Ämbetshuset Murmästaren 3, Kungsholmen, Stockholm 2015-11-11 Antikvarisk konsekvensanalys
1
Ämbetshuset - Murmästaren 3, Kungsholmen Antikvarisk konsekvensanalys Ombyggnad till bostäder, café m.m. Sbk dnr 2014-12718 Ett förslag på ombyggnad från kontor till bostäder av fastigheten Murmästaren 3, det s.k. Ämbetshuset vid Hantverkargatan, har tagits fram av Oscar Properties genom arkitekt Andreas Martin-Löf. Förslaget är daterat 2015-11-10 och har presenterats på fasadritningar samt schematiskt på planritningar (se bilaga 2). Förslaget omfattar ombyggnad av kontorslokaler på samtliga våningsplan och på vinden till bostäder. På bottenplanet föreslås café/lobby i entréhallen med uteservering på den större gården i byggnadens mitt. På samma våningsplan mot Hantverkargatan föreslås allmänt tillgängliga lokaler. De två yttre gårdar som ingår i fastigheten iordningställs som innergårdar för de boende. Balkonger föreslås mot dessa yttre gårdar och på taken föreslås takterrasser och takfönster. Syftet med föreliggande konsekvensanalys är att redovisa på vilket sätt föreslagen ändrad användning och ombyggnad påverkar byggnadens kulturhistoriska värden. Som underlag för analysen ligger en antikvarisk förundersökning som framställts av Nyréns Arkitektkontor 2015-07-02. I förundersökningen redovisas bl.a. byggnadens nuvarande utseende, dess kulturhistioriska värde och de karaktärsdrag, delar och detaljer som bedömts vara viktiga att bevara och/eller är känsliga för ändringar. Bedömda konsekvenser redovisas i text nedan. Konsekvenser har även illustrerats grafiskt på fasadoch planritningar (bilaga 1). Den grafiska redovisningen är i första hand tänkt som en schematisk illustration av texten och ska läsas ihop med denna. Bedömningar är utförda av certifierad sakkunnig antikvarie på uppdrag av byggherren. Andra bedömningar kan komma att göras beträffande kulturhistoriskt värde av andra inblandade instanser. Sammanfattad bedömning Att användningen föreslås bli ändrad från statlig kontorsbyggnad till lägenheter har hela sin grund i att länsstyrelsen är i färd med att flytta bort från kvarteret Murmästaren, och att det statligt ägda bolaget Vasakronan för en tid sedan sålt fastigheten Murmästaren 3 till ett privat fastighetsbolag. Överförandet av byggnaden från offentlig till privat ägo är därmed fullbordad och den ursprungliga användningen som statlig kontorsbyggnad obsolet. Detsamma gäller sannolikt själva funktionen som kontor. Den väldiga storleken och den för kontorsfunktionen ålderdomliga planlösningen har möjligen kunnat fungera för en växande statsapparat under 1900-talet men att samma statsapparat idag lämnar lokalerna är ett talande faktum. Å andra sidan ter det sig främmande för karaktären att denna palatsliknande och påkostade offentliga förvaltningsbyggnad tas i anspråk som bostadshus. Allmänt tillgängliga lokaler och ett café/lobby i entréhallen och på gården uppväger detta till viss del och gör att byggnadens mer representativa delar förblir tillgängliga i lika stor utsträckning som idag, eller större. I övrigt blir byggnaden dock privatbostäder. Undertecknad bedömer att föreslagna fasadändringar i hög grad anpassats till byggnadens höga kulturhistoriska värde, men att de medför en förvanskning på några punkter. Det gäller nya entréer mot Hantverkargatan, en tillkommande glasvolym på stora gården i mitten samt några av de tillkommande detaljer och funktioner som föreslås på tak och torn. Dessa delar av byggnaden är särskilt känsliga för ändringar. Ifall omfattningen minskas när det gäller takfönster och takterrasser och ifall en delvis överglasning av gården görs mer tydligt reversibel och på så sätt att de välbevarade gårdsfasaderna förblir väl synliga i gårdsrummet, bedöms dessa delar eventuellt vara möjliga. En användning av gården för servering bedöms vara positivt. 2
Förslag på ett begränsat antal nya balkonger och övriga mindre ändringar mot de två yttre gårdarna bedöms vara välstuderade och storleksmässigt återhållna och därför möjliga att göra utan större påverkan på arkitekturen och det kulturhistoriska värdet. Att inglasning av tidigare inglasade balkonger utförs med tätspröjsade träpartier på ett mer enhetligt sätt bedöms vara positivt, vilket även gäller byte till spröjsade fönster i norra tornets gårdsfasad. När det gäller interiören innebär ombyggnadsförslaget att de representativa, påkostade och omsorgsfullt gestaltade entréhallarna, trapphusen och trapphustamburerna bevaras. Dessa lokaler behåller även sin funktion, helt eller delvis. Inredning med större lokaler på bottenplanet i norra flygeln innebär att rumsvolymer och inredning kan återställas i viss mån, till den mer öppna karaktär lokalerna hade då de fungerade som skolmuseum och bibliotek. På bottenplanet bevaras även två befintliga korridorer. Nya ingångar via gatan bedöms dock alltså påverka den känsliga fasaden i mycket hög grad. Planlösningen på våningsplanen bevaras i stora drag, vilket likaså är positivt. Stommen och därmed planlösningens grunddrag, med befintliga dörrlägen och rumsdisposition, bevaras i huvudsak vilket i viss utsträckning även gäller mellanväggar. Dock ändras rumssambanden i och med att korridorerna på våningsplanen överförs till bostadsytor, och att våtrumsenheter (troligen) kommer att placeras i dessa lägen i många lägenheter. Det senare bedöms påverka kulturhistoriska värden i relativt hög grad då byggnadens kulturhistoriska värde är starkt förknippat med funktionen som kontorsbyggnad, och den för tiden speciella och effektiva planlösningen med cellkontor längs ett genomgående korridorsystem. Ifall korridorer sparas på något/några våningsplan och om möjligt antyds ytterligare på övriga våningsplan bedöms detta kunna minska påverkan. Övergripande förutsättningar Ämbetshuset uppfördes som huvudkontor för några av statens centrala förvaltningar på 1920-talet, bl.a. Kungliga byggnadsstyrelsen och Skolöverstyrelsen. Ritningarna upprättades av arkitekt Axel Lindegren på uppdrag av byggnadsstyrelsen. I början av 1970-talet övertogs större delen av lokalerna i Ämbetshuset av länsstyrelsen, som suttit där fram till idag. Ägandet och förvaltningsansvaret övergick på 1990-talet till det statliga fastighetsbolaget Vasakronan. När länsstyrelsen beslöt att flytta ifrån byggnaden för några år sedan såldes fastigheten till fastighetsbolaget Balder, som sedan sålde vidare halva ägarandelen till Oscar Properties. De nya fastighetsägarna planerar att bygga om kontorsbyggnaden till bostäder. Murmästaren 3 omfattas av 8 kap. 17 i plan- och bygglagen (PBL) som säger att ändringar ska utföras varsamt, med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och på så sätt att dess tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas tillvara. Fastigheten är grönklassad av Stockholms stadsmuseum vilket betyder att den bedömts vara särskilt värdefull från kulturhistorisk synpunkt. Vid upprättandet av en ny detaljplan och/eller vid bygglovprövning kommer fastigheten sannolikt att omfattas av förbudet mot förvanskning av kulturhistoriska värden enligt 8 kap. 13 PBL. 3
Värdefulla karaktärsdrag och detaljer att beakta vid ändring I den antikvariska förundersökning som tagits fram för Murmästaren 3 i juli 2015 bedöms följande karaktärsdrag och detaljer vara förknippade med byggnadens kulturhistoriska värde: Placering och disposition: Byggnadens läge i staden och placering på tomten samt dispositionen av byggnadsvolymen i fyra flyglar grupperade kring tre innergårdar. Stomme: Byggnadens stomme med ytterväggar och hjärtmurar (delvis dubbla) av murat tegel samt med bjälklag av betong och stål. Fasadarkitektur, -komposition, -material och detaljer (mot gator och gårdar): Fasadarkitekturen med slammade, mönstermurade tegelmurar, fasaddetaljer av sten och med ursprungliga fönster och dörrar (inkl. sentida port mot Hantverkargatan). Planlösning, rumsfunktioner och rumsdisposition: Ursprunglig planlösning med entréhallar, trapphus, korridorer med dubbla rumsfiler samt enstaka rum med specifik funktion såsom tamburer, sessionssalar och direktionsrum. Särskilda rum med bevarad fast inredning: Norra och södra entréhallarna med bl.a. golv, trappor och bröstningsbeklädnad av kalksten, räcken av smide, puts- och stuckdetaljer samt glasade trädörrar mot trapphusen. Samtliga trapphus, med bl.a. kalkstensgolv, kalkstenssocklar, smidesräcken, puts- och stuckdetaljer samt ursprungliga gråmålade fyllningsdörrar och glasade dörrpartier av trä. Även vissa belysningsarmaturer är ursprungliga och har ett kulturhistoriskt värde. Bevarad äldre fast inredning i tamburer, korridorer och kontorsrum, bl.a. kalkstensgolv, profilerade socklar och foder av trä, fyllningsdörrar och fönstersnickerier samt putsade väggar och tak med hålkäl (inkl. nischer i tamburer). Ursprunglig fast inredning i f.d. sessionssalar och direktionsrum, med bl.a. fiskbensparketter, höga sockellister, fältindelade väggar, profilerade foder, pardörrar samt putsade väggar och tak med stuckdekor. 4
Förslaget Ändrad användning På källarplanet inreds gym och restaurangkök. I övrigt fortsatt anv. som förråd m.m. Entréhallen på bottenplanet vid huvudingången från Hantverkargatan blir café/lobby. Nuvarande personalrestaurang m.m. på bottenplanet iordningställs som lokaler för uthyrning och/eller för offentlig verksamhet. Samtliga kontorslokaler på våningsplanen och på övre vinden blir bostäder. Stora gården används som uteservering. De två mindre gårdarna iordningställs för boende med uteplatser, cykelparkering m.m. Fasader mot Hantverkargatan och Garvargatan Två nya glasade entréer tas upp i fasaden mot Hantverkargatan. Inga åtgärder föreslås beträffande fasaden mot Garvargatan. Fasader mot stora gården Ett glasat uterum uppförs för ny användning som café/lobby. En sentida utrymningstrappa rivs och ersätts med en ny i annat läge (inom uterummet). Sammanlagt fyra st. mindre fönster tas upp i nedre delen av de två tornens yttermurar. På norra tornets gårdsfasad byts en rad sentida enluftsfönster ut mot nya med spröjs. Fasader mot östra yttergården Två befintliga källarfönster på källarplanet förstoras. En inglasad balkong på bottenplanet byggs om till ny entré med ramp och trappa. Denna och övriga inglasade balkonger förses med nya tätspröjsade glaspartier av trä. På fasaderna uppförs sammanlagt tio balkonger med nya dörrar och smidesräcken. Fasader västra yttergården En ursprunglig garageport byggs om till spröjsat glasparti och två källarfönster förstoras. Befintliga inglasade balkonger förses med nya tätspröjsade glaspartier av trä. På fasaderna uppförs sammanlagt tio balkonger med nya dörrar och smidesräcken. Tak nedre takfall mot gator och gårdar Inga ändringar föreslås beträffande de nedre takfallen, varken mot gator eller gårdar. Tak övre takfall mot gator och gårdar Mot Hantverkargatan i norr föreslås 7 st. nya takfönster, placerade bredvid befintliga. Mot Garvargatan i söder föreslås 15 st. nya takfönster. Tre befintliga fönster på södra tornets södra fasad förstoras nedåt genom urtag i taket. En sentida takkupa på norra tornets nedre takfall mot gården byggs om till en smal takterrass. Två fläktbyggnader mot de yttre gårdarna sänks och förses med fönster och takfönster. På norra flygelns tak mot yttergårdarna höjs delar av taket, takterrasser uppförs. På övriga tak mot de yttre gårdarna förslås sammanlagt 6 st. nya takterrasser. Tak - övrigt Nya hisstoppar av plåt uppförs på de två trapphustornen vid norra flygeln mot gården. På södra tornets tak byggs ett orangeri av glas på platsen för ett bef. hissmaskinrum. För övrigt tillkommer enstaka takfönster samt eventuellt ytterligare en hisstopp. Gårdsytor Omkr. en tredjedel av stora gården glasas över (se Fasader mot stora gården ovan). På östra gården anläggs uteplats samt cykelparkering, två p-platser och ett sophus. På västra gården anläggs uteplats samt cykelparkering, terrass och ett sophus. 5
Interiör entréer och trapphus I norra entréhallen rivs sentida tillägg och lokalen inreds till café/lobby med ny bardisk. I de två trapphusen mot norr upptas nya dörröppningar på bottenvåningen där även nya glaspartier tillkommer. Inga ändringar föreslås beträffande entréhallen vid Garvargatan i södra flygeln. Inga ändringar föreslås beträffande de två befintliga trapphusen i södra flygeln. En ny hiss föreslås i södra flygeln, placerad invid sydöstra trapphuset. Ett nytt trapphus och en hiss föreslås i södra flygelns västra del, med motsvarande placering som sydöstra trapphuset. Interiör källare (plan 1) I nordvästra delen av norra och västra flyglarna inreds ett gym. I östra delen av norra flygeln inreds ett restaurangkök. Ovanstående delar blir tillgängliga via två nya trapphus i norra flygeln, från KV till BV. Övriga delar av källaren behåller i princip sin nuvarande funktion som förråd, cykelparkering, fläktrum o.s.v. Interiör bottenplanet (plan 2) Personalmatsal m.m. i norra flygeln iordningställs som uthyrningsbara lokaler. Lokalerna föreslås bli tillgängliga från Hantverkargatan via två nya entréer. Två nya trappor uppförs vid entréerna, som förbinder lokalerna med gatan och källaren. Tamburer (lobbyer) i anslutning till de två trapphusen i norra flygeln bevaras. Tamburen vid östra trappan i norra flygeln förbinds med östra gården via en ny entré. Befintliga korridorer på bottenplanet bevaras i huvudsak. Cellkontor och andra lokaler på bottenplanet byggs om till lägenheter. Interiör första till femte våningen (plan 3-7) Cellkontor och korridorer indelas i lägenheter med delvis ny planlösning, delvis bevarad. Stommens bärande väggar bevaras i huvudsak, inklusive dörrlägen mot korridorer m.m. Många lättväggar bevaras medan andra rivs, detsamma gäller socklar och foder. Originaldörrar demonteras och återanvänds som innerdörrar i lägenheterna. Komplettering sker med dörrar, socklar m.fl. inredningsdetaljer lika befintliga. Bevarad originalinredning i de tidigare sessionssalarna bevaras. Tamburer (lobbyer) i anslutning till de två trapphusen i norra flygeln bevaras i huvudsak. Korridorer inkorporeras med lägenheter förutom mindre avsnitt vid trapphus och tamburer. Interiör övre vinden (plan 8) Befintliga sentida konstorslokaler byggs om till lägenheter. Lägenheterna får takterrasser mot de yttre gårdarna. Interiör Tornrum (plan 9) Befintlig konstorsinredning byggs om till ett stort etage med utgång till terrass mot stora gården. 6
Antikvariska konsekvenser Användning Enligt sakkunnigs bedömning påverkar förslaget de kulturhistoriska värden som utpekats i förundersökningen på följande vis: Ändrad användning av entréhall till café/lobby Användning av entréhallen som lobby med bar och café medför ingen negativ påverkan på kulturhistoriska värden. En ny funktion som café/lobby bedöms vara möjlig att göra utan att det kulturhistoriska värdet påverkas nämnvärt. Därmed skulle den speciella interiören bli tillgänglig i högre utsträckning som del av gatulivet, vilket vore positivt allmänt sett. Entréhallens karaktär som genomströmmad, representativ lokal med sittgrupper och en receptionsdisk bibehålls till stor del genom café- och lobbyfunktionen som också den innebär sittgrupper och en bardisk istället för reception. Den nya funktionen medger även att värdefulla delar och detaljer i entréhallens interiör bevaras samt att hallen kan återställas till viss del. Ändrad användning av stora gården till uteservering Åtgärden bedöms medföra negativ påverkan på kulturhistoriska värden på grund av en tillkommande glasbyggnad. Den medför också ett ökat tillträde och utökade möjligheter att använda gården för en lämplig verksamhet, vilket är positivt. Gården var ursprungligen planterad på ett dekorativt sätt (sannolikt) men har egentligen sin huvudsakliga funktion i att ge dagsljusbelysning till så många kontorsrum som möjligt i byggnadens inre. Användning som uteservering med utplacerade sittgrupper ter sig inte främmande eftersom gården från början varit relativt lättillgänglig och troligen avsedd att vistas på i olika sammanhang. Genom inglasning bedöms den stora gården bli mer tillgänglig än i dagsläget. Det är sig positivt. Samtidigt innebär den tillkommande glasbyggnaden på gården att en relativt stor volym och en ny form tillförs gårdsrummet. Åtgärden inverkar på gårdsrummets öppna karaktär och döljer delar av de välbevarade gårdsfasaderna med sina gavelmotiv, vilket påverkar det kulturhistoriska värdet negativt. Ändrad användning av mindre gårdar till uteplatser, cykelparkering m.m. Föreslagen ändrad användning medför ingen negativ påverkan på kulturhistoriska värden. Gårdarna används idag för liknande funktioner, avsedda för nuvarande hyresgäst. Ny användning liknar på så vis den nuvarande i hög grad. 7
Lokaler för uthyrning och/eller offentlig verksamhet i nuvarande personalrestaurang m.m. på bottenplanet i norra flygeln mot gatan Åtgärden medför ingen negativ påverkan på kulturhistoriska värden avseende användning. Nya entréer och trapphus innebär ingrepp i stommen och fasaden mot Hantverkargatan, där fr.a. det senare bedöms medföra negativ påverkan på kulturhistoriska värden. Att dessa lokaler får funktion som uthyrningslokaler eller lokaler för offentlig verksamhet påverkar inte välbevarade interiörer och inte heller den ursprungliga planlösningen på ett negativt sätt. Användningen bedöms vara förenlig med den ursprungliga funktionen som museilokal och bibliotek och skiljer sig inte i så stor utsträckning från den nuvarande användningen som personalrestaurang m.m. Nya entréer och trappor innebär samtidigt påverkan på exteriören och stommen vilket bör undvikas så långt som möjligt, särskilt när det gäller fasaden mot Hantverkargatan som är mycket känslig för förändringar. På den punkten bedöms den föreslagna ändrade användningen innebära negativ påverkan på byggnadens kulturhistoriska värde. Ändrad användning från offentlig förvaltning till bostäder Ändrad användning av byggnaden till bostäder medför negativ påverkan på kulturhistoriska värden. Den ändrade användningen innebär en ny funktion som är främmande för byggnadens karaktär. Den kräver också stora ändringar av planlösning och rumssamband, fr.a. på våningsplanen. Att användningen ändras har samtidigt sin grund i att byggnaden inte längre är i statlig ägo och att lokalerna är för stora för den nuvarande hyresgästen som därför valt att flytta. Möjligheten att kunna hyra ut lokalerna som kontor till en ny hyresgäst är sannolikt begränsade, åtminstone i befintligt utförande när det gäller planlösning, ventilation och intern kommunikation. Föreslagen ombyggnad till bostäder är samtidigt mycket välstuderad. Stommen och stora delar av planlösningen bevaras i förslaget, liksom bevarad inredning och särskilt känsliga interiörer. Den ändrade användningen innebär dock att korridorer inkorporeras med lägenhetsytor varför rumssambanden ändras i hög utsträckning på våningsplanen. Så även karaktären av offentlig förvaltningsbyggnad med kontorsfunktion. 8
Antikvariska konsekvenser Exteriör Två nya entréer mot Hantverkargatan (inga ändringar mot Garvargatan) Åtgärden medför negativ påverkan på kulturhistoriska värden. Fasaden mot Hantverkargatan utgör byggnadens framsida och är mycket välbevarad. Alla ändringar som inte innebär upprustning eller återställande av ursprungligt utseende bör därför undvikas av kulturhistoriska skäl. Att ta upp två nya entréer mot gatan bedöms påverka fasaduttrycket negativt, även om de föreslagna nya portarna i sig är diskret utformade med hänsyn till fasadarkitekturen. Gestaltningen av Ämbetshusets fasader och särskilt fasaden mot Hantverkargatan anspelar på den ursprungliga funktionen med kunglig koppling, genom att liksom Stockholms slott vara utformat efter stilistiska förebilder hämtade från italienska barockpalats. Motivet med en hög obruten stensockel och en den axialt placerade, artikulerade och rikt skulpterade portiken vid huvudingången i mitten, är ett centralt gestaltningsmässigt grepp och detta påverkas relativt påtagligt genom åtgärden. Fasaden mot Garvargatan har en liknande utformning som den mot Hantverkargatan, men är enklare och har karaktär av baksida. Fasaden är samtidigt bevarad i ursprungligt skick och därför är det positivt att inga ändringar föreslås. Glasat uterum på stora gården Åtgärden medför negativ påverkan på kulturhistoriska värden. Uterummet uppförs som ett tydligt tillägg i form av en glasvolym i en våning, som upptar ca 1/3 av gårdens yta. Gårdsrummets öppna volym minskas och gårdsfasaderna på norra sidan av gården täcks för nedtill. De ligger istället synliga inuti uterummet och genom uterummets glasvägg mot söder. Gårdsrummet är idag något förändrat med bl.a. stenbeläggning och ljusarmaturer från 1970-talet, men gårdsfasaderna är välbevarade och gårdsrummet intakt. Det har därför bedömts vara mycket känsligt för ändringar. Ifall en delvis överglasning av gården görs mer tydligt reversibel och på så sätt att de välbevarade gårdsfasaderna förblir väl synliga i gårdsrummet, kan en sådan dock vara eftersom tillgängliggörande av gården för servering bedöms vara positivt. Rivning av en utrymningstrappa vid stora gården samt uppförande av en ny dito Åtgärden medför negativ påverkan på kulturhistoriska värden i viss utsträckning. Borttagning av en sentida utrymningstrappa mittför fasaden på gårdens västra sida är positivt, förutsatt att fönstret återställs lika ursprungligt. Upptagning av en ny trappa på samma fasad närmare hörnet utförs i syfte att tillgängliggöra en chambre separée tillhörande restaurangen/caféet. Om möjligt bör en sådan trappa undvikas och lokalen tillgänggöras från insidan. En ny trappa i detta läge bedöms dock sammantaget inte medföra några stora negativa konsekvenser för det kulturhistoriska värdet i och med att den befintliga trappan mitt på fasaden tas bort. 9
Nya fönster i nedre delen av de två tornens yttermurar mot stora gården Åtgärden medför negativ påverkan på kulturhistoriska värden i viss utsträckning. Nya fönster i föreslaget läge bedöms falla in i fasadmönstret, i den del av fasaden som ligger ovanför det klassicerande gavelmotivet och som har mer anonym karaktär. Detta tillsammans med fönstrens ringa storlek bedöms innebära att åtgärden inte medför någon påtaglig påverkan på arkitekturen eller fasaduttrycket. Nya fönstersnickerier i befintliga fönsteröppningar på norra tornets gårdsfasad Åtgärden medför i huvudsak positiv påverkan på kulturhistoriska värden. Befintliga enluftsfönster tillkom genom en ombyggnad på 1930-talet och har en främmande karaktär för byggnaden. Att fönstersnickerierna byts ut mot nya träfönster med täta spröjsar bedöms vara positivt då det avvikande fasaduttrycket därmed mildras något. Befintliga snickerier är välbevarade men bedöms inte ha ett högt kulturhistoriskt värde. Fasader mot de yttre gårdarna Förstoring av källarfönster, ombyggnad av garageport till glasparti, ny entré med ramp och trappa samt nya balkonger bedöms medföra negativ påverkan på kulturhistoriska värden i viss men begränsad utsträckning. Ny inglasning av tidigare inglasade balkonger med spröjsade träpartier bedöms innebära en förbättring. De yttre gårdarna ingår i större gårdsrum tillsammans med angränsande fastigheter och har varierad karaktär. Gårdsmiljöerna bedöms därför vara mindre känsliga för förändringar, allmänt sett. Förstoring av källarfönster placerade i stensockeln och ombyggnad av en garageport till glasparti är i sig ovarsamt men åtgärderna utförs i begränsad utsträckning varför även konsekvenserna bedöms bli begränsade. Ombyggnad av en befintlig inglasad balkong till entré bedöms inte påverka helhetsintrycket då placeringen och utformningen är vald med hänsyn till fasadutformningen och fasadkompositionen. Nya balkonger bedöms vara väl placerade med utgångspunkt från fasadkompositionen, och har givits ett utseende som bedöms fungera väl med arkitekturen på de mer varierade fasaderna mot de yttre gårdarna. Även detta tillägg bedöms därför få begränsad påverkan trots att balkonger på fasaderna egentligen är främmande för denna kontorsbyggnad. Inglasning av tidigare inglasade balkonger bedöms få positiva antikvariska konsekvenser då fasaden därmed får ett mer enhetligt utseende och då de nya snickerierna i hög grad liknar utförandet på ursprungliga fönster i samma fasader. 10
Nya takfönster och förstoring av tornfönster mot Hantverkargatan och Garvargatan Sju st. nya takfönster mot Hantverkargatan och femton st. mot Garvargatan medför negativ påverkan på kulturhistoriska värden i viss utsträckning. Förstoring av tre befintliga fönster på södra tornets södra fasad medför negativ påverkan i viss utsträckning. En stor mängd takfönster uppfördes på byggnadens övre takfall på 1950-talet, varav ett tiotal mot Hantverkargatan. De övre takfallen ligger överlag inte synliga i gatubilden, förutom en del av taket mot Hantverkargatan vars mittparti ligger synligt från Pipersgatan. Eftersom denna del av taket inte berörs av förslaget bedöms förändringen bli begränsad. På den del av taket som vetter mot Garvargatan innebär förslaget att en helt ny rad fönster tillkommer på en tidigare orörd takyta. Taket mot Garvargatan ligger inte heller synligt från gatan men framträder i viss utsträckning i stadsbilden och taklandskapet på Kungsholmen, dock endast sett på långt håll, från Södermalm. Takfönster på övre takfallen är i sig främmande för byggnadens arkitektur. Föreslagna takfönster har emellertid utformats och placerats med hänsyn till anslutande gaturum och till fasadkompositionen och har en utformning som överensstämmer med befintliga fönster. Påverkan bedöms sammantaget medföra negativ påverkan i viss utsträckning. Förstoring av tre fönster i södra tornet innebär att taklinjen bryts p.g.a. att de tre fönstren får sänkta bröstningar. Detta innebär negativ påverkan. På de första nybyggnadsritningarna från 1922, vilka senare reviderades, har tornfönstren dock samma utformning som i förslaget. Utformningen är därför inte direkt främmande för byggnaden, även om utförandet slutligen blev ett annat. Ombyggnad av takkupa på norra tornet och av fläktrum på gårdsflyglarnas tak Ombyggnad av takkupan på norra tornets nedre takfall till takterrass medför negativ påverkan på kulturhistoriska värden. Ombyggnad av två befintliga fläktpåbyggnader på taken i mötet mellan norra flygeln och de två gårdsflyglarna medför ingen negativ påverkan. Takterrasser är främmande för byggnaden, så även för norra tornet som i första hand har dekorativ funktion av stor vikt för arkitekturen. Därför bedöms åtgärden medföra negativ påverkan i kulturhistoriskt avseende. Beträffande ingrepp och gestaltning bedöms förslaget dock vara varsamt. Den takkupa som berörs är sentida och åtgärden påverkar därför enbart en tidigare ändrad del av byggnaden. Genom att kupans front flyttas inåt och förses med nya snickerier som enligt uppgift ska efterlikna ursprungliga fönster, kan kupan eventuellt bli något mindre framträdande i gårdsmiljön, vilket vore positivt. Åtgärderna på två befintliga fläktpåbyggnader på gårdsflyglarna innebär att dessa minskas något i omfång och får brantare taklutning, vilket är positivt. Att dessa volymer förses med fönster är i sig främmande men åtgärden bedöms inte påverka helhetsintrycket nämnvärt och berör inte heller ursprungliga takdetaljer. Aktuella fläktrum har en relativt undanskymd placering och vetter mot de yttre gårdarna. 11
Höjning av del av taket och uppförande av takterrasser på norra flygeln Höjning av tak samt uppförande takterrasser på norra flygeln medför negativ påverkan. Sex st. terrasser på takfall mot yttre gårdarna medför negativ påverkan i viss utsträckning. Takterrasser är främmande för byggnaden, inte minst om de placeras på övre takfallet. Därför bedöms föreslagna takterrasser få negativa konsekvenser. Terrasserna vänder sig samtidigt enbart mot de mindre känsliga yttre gårdarna och är relativt begränsade i omfång vilket är förmildrande. Höjning av delar av taket på norra flygeln och uppförande av en långsmal takterrass innebär dock en mer påtaglig förändring och en oönskad volymökning på taket. Orangeri på södra tornet samt nya hisstoppar och ytterligare takfönster mot gårdar Nya hisstoppar av plåt medför ingen negativ påverkan på kulturhistoriska värden. Orangeri på södra tornets tak medför negativ påverkan i viss utsträckning. Nya takfönster på tak mot yttre gårdar medför negativ påverkan i viss utsträckning. Tre nya takfönster på södra flygelns tak mot stora gården medför ingen negativ påverkan. Tillkommande hisstoppar av plåt får en relativt dold placering och begränsad storlek varför påverkan inte bedöms bli påtaglig. Dylika volymer är inte främmande i takmiljön, där sådana förekommer sedan tidigare och även ursprungligen, om än i begränsad omfattning och storlek. Föreslaget orangeri på södra tornet har en form och storlek som i stora drag motsvarar en befintlig hisspåbyggnad (som rivs). Detta bedöms i sig inte innebära en påtaglig förändring, förutom att glas sannolikt framträder i taklandskapet i högre grad än befintligt material av kopparplåt. Företeelsen med ett orangeri på taket är samtidigt främmande. Tornet är förvisso försett med en takterrass men har i första hand dekorativ funktion som är av stor vikt för arkitekturen. En permanent användning av takterrassen som del av en bostad kan därför ifrågasättas från antikvarisk synpunkt. Gårdsytor Delvis överglasning av stora gården medför negativ påverkan på kulturhistoriska värden. Nya uteplatser, cykelparkering m.m. på de yttre gårdarna medför ingen negativ påverkan. Den stora gården är känslig för ändringar med sin symmetriska uppbyggnad med två omsorgsfullt gestaltade gavelmotiv. Gårdsmiljön påverkas därför i hög grad av en överglasning. I förslaget lämnas samtidigt en relativt stor del av gårdsrummet öppet och fasaderna ligger fortfarande synliga bakom tillkommande glasvägg. Ifall glasvolymen förses med ett glastak skulle detta gälla i högre grad. Gårdsmiljön är något förändrad sedan tidigare, med bl.a. ny markbeläggning och lyktstolpar. Att dessa delar förändras något, med nya lyktstolpar och plantering av träd, bedöms inte innebära negativ påverkan. Gården var troligen planterad tidigare. Att den speciella gårdsmiljön tas i anspråk för en uteservering innebär att den blir tillgänglig i högre utsträckning än idag, som del av gatulivet, vilket allmänt sett är positivt. 12
Antikvariska konsekvenser Interiör Inredning med café/lobby i stora entréhallen Borttagning av reception och återställande av kalkstenstrappa medför en förbättring avseende kulturhistoriska värden. Inredning med ett café/lobby med sittgrupper och bardisk medför ingen negativ påverkan på kulturhistoriska värden. Entréhallens ursprungliga proportioner och rumsdisposition bevaras, liksom ursprungliga ytskikt, detaljer och fast inredning. En sentida reception rivs och en tidigare framflyttad kalkstenstrappa flyttas tillbaka till ursprungligt läge vilket innebär att rummets proportioner delvis återställs. Detta är mycket positivt. En ny bardisk i hallen innebär att den borttagna receptionsdisken ersätts med en ny mindre disk, som istället får en mer framskjuten placering. Att befintliga glasdörrar mot gården bevaras är positivt. Dessa tillkom på slutet av 1960-talet och har detaljstuderad utformning. Ombyggnader i huvudtrapphusen i norra flygeln Upptagning av nya öppningar på bottenplanet medför negativ påverkan på kulturhistoriska värden i viss utsträckning. Installation av glaspartier på bottenplanet medför negativ påverkan i viss utsträckning. Att trapphusen bevaras i övrigt, inklusive de två trapphusen i södra flygeln, är positivt. Nya dörröppningar på ett av planen i trapphusen påverkar trapphusens ursprungliga planlösning. Åtgärden är dock begränsad i omfattning och bedöms inte innebära att särskild inredning eller trapphusens karaktär som helhet påverkas nämnvärt. Installation av glaspartier är inte önskvärt från antikvarisk synpunkt men bedöms likaså vara möjligt att göra på ett diskret sätt, utan att särskild inredning eller karaktär förändras påtagligt. Nytillkomna partier bör dock studeras noga och alla typer av ingrepp i äldre inredning undvikas. Att sentida glaspartier tas bort i viss utsträckning i övriga delar av huvudtrapphusen är positivt. Alla ursprungliga delar av trapphusen bevaras intakta, inklusive trädörrar, smidesgaller, stenarbeten samt slätputsade väggar och tak, är en förutsättning. Nya hissar och ett nytt trapphus i södra flygeln En ny hiss invid sydöstra trapphuset medför ingen negativ påverkan på kulturhistoriska värden. Ett nytt trapphus och ytterligare en hiss i södra flygelns västra del medför ingen negativ påverkan på kulturhistoriska värden. Tillkommande hissar och trapphus bedöms vara omsorgsfullt inplacerade i byggnaden och påverkar endast sådana delar av interiören som bedömts vara tåliga för ändringar. 13
Inredning med gym och kök m.m. på källarplanet (plan 1) Föreslagna ombyggnader som avser källarplanet medför ingen negativ påverkan på kulturhistoriska värden. Källarplanet saknar värdefull inredning och är delvis kraftigt ombyggt idag. Hela våningsplanet har med undantag av de delar som ingår i trapphusen bedömts vara tåliga avseende förändringar. Inredning med lokaler i norra flygeln på bottenplanet (plan 2) Ombyggnader av personalmatsal m.m. i norra flygeln medför ingen negativ påverkan på kulturhistoriska värden. Två nya entréer mot Hantverkargatan medför negativ påverkan på kulturhistoriska värden. Två nya trappor mellan bottenplanet och källaren medför negativ påverkan i viss utsträckning. Åtgärden bedöms vara möjlig att göra utan att värdefulla delar och detaljer påverkas negativt, förutsatt att de delar av den ursprungliga inredningen som ännu finns kvar bevaras, främst stenklädda golv och bröstningar samt slätputsade väggar och tak. Nya entréer och trappor innebär samtidigt påverkan på ytterväggar och bjälklag vilket bör undvikas så långt som möjligt, särskilt gäller detta fasaden mot Hantverkargatan som är mycket känslig för ändringar. Dessa delar av förslaget bedöms påverka byggnadens kulturhistoriska värde negativt i viss utsträckning även invändigt. Inredning med lägenheter och ombyggnad av korridorer m.m. på bottenplanet (plan 2) Föreslagna ändringar av korridorer på bottenplanet medför ingen negativ påverkan på kulturhistoriska värden. Ombyggnad av cellkontor och andra lokaler på bottenplanet till lägenheter medför ingen negativ påverkan respektive negativ påverkan i viss utsträckning. Tamburerna i anslutning till de två huvudtrapphusen får i förslaget behålla sin ursprungliga funktion. Tidigare ändrade ytskikt och karaktär kan därmed återställas, vilket vore positivt. Att korridorer bevaras i föreslagen utsträckning är positivt då sambandet mellan entréer och trapphus därmed bevaras på ett av våningsplanen och då en del av byggnadens planform och rumsstruktur förblir läsbar i någon mån. Dock saknas korridorernas för planlösningen typiska kringgående rörelse på detta plan, både i dagsläget och i ombyggnadsförslaget. För att stärka läsbarheten bör korridorlösningen som helhet återskapas på detta våningsplan och/eller bevaras på något av de övriga våningsplanen. 14
Ombyggnad av kontor på våningsplanen till bostäder (plan 3-7) Att planlösningen med cellkontor och korridorer indelas i lägenheter med i huvudsak bevarad planlösning medför negativ påverkan på kulturhistoriska värden i viss utsträckning. Att många ursprungliga innerdörrar bevaras, att sentida dörrar rivs och att tillkommande dörrar och foder m.m. får samma utseende som de ursprungliga är positivt. Att bevarad originalinredning i de tidigare sessionssalarna bevaras är positivt (och en förutsättning). Ifall motsvarande inredning rivs i angränsande/motstående rum medför detta negativ påverkan i viss utsträckning. Viss ombyggnad av tamburer (lobbyer) i anslutning till de två trapphusen i norra flygeln medför ingen negativ påverkan. Ifall ursprungliga ytskikt m.m. återställs är detta positivt. Att korridorer inkorporeras med lägenheter förutom mindre avsnitt vid trapphus och tamburer medför negativ påverkan på kulturhistoriska värden. Planlösningen med dagsljusbelysta cellkontor utmed korridorer återspeglar byggnadens tillkomsthistoria i hög grad. Byggnaden utgör idag ett välbevarat exempel på en för dåtiden effektiv kontorslösning, avsedd för en växande statsapparat. Planlösningen är i hög grad sammanhängande med exteriören och byggnadens planform med flyglar orienterade kring gårdar. Ombyggnadsförslaget innebär att rumssambanden mellan trapphus, korridorer och kontorsrum försvinner och att den tidigare funktionen inte längre är läsbar. Samtidigt bevaras planlösning, rumsvolymer och rumsformer i relativt stor utsträckning inom lägenheterna, då bärande väggar och även en stor mängd mellanväggar bevaras. Den nuvarande/ursprungliga inredningen bevaras likaså i stor utsträckning och kompletteras lika ursprungligt vilket är positivt. Ombyggnad av övre vinden och norra tornet till bostäder (plan 8-9) Ombyggnad av befintliga kontorslokaler medför ingen negativ påverkan på kulturhistoriska värden. Befintliga kontorslokaler på vinden och i tornet inreddes i olika omgångar under senare delen av 1900-talet. Den nuvarande inredningen är i huvudsak sentida och utförd i enkla material utan särskild gestaltning. Lokalerna har stått oanvända en längre tid och interiören är skadad och sliten varför rivning av ytskikt är motiverad. Olle Nylind Byggnadsantikvarie, sakkunnig kulturvärden KUL 2 kvalificerad behörighet (K) Bilagor 1 Grafisk redovisning av påverkan på kulturhistoriska värden 2 Ritningsförslag 2015-11-10, Andreas Martin-Löf Arkitekter 15