Svensk M&P-industri i ett globalt sammanhang Från att ha varit koncentrerad till Nordamerika och norra Europa är massa- och pappersindustrin är idag global till sin natur. Både när det gäller flöden av färsk fiberråvara (massaved), returpapper och slutprodukter över världen liksom när det gäller själva produktionen Branschen domineras av industrier i Nordamerika, Nordeuropa, vissa länder i Ostasien (Japan, Kina) men betydande industrier finns också i Asien och Sydamerika Världens totala pappersproduktion 2012 (400 milj ton) Nordamerika ; 21% Övriga; 7% Europa; 27% Asien; 45%
Nettohandel av papper & massa i olika regioner 2012 Papper Massa Miljoner ton Miljoner ton Källa: PPI och skogsindustrierna 2012
Sveriges andel av produktion & export av skogsindustriprodukter 2012 Procent Källa: Skogsindustrierna, CEPI, PPI och FAO samt nationella föreningar
Investeringar i skogsindustrin (Sverige) Mdr kronor Källa: SCB 2013 (februarienkäten, 2013 är prognos))
Storlek och teknisk ålder på pappersmaskiner globalt Källa: Pöyry, 2010
Konsolideringar av anläggningar Massa 1980 1990 2000 2010 2012 Antal fabriker 72 48 45 41 41 Total kapacitet miljoner ton 10,5 10,9 11,7 13,1 13,3 Kapacitet/fabrik 1 000 ton 145 225 253 320 325 Produktion, miljoner ton 8,7 9,9 11,5 11,9 12 Export, miljoner ton 3,0 2,7 3,1 3,2 3,3 Exportvärde, miljarder kr 6 12 17 17 14 Papper Antal fabriker 62 51 48 41 38 Total kapacitet miljoner ton 7,2 9,5 11,1 12,1 12,2 Kapacitet/fabrik 1 000 ton 115 185 232 295 322 Produktion, miljoner ton 6,2 8,4 10,8 11,4 11,4 Export, miljoner ton 4,5 6,7 8,9 10,1 10,3 Exportvärde, miljarder kr 11 33 57 70 70 Källa: Skogsindustrierna 2012
Strukturförändringar pga ändrade medievanor & dålig lönsamhet Under 2012-13 har 1,2 milj ton pappers- & massakapacitet lagts ned. Från toppåret 2007 har efterfrågan på grafiska papper i Europa minskat med 25% Om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer inom en femårs-period ytterligare 1 milj ton papper och 3 milj ton massaved försvinna. Källa: Danske Bank och Skogsindustrierna
Alternativ till nedläggning är ibland att man söker sig till andra produktsegment Arctic Paper, Grycksbo har startat tillverkning av bestruken kartong och liner (tidigare bestruket finpapper) Metsä Board, Husum har startat produktion av liner (tidigare främst finpapper) SCA Ortviken har börjat producera olika typer av förpackningsmaterial (tidigare tidnings- och magasinspapper) Stora Ensos bruk i Varkaus (Finland) skall börja tillverka liner (tidigare finpapper) med beräknad produktionsstart sent 2015
Råvara - skogsindustrins virkesförsörjning 2012 Källa: Skogsindustrierna 2012
Valutakursutveckling 2004 2013 (SEK/EUR & SEK/USD) 12 8 4 0 SEK USD EUR Massa- och papperindustrin är starkt konkurrensutsatt. Realt sjunker priserna på pappers-produkter med ca 1-1,5 % per år, vilket måste kompenseras via produktivitetsökningar genom effektiviseringar och ökad förädling. Lönsamheten i industrin är dålig inom många produktsegment till följd av överkapacitet och minskad efterfrågan på tryckpapper i digitaliseringens kölvatten. Källa: Riksbanken
Miljöfrågor möjlighet men också hot (1) Ökad produktion men minskade utsläpp De svenska utsläppen av koldioxid per ton tillverkat papper (och per ton exporterad pappersmassa) är lägst bland de länder som jämförts i IEA-studien Tracking Industrial Energy Efficiency and CO2 Emissions. Källa: Skogsindustrierna och Ny Teknik
Miljöfrågor möjlighet men också hot (2) Skogen som koldioxidsänka Europeiska och globala miljömål Svaveldirektivet Höjd drivmedelsskatt EU-parlamentet föreslår att de allra farligaste plasterna och vissa plastpåsar borde förbjudas år 2020 Skogen är inte bara värdefull för industrin. Den erbjuder unika livsmiljöer för olika djur och växtarter och är värdefull för turism, friluftsliv och rekreation
Reflektion
Otillräcklig lönsamhet (shift in dynamics in PPI 1996-2005) Källa: Satu Pätäri, K. K. (2011). Opening up new strategic options in the pulp and paper industry.
Nya och nygamla produkter. Några exempel Kommersialiserade Producenter eller potentiella Område produkter producenter FoI-aktörer Sunpine, Preem, Domsjö fabriker, Biodrivmedel och Bioetanol Biodiesel, bioetanol Stora Enso, SCA, Holmen SEKAB, SP Processum, Chemrec, UmU, Volvo Biogas Göteborgs energi, Domsjö fabriker Chalmers, SP Processum, Valmet, Repotec Bioolja (green oil) BillerudKorsnäs, Sveaskog, Bäckhammar Fortum, SP, Paper Province Gröna kemikalier (ex nanocellulosa) SEKAB, Arizona Chemicals Chalmers, Innventia, WWSC (Wallenberg Wood Science Center), SP (Processum och Process Development) Kolfiber SCA Chalmers, Innventia, WWSC Innventia, MoRe Research, ForTex, SP Viscose/textilier Viskosråvara Domsjö fabriker, Södra Processum Bioplaster SCA, Södra Innventia, WWSC, LTU
SWOT-analys Helpful Harmful I Strengths Weakness n Närhet till råvaror av god kvalitet Perifert läge, höga transportkostnader för färdigvaror t Upparbetad stark industristruktur och starka kluster Dyr (långsamtväxande) råvara e Utvecklande samarbete mellan kunder och leverantörer Stora fluktuationer i valutakursen r Stark industriell Forskning och Utveckling (FoU) Låg lönsamhet n Välutbildad arbetskraft Högt kostnadsläge för arbetskraft a Lägst CO2-utsläpp per producerat ton massa och papper l Starka värdekedjor och kluster E Opportunities Threat x Europeiska och globala miljömål Olje- & gas-prisernas utveckling t Grön ekonomi i ropet "Cost competiveness" med oljebaserade produkter e Starkt fokus på att utveckla nya produkter Finansiering av demo- och pilotanläggningar r Ökad förbrukning av mjukpapper på tillväxtmarknaderna Miljöskatter som snedvrider konkurrensen n Oil peak Nya värdekedjor behöver byggas upp a Den nordiska fibern är unik Digitaliseringen - strukturförändringar i efterfrågan l Urbanisering försvårar rekrytering i glesbygd
Konklusion framtiden är ändå ljus Det finns många etablerade produkter som bedöms ha en lönsam framtid men det är också önskvärt att man kan utveckla en bredare produktflora med nya produkter och processer med ökat förädlingsvärde då gamla marknader och produkter viker. Skogsindustrin genererar sidoströmmar som innehåller ett stort utbud av olika ämnen och molekyler som kan användas till biodrivmedel, biobränsle, gröna kemikalier, nanocellulosa, kolfiber, textilfiber mm. Skogsindustrin bör därför i mycket högre utsträckning än idag på sikt kunna bidra med råvaror till nya produkter med högt förädlingsvärde i kombination med fortsatt produktion av fibrer, papper och energi.
Tänkbara sammanfallande drivkrafter Källa: Mer raffinerade produkter (Larsson; Ståhl 2009)