UNDERSÖKNING AV PARKERINGSGARAGE, P2. BRF KANTARELLEN. Projektnummer: 40990

UNDERSÖKNING AV PARKERINGSGARAGE, P2. BRF KANTARELLEN Projektnummer: 40990

UNDERSÖKNING AV PARKERINGSGARAGE BRF STATAREN Projektnummer: 40990 Tor Powell HSB Stockholm Konsult 0727-377090 Tor.Powell@hsb.se Uppdragsgivare: Brf Kantarellen 2012-11-02 2 (10)

1. BAKGRUND OCH UPPDRAG... 4 2. BESKRIVNING AV OBJEKTET... 4 3. ALLMÄNT OM SKADOR PÅ PARKERINGSGARAGE... 5 4. UNDERSÖKNING... 5 4.1 OBSERVATIONER... 6 4.2 PROVNING... 10 5. BEDÖMNING... 12 BILAGOR BILAGA A Laboratorierapport med kloridanalys. BILAGA B Översikt och läge för prover BILAGA C Konstruktionsritningar 3 (10)

1. BAKGRUND OCH UPPDRAG HSB Konsult har på uppdrag av Brf Kantarellen undersökt parkeringsgaraget P2. Föreningen önskar att veta garagets skick samt få förslag på åtgärder. 2. BESKRIVNING AV OBJEKTET Parkeringsgaraget är byggt i början av 70-talet och utgörs av ett grundplan och två pelarburna bjälklagsplan (grundplan, plan 1 och plan 2). Grundplanet och plan 1 befinner sig inomhus och har separata infarter. Plan 2 ligger utomhus ovanpå plan 1, se figur 1. Pålad platta Figur 1 Översikt Figur 2. Översikt Grundplanet och plan 1 har två rader med pelare. Den yttersta pelarraden, mot garagets utsida, är prefabricerade betongpelare. Den inre pelarraden, mot huskroppen, är platsgjutna pelare med anslutande väggpartier. Garaget är till största del grundlagt på berg och packad fyllning. Resterande del (se figur 2) har en fribärande betongplatta och grundläggning på pålar. Den fribärande betongplattan är enligt ritning 250 mm tjock. Kring pelarraderna finns överkantsarmering (Ø12). Hela grundplanet är asfalterat i golvnivå och ytterväggarna är isolerade med träullsplattor. Plan 1 har ett 280 mm tjockt betongbjälklag. Överkantsarmering finns kring pelarna (Ø16), kring väggpartier (Ø10) och lokalt i fält mellan de två pelarraderna (Ø10). Det finns ingen beläggning på betongen. Tak och ytterväggar är täckta av isolerande träullsplattor. De prefabricerade pelarna är monterade på en stålplatta mot bjälklaget. Plan 2 har ett 360 mm tjockt betongbjälklag som är asfalterat. För detaljerad information om konstruktionens utformning se konstruktionsritningar bifogade i BILAGA C (Ritningar har skickats från Lidingö kommun, fler ritningar finns att tillgå). 4 (10)

3. ALLMÄNT OM SKADOR PÅ PARKERINGSGARAGE Skador på betong och betongkonstruktioner kan ha olika orsaker. När det gäller parkeringsgarage är skadorna ofta förknippade med rostangrepp (korrosion) på ingjuten armering. Vanligtvis sker rostangrepp till följd av att betongen antingen kontaminerats med klorider (salt) eller att betongen har karbonatiserat. Kloridinitierade rostangrepp kan uppstå på ingjutet stål/armering om den omgivande betongen är kloridhaltig samt att det finns tillgång till fukt och syre. Halten av klorider i betongen har stor betydelse för hur korrosiv miljön är för armeringen. Ett allmänt vedertaget tröskelvärde då kloridinitierad armeringskorrosion anses vara möjlig är en kloridhalt på 0,4% klorider i förhållande till cementvikten i betongen [Browne]. Dock är tröskelvärdet inte helt bestämt eftersom flera faktorer kan inverka på korrosionsrisken. I parkeringshus och garage kan förekomsten av klorider i betongen oftast härledas till de tösalter som bilarna för med sig in i under vintern. Löst i vatten sugs klorider in i betongen där de anrikas. Klorider kan även förekomma i betong av andra orsaker än tösaltning. Förr i tiden tillsatte man ibland salt i betongen under gjutning för att få ett snabbare härdningsförlopp under vintern. Karbonatisering är en naturlig process som sker i betongen med tiden. Ursprungligen är betong ett basiskt material med ett högt ph-värde (ca ph 13). Förutsatt att det inte finns några klorider kommer denna basiska miljö att skydda den ingjutna armeringen mot rostangrepp även om betongen skulle vara fuktig. Detta naturliga skydd av den ingjutna armeringen upphävs genom karbonatisering som enkelt utryckt orsakas genom att koldioxid från luften tränger in som en front i betongen och där sänker dess ph-värde till <ph 9. När karbonatiseringsfronten nått fram till den ingjutna armeringen kan stålet i kombination med fukt och syre börja rosta. Karbonatiseringen i sig är inte skadlig men den möjliggör rostangrepp. Rostangrepp på ingjuten armering uppstår enklast där armeringen är ytligt placerad i betongen, eller med andra ord där armeringen har ett tunt täckande betongskikt (täckskikt). 4. UNDERSÖKNING Undersökningen utfördes av HSB Konsult v.41, oktober 2012 och utgörs av följande: Okulär undersökning av garaget. Intermittent bomkartering/skadekartering (med bom menas det ihåliga ljud som framträder på en skadad/skiktad betongyta då man knackar på den med exempelvis en stålkäpp) Uttagning av prover för kloridanalys. Mätningar av täckande betongskikt. Mätningar av karbonatiseringsdjup. Se översiktsritning bifogad i BILAGA B. På denna ritning framgår provernas läge och numrering samt skadekartering. 5 (10)

4.1 Observationer GRUNDPLAN 27 av 30 pelare har skador i nederkant orsakade av armeringskorrosion (BILD 1). I taket (undersida bjälklag) syns områdesvis tecken på läckage i form av flagnande färg, vita kalkutfällningar och rostfläckar (BILD 2). Fogarna i bjälklaget uppvisar områdesvis läckagetecken. Skador orsakade av armeringskorrosion förekommer längst ned på väggpartier. Den fribärande plattan i grundplanet är dold av asfalt. Inga tecken på skador i form av bompartier påträffades. BILD 1. Sprickor i betongpelare till följd av armeringskorrosion. 6 (10)

BILD 2. Läckage genom sprickor tak PLAN 1 10 av ca 22 pelare har skador i nederkant. Ovansida bjälklag (golvet) har bompartier och skador som områdesvis är kraftiga. Dessa skador är i huvudsak koncentrerade runt pelarna (BILD 3, 4, 5 & 6). Enstaka skador har observerats längst ned på väggpartier. 7 (10)

BILD 3. Skada i bjälklag. Strecken runt om skadan anger bomytans storlek. BILD 4. Närbild på sönderrostat armeringsjärn i skadat bjälklag. 8 (10)

BILD 5. Skador från rostande armering BILD 6. Streckad yta visar bomparti. 9 (10)

PLAN 2 Det översta utomhusplanet har en asfalterad yta som inte uppvisar några synliga brister (BILD 7). BILD 7. Asfalterad yta, plan 2. 4.2 Provning Prover för kloridanalys av betongen togs i pelare, ovansida bjälklag, undersida bjälklag och vägg. Från pelarna togs kloridproverna 50 mm och 300 mm ovanför golv på ett djup som motsvarar armeringens täckande betongskikt. Kloridproverna ut bjälklagets ovansida togs på ett djup som motsvarar armeringens täckande betongskikt. Ett prov togs ur vägg i nivå med det täckande betongskiktet. Ett prov togs i en spricka i tak från grundplanet. Även karbonatiseringens inträngning har kontrollerats i vissa pelare där kloridprover togs. Resultatet från kloridanalyserna samt mätningarna av täckande betongskikt och karbonatiseringsdjup framgår i TABELL 1 & 2 samt i laboratorierapport bifogad som BILAGA A. 10 (10)

Observera att de redovisade kloridhalterna kan läsas i relation till ett vedertaget tröskelvärde [Browne] som anger att kloridinitierad armeringskorrosion är möjlig vid 0,4% kloridjoner i förhållande till cementvikten. TABELL 1. Kloridhalter i bjälklag. Kloridhalter som överstiger det antagna tröskelvärdet på 0,4% är markerade i fet stil. BJÄLKLAG Prov Täckskikt (mm) Provdjup (mm) Kloridjoner/cement (vikt %) nr B1 32 27-32 0,12 B2 32 27-32 1,13 B3 36 31-36 0,76 B4 40 35-40 2,61 B5 26 21-26 0,87 B6 33 28-33 0,14 B7 35 30-35 0,16 B8 55 17-22 0,93 TABELL 2. Kloridhalt och karbonatiseringsdjup i pelare. Kloridhalter som överstiger det antagna tröskelvärdet på 0,4% är markerade i fet stil. Så gäller även karbonatiseringsdjup som passerar det täckande betongskiktet. PELARE/VÄGG/TAK Prov nr: Höjd (mm) Djup (mm) Kloridjoner/cement (vikt %) Täckskikt (mm) P1:1 50 15-25 0,30 23 4 300 15-25 0,23 P1:2 50 16-27 0,74 24 7 300 16-26 <0,04 P1:3 50 20-30 0,99 27 5 300 18-28 <0,04 P1:4 50 20-30 3,77 24 300 20-30 0,05 P2:1 50 35-45 0,68 43 32 300 35-45 0,75 P2:2 50 10-20 1,70 16 25 300 10-20 0,12 P2:3 50 25-35 0,72 29 25 300 25-35 1,00 P2:4 50 17-27 0,07 24 300 18-28 0,04 T1 9,56 V1 50 18-28 23 Karbdjup (mm) 11 (10)

Kloridanalyserna av proverna från bjälklaget visar att armeringen kring pelarna överlag befinner sig i kloridhaltig betong. Detta innebär att risken för ytterligare och mer omfattande rostangrepp på överkantsarmeringen i områden runt pelare är stor. Prov (B7) från parkeringsyta och prov (B1) från oskadat område vid pelare visar försumbara kloridhalter. Detta beror sannolikt på bättre vattenavrinning och därmed en lägre kloridbelastning. Samtliga provade pelare utom pelare P1:1 och P2:4 innehåller betydande kloridhalter i nederkant. P1:1 är också en av två oskadade pelare i grundplanet. Pelare P2:1 och P2:3 har betydande kloridhalter på höjden 300 mm ovan golv. Kloridprovet som togs i läckageområde i tak visade höga kloridhalter. Karbonatiseringens inträngning är större i de platsgjutna pelarna, sannolikt med anledning av en lägre betongkvalité i dessa. Det finns en framtida risk för karbonatiseringsinitierade rostangrepp i platsgjutna pelare. 5. BEDÖMNING HSB Konsult anser att parkeringsgaraget är i dåligt skick med ett stort renoveringsbehov. I första hand måste mellanbjälklaget (plan 1) säkerställas konstruktivt. Detta kan innebära att det måste stämpas (förstärkas) för att trygga dess bärförmåga i väntan på renovering. Anledningen till att en sådan åtgärd kan vara nödvändig är de rostangrepp som finns på bärande armering kring pelare. Rostangreppen/bompartierna innebär att vidhäftningen mellan betong och armering går förlorad. Kloridhalterna i betongen innebär även en utökad skadeomfattning i dessa områden. Att utreda behovet av förstärkningar innebär konstruktiva beräkningar av bjälklaget samt att förstärkningsmetod bestäms. En kommande renovering av garaget omfattar reparationer och beständighetsbevarande åtgärder. Grundplanets pelare måste åtgärdas. Lämpligtvis omfattar åtgärderna samtliga pelare (där pelarna står i fyllning under asfalt måste åtgärderna även inkludera eventuella dolda skador i mark). Den pålade delen av grundplanet har en fribärande betongplatta. Denna är dold av asfalt men inga indikationer på skador påträffades genom bomkarteringen. Inför åtgärder är det ändå lämpligt att kontrollera kloridförekomsten i denna del av betongen. Träullsplattorna kan dölja skador på vägg i golvnivå, vilket måste tas i beräkning vid åtgärder. På plan 1 rekommenderas vattenbilning av bjälklaget kring pelarna i zonen där överkantsarmering förekommer. Lokala områden med skador och sprickor på bjälklaget som indikerar armeringskorrosion ska också inkluderas. Bjälklaget ska efter gjutning av ny betong skyddas med ett tätskikt. Vattenbilning görs i nedre delen av samtliga platsgjutna pelare. Prefabricerade pelare är monterade på en stålplatta på bjälklaget. Stålplattan uppvisar ytliga rostangrepp och åtgärder behövs för att säkerställa skicket på samtliga prefabricerade pelare. 12 (10)

Beträffande det översta bjälklagsplanet (plan 2) påträffades inget som tyder på ett större åtgärdsbehov. Asfalten på ovansidan är hel och inga läckagetecken upptäcktes i tak/träullsplattor på bjälklagets undersida. Undantaget är en av fogarna som uppvisar läckagetecken. Om läckaget är aktivt bör fogen tätas om. Tor Powell Tel: 010-4421420 Mail: tor.powell@hsb.se Billy Molin Tel:010-4421422 Mail: billy.molin@hsb.se 13 (10)