Utvärdering av samverkansdialogerna inom kulturområdet Anteckningar från möte 29 feb-1 mars 2012, Vår Gård, Saltsjöbaden Inledning. Vid det sista mötet i detta lärprojekt deltog två nya personer och vi var totalt 22 personer. Av dessa hade ungefär en tredjedel deltagit vid alla möten sedan september 2011, dvs under sju dagar. Pernilla Luttropp reflekterade över vad det innebär för en grupp att ta emot nya deltagare, det blir lite av Jenka dans vid varje möte: två steg bakåt och ett steg framåt! Men så är det också i verkligheten, i alla de grupper vi ingår i, där det från möte till möte kan variera vem som representerar en organisation. Pernilla presenterade upplägget för träffen. Det började med att Emma Larsson och Claes-Uno Frykholm berättade om sina myndigheters uppdrag. Sedan skulle deltagarna få arbeta med ett valfritt case och göra en utvärderingsplan. Därefter skulle man diskutera hur erfarenheterna från lärprocessen skulle kunna kommuniceras vidare efter projektets avslut. Statens kulturråd. Emma Larsson nämnde de formella dokument som Kulturrådet vilar sitt uppföljningsarbete på, nämligen: Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens kulturråd, Ku 2011/1960/RFS (delvis) SFS 2010:2012 Förordning (20120:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. SFS nr 2007:1186 Förordning (2007:1186) med instruktion för Statens kulturråd Kulturrådets ansvar för uppföljning vilar på tre ben: föreskrifterna, det kvalitativa och ett kontrollsystem som ska garantera att de data som lämnas in med anledning av föreskrifterna är korrekta (mutor och jävssituationer ska undvikas). KUR ska göra en kvalitativ uppföljning av insatserna inom de sju områdena: professionell teater-, dans- och musikverksamhet; museiverksamhet; biblioteksverksamhet; konst- och kulturfrämjande verksamhet; regional enskild arkivverksamhet; filmkulturell verksamhet, och främjande av hemslöjd. Interkulturella perspektiv, mångfald m m från regleringsbrevet ska också ingå. Kulturrådet har bildat en intern arbetsgrupp med sakkunniga som utformar arbetet. Representanter för regionerna kommer att bjudas in till ett möte i maj där KUR berättar vad som ska följas upp. Alla kan söka utvecklingsbidrag, dvs även de som inte är med i samverkansmodellen. 1
Myndigheten för kulturanalys. Claes-Uno Frykholm berättade att Kulturanalys skulle publicera sin första rapport den 1 mars. Frykholm reflekterade också över lärprojektet, som inte riktigt blivit som han tänkt sig. Vi förväntade oss att få ett nätverk av nyckelpersoner i regionerna som arbetar med att utvärdera samverkansmodellen. Förhoppningen var att man på regional nivå skulle skilja på dem som driver verksamheten och de som utvärderar arbetet med samverkansmodellen de kan rimligtvis inte vara samma personer! Han refererade till morotsproblemet. Stor blast (kulturplanerna) är inte alltid lika med stor morot (kulturverksamheter). Vi är inte intresserade av att titta på blasten, vi vill veta vad resultatet och effekterna blev av de nya satsningarna. Vi behöver data, men vi vill att ni också ska se behovet av data för att bli klokare, bättre på att utvärdera dialogprocesser och att ge information tillbaka till beslutsfattare. Vi vill bygga upp ett nätverk med utvärderingsansvariga. Om inte ni är rätt personer, vilka är det då? Vi vill diskutera metoder för att komma åt resultat och effekter. Claes-Uno Frykholm presenterade ett förslag till ett konkret samarbetsprojekt redan i år, där myndigheten vill undersöka hur man ser på resultat och effekter i regioner som redan är med i samverkansmodellen och de som ännu inte har kommit med. Projektet vänder sig till politiker och tjänstmän på kommun- och regionnivå. Det handlar om att arrangera två olika typer av möten regionalt. Inbjudan till nätverksträff 17, 18 eller 19 april (tid 11-15), med regionala möten i maj, för att gå ut med enkät i september. Två möten i varje region i maj. Tid 10-12 och 13-15. En inbjuda skickas snarast till samtliga deltagare. Utvärdering av dialogmöten. Inför nästa övning reflekterade Pernilla kring lärprocessen och vad deltagarna sa på förra mötet om Vad de lärt sig, Vad de vill lära sig mer om och Hur de vill kommunicera lärprojektet på hemmaplan. Med utgångspunkt från programlogiken och Handbok i utvärdering av medborgardialoger (på Reglabs hemsida) gav Pernilla input inför gruppövningar. Varför har det ibland blivit förvirrat i samtalen och uppgiften att utvärdera samverksansdialogerna? Pernilla tror det kan ha att göra med att utgångspunkten för att göra en utvärdering bör vara ett definierat problem som man vill komma tillrätta med, allt enligt programlogiken: 1) Problem vad vill man förändra? 2) Målgrupp vilka behöver man nå för att åstadkomma en förändring? 3) Resultat och effekter vad ska resultatet bli och hur lång tid kommer det att ta? 4) Aktiviteter utifrån det ovan givna; vad kan vi göra? 2
Dvs aktiviteterna är en konsekvens av de tre först punkterna. Men i fallet med kulturplanerna och dialogmötena är aktiviteten utgångspunkten och då kan det bli svårt att konstruera vilka problem, målgrupper, resultat och effekter aktiviteten ska vara ett svar på. Pernilla repeterade programlogiken: Resurser, Aktiviteter, Utfall/resultat, Resultat/effekter och Effekter på lång sikt. Som alla föreläsare påpekat är det viktigt att det finns ett formulerat syfte med aktiviteterna och utvärderingen som planeras. Varför arrangerar man dialogmöten? Vet man inte syftet, kan man aldrig bli tydlig och då går det inte heller att utvärdera. Pernilla talade sedan utifrån modellen till höger i bilden, dvs triangeln, som visar på tre dimensioner som är viktiga att ha koll på i alla slags arbetsgrupper: 1) Ledningsdimensionen: Mening svarar på Varför? Det är den dimension som för gruppen framåt och ansvarar för helheten i arbetet. 2) Samspelsdimensionen: Process svarar på frågan Hur? Den dimension som ser till att gruppen har ändamålsenliga metoder och strukturer till sitt förfogande för att stödja en fungerande kommunikation. 3) Uppgiftsdimensionen: Innehåll svarar på frågan Vad? Den dimension där gruppens uppgifter, uppdrag och mål definieras. (Läs mer i boken Gruppsykologi av Lars Svedberg, sid 191 ff) 3
Det är därför nödvändigt att kunna svara på Varför-frågan för att mötet ska ge det resultat som avses. Om syftet inte är tydligt kan grupper reagera på olika sätt, se fyrfältstabellen till höger i bilden nedan. Om man har otydliga mål och är mest fokuserad på samspelet mellan deltagarna, finns en stor risk att man hamnar i trivselsumpen". Om man har otydliga mål och befinner sig i uppgiftsdimensionen är det risk för känsla av plikt och anstalt bland deltagarna. Målet med kulturdialogerna är ofta att vara en plattform för dialog och då är det viktigt att ha tydliga mål och fokus på samspelsdimensionen. Ett annat analysverktyg är deltagartrappan för att planera och förstå möten. Det handlar återigen om syftet med mötet och att vara tydlig med det. De olika stegen i delaktighetstrappan är Information, Konsultation, Dialog, Inflytande och 4
Medbeslutande. För att undvika att värdera de olika trappstegen går det att rita modellen som en cirkel. Pernilla påminde slutligen om matnyttig läsning: Handbok i utvärdering av medborgardialoger utgiven av SKL (på Reglabs hemsida). Samverkansmetoder samråd och dialog vid trafikplanering, utgiven av Trafikverket (på Reglabs hemsida) Tips på från Eva Moes seminarium om Att bjuda in till samtal på SKLs kulturkonferens (på SKL:s hemsida). På Kulturekonomis hemsida finns det bra artiklar om utvärderingar i bl a Storbritannien; http://kulturekonomi.se/ Gruppövning med konkret fall. Deltagarna fick komma med förslag på konkreta fall att jobba vidare med, dvs ge förslag på dialogmöten inom kultursamverkansmodellen. Den första uppgiften var att svara på de tre frågorna i triangel-modellen; varför arrangeras mötet, hur arrangeras det och vad är innehållet. Förslagen var: - Kulturberedningen - Kulturens Open Space - Skapande skola - Ungt Inflytande i Blekinge - Scenkonstmöte - Möten med de kommunala kulturcheferna. De fyra första förslagen valdes ut att arbeta vidare med. Grupperna skulle därefter göra en utvärderingsplan för det valda mötet, tagen ur Handbok i utvärdering av medborgardialoger, kapitel 8. Grupperna fick följande instruktion: 1. Bestäm utvärderingens syfte, inriktning, frågeställningar, avgränsningar, målgrupp och genomförande 2. Datainsamling; Hur? När? Vem/vilka ska ni samla information från? Vilken sorts data är ni ute efter? 3. Datanalys i förhållande till syfte, mål, förbestämda indikatorer eller principer, deltagarnas/arrangörernas förhoppningar 4. Testa resultaten; kolla att de stämmer med de som deltog 5. Utvärderingsrapport; omfattning och målgrupp? 6. Feedback hur och till vem ska resultatet kommuniceras? Under eftermiddagen arbetade grupperna i en och en halv timme med att göra sin utvärderingsplan. Diskussionerna var livliga och grupperna verkade fyllda av energi. Tiden var precis lagom för den här typen av övning. 5
Redovisning med reflektorpanel. Efter middagen redovisade de grupper som hade valt Kulturens Open Space och Kulturberedningen, dagen efter Ungt Inflytande och Skapande skola. Redovisningen skedde inför storgrupp och med kommentarer från en så kallad reflektorpanel. I denna ingick Emma Larsson, Claes-Uno Frykholm, Jan Stenfell och Fredrik Raker från Reglab. Anteckningarna från Kulturens Opens Space-gruppen och Ungt Inflytandebruppen bifogas som pdf:er på Reglabs hemsida. Hur ska resultaten från denna lärprocess kommuniceras? I nästa övning frågade Pernilla: Tänk er att det är er efterträdare eller någon nyanställd som behöver information om utvärdering. Vad vill ni förmedla till denna person? Grupper bildades utifrån förslag på former för kommunikationen. Pernilla upplyste om att Reglab kunde gå in och betala insatser som eventuellt inte kunde fullföljas under detta möte. Följande förslag fanns att välja mellan: 1. Checklista. Bra att tänka på! 2. Power point presentation 3. Nätverk med kunskapsseminarier 4. Presentation på konferenser och forum (SKL, Reglabs årskonferens) 5. Goda exempel (en skrift med intervjuer) 6. Hemsida/blogg De förslag grupperna jobbade vidare med var de tre första. Förslag nr 4 kunde flera tänka sig att medverka i, t ex med en Power Point presentation eller info om nätverkets utveckling. Resultaten blev följande: Checklistan, finns som pdf på webbsidan Nätverk om kultursamverkansmodellen, finns som pdf på webbsidan samt på Facebook Nätverk för den regionala kultursamverkansmodellen (http://www.facebook.com/groups/342934735748953/) Presentation av utvärdering av kultursamverkansmodellen, finns som pdf på webbsidan En presentation av lärprojektet i det webbaserade presentationsprogrammet Prezi. Tyvärr blir den inte färdig den närmsta tiden men det går att se ett utkast på http://prezi.com/fogc403lj4p1/reglab-larprojekt-utvardering-avsamverkansdialogerna/ Självskattning i svarta böckerna. I slutet av mötet fick deltagarna reflektera över lärprocessen i sina svarta böcker. Dessa anteckningar skulle kunna vara underlag för utvärderingen som skickas ut till deltagarna i nästa vecka. Därefter fick deltagarna göra en självskattning på en skala mellan 0 och 10, dvs var de kunskapsmässigt befann sig i nuläget. Den här gången hamnade gruppen på genomsnittet på 7,4. 6
Sammanfattning av självskattningsövningarna: sep 3.9; okt 5.15; nov c:a 6; jan 6.24; feb 7.4 En tydlig förbättring över tid! Avslutande kommentarer från deltagarna angående deras intryck av lärprojektet. - Knutit ihop säcken! - Insikt om att det är hemskt olika kompetenser som arbetar med detta på regional nivå. - Hur olika det ser ut i landet. Hur komplexa frågorna är! En ökad förståelse för processerna. - Vikten att tänka igenom dialogerna. Varför? Möteslogiken, programlogiken.- Alla frågor är komplexa. - All kunskap jag fått från er. (Emma) - Vi måste samprata mer på nationell nivå. - Man måste kunna ta emot resultaten av en utvärdering. - Att tänka på utvärdering innan för att kunna göra ett bra möte. - Alla samtal, reflektioner över det vi gör och det alla andra gör. - Skönt, en bekräftande känsla att alla, om än med olika förutsättningar, sitter med samma problematik. - Allmänbildande. Starkt sista intryck. - Många kommentarer. - Svårigheten att jobba i kunskapsprocess, differensen mellan det akademiska och det praktiska. - Att tänka igenom innan. Tack för den här tiden och lycka till med framtida utvärderingar! Vid datorn Christina Rådelius 7