Noteringar från gruppdiskussionerna på workshopen 19/5. Övergripande tema: VATTENRÅDSARBETET IDAG OCH IMORGON

Relevanta dokument
VÄLKOMNA! Vilka är vi som är här?

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

PITEÄLVEN OCH LILLPITEÄLVEN SAMT ROKÅN OCH JÄVREÅN. Vad är nätverket? Vad gör nätverket?

Definition. Ett vattenråd är. Ett kustvattenråd är motsvarande för kusten

Lokal delaktighet och samverkan

Dokumentation från Open Space diskussioner. Vattenrådsdagarna Foto: Bengt Hallberg

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Arbetsformer. 1 Arbetsformer vattenråd

Sammanställning av vattenrådens årsredovisningar för 2016 Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt

Vad är ett vattenråd?

Sammanställning av vattenrådens årsredovisningar för 2017 Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt

Water Co-Governance for sustainable eco systems

Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013

Samverkan i Västerhavets vattendistrikt Katarina Vartia

Program - Samråds- och vattenrådsmöte

Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2014

DATA FRÅN ÖVERVAKNING Miljöövervakning Effektuppföljning Recipientkontroll Miljökonsekvensbeskrivningar Egenkontroll Inventeringar Verifieringar mm

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stadgar för Sydvästra Skånes Vattenråd

Vattenmyndighetens kommunikation och samverkan i distriktet. Susanna Hansen Vattenmyndigheten NÖVD 17 oktober 2013

Kriterier för vattenråd & kustvattenråd Definition

Anteckningar från vattenrådsmöte, Piteälvens vattenrådsområde, Älvsbyn Lokal: Vuxenskolan Älvsbyn. Tid:

Bilaga 1 Version Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

MINNESANTECKNINGAR. Möte för Mellanbygdens vattenråd den 14 mars 2012 kl 9 15 i Robertsfors Lokal: ledningscentralen i kommunhuset

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Bilaga 4 Mall för årsredovisning

Vattenförvaltning och planering i Sverige och BV Lycksele Bo Sundström

Handbok för det interna miljömålsarbetet

En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan

Seminarium om kommunal vattenplanering 12 april 2013 frågor som kom upp under presentationerna

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Vattenrådet gränsöverskridande samarbete med gemensamt mål. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna

Telefonmöte styrgruppen för Ume- Vindelälvens vattenråd VRO10

ALSTERÅN I BALANS samarbete för bättre vatten

Telefonmöte för Mellanbygdens vattenråd Den 6 december 2012 kl 9:00

Möte med Kalix- & Töreälvens vattenråds styrgrupp Överkalix

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Samverkan och samråd

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd - Ett långsiktigt arbete för framgång och stort engagemang.

Minnesanteckningar från Vattenrådsmöte 12 november 2009 med protokoll angående val och beslut inför Södra Västerbottens vattenråds arbete år 2010.

Plats för nytt vatten i landskapet hur går det till?

Med vad och hur kan ett vattenråd arbeta

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Vattenrådsmöte för Södra Västerbottens vattenråd VRO 11

Minnesanteckningar från Vattenrådsmöte , CFL Söderhamn

Ett svenskt LIFE IP för Norra Östersjöns vattendistrikt. Västerås David Liderfelt

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

20t2.387) 1. Tjänsteskrivelse 2. Plattform för kommunal samverkan inom Åkerströmmens awinningsområde VALLENTUNA KOMMUN. g 119

Samverkan och Vattenråd i Västerhavets distrikt

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Vattendragsorganisationer. vad och varför? Irene Bohman, Vattenvårdsdirektör. Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Branschorg. Vattenmynd. Kommuner LST. Ideella org. Andra mynd. Enskilda

Klarälvens vattenråd och Hållbara Hagfors

Ett svenskt LIFE IP för Norra Östersjöns vattendistrikt. Västerås David Liderfelt

Innehållsförteckning MINNESANTECKNINGAR. Mellanbygdens vattenråd - VRO9 styrgruppsmöte Onsdagen den 9 november i Bureå kl 9-15, Burefast lokaler

Minnesanteckning från medlemsmöte, Piteälvens Vattenråd. Folket hus, Älvsbyn Kl

Tankesmedjan för friluftsliv 2016

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

VSPU - Vattenstrategiskt planeringsunderlag för Höje å. Geraldine Thiere

VERKSAMHETSPLAN

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet

Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet.

Kick-off Regelförenklingsarbetet

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Yttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Södra Östersjöns Vattendistrikt,

Smultronställe- metoden* en modell för dialog

Mellannorrlands Simförbund

Detta är Kattegatts kustvattenråd. Innehåll

Vattensamordnare för samverkan Åsa Felix Everbrand, verksamhetsutvecklare miljö- och vatten, LRF Sydost (fd vattensamordnare)

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Första frågan: Hur kan vi, genom en överenskommelse, gemensamt vara till nytta och glädje för kommuninvånare?

Projektplan för Tillsyn för God ekologisk status

1. När och hur har du lärt dig ett nytt språk senast? 2. Kommer du ihåg hur lång tid det tog innan du började kunna kommunicera på det nya språket?

Styrelsemöte vattenrådet 12 februari 2015

Referensgruppmöte med Suseåns Vattenråd på Kvibille Gästis

HANDLEDNING OM VATTENRÅD

Levande vatten & bygd

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Jag är tacksam för synpunkter och medskick, fördelen med en studiehandledning som sprids digitalt är att det är lätt att uppdatera den.

Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Åkerströmmens Vattenvårdsamverkan Avtal om samverkan kring vattenvård, komplettering av plattformen för samverkan

U2008/3167/UH. Enligt sändlista

Bilaga 7 Övervakning av gränsvatten

Referensgrupp möte 2010:1

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön Gullspångsälvens vattenråd

Aktivitetsplanering 10 februari 2014 Ung i Tornedalen Februari 2014 april 2015

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR VISION GÖTEBORG

Vattenrådet en möjlighet att ta en aktiv roll i våtmarksarbetet

Workshop SSG Säkerhetskonferens 2013

Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn. Thomas Rydström Miljöenheten

Minnesanteckningar från Styrgruppsmöte 1 i Lycksele VRO 10

Workshop med Det Goda Mötet i Vimmerby 12 september 2013.

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Transkript:

Noteringar från gruppdiskussionerna på workshopen 19/5 Övergripande tema: VATTENRÅDSARBETET IDAG OCH IMORGON FRÅGA 1 Aktiviteter och arbetsformer som kan utveckla vattenråden, t ex: A) Hur öka/ta tillvara på lokalt engagemang i vattenrådsområdet? B) Vilket stöd behöver vattenråden för att fungera långsiktigt? C) Hur vidmakthålla och främja idéutbyte mellan vattenråden när projektet inte längre finns? FRÅGA 2 Kan vattenrådet utveckla sin roll, t ex: A) inom åtgärdsarbetet? B) inom miljöövervakningen? C) som en samverkanspart till kommunerna i arbetet med vattenfrågor? D) Annat? 3 EGNA FRÅGOR Sammanställning av fråga 1 B på sista sidan. NOTERINGAR GRUPP FÖR GRUPP GRUPP 1 Hur öka lokalt engagemang.. Tydlig organisation. Vattenråden kan bli bättre på att visa att de kan vara till nytta ta vara på lokal kompetens. Vattenråden måste själva definiera sin roll. Kanske inventera lokal kunskap! Värdera kunskap. Viktigt med förankring in i kommunerna ej där ännu. Politiken! Ekonomisk legitimitet Personer som stödjer och samordnar, som är anställda av kommun /regionförbund alt av vattenråden. inom miljöövervakningen Samla och vara fönster för all MÖV i området.

GRUPP 2 1. Aktiviter och arbetsformer Hur öka lokalt engagemang.. Få med markägare i större utsträckning, förslagsvis kan vi kontakta SBOråden, knutna till skogsägarföreningarna, de har förtroendevalda som kanske skulle vara intressanta att få med i styrgrupperna. Visa på goda exempel i större utsträckning. Styrgruppsmöten kan förläggas ute i områdena vid vattenintressanta platser.. Ekonomiska stödet är bra om det fortsätter. Det arbetsuppgifter som VR Norr gör nu behövs och måste fortsätta. Risk att det försvinner resurser i nya Vattenmyndigheten. Det blir snart nödvändigt att någon i vattenråden behöver lägga ner mer tid för sitt arbete, typ anställa en vattensekreterare. Hur vidmakthålla utbytet mellan vattenråd... Fortsätta med vattendagar, gärna tematiska. Studieresor bra. Ta del av andras verksamhetsberättelser för att få idéer. 2. Kan vattenrådet utveckla. Skapa en idébank för kommande åtgärder som VR administrerar. Göra mer avgränsade åtgärdsplaner avrinningsområdesvis. Prislappar på miljövinster underlättar prioritering. VR puffar på myndigheterna att komma igång med åtgärdsarbetet. inom MÖ: Önskemål om mer vattendata till VISS. VR ska fortsätta vara aktiva gentemot BS och komma med förslag på vatten som ska prioriteras för verifiering. som en samverkanspart: Problem med att få med vissa kommuner i VF arbetet. Ibland är det så att politikerna är ambitiösa men får inte med sig tjänstemännen. På andra håll måste politiken komma med mera och frågor förankras/informeras högre upp de politiska kommunledningarna. Varför inte en kommunal vattennämnd?

GRUPP 3 Visa att lokala synpunkter leder till konkreta åtgärder. Återkoppling om åtgärder till dem som kommit med sina hjärtefrågor. Inkludera lokalbefolkningen i t ex provtagning. Lokala föreläsningar, exkursioner. Teman. Länk mellan vattenråden och myndigheten liknande nuvarande projekt. Använda befintlig erfarenhet och kompetens från genomförda projekt. GRUPP 4 Hur öka lokalt engagemang.. Vattenvandringar ökar engagemanget. Byarna behöver känna till sina grannbyar. Vad ska vi lämna till nästa generation? Möten svårt locka till, men vattenvandingar kan gå bättre. 90 % känner inte till vattendirektivet sprida info är viktigt. Möjligheter och begränsningar Bättre samarbete skogen och SGU. Skog gruvnäring vatten. Skogsbolagens dikningar, betydelsen av öst västliga diken, sulfidförande morän, närhet till gruva och isrörelseriktning Vill ha tillbaka Skogsstyrelsen i vattenråden. Lyft grundvattenfrågan! Dricksvattenresursen. Parasiter och andra problem i dricksvatten skapar stort engagemang. Engagemang för erosionsfrågan. Avlopp infiltrering. Sulfidjordar. Dikesrensing. Dikning i torv som sugit arsenik. Saknas kontroll av torvtänker; i Finland är det mycket bättre egenkontroll map t ex ph. Inventera stora kallkällor. Politisk förankring. Men ibland svårt få tjänstemännen med på båten, lätt att få politiker. För de nya: manual /utbildning. Stöd från Vattenmyndigheten att sätta sig in i alla uppgifterna. Pengar Ta vara på lokalkunskapen ex prioriteringsarbetet.

GRUPP 4, forts. Hur vidmakthålla IDÉutbytet mellan vattenråd... Riksvattendagar få input/perspektiv på långsiktigt jobb. Vattenrådsdagar myndighetens ansvar Jobba mer med t ex politiken/samhället (tolkar anteckningarna som att detta skulle göras av Vattenmyndigheten) Rådgivning, fler organisationer, bredda. inom åtgärdsarbetet: Rådgivande funktion lära av historien sambandscentralen Akta sig för att vara aktör. Uppföljningsarbete. inom miljöövervakningen: Ge kunskap om vattendragens dynamik. FVO:n på provtagningsutrustning. Skaffa referensdata. Få tillgång till egenkontrolldata, samarbete med egenkontroll i företag. Ge tips till miljöövervakarna. 3. Övrigt/Egna frågor Ex forskare som tycker sig ha fått bra stöd från vattenråden (bättre än från Länsstyrelsen) pga. lokalkännedomen. Ta med finansiärerna i ett tidigt skede! Informationsblad trummor. Skynda långsamt (ex restaurering = bättre nu) GRUPP 5 Hur öka lokalt engagemang Praktiska och lokala frågor. Bryta ner geografiskt. Vad engagerar? Mer vanligt språk. Nyttja mediala effekter. Finansiering Kunskap så att folk förstår. Ge feedback och stötta från VM. Reda ut vad vattenråd ska göra. Annat stöd: Kartor, samverkan mm.

GRUPP 5, forts. Hur vidmakthålla utbytet mellan vattenråd (VM är ansvariga/vattenråd) Vattenmyndigheten äger frågan. Älska och bekräfta vattenråden. Förslag bör genomföras. inom åtgärdsarbetet: Använda befintlig erfarenhet och kompetens från genomförda projekt. 3. Egna frågor Ej remiss Bättre på att lyfta fram vattenråden Finansiering av framtid GRUPP 6 Hur öka lokalt engagemang Besöka intresseorganisationer, stämmor och informera; söka företrädare/kontaktpersoner; fiskeklubbar. Det måste genomföras objekt som blir det goda exemplet. Engagerad lokalpolitiker som skriver motioner mm. Att kontakverksamheten fungerar länsstyrelsen vattenråd. Hur vidmakthålla utbytet mellan vattenråd Vattenrådsdagar. Vattenexkursioner dit vattenråd inbjuds. VRO organiserar. Teman. (Olika temadagar.) Jämför prioriteringar med reservat (Sveaskog mm). Infospridning. inom miljöövervakningen: - Små fiskprojekt, provtagningar. - Tipsa om områden som bör kollas. som en samverkanspart till kommunerna : - Politiska företrädare knutna till vattenråden. Gärna från oppositionen också. Annat: - Bjud in Länsstyrelsen till möten.

GRUPP 7 Hur öka lokalt engagemang - Ta tillvara på möjligheten att mötas ofta ger detta ringar på vattnet. - Informera före se vad som finns, hinder, möjligheter (Tid) - Knyta upp lokala förmågor (främst ungdomar). - Ta tillvara personliga intressen olika intressen samverkar. Ekonomi. Koordinationsstöd. Lokal samordnare. Fortsatt samverkan VRO. Vattenrådsdagarna. VEM GÖR VAD? Hur vidmakthålla utbytet mellan vattenråd Vattenrådsdagarna. Samverkan VRO. Aktivt hitta nya former även här (koppling koordinationsstöd). Visa goda exemplet. Kunskapsutbyte mellan VRO pågående projekt utbildningar. inom miljöövervakningen: - Ja ekonomi (F skatt, föreningar), nya behov? - Fånga upp signaler. som en samverkanspart till kommunerna : - Kommunen huvudmannaskap VRO - kontaktyta. Sammanställning av fråga 1B på nästa sida.

SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGA 1B Vilket stöd behöver vattenråden för att fungera långsiktigt? 7 av 7 grupper valde att diskutera frågan på workshopen Någon stödjer vattenråden och samordnar samverkan (6 av 7 grupper) Personer som stöder och samordnar som är anställda av kommun /regionförbund alternativt vattenråden. (2) Ge feedback och stötta från Vattenmyndigheten. (2) Koordinationsstöd (aktivt hitta nya former), lokal samordnare. (1) Det arbetsuppgifter som Vattenråd Norr gör nu behövs och måste fortsätta. (1) Ekonomiska stöd (5 av 7 grupper) Andra populära synpunkter: o Kommunernas roll & vikten av att få med politiken (och tjänstemännen) o Att lokala synpunkter leder till konkreta åtgärder det goda exemplet o Att kontakter och återkoppling fungerar mellan Länsstyrelsen och vattenråden o Vem gör vad? Tydlig organisation & tydligt vad som förväntas av vattenråden. (Två ståndpunkter: a)vm/lst leder vattenråden. b) Nyttan med VR måste preciseras av VR själva.) Informationen ska fungera i alla led. o Vattenmyndighetens roll och ansvar. Älska och bekräfta vattenråden. Övrigt: o Det blir snart nödvändigt att någon i vattenråden behöver lägga ner mer tid på detta, d v s att det uppstår ett behov av att anställa en vattensekreterare. o Kunskap så att folk förstår. o För de nya: manual /utbildning. o Annat stöd, typ kartor o Fortsatt samverkan vattenråd emellan, Vattenrådsdagar mm Projekt Vattenråd Norr maj 2011