrades, och regeringar ombildades när allianser bröts. Läget i landet förblev ändå ganska lugnt. I april 2004 uppstod en kris, när parlamentet först vid tredje försöket lyckades välja en ny president och han därpå visade sig ha förfalskat ett intyg om att han inte fanns i brottsregistret. Senare utsågs istället Kalkot Mataskelekele till ny president. Parlamentet upplöstes och nyval hölls i juli. Resultatet blev svårtolkat eftersom många grupper kom in i parlamentet. UMP-ledaren Serge Vohor bildade en brokig regering med utbrytare och oberoende kandidater. Flera ombildningar följde, och i december avsattes Vohor efter en misstroendeförklaring, bland annat för att han i hemlighet och på eget bevåg öppnat diplomatiska förbindelser med Taiwan, trots att Vanuatu erkänt regeringen i Peking (Beijing). Ny regeringsbildare blev NUP:s ledare Ham Lini, bror till den då framlidne landsfadern Walter Lini. 7/18

8 Upplopp i kåkstad Våren 2007 utbröt upplopp i en kåkstad utanför Port Vila. Tre personer dödades när grupper från två öar drabbade samman efter anklagelser om häxeri. Undantagstillstånd rådde under ett par veckor, och 150 personer greps i våldsamheterna som polisen betecknade som de värsta i nationens historia. Politiskt var läget däremot snarast lugnare än under föregående år. Ham Lini höll sig kvar som regeringschef fram till valet 2008, trots misstroendeomröstningar och byten av lojaliteter mellan opposition och regering. I september 2008 hölls val till parlamentet. Inför valet gick en rad oberoende kandidater samman i en allians för att få till stånd ett regeringsskifte. Missnöjet med den sittande regeringen var utbrett. Det ledde bland annat till att antalet kandidater var större än någon gång tidigare, 341 stycken. Valresultatet bekräftade bilden av ett splittrat politiskt landskap. De två äldsta och länge dominerande partierna, Vårt lands parti (VP) och Moderata partiers union (UMP), fick 11 respektive 7 av de 52 mandaten, medan utbrytarpartierna Nationella förenade partiet (NUP) och Vanuatus republikanska parti (VRP) fick 8 respektive 7 mandat. Resterande platser fördelades på elva småpartier och fyra oberoende kandidater. Parlamentet valde VP-ledaren Edward Natapei till ny premiärminister med knapp segermarginal. Han satte samman en regering med ministrar främst från VP och NUP. Redan under de följande månaderna drev oppositionen igenom flera misstroendeomröstningar, dock utan att kunna fälla regeringen. Maktkamp och politikerförakt Efter anklagelser om valfusk genomfördes flera fyllnadsval, något som gjorde maktbalansen i parlamentet ännu mer oviss. President Mataskelekele föreslog en rad författningsändringar som en väg ut ur den politiska instabiliteten, bland annat en stark presidentmakt. Kort därefter löpte dock hans mandatperiod ut och den debatt han velat ha uteblev. Till ny president valdes i september 2009 Iolu Johnson Abil, som varit minister i den första regeringen efter självständigheten. De följande två åren präglades Vanuatu av en maktkamp som skapade utbrett politikerförakt och skadade landets anseende. Premiärminister Natapei och parlamentets talman Maxime Carlot Korman gjorde upprepade försök att avsätta varandra med tvivelaktiga metoder. Efter drygt ett år, i december 2010, fälldes Natapei av en misstroendeförklaring i parlamentet. Han efterträddes av vice premiärministern Sato Kilman, men maktkampen upphörde inte. Nu turades Sato Kilman och Serge Vohor om med att få varandra avsatta genom domstolsingripanden. Befolkningens besvikelse över den politiska förlamningen ökade. Kilman bildar regering Efter en politiskt turbulent tid hölls nytt parlamentsval i oktober Det politiska landskapet var om möjligt ännu mer splittrat än tidigare. 36 partier ställde upp, liksom ett antal oberoende kandidater. De hetaste valfrågorna var den höga arbetslösheten, i synnerhet bland ungdomar, och den utbredda korruptionen. Trots att problem med registreringen av väljare ledde till timslånga köer förflöt valdagen utan oroligheter eller våld. VP fick flest röster och vann 8 mandat, vilket var 3 färre än partiet haft i det förra parlamentet. Folkets framstegsparti (PPP) fick 6 mandat och UMP tog hem 5 mandat. 13 partier fick vardera mellan 1 och 3 mandat, medan 4 partiobundna kandidater också blev invalda. 8/18

9 Resultatet skapade stora kombinationsmöjligheter vid regeringsbildandet, men bäddade också för fortsatt instabilitet. VP och PPP började förhandla med småpartierna redan innan valresultatet var klart. Den tillförordnade premiärministern Sato Kilman från PPP lyckades bäst och kunde bilda en koalitionsregering som fick stöd av en majoritet i parlamentet. Aktuell politik Stor partisplittring har gjort att många partier numera har platser i parlamentet men inget har någon rejäl majoritet. Vanuatu fortsätter därför att dras med kroniskt instabila regeringar, inte minst därför att lojaliteten inom allianserna är svag. Byten på premiärministerposten är vanliga. Det mönster av ständiga misstroendeomröstningar mot den sittande regeringen som etablerats under de senaste åren fortsatte även efter valet i oktober 2012, då Sato Kilman från Folkets framstegsparti (PPP) kunde bilda en koalitionsregering. Han lyckades bara behålla makten till mars 2013, när han för sjätte gången som premiärminister ställdes inför en misstroendeomröstning. Eftersom ett antal ledamöter hade hoppat av från hans regeringsunderlag avgick han självmant för att slippa förlora omröstningen. Carcasses Kalosils tid vid makten Till ny premiärminister valde parlamentet Moana Carcasses Kalosil, som hade lett avhoppen från Kilmans regering. Carcasses Kalosil var ledare för miljöpartiet Gröna konfederationen och hade tidigare varit finansminister och arbetsmarknadsminister. En av hans första åtgärder var att inrätta ett planeringsdepartement med uppgift att motarbeta klimatförändringarna och dess miljökonsekvenser. Kort efter tillträdet anklagades premiärminister Carcasses Kalosil för att tillsammans med två andra ministrar ha ägnat sig åt röstköp. Han ställdes inför en misstroendeomröstning redan efter fyra månader vid makten men klarade den utmaningen. I maj 2014 fälldes dock Carcasses Kalosil i en andra misstroendeomröstning för att inte ha stramat åt statens utgifter tillräckligt hårt. En modernisering av flygplatsen i Port Vila sades exempelvis ha dragit över budgeten avsevärt. Ny premiärminister blev Joe Natuman från Vårt lands parti (VP). I september 2014 valde ett elektorskollegium (se Politiskt system) den anglikanske prästen och statstjänstemannen Baldwin Lonsdale till ny president. Cyklonen Pam Vanuatu drabbades av en humanitär och ekonomisk katastrof när cyklonen Pam i mars 2015 svepte över öarna. Elva människor dog och de materiella skadorna på infrastruktur och jordbruk blev omfattande. Omkring vanuatuer stod hemlösa när Pam dragit förbi och en månad senare var fortfarande lika många människor utan tillgång till rent dricksvatten. Port Vila skadades svårt, liksom ön Tanna i söder som uppgavs vara i det närmaste totalt förödd. Akut brist på mat och dricksvatten uppstod och risken var stor för smittspridning sedan avloppssystemet raserats. President Lonsdale sade i ett tal att cyklonen hade suddat ut år av ekonomiska framsteg och vädjade om nödhjälp. Först på plats var räddningsmanskap från Australien och Nya Zeeland. Även FN och USA var snabbt på plats. 9/18

10 Vanuatus regering beräknade kostnaderna för återuppbyggnaden efter Pam till 443 miljoner dollar (cirka 3,8 miljarder kronor), vilket motsvarade 64 procent av landets bruttonationalprodukt (BNP). Världsbankens beräkningar hamnade på ungefär samma nivå. Sato Kilman tar över I juni 2015 avskedade premiärminister Natuman utrikesminister Sato Kilman och ersatte honom med Kalvau Moli. Natumans motivering till att avskeda Kilman var att stödet för regeringen behövde stabiliseras. Några dagar senare avsattes dock Natuman själv genom en misstroendeomröstning i parlamentet. Ett huvudskäl till att Natuman förlorade omröstningen var att kontroverser uppstått kring distributionen av nödhjälp efter Pam. Kilman valdes till ny premiärminister i det nionde premiärministerbytet på sju år. I oktober 2015 dömde Högsta domstolen 14 parlamentsledamöter till fängelse för mutbrott. Enligt domen hade vice premiärminister Moana Carcasses Kalosil mutat 13 oppositionspolitiker. Carcasses Kalosil dömdes till fyra års fängelse, medan de övriga fick tre år. Samtliga förbjöds att inneha politiska befattningar i tio år framöver. Bred koalition tar över styret Som en följd av fortsatt politisk turbulens upplöste president Lonsdale parlamentet i november och utlyste nyval till i januari Inför valet gick VP samman med flera andra partier i en valallians kallad Enhet för förändring. I den ingick bland andra också Nationella förenade partiet (NUP) och Mark- och rättvisepartiet (LJP). Valresultatet visade att hela 17 partier och 8 oberoende politiker kom in i parlamentet. LJP, UMP och VP fick 6 mandat vardera. Iuako-gruppen tog hem 4 mandat, vilket även NUP gjorde. Återföreningsrörelsen för förändring (RMC) fick 3 mandat. I februari 2016 valde det nya parlamentet Charlot Salwai till premiärminister. Han var ledare för det lilla partiet RMC, som också ingick i Enhet för förändring. Därefter tillsatte Salwai en bred koalitionsregering bestående av tolv ministrar från åtta partier, däribland VP, RMC, NUP och LJP. Salwai-regeringen hade stöd av elva av de 17 partierna i parlamentet. I januari 2017 presenterade Salwai en ny plan, Vanuatu 2030, vars mål var att förbättra infrastruktur, sjukvård och utbildning samt utveckla en hållbar ekonomi och motverka effekterna av klimatförändringarna. Planen innehöll politiska reformer med syftet att stabilisera det politiska systemet, bland annat genom att minska möjligheterna att hålla misstroendeomröstningar. Skattesystemet skulle ses över och inkomstskatt infördes för höginkomsttagare. När president Lonsdale hastigt avled i juni 2017 blev parlamentets talman Esmon Saimon tillförordnad president. Det krävdes fyra omröstningar innan parlamentet kunde välja den presbyterianska pastorn Tallis Obed Moses till ordinarie president. FAKTA POLITIK Officiellt namn Ripablik blong Vanuatu/ Republiken Vanuatu Statsskick republik Statschef president Tallis Obed Moses (2017 ) Regeringschef premiärminister Charlot Salwai (2016 ) 10/18

11 Viktigaste partier med mandat i senaste val Mark- och rättvisepartiet (LJP) 6, Vårt lands parti (VP) 6, Moderata partiers union (UMP) 6, Iuakogruppen 4, Nationella förenade partiet (NUP) 4, övriga och oberoende 26 (2016) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Vårt lands parti (VP) 8, Folkets framstegsparti (PPP) 6, Moderata partiers union (UMP) 5, Nationella förenade partiet (NUP) 4, Mark- och rättvisepartiet (LJP) 4, övriga och oberoende 25 (2012) Valdeltagande 66 % i parlamentsvalet 2012, ca 56 % i parlamentsvalet 2016 Kommande val parlamentsval 2020 Utrikespolitik och försvar Vanuatu är Oceaniens enda alliansfria stat och har ingen armé. Länge höll landet viss distans till alla stormakter, men av inte minst ekonomiska skäl har man nära förbindelser med den regionala supermakten Australien. Mest centralt i Vanuatus utrikespolitik är dock samarbetet med de andra små östaterna i Stilla havet. Under den socialistiske förste premiärministern Walter Lini baserades utrikespolitiken på principerna om alliansfrihet och antikolonialism. Vanuatu stödde befrielserörelser över hela världen, bland annat genom att föra deras talan i FN, och knöt tidigt kontakter med länder som Kuba och Libyen. Landet blev, som första och fortfarande enda land i Oceanien, medlem av Alliansfria rörelsen 1983 men upprättade inte diplomatiska förbindelser med vare sig USA eller Sovjetunionen förrän Vanuatu arbetade också aktivt mot apartheidsystemet i Sydafrika. Frankrikes kärnvapenprov på Mururoa-atollen gjorde att relationerna till den forna kolonialmakten länge var ansträngda. Vanuatu och Frankrike är oense om de obebodda Matthew- och Hunteröarnas status riktade Vanuatu en protest mot Frankrike som inrättat ett marint reservat i vilket de två ögrupperna mellan det franska territoriet Nya Kaledonien och Vanuatu ingick. Efter valet 1991, när det mer konservativa Moderata partiers union (UMP) kom till makten, blev det viktigaste syftet för utrikespolitiken att gynna landets ekonomiska utveckling. Sedan dess har Australien och Nya Zeeland varit de viktigaste partnerna och största biståndsgivarna. Vanuatu är också medlem av Frankofonins internationella organisation och Samväldet, som samlar Storbritannien och forna brittiska kolonier. Vanuatu har täta band till de flesta länder i östra Asien. Relationerna till Kina genomgick en mindre kris 2004, när landets dåvarande premiärminister Serge Vohor utan regeringens godkännande erkände Taiwan som Kinas lagliga företrädare. Anledningen var att Taiwan hade erbjudit ett betydligt större bistånd än Kina gav. Under några veckor hade både Kina och Taiwan diplomatisk representation i Port Vila, tills parlamentet efter en månad avsatte Vohor och ogiltigförklarade erkännandet av Taiwan enligt principen om "ett Kina". Av naturliga skäl är samarbetet med övriga småstater i Oceanien också en viktig del av Vanuatus utrikespolitik. Landet är aktivt i alla regionala samarbetsorganisationer och drivande i påtryckningarna på Indonesien att bevilja självständighet åt Papua, den indonesiskt kontrollerade västra delen av ön Nya Guinea. Det finns ingen reguljär försvarsmakt, bara en halvmilitär polisstyrka. Vanuatu har dock bidragit med personal till FN-uppdrag i bland annat Östtimor och till regionala fredsbevarande uppdrag, bland annat på ön Bougainville i Papua Nya Guinea. FAKTA FÖRSVAR 11/18

12 Ekonomisk översikt Vanuatu är enligt FN:s definition ett av världens minst utvecklade länder. Överlag har den ekonomiska utvecklingen hållits tillbaka av outvecklad infrastruktur (vägar, hamnar, elförsörjning) och ett alltför stort beroende av det väderlekskänsliga jordbruket. Jordbruket sysselsätter en majoritet av befolkningen men endast drygt en fjärdedel av den avlönade arbetskraften. De flesta vanuatuer lever i bysamhällen där de materiella villkoren är knappa men där det finns fungerande sociala nätverk. Snabb inflyttning till tätorterna har dock skapat problem med arbetslöshet och dåliga sanitära förhållanden. De viktigaste ekonomiska bidragen till statskassan kommer från turism, byggprojekt och bistånd. Industri- och byggsektorn ger större bidrag till ekonomin än jordbruket, sett i relation till antalet anställda. Industrins andel av bruttonationalprodukten (BNP) ökar också snabbare än jordbruket. Biståndsberoendet är stort. De viktigaste givarländerna är Australien och Nya Zeeland, följda av Frankrike, Storbritannien och Japan. Från 2007 tillåts vanuatuer säsongsarbeta i jordbruket i Australien och Nya Zeeland, vilket ger bidrag i form av utländsk valuta och håller nere arbetslösheten i landet. Tillväxten har sedan millennieskiftet växlat kraftigt. Det beror främst på att inkomsterna från jordbruket varierar starkt med väderleksförhållanden och prissvängningar på världsmarknaden. Efter en nedgång till minus 5 procent 2002 ökade den snabbt till 8,5 procent Därefter sjönk den gradvis till drygt 2 procent 2014 för att åter hamna på minus (knappt 1 procent) 2015 då cyklonen Pam slog till mot öarna. I stormen förstördes två tredjedelar av skörden, större delen av fiskeflottan och mycket av turistindustrin drev återuppbyggnaden, som beräknades kosta sammanlagt 443 miljoner dollar, upp tillväxten till närmare 4 procent. Vanuatu klarade sig bra undan den finanskris som drabbade en stor del av världen från Asiatiska utvecklingsbanken har dock efterlyst bättre politisk styrning, en långsiktig jordbrukspolitik och mer omsorg om miljön. Förmånliga skatteregler har lockat utländska banker och investeringsbolag till Vanuatu. En uppstramning av regelverket bidrog till att den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD 2003 strök Vanuatu från sin svarta lista över länder som tillåter penningtvätt. Vanuatu får också inkomster från sitt fartygsregister, där utländska rederier registrerar fartyg under så kallad bekvämlighetsflagg. Vanuatu exporterar nästan uteslutande jordbruksvaror. Viktigaste exportprodukt är kopra (torkat kokosnötskött). Strax före millennieskiftet utgjorde kopran uppemot halva exporten, men några år senare hade dess andel fallit till under 10 procent. Då hade både kakao och nötkött blivit mer betydande exportprodukter. I mitten av talet hade kopran ökat till runt en tredjedel av exporten, medan kokosnötsolja stod för en tiondel. Timmer är också en väsentlig exportprodukt. Exporten av den inhemska rusdrycken kava har minskat. Importen är många gånger större än exporten och består av allt från maskiner och livsmedel till bränsle och varor från tillverkningsindustrin. Den omfattande importen ger Vanuatu ett kraftigt underskott i handelsbalansen. Tack vare stora inkomster från turismen är underskottet i bytesbalansen måttligt. FAKTA EKONOMI BNP per person 2805 US dollar (2015) Total BNP 774 miljoner US dollar (2016) 12/18

13 BNP-tillväxt 4,0 procent (2016) Jordbrukets andel av BNP 28,0 procent (2016) Industrins andel av BNP 9,1 procent (2014) Servicesektorns andel av BNP 62,7 procent (2014) Statsskuldens andel av BNP 25,6 procent (2015) Valuta vatu Bytesbalans ,7 miljoner US dollar (2015) Varuhandelns andel av BNP 60,6 procent (2015) Viktigaste exportvaror kopra, kava, kokosnötsolja, kakao, nötkött, timmer Största handelspartners Australien, Nya Zeeland Naturtillgångar och energi Vanuatus naturtillgångar består framför allt av timmer, mangan och fisk samt de grödor som används som livsmedel. Det finns också kända fyndigheter av guld och koppar. Omkring 90 procent av elproduktionen kommer från fossila bränslen. FAKTA NATURTILLGÅNGAR OCH ENERGI Utsläpp av koldioxid totalt 154 tusen ton (2014) Utsläpp av koldioxid per invånare 0,59 ton (2014) Energianvändning per person 159,1 kilo oljeekvivalenter (2007) Jordbruk och fiske I sina byar odlar vanuatuerna taro, jams, brödfrukt, kassava (maniok), bananer och sötpotatis för husbehov samt föder upp grisar, getter och höns. På öarna Espiritu Santo och Efate odlas kokosnötter, kakao och kaffe på plantager som anlades under kolonialtiden. Vid självständigheten 1980 övergick plantagerna i byarnas ägo, bara för att snart åter arrenderas ut till vita (främst franska) plantageägare. Boskapsuppfödning för köttexport är en viktig inkomstkälla, liksom försäljning av timmer. 13/18

14 Fiskelicenser säljs till utländska fartyg. Det finns också flera fiskförädlingsindustrier och fryst fisk är en viktig exportvara. EU har varnat Vanuatu för att bedriva en alltför intensiv fångst av tonfisk, som strider mot internationella regler. FAKTA JORDBRUK Andel av landytan som används för jordbruk 15,3 procent (2012) Industri Den lilla industri som finns sysslar mest med förädling av jordbruksprodukter och i viss mån fisk. Vanuatu ligger i framkant i fråga om experiment med kokosolja som motorbränsle. Byggbranschen är en av de snabbast växande grenarna av landets ekonomi. Utrikeshandel Vanuatu exporterar till allra största delen jordbruksvaror. Viktigaste exportprodukt var länge kopra (torkat kokosnötskött), men numera är kakao och nötkött mer betydande för exporten. Strax före millennieskiftet utgjorde kopran uppemot halva exporten, men några år senare hade dess andel fallit till under 10 procent. Timmer är också en viktig exportprodukt, medan exporten av den inhemska rusdrycken kava har minskat kraftigt. Importen är många gånger större än exporten och består av allt från maskiner och livsmedel till bränsle och industrivaror. Den omfattande importen ger Vanuatu ett kraftigt underskott i handelsbalansen. Tack vare stora inkomster från turismen är underskottet i bytesbalansen, dit även tjänster räknas, måttligt. I augusti 2012 blev Vanuatu medlem av världshandelsorganisationen WTO. FAKTA UTRIKESHANDEL Bytesbalans ,7 miljoner US dollar (2015) Varuhandelns andel av BNP 60,6 procent (2015) Viktigaste exportvaror kopra, kava, kokosnötsolja, kakao, nötkött, timmer Största handelspartners Australien, Nya Zeeland Arbetsmarknad En stor del av invånarna står utanför den formella ekonomin och försörjer sig i huvudsak på att odla för husbehov. Två av tre vanuatuer är sysselsatta inom jordbruket. 14/18

15 Av de övriga arbetar de flesta inom tjänstesektorn; bara omkring 5 procent är verksamma i industrin. De fem erkända fackförbunden är anslutna till centralorganisationen VCTU (Vanuatu Council of Trade Unions), men medlemsantalet har sjunkit i många år. FAKTA ARBETSMARKNAD Arbetslöshet 5,3 procent (2017) Andel kvinnor av arbetsstyrkan 43,5 procent (2013) Sociala förhållanden Merparten av vanuatuerna lever fortfarande i bysamhällen där de materiella villkoren är knappa men där det finns fungerande sociala nätverk. En snabb inflyttning till tätorterna har gjort att problem som arbetslöshet och dåliga sanitära förhållanden uppstått. Övervikt är ett allvarligt hälsoproblem. Ungefär halva befolkningen beräknas vara överviktig, vilket har lett till problem med diabetes, högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. Var femte invånare har förhöjt blodsocker och nästan var tredje för högt blodtryck. Onyttig mat och brist på motion, bland annat som en följd av snabba samhällsförändringar, är ett par av förklaringarna. Förekomsten av aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar är relativt låg, men risken för en snabb utbredning anses överhängande. Att öppet tala om sexuella vanor och farorna med många relationer är starkt tabubelagt. Låg kunskapsnivå, snabb urbanisering, ökad alkoholkonsumtion och omfattande turism betraktas som stora riskfaktorer. Kvinnor har enligt lag samma rättigheter som män i alla sammanhang, men särskilt på landsbygden lever gamla sedvänjor kvar som ger kvinnor mindre rätt att till exempel äga jord. Brudköp, att mannens familj ger pengar och föremål till hustruns familj, är också fortfarande vanligt. Våld mot kvinnor i hemmet beskrivs som ganska vanligt, men statistiken är bristfällig eftersom kvinnomisshandel sällan polisanmäls. Homosexuella relationer är tillåtna, till skillnad från samkönade äktenskap och registrerade partnerskap. Lagen ger inte heller homo- eller bisexuella personer något rättsligt skydd mot diskriminering. FAKTA SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Spädbarnsdödlighet 23 per 1000 födslar (2016) Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten 94,5 procent (2015) Andel av befolkningen som har tillgång till avlopp 57,9 procent (2015) Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP 5,0 procent (2014) Offentliga utgifter för hälsovård per person 157,5 US dollar (2014) Andel kvinnor i parlamentet 15/18

16 0 procent (2017) Seder och bruk Gå aldrig med rak rygg mellan en hövding och den han pratar med. Jäkta aldrig, och tala gärna med lågmäld röst. Och glöm inte ta av dig skorna när du går in i ett vanuanskt hem. Ett rejält handslag är egentligen det enda som behövs när man hälsar på varandra i Vanuatu, oavsett kön. Kvinnor kan ge varandra en kindpuss, om de är nära bekanta. Det gör ett gott intryck om man som utlänning vet att avsluta handslaget med att snäppa till med ett finger mot den andres finger. När hälsningsceremonierna är avslutade får man som utlänning bereda sig på att svara på frågor om sig själv och sina familjeförhållanden och vad man sysslar med i Vanuatu. Frågorna kan vara rättframma och kanske rentav uppfattas som närgångna, men det hör till traditionen och man behöver inte svara lika uppriktigt. Det går bra att glida undan med allmänna formuleringar och kontra med lika närgångna frågor till dem. Man får också, särskilt på landsbygden, vänja sig vid att bli uttittad. Nyfikenheten döljs inte, inte heller gör människor någon hemlighet av att de pratar sinsemellan om främlingen. Det kan ske helt öppet bredvid en. Men det är aldrig illa menat, det gäller bara att hålla god min, titta tillbaka och le. Leendet är överlag det viktigaste kommunikationsmedlet och används även för att mildra effekterna av obehagliga eller sorgliga meddelanden. Fysisk närkontakt med människor man pratar med, eller delar bussbänk med, är också vanlig. En främmande person kan lägga armen om dig eller en hand på ditt lår, och det är inte fråga om någon sexuell invit. Gå aldrig i vägen Vad man däremot ska tänka på är att aldrig gå i vägen för någon, särskilt inte att med rak rygg tränga sig emellan två personer som pratar med varandra, till exempel på en trottoar. Det uppfattas som oförskämt. Antingen får man gå en omväg, vänta tills de skilts åt, eller gå mellan dem kraftigt framåtböjd för att åtminstone inte bryta deras ögonkontakt. Att gå mellan en hövding och den han pratar med är i stort sett otänkbart. Ta det lugnt i Vanuatu. Tiden är ingenting. "På morgonen" kan betyda vad som helst fram till tidig eftermiddag, och "på eftermiddagen" kan lika gärna betyda framåt läggdags. Och gå sakta, jäkta aldrig och bli inte arg när något inte fungerar. Det hjälper ändå inte och du gör dig bara dum och riskerar att mötas av kyla och förakt. I ett avseende liknar vanuatuer svenskar: man tar av sig skorna innan man går in i någons hem, ja redan innan man kliver upp på verandan. Skaka hand med alla du träffar, var beredd på att några kan hålla kvar din hand längre än du är van vid. Och lika lite som man ska bli arg ska man prata högt och ljudligt och vifta med armarna. Vanuatuer talar ofta med låg röst, långa pauser och lika mycket med minspel och små gester som med ord. Ett par lätt höjda ögonbryn betyder "ja". "Nej" förekommer inte lika ofta. Hellre än att svara negativt eller visa okunnighet svarar vanuatuer gärna med något som låter bra och förtroendeingivande. Presenter är välkomna, om man besöker en by. Gärna enkla leksaker, pennor och papper till barnen, kanske en säck ris till hövdingen eller familjen du ska hälsa på hos. Ser du ingen annan utväg än att ge pengar, ge dem då till kvinnan i huset så att de kommer till bra användning. Men ge aldrig stora summor. Det kan uppfattas som översitteri och kolonialt. 16/18

17 Kläder och matvanor De flesta vanuatuer är djupt troende kristna och har en konservativ syn på klädsel. Det betyder framför allt att kvinnor inte ska klä sig "utmanande". En kjol bör nå under knäna och axlarna ska inte vara bara. Badklädsel är till för stränderna, inte staden eller byn. Stilen i övrigt spelar ingen roll. Här råder ingen modefixering. Maten i Vanuatu innehåller mycket fisk och rotfrukter, till exempel jams, taro, maniok, sötpotatis. Tropiska frukter, kokos och andra nötter hör också till stapelfödorna, liksom fläsk. Den vanligaste maträtten speciellt vid större fester är laplap, en sorts pudding gjord på malda rotfrukter blandade med kokosmjölk och kanske kött och grönsaker, invirad i bananblad och tillagad i flera timmar i en traditionell jordugn upphettade stenar i en grop. Även om laplap tar lång tid att tillaga kan den numera köpas som snabbmat i städerna. Drycken framför alla andra dock inte till maten är kava, tillverkad av roten av en pepparliknande frukt. Den har en milt narkotisk effekt, anses lugnande och rogivande och dricks socialt i andras sällskap. Smaken är inte särskilt god, så det är vanligt att efteråt skölja ner den med vanlig läsk eller ta bort smaken med en matbit. Helgdagar och högtider I Vanuatu firas alla de vanliga kristna högtiderna, oftast med kyrkobesök men även med släktmöten med mycket mat och utbyte av gåvor. Det finns också ett antal moderna helger instiftade efter självständigheten, som självständighetsdagen den 30 juli, författningsdagen den 5 oktober och enhetsdagen den 29 november. Den 5 mars är en helg tillägnad de traditionella hövdingarna, och den 26 december är inte bara annandag jul utan också familjedagen. Kommunikationer Vanuatu har över 100 mil landsväg, men bara omkring 25 mil är asfalterade. Större delen av vägnätet lämpar sig bäst för fyrhjulsdrivna fordon. Inrikesflyget är väl utbyggt, inte minst med tanke på turismen. Omkring 30 orter kan nås med flyg. Internationella flygplatser finns på öarna Efate, Espiritu Santo och Tanna. Det statliga flygbolaget Air Vanuatu flyger till Nya Zeeland, Australien, Fiji, Salomonöarna och Nya Kaledonien. Sedan 2004 trafikerar det australiska lågprisbolaget Virgin Blue också Vanuatu. Regelbunden båttrafik finns till flertalet öar. De största hamnarna finns i Port Vila och Luganville. Turism Vanuatu lockar turister med tropisk värme, stränder, dykning, rykande vulkaner och ett rikt fågelliv. Turistnäringen fick runt millennieskiftet ett uppsving med utökade kommunikationer samt satsningar på såväl budgetturism som lyxigare alternativ. Periodvis har dock näringen haft problem med relativt höga priser. Över hälften av turisterna kommer från Australien. FAKTA TURISM Antal utländska besökare per år (2013) 17/18

18 Turistinkomster miljoner US dollar (2013) Turistinkomsternas andel av exporten 77,9 procent (2013) 18/18