Expansion för framtiden
Massabruket i Värö - ett av världens största 1. Expansion för framtiden 2. Produktionsrekord trots omfattande byggnadsprojekt 3. En marknad under förändring 4. Så klarar Södra att försörja sina bruk 5. Så bidrar skogen till ett bättre klimat 6. Effektiva lösningar med förnybar energi 7. Södras massaprodukter 8. Ny modern teknik och nya maskiner 9. Frågor och svar 10. Flödesschema
1. Expansion för framtiden Södra investerar och expanderar för framtiden. Totalt investeras 6 miljarder kronor varav 4 miljarder i massabruket i Värö. Utbyggnaden som nu är klar, innebär ökad produktion från dagens 425 000 ton till 700 000 ton massa per år. Bruket blir därmed ett av världens största, modernaste och mest energieffektiva för produktion av barrsulfatmassa. Satsningen i Värö är en del av Södras koncernstrategi. Expansionen är en förutsättning för att långsiktigt skapa värden för medlemmarna och Södras massakunder på den globala marknaden. Skogsindustrin spelar en avgörande roll i Sverige. Det genererar nettoexport till ett värde av 130 miljarder kronor, eller 12 procent av Sveriges totala export och utgör ett betydande bidrag till vårt lands välstånd. Denna investering säkerhetsställer att Södra har en stark och konkurrenskraftig industri under lång tid framöver och att våra medlemmar får en säker avsättning av sin råvara, säger Lena Ek, ordförande i Södra. Utbyggnaden är en viktig del i vår strategi och en förutsättning för att kunna utveckla vår verksamhet. Marknaden för pappersmassa växer globalt och det blir nu möjligt för oss att möta denna efterfrågan och fortsätta växa tillsammans med våra kunder. Vi levererar redan idag högkvalitativ massa till flera olika kundsegment, något som vi kan utveckla än mer. Genom expansionen vill vi stärka vår marknadsledande position ytterligare och förbli kundernas förstahandsval, säger Lars Idermark, vd och koncernchef Södra. Det är med stor glädje som vi kan säga att produktionen är igång. Våra medarbetare har visat stort engagemang och arbetat intensivt under en lång tid för att nå hit. Vad som är unikt är att vi har byggt om vår befintliga fabrik samtidigt som vi har kört full produktion. Fokus framöver är att succesivt förbättra kvalitéten och öka produktionstakten, säger Gunilla Saltin affärsområdeschef Södra Cell. Vi känner oss priviligierade som får vara med och bygga en anläggning i världsklass. Bruket kommer att producera mer högkvalitativ barrmassa allt för att tillgodose våra kunders krav och behov. Vi förstärker även vår energiaffär med ökad mängd grön el, biobränsle och tallolja till försäljning. Samtidigt utvecklas pellets- och fjärrvärmeleveranserna. Härigenom bidrar vi till att stärka koncernens hållbara konkurrenskraft, säger Jonas Eriksson, platschef Södra Cell Värö.
2. Produktionsrekord trots omfattande byggnadsprojekt Utrustningen är på plats och produktionen har startat. Det är med stor glädje som vi kan säga att produktionen är igång. Våra medarbetare har visat stort engagemang och arbetat intensivt under en lång tid för att nå hit, säger Gunilla Saltin, affärsområdeschef Södra Cell. Det här är ett stort projekt för Södra. Hur står det sig jämfört med andra projekt? Det man ska komma ihåg är att projektet har hållit på länge, sedan sommaren 2013. Det som är unikt är att vi byggt om den befintliga fabriken samtidigt som vi kört full produktion. Detta är ovanligt och gör att alla moment blir beroende av varandra och känsliga för störningar och förseningar. Trots projektets omfattning lyckades Värö slå produktionsrekord förra året. Hur påverkas Södras kunder av projektet? Våra massabruk kör alltid full produktion och massan säljs löpande till våra kunder. Att förbereda för ett långt stopp genom att bygga lager är därför svårt - det handlar om att spara de olika produkterna under lång tid. Det är därför en utmaning att klara leveranserna till våra kunder i det läge vi är i just nu, men vi har planerat för detta de senaste åren och har en löpande dialog med våra kunder. En styrka är att våra bruk i Mörrum och Mönsterås har överträffat produktionsplanen. Läget underlättas dessutom av att Mönsterås har utvecklat produktkvaliteter som tidigare enbart kunde produceras i Värö. Vad är fokus just nu? Att succesivt förbättra kvaliteten och öka produktionstakten. Många åtgärder är genomförda, men självklart återstår en hel del arbete. Enligt vår plan pågår intrimningen flera månader, vilket är helt normalt för ett sånt här stort projekt. Det kvarstår ännu flera moment innan projektet är helt avslutat. Till exempel att genomföra så kallade garantiprov för att säkerställa att utrustningen klarar de krav vi ställt så att vi når den planerade kapaciteten på 700 000 ton per år.
3. En marknad under förändring De senaste tjugo åren har marknaden för avsalumassa förändrats kraftigt. Tillväxten har flyttats från mer traditionella produktgrupper som skriv- och tryckpapper, till mjukpapper och förpackningar. Fokus på rätt segment Mjukpapper är ett segment med goda framtidsutsikter och där den globala marknaden växer. Av Södras massa går idag 42 procent till mjukpapper, vilket kan jämföras med för tio år sedan då siffran endast var 16 procent. Marknadens fokus har flyttats och det är en av bakgrunderna till satsningen i Värö. I takt med att levnadsstandarden blir bättre i stora delar av världen ser vi en tydlig konsumtionsuppgång på mjukpapper. Att försäljningen av massa till grafiska papper minskar beror på att vi konsumenter idag har tillgång till mobiltelefoner, datorer och surfplattor, säger Henrik Wettergren, Försäljningsdirektör Europa Inget papperslöst samhälle De beslut som tidningspapperstillverkare tar beror på vilka förutsättningar man har. Produktionskapaciteten för tidningspapper kommer troligen fortsätta att minska men produkter brukar normalt vara mer långlivade än vad man tror. Det kommer inte att bli ett papperslöst samhälle i framtiden. Vi kommer att läsa och skriva på papper även om 25 år, men i mindre utsträckning än idag. Vi måste fortsätta att anpassa våra massaprodukter så att vi möter kundernas krav i takt med att användningsområdena ändras. Det är viktigt att vi är följsamma i den utvecklingen, säger Henrik. Attraktiva magasin och förpackningar Också i förpackningsindustrin går utvecklingen kraftigt framåt. Företag vill ha avancerade
och attraktiva pappersförpackningar som inte bara fyller sin funktion utan även fungerar som reklam. Affärer använder sig betydligt oftare av olika pappersförpackningar istället för plastpåsar. Och vad gäller de nischade magasinen i hyllorna så blir de bara fler. Ann Nilsson är teknisk produktchef för tryckpapper och grafiska papper på Södra Cell, ett segment där Södra varit och är fortsatt starka. I dessa tidningar vill läsaren ha det specialiserade innehållet värderat, sammanställt och schysst presenterat. Informationen kan möjligtvis finnas på nätet men här är det förmedlingen som är det viktiga, säger Ann som menar att marknaden för denna typ av tidskrifter kommer att stå sig stark.
4. Så klarar Södra att försörja sina bruk Södra ökar leveranserna av barrfiber med 1,5 miljoner kubikmeter när produktionen i Värö går från 425 000 ton till 700 000 ton per år. För att Södra inledningsvis ska klara av och försörja massabruken med virke krävs en ökad import. Virkeströmmarna kommer att förändras och andra transportslag kommer att användas i större omfattning, säger Olof Hansson, virkeschef Södra Skogsägarna. Utbyggnaden av massabruket i Värö innebär att vi säkrar avsättningen av medlemmarnas massaved. Vi är i ett läge där medlemmarnas leveranser av massaved ökar varje år vilket betyder att utbyggnaden är nödvändig, säger Olof. Han fortsätter: Ser vi på kort- och medellång sikt krävs det, förutom ved från våra medlemmar, även andra försörjningskanaler för att möta den ökande förbrukningen. På sikt kommer Södras medlemmar att stå för virket men innan vi nått dit behöver vi importera för att klara av att försörja bruken. Norge och Baltikum är huvudmarknaden men även mellersta Sverige, säger Olof. Transporterna blir fler En del av den tillkommande volymen som ska transporteras till Värö kommer att ske både på tåg och på lastbil. Den ökade transporten innebär även att Södra blir mer flexibla i sin försörjning eftersom en del av massavedsvolymen antingen kan transporteras med tåg till Värö alternativt till Mönsterås med lastbil till samma kostnad. Flexibiliteten mellan transportslag gör dessutom att vi kan utnyttja hamnen i Mönsterås på ett effektivt sätt. Både rent logistiskt men även ekonomiskt. Att vi har en egen hamn underlättar hanteringen av virke från Baltikum, och importen från Norge går enkelt på tåg ner till Värö, säger Olof. Tillväxten i Södras medlemsskogar är idag större än uttaget och man ser en ökning i virkesvolym på 2-3 procent per år. Efter att massainvesteringar är på plats säkerställs avsättningen framåt.
5. Så bidrar skogen till ett bättre klimat Under det senaste året har atmosfärens koldioxidhalt ökat dramatiskt, vilket långsiktiga mätningar visar*. Forskarna är säkra på att detta är skadligt för jordens klimat och nu gäller det att ta bort koldioxid ur atmosfären. Landekosystemen och speciellt skog tar upp mycket stora mängder koldioxid. Faktiskt så mycket att atmosfärens halt av CO2 minskar under sommarhalvåret, när tillväxten i skogarna på norra halvklotet är hög. Skogen är Sveriges största solfångare och den omvandlar varje år 150 miljoner ton koldioxid till stammar, grenar, barr/blad, och rötter. Detta upprepas år efter år utan tillsatser av farliga ämnen - det är en förnybar resurs! En typisk sommardag tar skogen upp 1 miljon ton CO2. Efter 50 dagar har skogen tagit upp alla svenska medborgares koldioxidutsläpp i alla sektorer. Förutom denna förmåga skapar träden ett material som är enastående, med stor diversitet. Fibrerna i trä ger sågad vara en unik kombination av styrka och låg vikt. Av fibrerna kan man dessutom göra massor av produkter, exempelvis papper och tyger. Ved har också ett högt energiinnehåll och passar bra som bränsle. Detta är skogens trippelnytta: Bra. Träden lagrar kol när de växer. Om träden blir fler och/eller större ökar skogens totala virkesvolym och mängden kol i skogen. Detta kallas för kolsänka. Svenska och europeiska skogar har idag nått en sådan mognad att deras förmåga att lagra ytterligare mer kol håller på att avta. Då blir inte skogarnas värde så stort vad gäller kolupptag och klimat. Med tiden kommer kolsänkan att minska. Men sköter vi skogarna väl kommer den att upprätthållas under lång tid. Idag binder de svenska skogarna netto ungefär 30 miljoner ton CO2 per år, men detta är ej hållbart på riktigt lång sikt. Bättre. Om vi avverkar skog och använder produkterna till exempel i hus kommer kolet som är bundet i byggnaden att långsiktigt "plockas bort" från atmosfären. En del av skogsprodukterna försvinner, exempelvis när en bräda ruttnar, men mängden kol bundet i produkter ökar stadigt. Det kommer också att ske så länge vi ökar användningen av trä. Idag binder skogsprodukterna netto ungefär 5 miljoner ton CO2 per år, men nyttan är ännu större då Sverige som stor exportnation av skogsprodukter exporterar mycket klimatnytta. Bäst. Det allra bästa för atmosfären är att undvika att fossilt kol släpps ut. Att låta kolet ligga kvar i marken i form av gas, olja eller kol. Detta kan ske om vi ersätter, substituerar, produkter som idag tillverkas med hjälp av fossil energi, eller på annat sätt släpper ut stora mängder koldioxid. Exempel på sådana produkter är betong, järn, aluminium, plast och konstfiber till kläder. Skogsprodukter kan användas för att substituera massor av fossilprodukter. Tydliga exempel är trä istället för betong i byggnationer, papper istället för plast i förpackningar, textilmassa av trä istället för konstfiber.
Varje år substituerar produkter från de svenska skogarna ungefär 30 miljoner ton CO2 per år och detta fortsätter år efter år. Skog är oerhört viktigt om man vill skapa ett hållbart samhälle byggt på bioekonomi. För att skapa trippelnyttan måste skogsbruket och skogsindustrin skötas på ett långsiktigt hållbart sätt. Det är nödvändigt att ekosystemen fungerar, mångfalden bevaras och skogens produktionsförmåga upprätthållas. Vi vet att detta kan ske - det sker dagligen i våra svenska skogar. Men, de måste skötas och vi måste långsiktigt investera i god skogsvård. Det är viktigt att skogen föryngras, röjs och gallras. Och att vi väljer rätt odlingsmaterial, hindrar skador att utbredas, - ja listan kan göras lång. För sågverk och husbyggnationer gäller det att hitta produkter som är funktionella och som håller under lång tid. Stor kraft måste läggas för att hitta produkter som kan substituera det vi idag gör av fossilt kol, exempelvis ersätta plastförpackningar och konstfibrer med naturligt nedbrytbara, klimatsmarta skogsprodukter. * Atmosfärens koldioxidhalt har nått nivån 400 ppm visar mätningar på den så kallade Keelingkurvan på Hawaii. Keelingkurvan är en graf som visar atmosfärens koldioxidhalt uppmätt på toppen av berget Mauna Loa, Hawaii, sedan 1958.
6. Effektiva lösningar med förnybar energi Alla Södras verksamheter levererar energi och/eller biobränslen. Energieffektivisering i vår industri frigör biobaserad energi i form av el, fjärrvärme och biobränslen. Vi har en positiv energibalans genom att våra industrier producerar mer energi än som används i verksamheten. Södra är en stor leverantör av biobaserad energi. Under 2015 levererades 97 GWh el (varav 35 GWh från egen vindkraft), 383 GWh fjärrvärme och 4 200 GWh fasta biobränslen i form av skogsbränsle, bark, pellets, restprodukter och torv, totalt 4 600 GWh. El produceras vid Södras tre massabruk i Mönsterås, Värö och Mörrum. Dessutom äger Södra sex vindkraftverk i Mönsterås med en total effekt av 14 MW. I massabrukens sodapannor förbränns organiska ämnen från veden (framför allt lignin och andra vedämnen). Ångan som genereras utnyttjas för elproduktion i en eller flera turbiner. Södra Cell tilldelas elcertifikat för en del av elproduktionen. 99,5 procent av den totala elproduktionen var grön. Södra levererar fjärrvärme från de tre massabruken samt från sågverken i Kinda och Torsås till närliggande orter. Dessutom utnyttjas kombinatsfördelar i Mönsterås och Värö där massabruken levererar fjärrvärme till sågverken. Fjärrvärmen utgörs till mer än hälften av restvärme från produktionsprocessen. Biobränslen uppstår på många olika ställen i Södras värdekedja. Från skogen kommer grenar och toppar som en biprodukt vid avverkningar. I massabruken barkas veden innan den flisas och barken används dels för intern energiproduktion, men säljs även som biobränsle. I sågverken bildas en mängd olika biobränslesortiment: bark från barkningen, flis från justerverk och spån från sågning och hyvling. Pellets produceras av spån från sågning och sållning. Briketter produceras av spån från hyvling. Torv bryts från torvmossar.
7. Södras massaprodukter Långa fiber, korta fiber. Starka, slanka eller tunna. Av barrträd eller lövträd. Vi skapar massor till de allra flesta ändamål och produkter. Vi äger inga egna pappersbruk, allt vårt fokus ligger på att leverera den bästa tänkbara massan på marknaden. Efter expansionen av Södra Cell Värö kommer produktionen av Södras mest efterfrågade produkter att kunna ökas väsentligt. Oavsett om våra kunder tillverkar mjölkförpackningar, specialpapper, toalettpapper, textilprodukter eller tryckpapper hjälper vi dem att hitta den optimala massan utifrån deras behov och utmaningar. Inom alla våra produktgrupper finns ett stort antal varianter och blandningar av högsta kvalité. Södra blue, Södra black, Södra gold och Södra green är namnen på våra pappersmassor. Södra Cell Mörrum tillverkar även dissolvingmassa som bland annat används inom textilindustrin vid tillverkning av viskos och lyocell; Södra purple och Södra orange. Södra Cells olika massaprodukter är indelade i familjer med olika färger som familjenamn. Tanken med indelningen är att kunden lätt ska kunna identifiera vilken eller vilka produkter som passar bäst för olika slutprodukter. Varje produktfamilj karaktäriseras av vissa egenskaper som baseras på olika råvarumixer. Inom varje produktfamilj finns varianter, med ytterligare förfining i olika riktningar enligt kundernas olika behov. Södra blue Södra blue är vår allroundmassa och den tillverkas av flera olika slags gran- och tallved. Råvarumixen ger en massa som passar för papper där man vill ha goda styrkeegenskaper, men även fin struktur och yta. Södra blue är en blandning av rundved och sågverksflis. Det betyder mellanlånga och medelgrova fibrer vilket ger en pappersmassa med många användningsområden. Med Södra blue får du goda ljusspridningsegenskaper och väl avvägd balans mellan drag- och rivstyrka, bulk, formation och ytjämnhet. Slutprodukter: Finpapper, kopieringspapper, färgat papper, toalettpapper. Södra green Södra green tillverkas huvudsakligen av sågverksflis från gran och tall, vilket ger långa och starka fibrer. Massan är därför utmärkt att använda som armeringsmassa som ökar hållfastheten och styrkan i vissa typer av papper. Med Södra green får du ett rivstarkt, poröst och öppet papper med hög bulk. Råvaran, huvudsakligen sågflis, är vald för att ge så långa och grova fibrer som möjligt. Slutprodukter: Magasinpapper, veckotidningar, kataloger, kaffefilter, förpackningspapper, pocketböcker.
Södra black Vid tillverkning av Södra black används en stor andel unga barrträd från skogsgallring. Fibrerna i massan är därför slanka, flexibla och har förmåga att bilda många starka bindningar i pappret. Södra black ger också ett tätt, mjukt papper med hög dragstyrka och fin yta. Barråvaran, normalved och gallringsved av mestadels gran, är vald för att ge korta och tunnväggiga fibrer (2,05-2,25 mm), vilket ger en lättmald massa med väldigt goda bindningsegenskaper. Massan är också lätt att bearbeta, vilket ger energibesparing vid papperstillverkningen. Slutprodukter: Ansiktsservetter, hushållspapper, medicinska papper, etiketter. Södra gold Vid tillverkning av Södra gold används lövved som råvara. Dessa fibrer är kortare än barrvedsfibrerna. Fördelarna med korta fibrer är att de ger ett pappersark med fin formation, hög styrka och densitet. I hygienprodukter får man ett mjukt ark när denna massa används. Slutprodukter: Ytskikt på kartong, finpapper, toalettpapper och ansiktsservetter. Dissolvingmassa Södra purple Råvaran för Södra purple består mestadels av björk men även bok och asp. Södra purple är anpassad för viskosprocessen där den vanligaste produkten är viskosfiber. Massan fungerar bra vid de kemiska reaktioner som sker vid viskostillverkning. Detta innebär även att Södra purple är lättfiltrerad och har en god processbarhet vid spinning av textilfibrer. Samtidigt får du en hög renhet och jämn viskositet. Slutprodukter: Kläder, möbeltyger, disktrasor eller våtservetter gjorda av viskos. Södra orange Södra orange är anpassad för lyocellprocessen och tillverkningen av lyocellfiber, den tredje generationens fiber baserad på skogsråvara. Det betyder att massan har en jämn viskositet, hög renhet och låga metalljonhalter. Vedråvaran är en optimal blandning av björk, asp och bok. Slutprodukter: Kläder, sängkläder, våtservetter baserad på lyocell.
8. Ny modern teknik och nya maskiner Investeringarna som görs i Värö är en utveckling för samtliga avdelningar och medarbetare. Nedan finner du en lista på vilka förändringar/byggen som ägt rum. Flisfabriken Ny renserilinje med samma kapacitet som den tidigare, 350 m3fub/tim. Totalt ny kapacitet 700 m3fub/timmen. Inmatningstransportör 50 meter med upptining. Barktrumma med oljehydrostatisk lagring, dia 5,5 meter, längd 40 meter och trumman väger 350 ton. Stenfälla och skrotdetektor likt den gamla linjen. Flishugg (helikopterhugg kallad på grund av lutningen) med horisontell inmatning. Huggskivan har 15 knivlägen och väger 25 ton. Huggen har en fyrmotordrift av standardmodell, två motorer används i startögonblicket därefter kopplas de andra in. Barken går till ett skivsåll och barkrivare och sen till barkstationen. Automatstack och sållhus Automatstacken har en volym på 75 000 m3s för rundvedsflis och sågflis eller 100 000 m3s för ett sortiment. Till bygget gick det åt 8 500 m3 betong och 720 ton armering. Sållutrustningen blir helt ny och av typen tjocklekssållning. Överstor flis går igenom en konditionerare för att spräckas upp, detta för att förbättra impregneringen i kokaren. Spån och pinnflis sållas ut och återförs till acceptflisen i en kontrollerad mängd. Transportörer Flistransportör till nya flislagret, 356 meter + 275 meter Fördelningstranportör över flislager, 140 meter + 140 meter Barktransportör till barkstation, 93 meter Flistransportörer i kulvert mot sållstation, 2 X 124 meter Flistransportör till sållstation,102 meter Flistransportör till kokaren, 220 m + 240 meter Total bandgångslängd 1 160 meter
Barktransportör från sågen till barkstation (tubulator), 1 094 meter (Sep -16) Flistransportör från sågen till sågflisstack (tubulator), 661 meter (Sep -16) Total transportbandslängd (oavsett bandbredd) 6 890 meter Kontinuerlig kokare Maxkapacitet 2 500 ton per dygn (just nu världens största kokare för långfiber) Volym 3 200 m3 Cirka 63 meter hög Uppehållstid inklusive ImpBin cirka 5 timmar (Volym 2 000 m3) Vitlut kommer från befintlig tank i kausticeringen Koktemperatur 156 gr C Svartluttank 6 000 m3 Blåstank 1, 5000 m3 Blåstank 2, 2000 m3 Två tryckdiffusörer för tvätt av massan, TD70 och TD100 Sileri och tvätt oblekt Mindre kompletteringar samt utrangering av rejektkokare, silerirejektet går tillbaka till kokaren och spet går till en raffinör, och därefter tillbaka till blåstanken. Syrgasblekeri Ny reaktor 1600 m3 och cirka 60 meter hög för den nya kapaciteten Ny tvättpress efter syrgasblekeri Blekeri Ny tvättpress före blekeri Samt en ny tvättpress efter lagringstorn 7och 8, dvs direkt före första bleksteget. Gamla AWP pressen hamnar efter OP-steget samt tre nya efter respektive bleksteg. Sist i blekeri finns två nya filtratfilter för surt resp. alkaliskt bakvatten Klordioxidfabrik Denna nya anläggning byggs intill syrgasfabriken och tas i drift i början av 2017.
Torkmaskin En helt ny maskin, det enda som blir kvar är skopressen samt div suglådor till våtpartiet. Ytvikten ökar från 900 gsm till 1150 gsm Banlängden i nya torkskåpet ökar från 900 m till 1300 m Torkskåpet byggdes i åtta moduler utanför pappsalen. Ny sax med dubbel överlappning för att klara den högre kapaciteten Balhanteringen kompletterades och trimmades för den högre kapaciteten april 2015. Flingtorken har nu en egen enhetsbindning och utmatning. Indunstning 4 nya effekter installerade Ny metanolkolonn Ombyggd stripperkolonn Ny kondensor Möjlighet att producera fjärrvärme och hetvatten i indunstningen Sodapanna Kokytan utökad genom att södra pannväggen flyttats ut 2 m En ny överhettare Nytt vattenscreen Utökning av economiseryta Utökning av kokyta Ny mavapump Ny huvudångledning Ett nytt rökgasstråk Fler sotblåsare och ombyggnad luftsystem Kapaciteten ökar från 2 700 ton ts per dygn till 4 000 ton ts per dygn excl aska Turbin Ny kondensturbin på 60 MW Kyltorn efter turbinen Kausticering Nytt vitlutsfilter Ny utjämningscistern grönlut Nytt kausticeringskärl
Ny mesaugn (igångkörd 2014) Vattenrening Utökning av tillverkningen av kemiskt renat vatten VKK En linje till för total avsaltat vatten VKT Biorening Komplettering för fördubblad kapacitet. Polering (silning) av utgående vatten till recipient efter gamla sedimenteringen för att minska mängden suspenderande ämnen (susp) Övriga fakta, entreprenörer och personal Under hösten 2015 fram till våren 2016 har det i genomsnitt varit cirka 800 entreprenörer som arbetat varje vardag. Utöver befintlig personal (drygt 300 personer( Som mest under stoppet maj-juni 2016 var det 2 840 entreprenörer på plats. Många var leverantörer som var bemannade dygnet runt under huvudprojekten. Bodar och tält 400 arbetsbodar för omklädning, rast och kontor. Tält med matsal för 500 personer samt omklädning för 1 025 personer Personalrestaurangen har som mest serverat 816 lunchmåltider på en dag Byggnadsställningar Totalt har det används 230 000 m³ ställningsmaterial, vilket blir: 23 mil med ställningsmaterial om de läggs ihop i 1 m³ paket, det vill säga en sträcka från Göteborg till Malmö. 340 fullastade lastbilar (14-meters) som om de ställs efter varandra blir en 5 kilometer lång lastbilskö. Betong och armering Till hela projektet har det gått åt 30 000 m3 betong samt 3 000 ton armering
Nya rörbryggor Total längd 970 meter Man arbetar även i gamla rörbryggor där totala längden är 540 meter Rörinstallation Total längd 7 655 meter samt 2 280 meter i gamla rörbryggor Totalt ungefär 9 950 meter Samt med de olika avdelningarna inräknade totalt cirka 12 000 meter Nya instrumentkretsar 4600 stycken Elmotorer Från stora till små, cirka 600 stycken Svetsskarvar I sodapannan har det svetsats cirka 3 000 skarvar Vid provtryckningen läckte inte en enda av dem
9. Frågor och svar DRIVKRAFTER, RÅVARA OCH PRODUKTION Varför expanderar Södra? Det finns ett stabilt utbud av svensk skog, tack vare ett ansvarsfullt och framgångsrikt aktivt skogsbruk. Samtidigt växer den globala efterfrågan på produkter baserade på pappersmassa och Södra vill växa och utvecklas med sina kunder. Expansionen är en viktig del av Södras koncernstrategi om tillväxt och en förutsättning för att utveckla verksamheten. Att expandera är en förutsättning för att säkra en långsiktig avsättning för medlemmarnas skogsråvara. Hur förändras produktionen i Värö? Expansionen innebär en ökning av produktionskapaciteten från dagens 425 000 ton till 700 000 ton massa per år. Bruket blir därmed ett av världens största, modernaste och mest energieffektiva för produktion av barrsulfatmassa. Utöver en ökad massaproduktion innebär investeringen att fabriken görs ännu mer energieffektiv. Man räknar med att produktionen av el kommer upp i ~ 800 GWh, jämfört med ~400 GWh innan ombyggnad. En grov uppskattning visar att Södra Cell i Värö kommer att ha en elförbrukning på ~ 600 kwh/adt vilket ger ett överskott av energi. Tack vare investeringen kan Södras leveranser av grön energi öka ytterligare, vilket kan ersätta fossila bränslen. Södra Cell Värö är redan idag oberoende av fossila bränslen vid normal drift. Finns det tillräckligt med skogsråvara? Södra ökar leveranserna av barrfiber med 1,5 miljoner kubikmeter när produktionen i Värö går från 425 000 till 700 000 ton per år. För att Södra inledningsvis ska försörja sina massabruk med virke krävs en ökad import. Ett långsiktigt och hållbart skogsbruk gör att vedvolymerna i våra medlemmars skogar kommer att öka, vilket gör att importen av virke kommer minska successivt.
Idag växer det mer skog i Sverige än vad som avverkas och för varje träd som avverkas sätter Södra tre nya. Vad betyder investeringarna för Södras medlemmar? Södras uppdrag är att säkra avsättningen för medlemmarnas råvara och att stärka skogsgårdens lönsamhet. Expansionen är en industriell investering som görs för att trygga både lönsamheten i industrin och säkra avsättning för medlemmarnas virke. Vad betyder expansionen för massamarknaden? Södra blir nu ett av världens största och främsta barrsulfatmassabruk i världen. Södras kunder expanderar och blir allt mer globala. Investeringarna som genomförs är en förutsättning för att bli ännu mer konkurrenskraftiga på marknaden. Kommer Södra att erbjuda fler produkter? Södra kommer fortsätta att producera pappersmassa av bästa kvalitet och kan efter utbyggnaden fokusera ännu mer på att skapa den högkvalitativa massa som kunderna efterfrågar. Den teknik som har installerats gör det möjligt att tillmötesgå alla kunders krav och behov. (Läs mer under rubriken Södras massaprodukter ) MILJÖ Hur påverkas miljön? Utbyggnaden i Värö kommer att öka leveranserna av grön energi och skapa ännu bättre produkter. De moderna maskinerna som nu installeras i Värö är effektivare än de tidigare och vattenförbrukningen kommer inte att öka. Det långsiktiga målet är att ha ett helt fossilfritt massabruk. Utsläppen blir lägre per ton producerad massa men på samma mängd biobränsle som idag. Södras leveranser av energi i from av värme och el ökar. Ökad produktion innebär fler transporter, men de negativa utsläppen vägs till stor del upp av den ökade produktionen som bidrar till mer bioenergi i form av grön el, fjärrvärme, tallolja och torkad bark. Förhoppningen är även att den ökade produktionen ersätter allt fler fossilbaserade produkter på marginalen.
Investeringarna innebär en ökad användning av blekning med TCF (total clorine free) vid sidan av ECF (elemental clorine free). Utbyggnaden möjliggör flexibilitet avseende blekmetod. ECF-blekning har förändrats och man använder inte längre klorgas som man gjorde på 1980- talet. Nu används en beprövad metod med klordioxid som uppfyller dagens strängaste miljökrav, godkänd av myndigheter. Efterfrågan på ECF-massa ökar. Asien, som är en marknad med hög stabil tillväxt har blivit en allt viktigare marknad för Södra. Där används till stor del enbart ECF-massa. Hur arbetar Södra med hållbarhet? Södra har under 2016 tagit fram 15 hållbarhetsmål. Tre av dessa lyfts till samma nivå som koncernens finansiella måltal; år 2030 ska Södra vara helt fossilfritt, år 2050 är tillväxten i skogen 20 procent högre på medlemsfastigheterna och för arbetsskador gäller nollvision. Södra arbetar aktivt för att minimera klimatpåverkan, inte minst genom att verka för en fossilfri produktion och minskade koldioxidutsläpp. Här har den växande skogen och ökad användning av trä stor betydelse. Dessutom bidrar Södras omfattande satsningar på innovationsarbete till att Södra ständigt söker bättre lösningar. Södra erbjuder medlemmar skogscertifiering enligt världens två största certifieringssystem, FSC och PEFC. För certifierat virke betalas en extra premie vid leveransen. Att certifiera sin skog innebär att man som skogsägare skriver ett avtal där man åtar sig att sköta skogen på ett ansvarsfullt sätt. Södra Skog har både skogsbrukscertifikat och spårbarhetscertifikat för FSC och PEFC för att säkra spårbarheten på det virke som levereras av Södras medlemmar och köps in till koncernen från externa leverantörer.
Hur har Södra arbetat med arbetsmiljö under utbyggnaden? Säkerhetsarbetet har alltid högsta prioritet i Södra, med såväl förebyggande som löpande och uppföljande arbete. Södra har en nollvision för arbetsskador och arbetsplatsolyckor. Tyvärr förekommer det ändå olyckor ibland och så även i det här projektet vilket vi djupt beklagar. Hur mycket ökar transporterna? Våra beräkningar är att antalet lastbilar (bil + släp) till och från Värö kommer att öka med 46 procent; från cirka 270 till cirka 500. Även transporterna på tåg och båt kommer att öka. Ett sätt att minska transporterna är att använda fordon som kan ta mera last. Södra har för närvarande dispens att köra två lastbilar som har 74-tons bruttovikt, mot normalt 64 ton. Alla transporter i Södras egen regi drivs idag på HVO (hydrerad vegetabilisk olja). HVO har 90 procent lägre utsläpp av växthusgaser än vad fossila bränslen har.
PROJEKTET Hur påverkas regionen av Värös utbyggnad? Utbyggnaden av Värö betyder mycket för regionen, både ekonomisk och för en ökad sysselsättning. Värö kommer att bli ett av världens största barrmassabruk, vilket sätter orten Värö och Sverige på kartan. Transporterna kommer att öka, men utredning gällande att få köra längre och tyngre fordon, 74-ton, skulle motverka att antalet fordon ökar till och från bruket. Det nya bruket byggs med modern och ny teknik som både bullrar och luktar mindre. Utbyggnaden bidrar till 20 nya tjänster på Södra Cell Värö, 220 nya tjänster inom skog och transport och ungefär 1 600 byggjobb på Värö under byggperioden. Projektet har pågått i över ett år och igångkörningen av den nya fabriken försenades sex veckor. Hur har Södras kunder och medlemmar påverkats av förseningen? Våra massabruk producerar dygnet runt och massan säljs löpande. Det som är unikt är att den befintliga fabriken har byggts om samtidigt som vi kört full produktion. Detta är ovanligt och gör att alla moment blir beroende av varandra och känsliga för störningar och förseningar. Sett över hela projektet har arbetet gått bra och Värö slog till och med produktionsrekord under 2015. Att förbereda för ett långt stopp genom att bygga lager är komplext - det handlar om att spara massan under lång tid. Vi har haft löpande dialoger med våra kunder inför leveranserna och massabruken i Mörrum och Mönsterås har dessutom överträffat produktionsplanen. Mönsterås har även utvecklat produktkvaliteter som tidigare enbart kunde produceras i Värö. Vilka har varit med och genomfört bygget av det nya pappersmassabruket? Det har varit många leverantörer i det här stora projektet. Under vissa tider har det varit en av landets största arbetsplatser med omkring 3 000 personer aktiva. Bland stora leverantörer kan nämnas Valmet (processutrustning), NCC (bygg), Doosan Skoda (turbin) och Sweco (byggprojektering)