Tjänsteskrivelse Kartläggning av växelboende och framtida utvecklingsbehov

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-02-10 DNR SN 2015.026 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Kartläggning av växelboende och framtida utvecklingsbehov Förslag till beslut Socialnämnden i Vallentuna beslutar att ge socialförvaltningen i uppdrag att arbeta vidare i enlighet med utredarens förslag till utvecklingsarbete kring växelboende. Ärendet i korthet Syftet med utredningen har varit att utveckla arbetet kring växelboendeplatserna i Vallentuna kommun. Uppdraget utformades utifrån ett pågående förbättringsarbete inom förvaltningen samt synpunkter som inkom från anhöriga med närstående som vistades på växelboende. Under utredningstiden har fyra huvudområden identifierats. Det finns ett behov av att tydligt definiera vad växelboende är, inventera hur behovet kan komma att se ut, hitta en bra organisatorisk tillhörighet för växelboende samt att identifiera utvecklingsområden. Resultatet av utredningen samt förslag till utvecklingsarbete redovisas i den bifogade utredningen. Handlingar 1. Kartläggning av växelboende och framtida utvecklingsbehov 2. Tjänsteskrivelse - Kartläggning av växelboende och framtida utvecklingsbehov Gunilla Åhlander Socialchef Vildana Zorlak Avdelningschef Ska expedieras till: TORGGATAN 11, 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-02-10 DNR SN 2015.026 SID 2/2 Akten

DIARIENUMMER SN 2015.026 2015-02-05 SID 1/10 TERHI BERLIN UTREDARE Kartläggning av växelboende och framtida utvecklingsbehov Sammanfattning Syftet med utredningen är att utveckla arbetet kring växelboendeplatserna i Vallentuna kommun. Uppdraget utformades utifrån ett pågående förbättringsarbete inom förvaltningen samt synpunkter som inkom från anhöriga med närstående som vistades på växelboende. Utredningen har genomförts genom träffar med personer som genom ett frivilligt engagemang eller genom sitt arbete på olika sätt kommer i kontakt med målgruppen eller deras anhöriga. Under utredningstiden har fyra huvudområden identifierats. Det finns ett behov av att tydligt definiera vad växelboende är, inventera hur behovet kan komma att se ut, hitta en bra organisatorisk tillhörighet för växelboende samt att identifiera utvecklingsområden. Utredningen visar att det finns otydligheter, olika uppfattningar och tillämpningar av vad insatsen växelboende innehåller. Då det saknas ett tydligt uppdrag till utförarverksamheterna som tillhandahåller växelboendeplatser har det hittills delvis varit upp till varje verksamhet att definiera vad som ingår. För att tydliggöra vilka krav verksamheten ska uppfylla finns behov av att utarbeta ett uppdrag gällande växelboende till verksamheterna i egen regi. Det stöd i form av växelboende som erbjuds i Vallentuna idag finns lokaliserat på Väsbygården och Korallens vårdboende, två verksamheter i kommunens egen regi med totalt 7 platser för växelboende. En inventering av beläggningen på växelboendeplatserna har genomförts med hjälp av boendesamordnaren på myndighetsavdelningen. Då växelboendeplatserna inte har haft full beläggning under år 2014 kan man dra slutsatsen att det för närvarande inte är motiverat med en utökning av växelboendeplatser. För att kunna tillgodose behovet av växelboendeplatser är det bra att behålla det antal platser som finns idag. Platserna bör även i fortsättningen kunna användas som korttidsplatser när det finns ett behov av det och de inte är belagda för växelboende.

SID 2/10 Flera olika förslag till placering av växelboendeplatserna diskuterats, men slutsatsen är att det de nuvarande placeringarna av växelboendeplatserna är de bästa i dagsläget. Tre huvudsakliga utvecklingsområden identifierats. Det är att kunna ge en bättre information till kommunens medborgare om vad växelboende innebär, att skapa nätverk mellan olika aktörer inom kommunen för att kunna ge en bättre service till kommunens medborgare samt att utveckla arbetsmetoderna. Utifrån de uppgifter som har framkommit under utredningen finns det behov av fortsatt utvecklingsarbete kring växelboende. Bakgrund Enligt 2 kap.1 socialtjänstlagen har varje kommun ansvar för socialtjänsten inom sitt område och det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I Vallentuna kommun fullgörs kommunens uppgifter inom socialtjänsten av socialnämnden. En av de insatser som erbjuds av socialnämnden i Vallentuna kommun idag är växelboende. Växelboende erbjuds som ett tillfälligt boende med ett visst återkommande tidsintervall. Insatsen beviljas som en biståndsinsats enligt Socialtjänstlagen. Under våren 2014 har socialförvaltningens myndighets- och utföraravdelningar haft en arbetsgrupp bestående av chefer, enhetsledare samt boendesamordnare som tillsammans har arbetat för att diskutera och utveckla frågor kopplade till växelboende. I maj 2014 inkom en skrivelse till socialnämnden från anhöriga med närstående som vistades på växelboendeplats återkommande. Skrivelsen innehöll bland annat synpunkter och frågor kring vistelse på kommunens växelboendeplatser. Synpunkterna kring växelboende gällde: placeringen av växelboende är på en avdelning med permanentboende att anhöriga inte kände sig välkomna på avdelningen att det saknades aktiviteter på dagarna att det saknades tillgång till sjukgymnast och arbetsterapeut att anhöriga upplevde att det saknades information om vad som ingår i växelboende I samband med att skrivelsen inkom till socialnämnden träffades företrädare för anhöriga och socialnämnden samt tjänstemän från socialförvaltningen. Utifrån frågeställningar som framkom i samband med mötet med anhöriga ägde ett uppföljningsmöte rum i början av september 2014 för att ge återkoppling kring de frågor som anhöriggruppen tidigare hade framfört.

SID 3/10 Efter uppföljningsmötet med anhöriga gav socialnämnden förvaltningen i uppdrag att utreda frågor rörande växelboende. Syfte Syftet med utredningen är att: ta fram en beskrivning/definition av vad växelboende är undersöka hur behovet av växelboendeplatser kan komma att se ut framöver hitta en bra organisatorisk tillhörighet för växelboende identifiera förbättringsområden kring insatsen växelboende Vad säger socialtjänstlagen 1.kap Socialtjänstens mål 1.kap.1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 2.kap Kommunens ansvar 2.kap. 1 Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. 5. kap Särskilda bestämmelser för olika grupper Äldre människor 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Lag (2010:427) 5 Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service.

SID 4/10 Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så längt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. (Lag 2010:427) 6 Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor. (Lag 2009:726) Stöd till anhöriga 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. (Lag 2009:549) Med närstående avses den person som tar emot omsorg, vård och stöd. Den som ger hjälpen benämns anhörig eller annan person. (Annan person i det här sammanhanget är någon utanför familjekretsen, t.ex. en vän eller granne). Genomförande Material till utredningen har inhämtats genom träffar med personer som genom ett frivilligt engagemang eller genom sitt arbete på olika sätt kommer i kontakt med målgruppen eller deras anhöriga. Följande personer har deltagit i träffar under utredningstiden: Representanter för Anhörigföreningen i Vallentuna Boendesamordnare, myndighetsavdelningen Enhetschef på myndighetsavdelningens enhet för äldre- och funktionsnedsatta Verksamhetschefer och enhetsledare på utföraravdelningen för Korallens vårdboende och Väsbygården Avdelningschef för utföraravdelningen egen regi. Anhörigkonsulent Kommunikatör Silviasystrar på utföraravdelningen (undersköterskor med vidareutbildning inom demensvård) Medicinskt ansvarig sjuksköterska

SID 5/10 Frågeställningar i utredningen: Utredaren har identifierat fyra huvudområden som har diskuterats vid träffarna. Definition av begreppet växelboende Vad ska ingå i växelboende? Det är av yttersta vikt att definiera vad insatsen växelboende innefattar. Inventering av behovet På vilka sätt kan vi ta reda på hur vi tror att behovet framöver kommer att se ut? Hitta en bra organisatorisk tillhörighet för växelboende Var är det lämpligt att placera växelboendeplatserna? Utvecklingsområden kring växelboende Vilka förbättringar bör genomföras för att kunna ge en bättre service till kommunens medborgare? Resultat av utredningen Definition av begreppet växelboende Syftet med växelboende är i första hand att avlasta den/de anhöriga. Med växelboende menas att en person som vårdas av en anhörig med vissa återkommande intervaller (enligt ett schema), växelvis bor hemma i sin ordinarie bostad och i ett tillfälligt boende (växelboende). Exempel: En person bor i sin ordinarie bostad 3 veckor/månad och vistas på växelboende 1 vecka/månad. Växelboende en form av anhörigstöd Kommunen erbjuder olika former av stöd för anhöriga som vårdar en närstående i hemmet. Det kan röra sig om kontakt med anhörigkonsulent, dagverksamhet, hemtjänst, avlösning i hemmet och växelboende. Då socialnämnden är skyldig att erbjuda stöd till anhöriga är det av yttersta vikt att alla aktörer inom socialtjänsten beaktar detta i sitt dagliga arbete. Till skillnad från hemtjänst och särskilt boende finns inte växelboende särskilt väl beskrivet i förarbetena till Socialtjänstlagen och lagen har ingen paragraf som direkt hänvisar till att kommunerna är skyldiga att tillhandahålla insatser i form av växelboende. Dock är detta en insats som de flesta kommuner i Sverige idag tillhandahåller och då främst som ett stöd till anhöriga som vårdar en närstående. Det finns forskning som visar att personer med en demenssjukdom har svårt att klara av miljöbyten. Det medför att insatsen växelboende i första hand är ett stöd för anhöriga. I de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom tar man dock ändå upp avlösning som en form av anhörigstöd och att det bland annat kan ske genom att den demenssjuke vistas en tid tillfälligt på ett särskilt boende. Eftersom anhörigas omsorg är en stor del av den vård och omsorg som utförs kan det

SID 6/10 vara motiverat för kommunen att erbjuda växelboende. Att få tillgång till växelboende kan minska behovet av hemtjänst och skjuta fram en flytt till särskilt boende. Det är viktigt att även uppmärksamma de anhöriga i samband med växelboendevistelsen och ge de anhöriga stöd och uppmuntra dem att se till sina egna behov och använda tiden den närstående tillbringar i växelboende för sin egen rekreation. Uppdrag till verksamheterna I samband med utredningen har det framkommit att det finns otydligheter, olika uppfattningar och tillämpningar av vad insatsen växelboende innehåller. Då det saknas ett tydligt uppdrag till utförarverksamheterna som tillhandahåller växelboendeplatser har det hittills delvis varit upp till varje verksamhet att definiera vad som ingår. Det är av yttersta vikt att definiera vad insatsen växelboende innefattar dels för att personer som ansöker om stöd ska veta vad de ansöker om och även för att de verksamheter som tillhandahåller växelboende ska veta vad som förväntas av verksamheten. Under utredningen har många förslag om vad som bör ingå i insatsen framförts. De förslag som har nämnts som särskilt viktiga är bland annat välkomstsamtal, aktiviteter, utevistelse, information om hälso- och sjukvård samt stöd till anhöriga. För att tydliggöra vilka krav verksamheten ska uppfylla finns behov av att utarbeta ett uppdrag gällande växelboende till verksamheterna i egen regi. Inventering av behovet På vilka sätt kan vi ta reda på hur det framtida behovet kommer att se ut? Det stöd i form av växelboende som erbjuds i Vallentuna idag finns lokaliserat på Väsbygården och Korallens vårdboende, två verksamheter i kommunens egen regi med totalt 7 platser för växelboende. På Väsbygården finns två platser för växelboende för personer med demenssjukdom på avdelningen Kvarnen, som även är en avdelning med permanentboende för personer med demenssjukdom. Därutöver används en av platserna på korttidsavdelningen Magnolian som växelboendeplats för personer med omvårdnadsbehov. På Korallens vårdboende finns 4 platser för personer med omvårdnadsbehov uppdelade på två platser vardera på avdelningarna Snäckan och Pärlan med 9 respektive 10 platser för permanentboende.

SID 7/10 Det är svårt att exakt veta eller ta reda på hur behovet av växelboendeplatser kommer att se ut framåt. Ett sätt att försöka ta reda på det är att blicka tillbaka och se hur det har sett ut bakåt i tiden. En inventering av beläggningen på växelboendeplatserna har genomförts med hjälp av boendesamordnaren på myndighetsavdelningen. Under år 2014 har beläggningen av växelboendeplatserna sett ut enligt nedan: Väsbygårdens två växelboendeplatser för personer med demenssjukdom hade nästan 100% beläggning under första halvåret 2014, men under andra halvåret 2014 har behovet stadigt minskat. I början av februari 2015 är beläggningen endast 25% (2 veckor/månad av totalt 8 veckor). Väsbygårdens hade två växelboendeplatser för personer med omvårdnadsbehov i början av år 2014. Beläggningen var nästan 100% i början av året, men då beläggningen minskade under våren beslutades det att endast en växelboendeplats skulle finnas kvar från juni 2014. Den andra platsen används istället som korttidsplats. Under hösten 2014 har beläggningen i snitt varit 75% (3 veckor/månad av totalt 4). Korallens fyra växelboendeplatser har varit uppdelade så att två platser har använts för kvinnor och två för män. Platserna för män har i snitt varit belagda till 75 % under år 2014 (6veckor/månad av totalt 8 veckor), medan behovet av kvinnliga platser har varit närmast obefintligt. Växelboendeplatserna på både Korallens vårdboende och på Väsbygården har använts som korttidsplatser när de har varit lediga och alla platser på korttidsavdelningen Magnolian på Väsbygården har varit belagda. Vid några tillfällen har även växelboendeplatserna för personer med demenssjukdom använts som en tillfällig korttidsplats. Då växelboendeplatserna inte har haft full beläggning under år 2014 kan man dra slutsatsen att det för närvarande inte är motiverat med en utökning av växelboendeplatser. Den låga beläggningen kan vara tillfällig och beläggningen av växelboendeplatserna behöver följas upp regelbundet för att se om behovet av dessa platser ökar eller minskar. En annan orsak till låg beläggning kan vara att anhöriga inte känner till möjligheten att ansöka om växelboende. Det kan till viss del förklaras med att det saknas information på t.ex. kommunens webbplats och att kommunens medborgare har liten eller ingen kännedom om att denna typ av stöd erbjuds. För att kunna tillgodose behovet av växelboendeplatser är det bra att behålla det antal platser som finns idag. Platserna bör även i fortsättningen kunna användas som korttidsplatser när det finns ett behov av det och de inte är belagda.

SID 8/10 Hitta en bra organisatorisk tillhörighet för växelboende Var är det lämpligt att ha växelboendeplatserna? I samband med utredningen har diskussioner förts kring de erfarenheter som enheterna har fått av att blanda växelboende med permanent boende. När det gäller boende för personer med demenssjukdom skapar det oro och förvirring när det kommer in nya personer i gruppen. När en person kommer till växelboendevistelse krävs det också extra personaltid för att ta emot den enskilde, ha tid för den anhöriga och ordna allt praktiskt med att packa upp kläder med mera. Erfarenheter från växelboende i Vallentuna kommun visar att det inte är optimalt att blanda permanentboende och växelboende på en och samma avdelning men i dagsläget är behovet för litet för att kunna ha en egen avdelning för detta ändamål. En del kommuner har sitt växelboende placerat tillsammans med dagverksamhet för att på så sätt kunna tillgodose behov av både aktiviteter dagtid och omvårdnad kvällsoch nattetid. Denna form av lösning har diskuterats vid träffar i samband med denna utredning. Idag finns både den sociala dagverksamheten och dagverksamheten för personer med demenssjukdom, som båda drivs i kommunens egen regi, i en lokal på Stendösvägen. I samma hus finns ett äldreboende som drivs av en entreprenör. I diskussioner under utredningen har man kommit fram till att denna kombination inte anses lämplig. Dels för att är det svårt att kombinera ett växelboende för dessa bägge målgrupper och dels för att vissa av personerna som idag har växelboende inte orkar med vistelse på dagverksamhet. Dessutom bemannas dagverksamheten enbart dagtid måndag till fredag i dagsläget. I dagsläget finns inget bättre alternativ till nuvarande placering av växelboendeplatserna. Utvecklingsområden kring växelboende Under utredningen har följande tre utvecklingsområden identifierats. Bättre information till kommunens medborgare Då det i samtal med anhöriga har framkommit att det är otydligt vad som ingår när en person beviljas växelboende är det tydligt att informationen till kommunens medborgare behöver förbättras. Det finns behov av att ta fram ett tydligt och informativt informationsmaterial om växelboende. Materialet behöver finnas i olika former som t.ex. broschyrer och på kommunens webbplats. Vid framtagandet av informationsmaterialet är det bra att

SID 9/10 målgruppen får vara med och påverka innehållet så att det blir ändamålsenligt. Det kan genomföras på Träffpunkten vid något tillfälle när anhörigföreningen har många medlemmar på plats. Behov av nätverk inom kommunen I samband med intervjuerna har det även framkommit att det finns informationsbrister inom organisationen och det är av största vikt att få till ett tätare samarbete mellan biståndshandläggare, personal som arbetar på växelboenden samt kommunens anhörigkonsulent. Det kan bland annat leda till att alla dessa aktörer får större kunskap kring varandras roller och ansvar, en samsyn kring växelboende samt att den enskilde och dennes anhöriga får rätt information om växelboende och vilka andra insatser som kan erbjudas i syfte att avlasta anhöriga. Detta kan genomföras som workshops för handläggare, utförarpersonal och anhörigkonsulent, men även genom regelbundna träffar mellan dessa aktörer. Metodutveckling Det finns behov av att utveckla flera delar i arbetet kring växelboende. En del kan vara att få till ett tätare samarbete mellan biståndshandläggare, anhörigkonsulent och utförarna för att skapa en helhetssyn och ett arbetssätt som är mer anpassade efter målgruppen. Anhörigperspektivet behöver lyftas fram och en del i det kan vara att genomföra strukturerade välkomstsamtal i verksamheten i samband med start av växelboende kan den enskilde och dennes anhöriga delges viktig information. Välkomstsamtal genomförs i viss mån redan idag, men de kan utföras mer strukturerat. Det kan bidra till att den anhöriga känner sig sedd och får möjlighet att ställa frågor, vilket i sin tur kan bidra till att den anhöriga känner sig tryggare med den närståendes vistelse på växelboende. Det är även viktigt med fortsatt arbete kring frågor kopplade till den äldreomsorgens nationella värdegrund. Förslag till fortsatt utvecklingsarbete För att tydliggöra vilka krav verksamheten ska uppfylla finns behov av att utarbeta ett uppdrag gällande växelboende till verksamheterna i egen regi. Då det har framkommit att det finns stora brister i informationen om vad växelboende är behöver det utarbetas informativ skriftlig information både till kommunens webbplats och ett informationsmaterial till biståndshandläggare och utförarverksamheterna. Detta är ett tydligt förbättringsområde. Att genomföra workshops och skapa regelbundna möten för handläggare, utförarpersonal och anhörigkonsulent för att skapa en samsyn kring växelboende.

SID 10/10 Att arbeta med metodutveckling för att anpassa stödet och insatserna till målgruppen. Utvecklingsområden är bland annat bemötande, värdegrundsfrågor och stöd till anhöriga. Referenser Socialtjänstlagen (2001:453) Prop. 1996/97:124 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, - stöd för styrning och ledning Stöd till anhöriga vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 socialtjänstlagen, Socialstyrelsen 2013 Mellan hem och institution, en studie av somatiskt växelboende i Gävle kommun, ur äldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, högskolan i Gävle. Förslag till beslut Socialnämnden i Vallentuna föreslås fatta beslut om att ge socialförvaltningen i uppdrag att arbeta vidare i enlighet med utredarens förslag till utvecklingsarbete.