Lärlingsutbildning återvändsgränd eller etapp i livslångt lärande? Lärlingsutbildning i ett regional tillväxtperspektiv Konferens Länsstyrelsen, Luleå 3 mars 2016 Kenneth Abrahamsson, ETS/LTU
På spaning efter en nya svensk modell för yrkesutbildning och arbetsplatslärande frågor för framtiden. Hur kan yrkesutbildning bli mer attraktiv? Hur ser ungdomar på yrken och framtid? Hur ser arbetsgivarna och parterna på utmaningarna? Regional obalans/profilering Lärlingsvägar för migranter Hur ser yrkesutbildningen ut i Sverige om tio år? Dags för ett nytt kunskapslyft
Att välja yrke då och nu och sedan? - - Från kort skolgång till utbildningskarantän - Från återkommande utbildning till allt på en gång - Från tidig arbetslivserfarenhet till simulerad praktik - Från jobb direkt till sen etablering - Från låg till hög ungdomsarbetslöshet
The New NEETs Not in Education, Employment or Training Ungdomar innanför utanförskapet UR-neetarna (hemmasittare 80.000 i Sverige) DISS-neetarna (stor grupp - diskriminerade) TVÄR-neetarna (ungdomsprotester ) Unga med funktionsnedsättning Unga med ofullständig skola&låg tillit Unga med sköra identiteter/socialt kapital Unga välutbildade och frusterade Ungdomar i resor/jobb utomlands Unga och unga vuxna i prekära jobb
Forskning om yrkesutbildning ett område på tillväxt Tidigare lågt prioriterat i skolforskningen Lärande i arbetslivet växande fält Arbetsintegrerat lärande på olika nivåer Professioner/yrkeskvalifikation&matchning Yrkespedagogisk/didaktisk forskning Forskarskola om yrkesutbildning Nordisk samverkan och ny tidskrift Studier av yrkeslärande i olika branscher Yrkesutbildning och det livslånga lärandet LTU-GU-SU-LiU-LU-forskarnätverk -
Centrala begrepp inom yrkesutbildning Yrkespedagogik&yrkesdidaktik Yrkeslärande/arbetslärande/lärande organisation Praktikgemenskap&communities of practice Yrkessocialisation&yrkesidentitet vs Skills, kunskaper,förmågor&kompetens Det reflekterande yrkeskunnandet/praktikern Tyst kunskap,mästarlära och expertkunnande Formell, icke formell och informellt lärande Valideringsmodeller skol/arbetsbaserad
Svensk lärlingsutbildning i internationell jämförelse Skolbaserat system istället för företagsstyrt Studerande och inte anställd Ingår i den allmänna gymnasieskolan Balansen mellan teoretisk och praktisk kunskap Möjligheterna att gå vidare i yrkeskarriären Mål och kvalitetsansvar skiljer Medborgarkunskap, yrkeskunnade&inkludering Stor omvandling av svensk yrkesutbildning Begreppet lärlingsutbildning tolkas olika
För och nackdelar med lärlingsmodellen Kan vi importera den tyska lärlingsmodellen Skolbaserad yrkesutbildning i Sverige Nationella läroplaner och kvalitetskrav Nationellt lärlingscentrum Växande kompetensbehov inom olika sektorer Volymen av lärlingsutbildning begränsad Tillgång på arbetsplatser för inskolning Betydelsen av ekonomiska incitament Lågt intresse från studerande Stora regionala och branschmässiga variationer
Hur kan vi stärka den svenska yrkesutbildningen? Bredda intresset för yrkesprogram i GY 2011 Säkra vägen till högskolan Utveckla flexibla läroformer inom YP/APL/APP Utveckla ledarskap& lärarkompetens Stärk regional samverkan med kompetensplattformar Utveckla former för validering Stärkt sociala inkludering
Den svenska yrkesutbildningsparadoxen ökat politiskt intresse men färre elever Från 29 till 25% GYRK färre flickor än pojkar Långsam ökning av lärlingsprogram Relativt hög andel studieavbrott Sociala, genusinrktade och geografiska bias Ökande andel friskolor på gott och ont Kommunernas dubbla roller kostnader&kvalitet Olika slags kvalitetsproblem handledarutbildning Betydelsen av Skolverkets lärcentra Företagens incitament och statens kostnader Vård och teknikcollage som modell Regionala kompetenscentra bristande intresse?
Utbildningsvägen och kompetenstrappan Utbildningsgarantin och/eller obligatorisk gymnasieskola Praktik och lärlingsmodeller Valideringsverkstan Yrkesutbildningsstatus Matchningsgapet KY-modeller Högskolans roll/myh Folkhögskolans resurser..och vad betyder det för unga utan jobb?
Yrkesutbildningssystemet
Våra viktigaste slutsatser(ratio: Yrkesutbildningens irrvägar) Yrkesutbildningssystemet är 1. Ett underordnat system 2. Försvårar yrkesval och yrkeskarriär 3. Har otillräcklig arbetslivsanknytning
Otillräcklig arbetslivsanknytning(ratio) Brist på praktik och arbetsplatsförlagt lärande Generellt, men särskilt gymnasiala yrkesprogram, även kvalitetsbrister Yrkesutbildning inom universitetet och högskolor saknar krav på praktik, förutom för legitimationsyrken Bristande engagemang från arbetslivet Motsträvighet från skolvärlden och högskolevärlden
Exempel (Ratio) PRAO i grundskolan allt kortare eller blir inte av alls APL på Gy-yrkesprogram brister ofta i kvalitet och omfattning Otydligt mandat för de nationella och lokala programråden på Gy-yrkesprogram Praktiska inslag saknas i högskoleförberedande gymnasieprogram Programråd krävs inte på högskolans yrkesprogram, arbetsmarknadsutbildning, folkbildning mm
Summering (Ratio) Yrkesutbildningssystemet försvårar individens yrkesval, i ungdomen och livslångt, och har svårt att tillgodose arbetsmarknadens kompetensbehov Allvarliga konsekvenser för ungdomars gymnasieval, vuxnas yrkesutbildning, yrkeskarriär, omställning, matchning, företagens kompetensförsörjning, jobbskapande, tillväxt mm
Yrkesutbildningens andel i gymnasieskolan ht 2014. Redovisning för elever i åk 1 efter bostadskommun. Andel på yrkesprogram Riket: 34,2 procent 33 191 på yrkesprogram 96 990 på alla nationella program
Lärlingsutbildningens andel i GY 2011 ht 2014. Redovisning för elever i åk 1 efter bostadskommun. Andel av elever på alla nationella program. Procent. Andel lärlingar på nationella program Förändringar 2013 vs 2014 (antal elever i årskurs 1) Nationella program - 641 Yrkesprogram - 1 259 Lärlingar + 468 eller + 0,49 procentenheter
TACK! WWW.KENNETHABRAHAMSSON.COM WWW.SUSTAINABLEWORK2020. SE WWW.FALF.SE KENNETH.ABRAHAMSSON1@ GMAIL.COM