Verksamhetsplan med budget 2016 Erik Thedéen JANUARI 2016
januari 2016 Dnr 15-17024 Verksamhetplanen beskriver FI:s planerade verksamhet för 2016 och redovisar myndighetens strategier för att uppnå målen för verksamheten och ekonomin. Verksamhetsplanen innehåller också en plan för investeringar. FI:s budget och investeringsbudget är på en övergripande nivå och generaldirektören beslutar därefter en internbudget. Styrelsen fattar följande beslut om verksamhetsplan för 2016: - Styrelsen ställer sig bakom inriktningen av användningen av medel enligt kapitel Budget 2016. - Den anslagsfinansierade verksamheten ska visa ett nollresultat, d.v.s. kostnaderna ska motsvaras av tilldelade anslagsmedel. Intäkter av anslag inkluderar även ett förväntat anslagssparande om 13 mnkr. - Den avgiftsfinansierade verksamheten budgeterar ett underskott om ca 8 %. - Den bidragsfinansierade verksamheten har en budget där kostnaderna motsvarar bidragsintäkterna. - FI:s investeringsram fastställs till 48 mnkr. 2
INNEHÅLL Finansinspektionens mål och uppdrag 4 Vägledande principer för vårt arbete 5 Vi är framåtblickande 5 Vi är beslutsamma 5 Vi är tydliga 5 Förutsättningar för VP 2016 7 Mer och bättre tillsyn 7 Tydligare kommunikation 8 Ett effektivare FI 9 Stärka verksamhetsstödet 9 Mål och mått 2016 11 Budget 2016 12 Budget 2016 13 Anslagsfinansierad verksamhet 13 Avgiftsfinansierad verksamhet 14 Bidragsfinansierad verksamhet 14 Investeringsbudet 2016 14 3
Finansinspektionens mål och uppdrag Ett välfungerande finansiellt system utgör en hörnsten för samhällsekonomin, välfärden, tillväxten och sysselsättningen. Ett välfungerande finansiellt system är för det första stabilt finansiella kriser har visat sig vara mycket kostsamma och utgör därför ett allvarligt hot mot samhällsekonomin och de offentliga finanserna. Ett välfungerande finansiellt system tillvaratar även konsumenternas intressen och ger dem ett gott skydd. Konsumenten är ofta i ett kunskaps- och informationsunderläge gentemot de företag som erbjuder finansiella tjänster. Mot den bakgrunden har FI av regeringen i instruktionen och regleringsbrevet fått två huvudsakliga mål: att arbeta för ett stabilt finansiellt system och att verka för ett gott konsumentskydd inom det finansiella systemet. Ett hundraprocentigt konsumentskydd och ett fullständigt stabilt system är samtidigt inte en möjlig ambition om det finansiella systemets väsentliga funktioner ska bevaras. Reglering och tillsyn måste alltid handla om att väga olika mål och ambitioner mot varandra. De åtgärder som FI vidtar för att uppfylla målen ska därför alltid vägas mot eventuella negativa effekter på det finansiella systemets effektivitet. Riksdagen har beslutat om ytterligare ett mål för finansmarknadsområdet. Målet anger att det finansiella systemet också ska bidra till en hållbar utveckling. FI ska under 2016 kartlägga och analysera vilka möjligheter myndigheten har för att bidra till målet. Som en statlig förvaltningsmyndighet har FI enligt Myndighetsförordningen (2007:515) ett allmänt ansvar för att verksamheten bedrivs effektivt och att vi hushållar väl med statens medel. 4
Vägledande principer för vårt arbete Den finansiella sektorn är central för Sverige. Utan den kan vi inte betala våra räkningar, försäkra våra hus och familjer eller spara till vår pension. Företag och samhälle skulle heller inte kunna göra nödvändiga investeringar. De senaste årens kriser har tydligt visat hur hög kostnaden blir för samhället när finansmarknaden inte fungerar. Det är FI:s roll att motverka att liknande situationer uppkommer igen. Vi gör det genom att övervaka de finansiella aktörerna och förstå och försöka motverka de stora riskerna. Vi gör det genom att påminna om att det finansiella systemet och vi finns till för samhället konsumenter, företagare och medborgare inte tvärtom. Det är ett stort uppdrag att övervaka finansmarknaden. För att visa vägen för den framtida finansiella tillsynen i Sverige och styra vårt arbete har vi tagit fram tre vägledande principer. VI ÄR FRAMÅTBLICKANDE Vi måste lyfta blicken, utmana etablerade sanningar och aktivt leta efter morgondagens problem. Vi ska vara den som ifrågasätter, ställer de besvärliga frågorna och samtidigt vara lyhörda för det som händer i omvärlden. Det framåtblickande och proaktiva arbetssättet är grundläggande för att vi ska klara av vårt uppdrag. Vi måste bli bättre på att analysera framåt för att ha en klar uppfattning om vilka åtgärder som kan bli aktuella att vidta och när det ska ske. Detta gäller analysen av såväl enskilda företag och risker som övergripande systemrisker. VI ÄR BESLUTSAMMA Det räcker inte med att upptäcka problem. Vi måste också kunna agera beslutsamt när vi hittar sådant som oroar. Oavsett om det rör nya regler, makrotillsynsåtgärder eller ingripanden mot finansiella företag som inte sköter sig, får vi inte rygga tillbaka från det vi anser behövs göras. Det är ett stort ansvar att ta hand om medborgarnas pengar och vi måste vara tuffa mot dem som inte tar det ansvaret på allvar. I praktiken handlar det om att fortsätta utveckla den ifrågasättande tillsynen och vid behov komplettera med välavvägda riktade regleringsinitiativ. För att klara av att ta svåra och viktiga beslut med stora konsekvenser behöver vi vara noggranna i vår analys och ha bra underlag. VI ÄR TYDLIGA I ljuset av de senaste årens kriser och i takt med att det finansiella systemet blir allt mer komplext ökar kraven på oss att vara tydliga och öppna. Vi ska vara tydliga med att det finansiella systemet är till för samhället. Vi ska kunna förklara för de finansiella aktörerna vilka 5
regler som gäller, vilka krav som ställs och vad vi anser är viktigt. Vi ska inte lösa finansmarknadens problem utan se till att den möter konsumenternas och samhällets behov. Vårt arbetssätt ska präglas av öppenhet. Vi arbetar med känslig information men vi ska alltid försöka möta upp mot omvärldens frågor och bjuda in till dialog och möten. 6
Förutsättningar för VP 2016 Regeringen har under de senaste åren gjort en stor satsning för att stärka FI:s tillsyn. Det har i sin tur medfört att vi idag är nästan dubbelt så många som vi var 2009. Det är positivt då det är ett kvitto på vår uppdragsgivares uppfattning att vi gör ett bra jobb. Det visar också på en förståelse för vidden av uppdraget att ha tillsyn över en så stor finansiell sektor som den svenska. Men vi har också blivit en betydligt större och mer komplex organisation än vi var för ett par år sedan. Det ställer högre krav på vår förmåga att samordna och organisera verksamheten så att vi använder våra resurser på bästa möjliga sätt. De regelverk som nu genomförs är på i princip alla områden mer krävande och innebär fler uppgifter och mer arbete för oss. Samtidigt är osäkerheten stor om vad de nya regelverken kommer att innebära för våra resurser det kan exempelvis bli så att FI får nya ansvarsområden och uppgifter eller att regelverken ställer krav på att nya former av tillsyn utförs. Inför 2016 höjer vi ambitionsnivån när det gäller våra analyser som ligger till grund för vår tillsyn och regelgivning. Ekonomisk analys förstärks för att i sin tur kunna stötta övrig verksamhet i syfte att öka och förbättra FI:s analys inom alla våra sakområden. Vi kommer bland annat att behöva bygga upp en analys av hur det finansiella systemet kan bidra till en hållbar utveckling. Regeringen har tydligt höjt ambitionsnivån inom detta område och även internationellt får kopplingen mellan det finansiella systemet, hållbarhet och klimatförändring allt större uppmärksamhet. MER OCH BÄTTRE TILLSYN Vi har i flera år, och i olika sammanhang, poängterat svårigheten att få resurserna att räcka till för att bedriva en så aktiv tillsyn som vi anser behövs. Regeringen har också varit tydlig med att resurstillskotten ska användas till att bedriva mer tillsyn. De senaste åren har antalet tillsynstimmar ökat betydligt, men andelen tillsyn har legat i princip oförändrad, då regelarbetet tagit alltmer tid i anspråk. Vi måste alltså bli ännu bättre på att prioritera tillsyn. Idag ägnar våra tillsynsområden mellan 40 och 60 procent av sin arbetade tid till tillsyn. På sikt bör vi sträva mot en andel på runt 65 procent, även om det självklart kan se olika ut beroende på avdelning och enhet. Men det handlar inte bara om att lägga mer timmar på tillsyn. För att tillsynen ska vara verkningsfull krävs också att våra undersökningar genomförs koncentrerat. Vi måste förbättra själva genomförandet av tillsynen planering, tidshållning, samarbete inom och mellan 7
områden samt kommunikation med företagen. I grunden handlar det om att bedriva tillsyn med bättre kvalitet och disciplin och undersökningar med större djup. I slutändan ger det en tillsyn som i högre grad verkligen kan påverka företagens beteende. Vi har blivit bättre på att arbeta efter tillsynsstrategin och att koppla tillsynen till de största riskerna och de områden där den kan göra mest skillnad. För att bli ännu bättre på att prioritera rätt tillsyn behöver vi ytterligare vässa vår riskbedömning och riskklassificering. Det förutsätter i sin tur att vi preciserar strategier och processer för tillsyn på respektive område. Vi bygger sen ett par år tillbaka nya omfattande system för inrapportering och analys av data. Det är mycket viktigt att vi säkerställer att denna rapportering håller hög kvalitet och att vi drar full nytta av den i vår analys. Rätt använd finns här en enorm potential för att höja kvaliteten på vår tillsyn. För att klara denna omställning kommer vi att behöva förändra våra arbetssätt. Även internationellt flyttas nu fokus alltmer mot tillsynsmetoder från att under många år mest handlat om regelutveckling. Utformningen av och inriktningen på vår tillsyn styrs i allt högre grad av såväl riktlinjer, tekniska standarder och handböcker från de tre europeiska tillsynsmyndigheterna som standarder och principer från internationella regleringsorgan. Dessutom bidrar etablerandet av en gemensam banktillsyn under ECB till att sätta en tydlig standard för tillsynen av stora banker. På flera områden kommer vi att behöva anpassa oss och tänka om. Men anpassningen behöver göras mot bakgrund av hur FI är organiserat, de resurser som finns och i ljuset av förhållandena på den svenska marknaden. Det är viktigt att vi orkar fortsätta bedriva den analytiska, riskbaserade och proaktiva tillsyn som vi står för. TYDLIGARE KOMMUNIKATION Vi ska ta konkreta steg i utvecklingen av vår kommunikation med såväl branschen som allmänheten. Vi ska samtidigt göra det med integritet och med respekt för vårt uppdrag som tillsynsmyndighet. Det handlar om allt från att anordna fler FI-forum till att använda oss av hemsida, rapporter och tal för att nå ut med våra bedömningar. Vi vet att intresset från branschen att få veta mer om kommande regelverk är mycket stort. Det är viktigt att vi jobbar med branschföreningarna under regelarbetets gång, men också att vi har seminarier där aktörerna kan komma till oss för att lyssna, diskutera och ställa frågor. Vi måste också bli bättre på att synliggöra vårt tillsynsarbete gentemot företagen, allmänheten och vår uppdragsgivare. En betydande del av tillsynen kommer aldrig till allmänhetens kännedom eftersom FI:s bedömningar bara förmedlas till företaget. Med de senaste årens höjda ambitionsnivå för tillsynen behöver vi anstränga oss att kommunicera mer kring såväl tillsynens inriktning 8
och mål som dess effekter. Det är många gånger bra att kommunicera även till andra företag och inte bara de vi undersökt. Det är ett effektivt sätt att göra branschen bättre på att följa de regler som finns. ETT EFFEKTIVARE FI Efter den kraftiga expansion vi genomgått är det viktigt att vi nu får full utväxling av de ökade resurserna. Det handlar om att utveckla och trimma vår organisation och säkerställa att vi jobbar så effektivt som möjligt, med rätt saker och på rätt sätt. En viktig aspekt här är att tydliggöra gränsdragningen och ansvarsfördelningen mellan områden och mellan verksamhet och stödfunktioner. Finns det exempelvis uppgifter som idag utförs på flera olika ställen i verksamheten som skulle kunna utföras mer effektivt om de centraliserades? Vi behöver ständigt utveckla våra arbetsprocesser och se till att de hänger ihop så att vi skapar ett FI, där alla arbetar i samma riktning och känner ett ansvar för helheten. Det finns många fördelar av att vara en integrerad tillsynsmyndighet, men för att kunna dra full nytta av detta behöver vi samarbeta över områdesgränser, lära av varandra och ta del av varandras erfarenheter. Samtidigt har vi flera centrala processer exempelvis undersöknings- och sanktionsprocesserna som inte går ut på att göra vårt arbete så snabbt och smidigt som möjligt, utan tvärtom syftar till att säkerställa kvaliteten på arbetet. Effektivisering ska alltså inte uppnås genom att släppa på kvalitetskraven. STÄRKA VERKSAMHETSSTÖDET Vårt verksamhetsstöd till exempel ekonomi och administration, it och rapportering är idag betydligt starkare än för ett par år sen. Samtidigt innebär ambitionshöjningen i verksamheten ett motsvarande behov att fortsätta höja kvaliteten i stödfunktionerna. Det är viktigt att denna utveckling drivs av behoven i verksamheten och sker i nära dialog med användarna. Kraven och behoven av systemutveckling är stora och innebär omfattande investeringar. Det är därför viktigt med en väl genomtänkt styrning och prioritering av dessa insatser. Vi har blivit mycket bättre på att mäta och redovisa vår verksamhet, men vi måste fortsätta arbetet med att ytterligare förbättra vår ekonomi- och verksamhetsstyrning. Precis som vår tillsyn behöver den bli mer analytisk och framåtblickande för att kunna utgöra ett bättre beslutsstöd för att göra prioriteringar. En förutsättning för att skapa en mer effektiv användning av våra resurser är att med större precision kunna mäta vad olika aktiviteter kostar och hur kostnaderna fördelar sig över olika verksamheter. FI är en dynamisk arbetsplats i ständig förändring och arbetstempot kan ofta vara högt. Såväl medarbetarundersökningar som 9
avslutsintervjuer visar att den absoluta merparten av våra medarbetare trivs väldigt bra på FI. Men vi har många duktiga medarbetare med värdefulla kunskaper och erfarenheter som är väldigt attraktiva i branschen. Detta resulterar i en relativt hög personalomsättning, vilket är en utmaning för såväl chefer som medarbetare vi ägnar mycket tid åt rekrytering och upplärning av nya kollegor. Vi behöver därför bli bättre på att behålla och utveckla våra medarbetare, exempelvis genom att arbeta mer systematiskt med personliga utvecklingsplaner och karriärplanering. Vi måste hitta mer effektiva sätt att både rekrytera och introducera nya medarbetare när de kommer på plats. Vi ska gemensamt värna en anda där vi utvecklar FI till en myndighet i världsklass. 10
MÅL OCH MÅTT 2016 Verksamhet / strategiskt mål Verksamhetsmål Mått Periodicitet Målnivå Tillsyn: STRATEGISKT MÅL: FI:s tillsyn ska vara riskbaserad, hålla en hög kvalitet samt omfatta alla tillståndspliktiga företag Regelgivning: STRATEGISKT MÅL: FI:s föreskrifter och allmänna råd ska vara ändamålsenliga Tillståndsprövning: STRATEGISKT MÅL: FI:s tillståndsprövning ska bidra till sunda finansiella företag med ansvarsfulla och kompetenta ägare och ledningar Finansiell folkbildning: STRATEGISKT MÅL: FI ska stärka konsumenternas ställning på finansmarknaden genom finansiell folkbildning Gemensamt FI: STRATEGISKT MÅL: FI ska upplevas som en stimulerande och utvecklande arbetsplats Gemensamt FI: STRATEGISKT MÅL: FI:s verksamhet ska vara effektiv, hålla hög kvalitet samt präglas av en god hushållning med resurser 11 Samtliga i riskbedömningsprocessen identifierade risker ska adresseras Alla företag som har definierats inom ramen för FI:s heltäckande tillsyn ska vara föremål för tillsyn med en viss regelbundenhet FI ska hålla en hög kvalitet i tillsynsarbetet (nationellt och internationellt) samt i analyser och beslut FI:s användning av analysverktyg ska öka FI ska hålla en hög kvalitet i regelgivningen FI ska medverka aktivt i de internationella arbetsgrupper där viktiga frågor för FI hanteras Tillståndsärenden ska hanteras med hög kvalitet FI:s utbildning ska upplevas som värdefull och ändamålsenlig Den genomsnittliga anställningstiden på FI ska öka Andelen operativ tid inom FI:s kärnprocesser ska vara hög FI:s ärendehantering ska vara rättssäker och effektiv Andel av identifierade risker som har adresserats Tertial 100 % Andel unika företag som har blivit föremål för tillsynsaktiviteter under en 3-årsperiod År 100 % Andel överklaganden som har gått på FI:s linje Tertial 80 % Övriga kollegiedeltagares betyg på kollegier där Sverige är hemland Andel ärenden inom undersökningsprocessen som handlagts utan anmärkning År 4 Tertial 100 % Användning av SAS Tertial Ökande trend Andel ärenden inom regelgivningsprocessen som har godkänd handläggning Kvalitativ utvärdering av hur aktiv FI har varit i grupper där för FI väsentliga frågor hanteras Andel ägar- och ledningsprövningsärenden som har godkänd handläggning Andel tillståndsärenden som har godkänd handläggning enligt tillståndsprocessen Andel som säger sig ha nytta av utbildningen (stickprov i minst två målgrupper) Tertial 100 % År 3 Tertial 100 % Tertial 100 % Tertial 80 % Andel medarbetare som är kvar på FI efter 3 år År 90 % Andel operativ tid inom de områden som arbetar med FI:s kärnverksamheter Andel tillståndsärenden, där FI satt rikttiden, handlagda inom rikttiden Tertial 85 % Tertial 75 % FI:s kommunikation ska vara tydlig Andel som anser att FI är tydlig i kommunikationen År Samlad analys
Budget 2016 SAMMANFATTNING Regeringen beslutade 2013 att FI:s förvaltningsanslag skulle öka med 100 mnkr under perioden 2014-2016. Anslagsökningen skulle framförallt användas för att förstärka den finansiella tillsynen och konsumentskyddet samt för myndighetens utvidgade roll avseende det svenska finansiella systemets funktionssätt. För 2016 innebär det att FI:s förvaltningsanslag inklusive pris och löneomräkning ökar med 40,5 mnkr till 486 044 tkr. För 2017 finns för närvarande inga kända anslagsförändringar och förutom den generella pris- och löneomräkningen beräknas således anslagsramen vara oförändrad i förhållande till 2016. Nuvarande prognos för utfallet på förvaltningsanslaget 2015 innebär att FI kommer få maximalt anslagssparande om ca 13 mnkr som överförs till 2016. För verksamhetsåret 2016 är utgångspunkten att FI bedriver den verksamhet som beskrivs i de inledande planeringsförutsättningarna i verksamhetsplanen och prognosen är därmed att hela förvaltningsanslaget samt anslagssparandet från 2015 tas i anspråk. Det preliminära utfallet för 2015 för tillståndsverksamheten visar ett underskott på ca 10 mnkr. FI kommer under 2016 att fortsätta att genomföra stora investeringar i verksamheten, framför allt inom systemutveckling. Det får till följd att kostnaderna för avskrivningar är en betydande kostnad i budgeten och att avskrivningskostnader kommer bli en viktig post att följa. 12
BUDGET 2016 FI:s budget för 2016 innebär: - För den anslagsfinansierade verksamheten tas hela anslaget i anspråk samt det beräknade anslagssparandet om 13 365 tkr för 2015. För samordningsorganet för penningtvätt planeras ett mindre sparande. Avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter har budgeterade kostnader som motsvarar tilldelat anslag. - Den avgiftsfinansierade verksamheten visar ett budgeterat underskott om ca 8 %. - Verksamheten som finansieras med bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap minska i omfattning och beräknas uppgå till 2,9 mkr 2015. Totala budgeten för FI:s förvaltningsanslag och den avgiftsfinansierade verksamheten uppgår 2016 till 583 141 tkr, vilket är en ökning med 47 309 tkr jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av ökat antal anställda samt ökade kostnader för avskrivningar. ANSLAGSFINANSIERAD VERKSAMHET Budgeten 2016 för verksamheterna som finansieras med förvaltningsanslaget 1:11 ap.1 uppgår till 499 409 tkr, vilket innebär att FI disponerar tilldelat anslag samt anslagssparande om 13 365 tkr från 2015. Tilldelade anslagsmedel uppgår till 516 585 tkr för 2016. Här ingår anslagssparande för 2015 med 13 365 tkr samt de tre anslag som har tilldelats enligt regleringsbrevet för 2016; Finansinspektionens förvaltningsanslag 1:11 ap.1 (486 044 tkr), anslag för Samordningsorgan för tillsyn av penningtvätt 1:11 ap.2 (5 000 tkr) och anslag för FI:s avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 1:3 ap.1 (12 150 tkr). Anslagsfinansierad verksamhet 2016, tkr Anslag: Förvalt. Sam.org. Avgift EU Totalt anslag penningtvätt Totalt disponibelt medel 499 409 5 026 12 150 516 585 Varav årets tilldelning enl RB 486 044 5 000 12 150 503 194 Varav disponibelt från fg år 13 365 26 0 13 391 Prognos anslagsutnyttjande -499 409-4 081-12 150-515 640 Prognos anslagssparande: 0 945 0 Prognos anslagsutnyttj./årets tilldelning 100% 81% 100% Anslagskredit 24 402 150 1 215 Kvar av anslagskredit 24 402 150 1 215 Det preliminära utfallet för förvaltningsanslaget pekar på att FI vid utgången av 2015 får ett anslagssparande på ca 19 mnkr vilket innebär att ett maximalt sparande om 13 365 tkr överförs till 2016. Finansiell folkbildning har budgeterade kostnader om ca 7 mnkr. Tilldelat anslag 2016 är oförändrat, d.v.s. 7 mnkr. 13
Samordningsorganet för penningtvätt har budgeterade kostnader om ca 4 mnkr. Tilldelat anslag 2016 är oförändrat, d.v.s. 5 mnkr. Avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter har budgeterade kostnader om 12,2 mnkr. Tilldelat anslag för 2016 har höjts från 9,2 mnkr för 2015 till 12,2 mnkr. AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET Budgeterade intäkter av ansökningsavgifter uppgår till 83 732 tkr för 2016 vilket kan jämföras med 80 741 tkr för 2015. Efter en längre period av underskott beslutade regeringen att fr.o.m. juli 2012 höja FI:s avgifter. Under 2014 och 2015 visade den avgiftsfinansierade verksamheten överskott varför regeringen tog beslut om sänkta avgifter som genomfördes fr.o.m. juli 2015. Det preliminära utfallet för 2015 visar ett underskott på ca 10 mnkr. Inför 2016 planerar FI att lägga ett förslag om höjda avgifter fr.o.m. juli 2016. Budget för 2016 baseras på att avgiftshöjningen genomförs i juli 2016 och därmed budgeteras ett underskott på ca 8 % för den avgiftsfinansierade verksamheten. Budget avgiftsfinansierad verksamhet, tkr Budget Budget 2016 Budget 2015 Utfall 2014 Intäkter -83 732-80 959-96 835 Kostnader 91 182 78 175 78 360 Verksamhetsutfall 7 450-2 784-18 475 BIDRAGSFINANSIERAD VERKSAMHET Den bidragsfinansierade verksamheten består av bidragsintäkter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). För 2016 budgeteras 2,9 mnkr, vilket är en minskning jämfört med budgeten 2015 som uppgick till 7,2 mnkr. Bidragen motsvarar kostnaderna för verksamheten och transfereras vidare till projekt inom ramen för Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkansgrupp (FSPOS). Gruppen arbetar för att stärka robustheten och höja krisberedskapen inom den finansiella sektorn och Samverkans Område Ekonomisk Säkerhet (SOES), vilken samordnar myndigheter involverade i den finansiella sektorn och offentliga betalningar. INVESTERINGSBUDGET 2016 För 2016 har FI en investeringsram om 48 mnkr varav drygt 39 mnkr har reserverats. Detta innebär att det finns ett visst handlingsutrymme om ca 9 mnkr som FI kan utnyttja om det uppstår behov av tilläggsinvesteringar inom ramen för nuvarande projekt eller om det tillkommer nya projekt på grund av regelkrav eller dylikt. FI:s budgeterade investeringar består huvudsakligen av systemutveckling. FI har gjort stora satsningar i utvecklingsprojekt de senaste åren och framförallt är det ökade regelkrav från de europeiska tillsynsmyndigheterna som driver behovet av investeringar i it-system. 14
Totala investeringsbudgeten minskar med 6 mnkr jämfört med budgeten 2015. Investeringsbudget 2016, tkr För posten system och programvara omfattas budgeten av utveckling av applikationer som bland annat stödjer inrapportering och analys av data härrörande från EU-harmoniserade regelverk inom försäkrings och värdepappersområdet. De primära regelverken är Solvens 2 och MAD/MAR. För posten datorer med tillbehör omfattas budgeten av den infrastruktur som kommer att anskaffas under 2016. Budget 2016 System och programvara 27 900 Lokaler 3 500 Datorer med tillbehör 4 000 Övriga inventarier 4 000 Totala investeringar 39 400 Investeringsram 2016 48 000 Med anledning av de för 2016 års planerade investeringar samt tidigare års investeringar ökar avskrivningarna med ca 7 mnkr mellan 2016 och 2017. Prognosen för 2018 utgör en mindre ökning i förhållande till 2017 års nivå. Budget 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Totala avskrivningar 33 015 40 241 41 028 15
16