Datum Vår beteckning 2013-08-26 REM 2013/100778 Er beteckning A2012/4136ARM A2012/4269ADM (delvis) Enheten för människa och omgivning Pia Schyberg, 010-730 98 18 arbetsmiljoverket@av.se Rapport till Arbetsmarknadsdepartementet om myndighetens arbete för att främja en förbättrad säkerhet vad avser risken för hot och våld inom detaljhandeln
2 (15) Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 4 Arbetsmiljöverkets insatser inom området hot och våld avseende detaljhandeln.... 4 Inspektioner utifrån anmälningar... 4 Riktade tillsynsinsatser... 4 Informationsprojektet 2011... 5 Möten med branschen... 5 Aktuella föreskrifter och kravställande... 6 Aktuell hot- och våldsstatistik inom detaljhandeln... 6 Kontanternas framtid... 9 Sedelbytet... 10 Nya risker i detaljhandeln när kontanterna minskar/försvinner?... 10 Teknikutvecklingen... 11 Kontanthanteringssystemen... 11 Betalning med mobiltelefonen... 11 Handelns arbetsgivar- och arbetstagarparter... 11 Detaljhandelns arbetsmiljöarbete... 12 Synpunkter från parterna... 12 Arbetsmiljöverkets kommentarer... 13 Pågående och kommande arbete som berör aktuellt område... 14 Kommande relevanta aktiviteter... 15
3 (15) Sammanfattning Föreliggande rapport genomförs på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet som uppdragit åt Arbetsmiljöverket att redovisa myndighetens arbete för att främja en förbättrad säkerhet vad avser risken för hot och våld inom detaljhandeln. Arbetsmiljöverket inspekterar regelbundet arbetsplatser inom detaljhandeln där 2- anmälningar om olyckor och tillbud avseende hot och våld inkommit. Vid den senaste riktade tillsynen mot detaljhandeln, 2010-2011 konstaterades att det inte helt går att förebygga risker för hot och våld men att arbetsgivaren kan göra mycket för att öka säkerheten för personalen. I samband med denna inspektionsinsats genomförde Arbetsmiljöverket även en informationskampanj mot detaljhandeln som uppfattades som bra och mottogs väl. Arbetsmiljöverket träffar regelbundet företrädare för arbetsgivar- och arbetstagarparter inom detaljhandeln för ömsesidigt informationsytbyte. De föreskrifter som används vid inspektioner anses som användbara och fungerar bra i sin nuvarande form vid kravställande. Vid inspektion ställs krav på sluten kontanthantering utifrån behovet på varje arbetsplats. Andra krav som ställs rör bl a rutiner, lokalfrågor, och relevanta kunskaper hos personalen. Polisanmälda butiksrån har under några år minskat men preliminära siffror för 2013 visar nu på en ökning enligt Brå. Livsmedelsbranschen exkl varuhus och stormarknad anmäler flest olyckor och tillbud, s k 2-anmälningar, till Arbetsmiljöverket. Det framgår också att en stor del av anmälningarna kommer från butiker med färre anställda. En stor del av anmälda arbetsolyckor inom detaljhandelsbranschen kommer från anställda upp t o m 34 år gamla. I en rapport från ett forskningsprojekt framgår att kontanthanteringen minskar i Sverige och förväntas upphöra framöver men inte före 2030. Även om kontanterna minskar/försvinner i handeln kommer risken för rån, då av värdefulla varor, finnas kvar. Tekniken när det gäller kontanthantering beskrivs av leverantörer inte kunna utvecklas så mycket mer. Istället tror man att utveckling och användande av varuboxar för värdefulla varor kommer att öka. Detaljhandelns arbetsgivar- och arbetstagarparter anser framförallt att hot och våldsproblematiken är störst i mindre butiker som oftast inte har tillräckliga resurser och kunskaper för att optimera arbetsmiljön i detta hänseende. Regelbundna möten med arbetsmarknadens parter inom detaljhandeln bedöms som fortsatt viktiga att prioritera. Berörda enheter inom Arbetsmiljöverket föreslås att vid det kommande strategiska planeringsarbetet, beakta möjligheten att göra en vägledning till detaljhandeln som beskriver vilka faktorer som avgör när krav på sluten kontanthantering ställs. Skriftlig arbetsmiljöinformation till alla nystartade småföretagare och riktad inspektion mot mindre butiker är relevanta aktiviteter, möjliga att genomföra om extra resurser erhålls.
Uppdraget Arbetsmiljöverket har av Arbetsmarknadsdepartementet fått nedan beskrivet uppdrag. Sid 4 (15) Kontanthantering Arbetsmiljöverket ska senast den 2 september 2013 lämna en redovisning till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) angående utvecklingen av myndighetens arbete för att främja en förbättrad säkerhet vad avser risken för hot och våld inom detaljhandeln. I detta sammanhang ska myndigheten bedöma och ta hänsyn till den teknikutveckling som sker beträffande kontanthantering. Redovisningen ska avse åtgärder inom i första hand myndighetens föreskrifts- och inspektionsverksamhet. Föreliggande rapport ger en beskrivning av aktuell statistik på området, kontanternas förväntade förekomst i handeln framöver och aktuell teknikutveckling avseende kontanthanteringen inom detaljhandeln samt hur aktuella föreskrifter används i inspektionsarbetet. Därefter kommenteras dessa uppgifter ur arbetsmiljöperspektiv varefter förslag ges på kommande relevanta aktiviteter att beakta för Arbetsmiljöverket i kommande strategiska planeringsarbete. Arbetsmiljöverket har inte formulerat en entydig definition av begreppet kontanthanteringssystem, men vad som här avses är att systemet ska begränsa möjligheten för kassapersonal och andra att kunna ta ut pengar ur detta. Arbetsmiljöverkets insatser inom området hot och våld avseende detaljhandeln. Inspektioner utifrån anmälningar Enligt 2 Arbetsmiljöförordningen (AMF) är arbetsgivare skyldig att till Arbetsmiljöverket anmäla alla olyckor som föranlett dödsfall eller svårare personskada, samt tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa. De inkomna anmälningarna handläggs inom Arbetsmiljöverkets inspektionsenheter. I de fall anmälningarna avser rån, prioriteras dessa. Dock inspekteras inte alla butiker som anmält rån. Orsak till detta kan vara tidigare nyligen genomförd inspektion där det framkommit att åtgärder för att förbättra säkerheten är vidtagna eller att Arbetsmiljöverket redan har ett pågående ärende på aktuell arbetsplats. Vid inspektion undersöks om det finns brister i bl a kunskaper och rutiner kring hot och våld och kring lokalutformning. Där det finns anledning ställs krav på arbetsgivaren att vidta relevanta åtgärder. Riktade tillsynsinsatser Utöver ovan redovisade inspektioner, prioriteras och planeras riktade inspektionsinsatser utifrån de behov som framkommer. Arbetsmiljöverket genomför årligen branschanalyser som är en faktor som påverkar det kommande årets prioriteringar av tillsynsinsatser. Den senaste stora nationella tillsynsinsatsen riktad mot detaljhandeln, Hot och våld i detaljhandeln, genomfördes åren 2010-2011. Under 2010 inspekterades 2 000 butiker med en till fem anställda och 2011 inspekterades 1 400 butiker med en till nio anställda. Arbetsmiljöinspektörerna mötte stor förståelse och insikt från arbetsplatserna om att alla kan råka ut för en situation med hot och våld. Det går inte att helt förebygga risker för hot och våld, men mycket kan göras för att öka säkerheten med åtgärder som t ex överblickbarhet i och utanför butiken, larm, möjlighet att kalla på snabb hjälp och kassahantering som försvårar rån. Det som framförallt behövde åtgärdas var kunskaper kring hot och våld som ett arbetsmiljöproblem och hur man kan förebygga risker, vad man ska göra i en våldssituation och hur man ska ta hand om anställda som utsatts för hot och våld arbetet.
5 (15) När det gäller hantering av pengar så kontrollerades låsbar kassa, hur man begränsade mängden pengar i kassan, hur uppräkning av pengar gick till och hur pengar transporterades. Krav på sluten kassahantering ställdes efter en sammanvägd bedömning av omsättningens storlek, sent öppethållande med ensamarbete, flyktvägar, tidigare rån o s v. Ju fler uppfyllda kriterier, desto större anledning att ställa kravet på sluten kassahantering. Informationsprojektet 2011 I månadsskiftet september/oktober 2011 genomförde Arbetsmiljöverket en informationskampanj till ägare av småbutiker med upp till nio anställda. Målet var att skapa en tryggare arbetsmiljö för alla som arbetar i butiker. Syftet med kampanjen var att få butiksinnehavarna att inse att man med små medel kan minska risker för att bli utsatt för hot och våld. Kampanjen kompletterade den nationella tillsynsinsatsen Hot och våld i detaljhandeln och bestod av utskick till drygt 2000 ägare av småbutiker i Malmö, Göteborg och Stockholm, samt sms, en facebooksida och fem olika filmer utlagda på youtube.com. Tre filmer handlar om enkla tips och råd för en säkrare butik. En före detta rånaren delade med sig av sin erfarenhet och gav goda råd till hur man kan skapa en säkrare butik. En film belyste lokalens utformning, en film tog upp kontanthantering och en film gav tips om enkla saker som ökar de anställdas trygghet vid öppning och stängning. Även offrets perspektiv belystes i en film där en person beskrev sin upplevelse av att ha blivit utsatt för ett butiksrån. Butiksägaren fick i samma film konkreta råd och tips om hur man bäst tar hand om sin personal efter ett rån. Inför kampanjen gjordes en nollmätning som efter avslutad kampanj följdes upp med en effektmätning där det bl a framkom att: - Sex av tio som uppmärksammade kampanjen tyckte att den var bra. - Nio av tio butiksinnehavare tyckte att checklistan med tips för en tryggare butik, var bra eller mycket bra. - Kunskapen om hot och våld var generellt högre än vid nollmätningen. Det gällde för kännedom om åtgärder för att minska risken för hot och våld i butiken, hur man skulle agera vid hotfulla situationer och hur personalen skulle göra om en hot- och våldssituation inträffade. - Attityden kring hot och våld var ungefär detsamma som vid nollmätningen. - Andelen som genomfört åtgärder avseende hot och våld var ungefär i nivå med nollmätningen. - Kampanjen hade ett högt uppmärksamhetsvärde, uppfattades som bra och andelen som uppmärksammade den var hög. Möten med branschen Företrädare för inspektionsavdelningarna och avdelningen för Regelarbete och expertstöd på Arbetsmiljöverket, har två gånger om året möten med arbetsgivarparter och arbetstagarparter inom detaljhandeln, samt företrädare för de stora affärskedjorna. Där utbyts information om viktiga frågor för branschen och Arbetsmiljöverket får en god inblick i eventuella problem som finns, inklusive de som rör hot och våld, samt även förslag till lösningar. Dessa kunskaper kan sedan användas vid tillsynsarbetet.
6 (15) Aktuella föreskrifter och kravställande Följande föreskrifter används i större eller mindre omfattning vid kravställande i detaljhandeln kring hot- och våldsrisker och dess konsekvenser. AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning AFS 1982:3 Ensamarbete AFS 2012:3 Minderåriga Arbetsmiljöverket har särskilt sett över våld- och hotföreskrifterna som är användbara och fungerar bra i sin nuvarande form. Kompletterat med övriga relevanta föreskrifter anser vi att vi kan ställa de krav som bedöms vara befogade för att ta bort de brister i arbetsmiljön vi upptäcker. Alla föreskrifter omprövas vanligen vart femte år för att vara anpassade till utvecklingen i samhället. Exempel på krav som ställs är: Tillräckliga kunskaper om de risker för hot och våld som finns i verksamheten Rutiner för att få hjälp och stöd vid en våldshändelse eller hot om sådan Möjlighet att snabbt kunna kalla på hjälp, överfallslarm Sedelbox eller motsvarande förvaringsutrymme, låsbar kassa Låsbart insynsskyddat uppräkningsutrymme Utformning av personalentrén Rutiner för transport av pengar från butiken Överblickbarhet från kassaarbetsplatsen Sluten kassahantering Nattlucka När det gäller krav på sluten kontanthantering, görs individuella ställningstaganden vid inspektioner, utifrån hur situationen ser ut på varje arbetsställe. Faktorer som bedöms är försäljningsställets placering, hur lokaler och omgivning ser ut, omsättning, sortiment, öppettider, ensamarbete och tidigare rån. I de fall det bedöms att sluten kontanthantering är relevant, finns möjlighet att ställa det kravet utifrån aktuell lagstiftning. Däremot beskriver arbetsmiljöinspektörer att det vid inspektioner i detaljhandeln framkommit att butiksägarna saknar möjligheten att på eget initiativ kunna läsa sig till vilka faktorer som Arbetsmiljöverket grundar sin bedömning på vid krav på sluten kontanthantering. Detta för att själva enklare kunna bedöma om det finns legala krav på kontanthanteringssystem i verksamheten och införskaffa sådana där det förväntas krävas för personalens trygghet och säkerhet. Aktuell hot- och våldsstatistik inom detaljhandeln Polisanmälda butiksrån De anmälda butiksrånen har efter 2009 minskat fram t o m 2012. Enligt Brottsförebyggande
7 (15) rådets (Brå:s) preliminära statistik för första halvåret 2013 har ett trendbrott nu inträffat och en ökning av butiksrånen med 9 % har skett under första halvåret 2013 (tabell 1). År 2008 2009 2010 2011 2012 Första halvåret 2013, preliminära siffror Med vapen 381 490 345 257 222 138 Utan vapen 626 664 557 521 512 266 Summa 1007 1154 902 778 736 404 Förändring mot föregående år Tabell 1. Polisanmälda butiksrån. Källa: Brå - 15% -22% -14% -6% +9% Enligt Brå sker rånen främst i storstadsområdena. Personer som arbetar i jourlivsbutiker, videobutiker, kiosker, tobaksaffärer och guld- och juvelerarbutiker är särskilt utsatta. I Brå:s Rapport om butiksrån 2011:14, framkommer att riskerna för att utsättas för rån är högst i storstadsområdena. AMF 2-anmälningar avseende rån inom detaljhandeln uppdelad på butikstyp De 2-anmälningar enligt Arbetsmiljöförordningen (AMF) som inkommit till Arbetsmiljöverket avseende olyckor eller tillbud gällande rån i detaljhandeln, har fr o m 2009 följt ovan Brå-statistik fram till 2012. Då bröts den nedåtgående trenden och istället skedde en ökning från 136 till 164 anmälda tillbud eller olyckor. Av tabellen framgår att 2-anmälningar från anställda i livsmedelshandeln (varuhus och stormarknadshandel ej inräknade) avseende rån, är den verksamhet inom detaljhandeln som under de senaste fem åren anmält flest rån. Drivmedelsbranschen (bensinmackar) är den specialiserade butikstyp som anmält flest rån under samma period. Det konstateras en nära nog fördubbling av 2-anmälningar avseende rån från guldsmedsbutiker de senaste fem åren (tabell 2). Typ av försäljningsställe 2008 2009 2010 2011 2012 Livsmedelshandel med brett sortiment, ej varuhus eller stormarknad 140 136 102 54 77 Apotekshandel 4 9 13 5 6 Spec butikshandel, alkohol o andra drycker 2 5 3 5 3 Spec butikshandel, guldsmedsvaror och smycken 12 9 21 12 22 Spec butikshandel, tobak 12 19 16 10 1 Spec butikshandel, konfektyrer 9 7 7 5 7 Spec butikshandel, drivmedel 35 42 32 32 29 Spec butikshandel, övrigt 15 16 7 9 14 Varuhus och stormarknadshandel 3 2 - - - Övrigt 5 6 6 4 5 Summa 237 251 207 136 164 Tabell 2. AMF 2-anmälningar avseende rån inom detaljhandeln uppdelad på butikstyp. Källa: AV/ISA
Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro från detaljhandeln till Försäkringskassan orsakat av hot eller våld från personer utanför företaget. Även anmälda arbetsolyckor till Försäkringskassan orsakat av hot eller våld, minskade mellan 2009 till 2011, och ökade sedan 2012 från 62 till 100 gjorda anmälningar (tabell 3). Sid 8 (15) År 2008 2009 2010 2011 2012 Antal 81 96 80 62 100 Tabell 3. Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro från detaljhandeln till Försäkringskassan orsakat av hot eller våld från personer utanför företaget. Källa: AV/ISA Det är känt att alla olyckor och tillbud som borde anmälas, inte blir anmälda till Arbetsmiljöverket eller till Försäkringskassan. Ökat fokus kring detta från Arbetsmiljöverket vid inspektioner och uppmärksamheten kring det nya tillvägagångssättet att göra dessa anmälningar på som startade i december 2011, kan ha bidragit till denna ökning trots att polisanmälningar av rån i detaljhandeln minskade 2012. Kontroll av preliminära siffror första halvåret 2013, visar ingen ökning av 2-anmälningar och anmälda arbetsplatsolyckor orsakade av hot eller våld mot anställda innevarande år. Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro från detaljhandeln till Försäkringskassan orsakat av hot eller våld från personer utanför företaget. Fördelat på åldersgrupp och kön, 2008-2012 Det kan konstateras att 263 av 414 gjorda anmälningar, inkom från anställda i åldern upp t o m 34 år (Tabell 4). Ålder Kvinnor Män Total -17 3 1 4 18-24 78 37 115 25-34 92 52 144 35-44 51 21 72 45-54 38 11 49 55-59 11 4 15 60-64 12 3 15 Samtliga 285 129 414 Procent 69 31 100 Tabell 4. Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro från detaljhandeln till Försäkringskassan orsakat av hot eller våld från personer utanför företaget. Fördelat på åldersgrupp och kön, 2008-2012. Källa: AV/ISA Anställda i detaljhandeln 2011 Anmälningar av arbetsolyckor inom detaljhandeln är relativt låg. I genomsnitt görs 6 anmälningar per 1000 anställda/år i Sverige men inom detaljhandeln görs 4 anmälningar per 1000 anställda/år (AV/ISA 2012). Av tabellen framgår att kvinnor, som utgör 63 % av de totalt anställda, står för 69 % av anmälningarna av arbetsolyckor avseende hot och våld inom detaljhandeln mellan åren 2008-2012. Motsvarande siffra för männen som utgör 37 % av totalt anställda, är 31 %. (Tabell 5).
9 (15) Kvinnor Män Total Antal 165 704 95 649 261 353 Procent 63 37 100 Tabell 5. Anställda i detaljhandeln2011. Källa: SCB/RAMS Med tabellerna 5 och 6 som underlag kan konstateras att av samtliga anställda kvinnor i detaljhandeln anmälde 0,17 % under åren 2008-2012 arbetsolyckor med sjukfrånvaro orsakat av hot eller våld från personer utanför företaget. Motsvarande siffra för manliga anställda var 0,13 %. Det finns här anledning att framhålla att fler kvinnor än män inom detaljhandeln arbetar med kassaarbete. Andel arbetsställen uppdelat på antal anställda inom detaljhandeln som har anmält en eller flera tillbud, allvarlig arbetssolycka eller dödsfall (ej enbart rån) enligt 2 AMF. Företag inom detaljhandeln med upp till 9 anställda stod 2012 för 45 % av alla inom detaljhandeln inkomna AMF 2-anmälningar. I dessa siffor inkluderas alla typer av olycksfall och tillbud inom branschen (Tabell 6). Antal anställda 2008 2009 2010 2011 2012 0-9 35 39 40 38 45 10-49 50 48 44 47 41 50-15 13 16 15 14 S:a % 100 100 100 100 100 Tabell 6. Andel arbetsställen uppdelat på antal anställda inom detaljhandeln som har anmält en eller flera tillbud, allvarlig arbetssolycka eller dödsfall (ej enbart rån) enligt 2 AMF. Källa AV/SARA Kontanternas framtid I Det kontantlösa samhället rapport från ett forskningsprojekt från 2013 av Niklas Arvidsson, docent och lektor i Industriell Dynamik vid KTH, sammanfattas kontanternas fortsatta existens i handeln enligt nedan: Sverige kan mycket väl komma att bli kontantlöst men sannolikt inte före år 2030. Det finns grupper i samhället som fortfarande använder kontanter även om de transaktioner som görs med kontanter är relativt få och inte omfattar stora belopp. Till viss del kommer frågan avgöras av den demografiska utvecklingen eftersom kontantanvändningen är högre bland äldre och de har också format sina vanor under lång tid så de har troligen svårare att ändra detta beteende. Det förtroende som vissa har för kontanter kommer andra betaltjänster som t.ex. mobila betalningar ha svårt att bygga upp. Dessutom är Riksbankens lansering av nya sedlar en indikation att kontanter kommer att finnas kvar en tid framöver. I rapporten framkommer vidare att det under de senaste decennierna har skett en kontinuerlig minskning av kontantanvändningen i Sverige och att dessa idag främst används vid betalningar av låga belopp. Kostnaderna för kortbetalningar antyds i rapporten också påverka kontantanvändandet, framförallt i mindre butiker där dessa kostnader upplevs som höga. Arvidsson hänvisar också till det kommande utbytet av sedlar och mynt som en indikation på att kontanterna kommer att finnas kvar ytterligare en period.
10 (15) Sedelbytet Det största utbytet av sedlar och mynt hittills i Sverige ska genomföras med början i dec 2013 och vara avslutad 2017-06-30. Detta innebär att omkring 78 miljarder kr i sedlar och mynt ska bytas ut enligt Riksbankens beräkningar. (www.riksbanken.se) Tidplan för sedelbytet (www.riksbank.se) Bankerna har generellt idag en minskad kontanthantering. De flesta banker har minskat möjligheterna att sätta in kontanter på konto genom att ha färre bankkontor som hanterar kontanter och krav på att redovisa var dessa kommer ifrån vid insättning av större summor på bankkonto. Enligt Riksbankens föreskrifter (RBFS 2009:1) om inlösen av sedlar och mynt, tar Riksbanken inte emot gamla sedlar och mynt förrän de upphört att vara lagliga betalmedel. Även detta indikerar att mycket kontanter kommer att vara i omlopp i detaljhandeln framöver. Nya risker i detaljhandeln när kontanterna minskar/försvinner? Rånen speglar ett samhällsproblem med personer som under hot om våld och/eller våld tilltvingar sig pengar eller annat av värde. Detta kommer inte att försvinna även om kontanthanteringen minskas och sluten kontanthantering genomförs. Om kontanter minskar/försvinner kommer brottsligheten ta sig nya uttryck. Niclas Andersson menar i sin rapport att bl a varustölder istället kan komma att öka. Ett tecken på detta är utsattheten för personal i guld- och juvelerarbutiker som Brå beskriver i kommentarer till rånstatistiken för 2012. Niclas Andersson konstaterar också i sin rapport att när kontanthanteringen minskar i
vissa delar av handeln kommer risken öka för att utsättas för rån i de verksamheter där kontanter fortfarande finns. Sid 11 (15) Teknikutvecklingen Kontanthanteringssystemen Vid möte med företrädare för två leverantörer av kontanthanteringsystem i branschen, Gunnebo Nordic AB och CashGuard AB, beskrevs de möjligheter som finns idag att installera slutna kontanthanteringssystem där den anställde endast hanterar kontanter vid mottagandet av dessa vid försäljningstillfället. Manuell återbetalning av växel görs inte utan detta sköts automatiskt. Systemet räknar också automatiskt dagskassan och återför vid behov växelpengar till denna. Dagskassan från varje kassaenhet läggs sedan i en tömningsenhet på arbetsplatsen utan åtkomst för personalen. Endast värdebolaget kan öppna denna och ta hand om pengarna. Ett dylikt kontanthanteringssystem eller med något färre funktioner kostar mellan 88 000-125 000 kr per kassaenhet. En billigare möjlighet som är under utveckling och snart finns tillgänglig, är att hyra eller köpa en kontanthanteringsbox för en kostnad under 50 000 kr. Denna variant tillhandahåller inte återföring av växel och alla funktioner som ett stort system gör, men kan vara en billigare möjlighet att minska rånrisken för mindre butiker. Leverantörerna av kontanthanteringssystem har uppfattningen att kunderna framöver själva kommer att mata in sedlar i kundenheterna så som man nu gör med mynt. Teknik för sådan hantering finns redan idag. Branschen anser att de slutna kontanthanteringssystemen inte kommer att kunna utvecklas så mycket mer i säkerhetsavseende då systemen nu i princip är slutna. Istället bedöms att utveckling och användande av olika typer av varuboxar för värdefulla och stöldbegärliga varor kommer att öka för att minska varustölderna. Leverantörerna av slutna kontanthanteringssystem uppskattar att det idag finns drygt 9 000 sådana i handeln. Detta framgår av Sveriges riksbanks rapport Tidplan för introduktionen av den nya sedel- och myntserien. Sammanlagt finns idag 45 198 arbetsställen inom detaljhandeln (SCB/RAMS 2011) vilket innebär att ca 20 % av dessa har någon form av slutna kontanthanteringssystem installerade. Betalning med mobiltelefoner Utvecklingen med att använda mobiltelefonen för betalning, pågår kontinuerligt och tekniken har det senaste året börjat användas vid betalning på bl a bussar, i parkeringsautomater och i en butikskedja. Det finns idag flera tekniker för mobilbetalning som etablerat sig och som är kopplade till olika butiker/butikskedjor. Det är ännu förhållandevis få butiker tar emot mobila betalningar men Marlène Sellebråten på Mobil.se menar att denna betalningsform kommer att öka framöver. (www.mobil.se/nyheter/storttest-mobila-betalningar-1.520798.html) Handelns arbetsgivar- och arbetstagarparter Vid ett särskilt anordnat möte i maj 2013 informerade Arbetsgivarföreningen KFO, Svensk Handel, Handelsanställdas förbund och Unionen, om sin syn på hot- och våldsproblematiken inom detaljhandeln.
12 (15) Detaljhandelns arbetsmiljöarbete Båda parter anser att arbetsmiljön avseende hot och våldsperspektivet generellt i de stora affärskedjorna relativt sett är bra. Här finns personalresurser avsatta att arbeta strategiskt och förebyggande med dessa frågor och slutna kontanthanteringssystem är vanligt förekommande. Dessa företag är också generellt medlem i arbetsgivarorgansationer där mycket arbete utförs för medlemmarna med syfte att rånriskerna ska minska på arbetsplatserna. Detta genom bl a informationskampanjer om hur rånrisken kan minskas och genom samverkan i frågan mellan olika inblandade intressenter såsom t ex fastighetsägare, för att skapa bättre förutsättningar för en trygg arbetsmiljö. Likaså de fackliga parterna arbetar aktivt med hot- och våldsfrågorna vilket kommer personalen till del. Mindre butiker är däremot i mindre utsträckning medlemmar i arbetsgivarorganisationer och personalen är inte fackligt ansluten i samma omfattning. Det finns oftast inte heller personal som arbetar avgränsat med hot- och våldsfrågor i förebyggande syfte i dessa företag. Det är också här som de flesta rånen sker enligt parterna. Parterna har gemensamt utarbetat ett 13-punktsprogram för butiker att följa för att minimera risk för hot och våld och säkerställa professionellt omhändertagande av anställda som utsätts för detta i arbetet. Om dessa punkter följs, uppfylls de krav som arbetsgivar- och arbetstagarparterna har på säkerhetsarbetet i butik. 13-punktsprogrammet 1. Varje butik ha en säkerhetsansvarig som kan ge råd om hur eventuella rån kan förebyggas. 2. Alla anställda ska ha en branschanpassad utbildning i säkerhetsfrågor. 3. Kassalådorna ska vara försedda med kod- eller nyckellås. 4. Sedelboxar eller liknande utrustning ska finnas i anslutning till varje kassaplats. 5. Butiker ska ha en skyddad plats för uppräkning av kontanter och värdehandlingar. 6. Kontanter ska förvaras i värdeskåp. 7. Efter ett rån ska polisen kontaktas så snabbt som möjligt. En extra telefon och överfallslarm bör finnas. 8. Dörrarna ska vara låsta med godkänt lås nattetid. På dagen ska de vara låsta med lås som kan styras av kod, kortläsare etc. De ska även ha ett tittöga. 9. En färgad tejpremsa för olika längder ska finnas i entréer med mera för längdmarkering signalement. 10. Personalingång och varuintag ska vara ordentligt upplysta. 11. Butiker ska ha rutiner och handlingsplan för säkerhet som följs upp årligen. 12. Värdetransporterna ska följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter Våld och hot i arbetsmiljön. 13. Beredskapen för hur rånoffer ska tas om hand ska vara ordentligt utvecklad i butiken. Synpunkter från parterna Ur Skydd mot rån i handeln www.handelnsarbetsmiljokommitte.se Mot bakgrund av beskrivningen ovan konstaterar båda parter att Arbetsmiljöverket bör prioritera mindre butiker vid tillsyn, samt de arbetsställen som utsätts för upprepad brottslighet. Båda parter påtalar vikten av att butiker med slutna kontantsystem tydligt informerar om att sluten kontanthantering används och att inga kontanter finns att tillgå. Man erfar att detta inte alltid görs vilket istället för att minska rånrisken, då istället ökar risken för allvarliga konsekvenser för personalen när inga kontanter kan ges ut vid rånförsök.
Parterna efterlyser en ny informationskampanj, särskilt riktad mot mindre butiker och erbjuder sig att samverka med Arbetsmiljöverket i denna. Parterna noterade även nedan punkter som viktiga för Arbetsmiljöverket att uppmärksamma vid planering av kommande insatser: Arbetsgivarpartens synpunkter: Sid 13 (15) P g a sedelutbytet förväntar sig handeln att många kommer att byta ut sina pengar genom att använda dem till konsumtion i samband med sedelutbytesprocessen. Detta kommer innebära att mer kontanter än normalt kommer att finnas i cirkulation i detaljhandelns kassor med ökad rånrisk som följd. Då priset för värdetransporter nu höjs, är tendensen att butikerna nu minskar antalet transporter för att få pengar hämtade. Detta innebär mer kontanter i butiken och därmed större rånrisk. Kostnaderna för kortbetalningar är betydande för framförallt mindre försäljningsställen och gör att man där till viss del väljer bort möjligheten för kunder att betala med kort med ökad kontanthantering som följd. Att banktjänster inklusive transferering av pengar till utlandet nu erbjuds i butiksmiljö, är också en företeelse som är viktig att uppmärksamma utifrån hot och våldsperspektiv. Arbetstagarparternas synpunkter: AV besöker inte arbetsplatserna i tillräcklig omfattning när rån har skett. Personalen blir generellt dåligt omhändertagen efter att ha utsatts för rån eller andra hot- och våldshändelser. Arbetsmiljöverkets kommentarer Våld, eller hot om våld på arbetsplatsen inom detaljhandeln, är något som arbetsgivaren i möjligaste mån måste förhindra att personal utsätts för. Arbetsmiljöverket arbetar aktivt med att medvetandegöra ansvariga om detta vilket exemplifieras i den nationella tillsyns- och informationsinsats som nyligen genomfördes. I den redovisade statistiken framkommer att butiksrånen efter att några år har minskat, nu tenderar att öka igen. Rånrisk bedöms finnas så länge något av ekonomiskt värde, kontanter eller värdefulla varor, finns att tillgå i handeln. Då kontanthanteringen kommer att fortgå i ytterligare decennier, om än i minskad omfattning, kommer riskerna för hot och våld i samband med denna hantering att kvarstå. Det kommande sedelbytet förväntas öka förekomsten av kontanter i handeln de närmaste åren vilket Arbetsmiljöverket har anledning att uppmärksamma i kommande planering av tillsynsinsatser. Statistiken påvisar även mindre butikers utsatthet när det gäller rån. Dessa har generellt mindre resurser och kunskaper till sitt förfogande i arbetet att skapa en trygg arbetsplats för sin personal, vilket arbetsgivar- och arbetstagarparterna bekräftar. Ofta finns också varor av höga värden i denna typ av butiksmiljö. Många butiker med värdefulla varor, drivmedelsbranschen och butiker med banktjänster är exempel på mindre försäljningsställen där arbetsmiljön utifrån hot och våldsperspektiv kan förbättras. I samband med detta finns
14 (15) anledning att följa den tekniska utvecklingen avseende förvaring och hantering av värdefulla varor utifrån säkerhetsperspektiv för personalen. Att i större omfattning använda kortbetalning och mobilbetalning som är en teknik ännu i sin linda, minskar tillgången på kontanter i butikerna. Bankernas priser på kortbetalningar kan vara en anledning att framförallt många mindre butiker undviker denna betalningsform genom att bl a avgiftsbelägga denna typ av köp. Att begränsa dessa bankavgifter, kan vara en åtgärd från regeringens sida för att minska kontanterna i småbutiker och som därmed skulle bli mindre attraktiva för rånare. Parternas framtagna s k 13-punktsprogram ger en bra vägledning över viktiga faktorer som ska uppmärksammas för att optimera arbetsmiljön ur rånriskperspektiv. Arbetsmiljöverket uppmärksammar bl a dessa punkter vid inspektioner inom detaljhandeln. Information till arbetsgivare om hur man minskar risker för hot och våld på arbetsplatserna, är en stor uppgift för Arbetsmiljöverket. Många anställda upp till 35 år anmäler arbetsolyckor efter att ha blivit utsatta för hot och våld. Alla anställda behöver ha tillräckliga kunskaper om vad man kan göra för att minska rånrisken men ungdomar kan, p g a bristande erfarenhet, eventuellt behöva riktad information för att riskerna för olyckor med hot och våld ska minskas inom denna åldersgrupp. Butiksägare som ansvarar för att alla anställda har tillräckliga kunskaper i arbetet, bör informeras om detta. Att kvinnlig personal i något större omfattning än manlig blir utsatt för rån inom detaljhandeln är ur genusperspektiv viktigt att vara medveten om vid inspektion inom denna bransch för en allsidig bedömning av kvinnors arbetsmiljö. Den tekniska utvecklingen avseende slutna kontanthanteringssystem innebär att det idag är möjligt för butikspersonal att helt undvika fysisk kontakt med kontanter i sitt arbete. Detta garanterar inte att rånrisken försvinner, men kan vara en av de åtgärder som behöver vidtas för att optimera säkerheten. Det finns dock flera faktorer som påverkar om kravställande på sluten kontanthantering är relevant från Arbetsmiljöverkets sida, viket beskrivits tidigare i denna rapport. Brå:s uppgifter om att stölder i guldsmedsbutiker har ökat bekräftar att även andra åtgärder kan vara relevanta för att minska rånrisken utifrån konstaterade risker i varje enskild butik. Risker för hot och våld och genomförda rån, varierar stort mellan storstadsområden och övriga landet. Detta innebär att kommande tillsynsinsatser inom detaljhandeln bör genomföras lokalt där det konstateras att behoven finns, istället för i form av nationella projekt. Pågående och kommande arbete som berör aktuellt område Arbetsmiljöverket arbetar sedan en tid tillbaka med att fastställa hur prioriteringar och tillvägagångssätt vid uppföljning av inkomna 2-anmälningar, ska se ut. Detta för att formalisera och säkerställa att arbetet med detta görs enhetligt i hela landet. Rutinutveckling och implementering väntas vara klart vid utgången av 2013. Arbetsmiljöverkets generaldirektör lämnade i samband med inriktningsbeslutet 2013, uppdraget: Arbetsmiljöverket avser att göra en samlad bedömning av utvecklingen på hot och våldsområdet för att bättre klargöra trenderna, de bakomliggande orsakerna och därefter formulera en strategi för effektiva insatser i ett myndighetsperspektiv, i samverkan
15 (15) med intressenter och med andra myndigheter. Förhoppningen är att resultatet av detta arbete som ska vara färdigt vid utgången av 2013, kommer att bidra positivt även i arbetet med hot och våldsrisker inom detaljhandeln. Kommande relevanta aktiviteter Den regelbundna dialogen med arbetsmarknadens parter är en viktig aktivitet även fortsättningsvis. Därutöver rekommenderas berörda enheter på Arbetsmiljöverket vid kommande strategiska planeringsarbete att beakta möjligheten att i samverkan med parterna ta fram en vägledning till detaljhandeln som beskriver vilka faktorer som avgör när det är relevant att ställa krav på sluten kontanthantering. Småbutiker med värdefulla varor och butiker som tillhandahåller banktjänster finns det anledning att uppmärksamma vidare men då området nyligen haft en stor inspektionsinsats måste detta vägas mot behovet i andra branscher som under de närmaste åren i första hand prioriteras, om inte extra resurser tillförs för insatser mot detaljhandeln. Likaså att sända ut skriftlig information till alla nystartade småföretagare i butiksnäringen om arbetsmiljöansvaret och vad man som butiksägare själv kan göra för att minska risken för hot och våld, kan konstateras vara en relevant aktivitet när detaljhandeln åter kan prioriteras framför andra områden, eller extra resurser tillsätts för detta.