Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

Relevanta dokument
Har storleken betydelse?

Översyn av avelsmålet Avelsmål 2017

Nyheter NAV, gemensam Svensk-Finsk-Dansk, rutinavelsvärdering 14 augusti 2012

Husdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?

Genomisk selektion -erfarenheter från mjölkkor -möjligheter för köttraser. Besöksdagen på Gunnarp Hans Stålhammar

Nyheter - NAV gemensam Svensk Finsk Dansk rutinavelsvärdering 3 november 2014

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

Genomiska avelsvärden revolutionerar avelsarbetet

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige

Värdet av köttrassemin i mjölkbesättningar. Freddy Fikse Växa Sverige

Nyheter - NAV gemensam Svensk Finsk Dansk rutinavelsva rdering 1 november 2016

Avelsvärdering med index. Sofia Malm

Personuppgifter hanteras enligt personuppgiftslagen (1998:204).

Lars-Inge Gunnarsson. Ränneslöv/Skottorps Säteri. Nordisk Avlsværdivurdering

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Anlagspar I våra gener sitter anlagen parvis, ett från fadern och ett från modern.

Anett Seeman

Korsningsavel för bättre ekonomi

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion

Heritabilitetsskattningar och avelsvärderingsmetodik för kvantitativa egenskaper. Erling Strandberg Inst för husdjursgenetik, SLU

Hur bra förutsäger kvigors avelsvärden framtida prestationer som kor?

Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

{ NR 02 MAJ 2013 } VIKINGGENETICS OCH HAMRA GÅRD I NÄRA SAMARBETE. Sidan 9. FEBRUAR 2013 avlsnyt

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa

{ NR 04 DECEMBER 2015 } Gunnarstorp 13 år, vår äldsta tjur i produktion. Läs mer sid. 15

annales academiæ regiæ scientiarum upsaliensis kungl. Vetenskapssamhällets i Uppsala årsbok

Klövhälsoläget Och vad gör Växa för att förbättra klövhälsan? Frida Åkerström, veterinär Växa Sverige

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy Alkutuotanto 1

Transitionskor. Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige

NR 03. september 2014

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?

Index för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet

World Wide Sires Genomiska

Effekt av andel grovfoder och individens vommikrobiota på mjölk- och metanproduktion

Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar?

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Avelsvärden för får så tolkar du dem

{ nr 03 SEPTEMBEr 2012 } AVELSSTRATEGI MED X-VIK OCH KÖTT. Sidan 4. SEPTEMBEr 2012 avelsnytt

En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Boosta Mjölkföretaget

Avelsvärdering med index. Sofia Malm

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt

Slutrapport från SLF projektet: Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap

Avel för att uppnå ökad livslängd och hög livstidsproduktion hos mjölkkor

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Avel i ekologiska besättningar

Komfortmattor CM20 2 CM25 4

Se pengarna i din friska besättning

2012 Svensk Mjölk AB HANDLEDNING

Room Service för en ko

Speglar djursjukdata verkligheten?

Frågor och svar om den kommande avelsvärderingen

Avelsvärdering med index. Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

Våra tjurar Tjurkatalog feb-maj

Fem åtgärder för bättre kalvhälsa i dikobesättningar. Lena Stengärde Djurhälsoveterinär Växa Sverige, Kalmar, Öland, Vimmerby

VÄLJ RÄTT AVELSTJUR. Kan ge 125 miljoner kr extra / år till svenska dikoproducenter!?

Våra tjurar. Ägare: Niels Hansen, Brovst, Danmark. Ägare: Tronsmark Holstein, Bindslev,

PRODUKTION 24 Bes 28 Dottrar 81% Säkh GEBV 18*DEC Mjölk kg 273 FUNKTIONSEGENSKAPER

Statistik från Danmark Källa: Dansk Kodkvaeg

Växa Sverige. Exteriörbedömning Köttraser. Karin Karlsson

Kvighotell - En ny model för ungdjur management

FRISKARE KOR MED GENOMISK TEST Sidan 4

Plan för avel med nötkreatur av raserna väneko, ringamålako och bohuskulla (allmogekor)

Nötköttsproduktion i Frankrike

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson. Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat?

Reseberättelse för Värmlands Koklubbs resa till Danmark den 17-19:e mars 2015

Effektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen

Det är fåfängt att göra med mera det som kan göras med mindre

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Index för HD och ED - nu för fler raser. Sofia Malm

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från Bakom denna flik finns information om och plats för:

Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Skultuna. Maj Rapport Rapporten är beställd av: Sveaskog AB

Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström

Kalvgömmor. i dikostallar.

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Avelsarbete för bättre ledhälsa

Genetisk trend i NTM, Holsteinkor

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion?

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Nyttjande av korsningar i mjölkproduktionen

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

DOKUMENTET ÄR AVELSVÄRDERING VERSION VIII

Prime DE LA PLAINE PRIME

DeLaval 15% Erbjudanden. Mjölkarkläder. Mars. Frihängande Kampanjryktborste utbytesborste

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

Transkript:

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

Extremfall är intressanta Världens minsta ko Swallow 84 cm hög

men kanske inte så relevanta Världens största ko Chili 2 m hög 1 ton

Våra moderna mjölkraser i Sverige Holstein Röda raser Jersey Korshöjd (cm) 147 140 128 Slaktvikt (kg) 283 277 186 Fett + protein (kg) 728 693 664 Fett + protein (kg) per 50 kg slaktvikt 129 125 178

Trenden är att korna blir allt högre Medelvärde korshöjd (cm) Nordiska mjölkkor födda 1991-2009 Ökningen motsvarar cirka 5-8 cm (Holstein ökar mest) 150 Holstein Röda raser Jersey 145 140 147 140 135 130 125 1999-2009 ökar Holstein 3,3 och röda raser 2,8 cm 128 120 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009

och allt tyngre Medelvärde slaktvikt (kg) svenska mjölkkor födda 1995-2009 Uppdelat på första och andra kalvare Ökningen är cirka 20-30 kg (i snitt + 1,3 till 2,1 kg per år) 300 280 260 240 Holstein - 1 Holstein - 2 SRB - 1 SRB - 2 220 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009

Vad beror storleksökningen på? Fenotyp Det vi kan mäta/ observera t.ex. korshöjd = Arv Den del som förklaras av gener för korshöjd + Miljö T.ex. foder, skötsel, hälsa som påverkar korshöjd Avel förklarar en del av ökningen Korshöjd har hög ärftlighet och relativt lätt att ändra med avel Kroppstorlek är inte med i avelsmålet för nordiska mjölkkor men avelsmässig ökning för korshöjd har ägt rum DIREKT URVAL FÖR STORLEK KORRELERAD RESPONS GENOM AVEL FÖR ANDRA EGENSKAPER

Det nordiska avelsmålet Mjölkproduktion Tillväxt Produktiva kor Funktionella kor Juver- och benexteriör Mjölkbarhet Lynne Avelsvärden för kroppstorlek beräknas men är inte med i NTM Friska fruktsamma kor Fruktsamhet Kalvningsförmåga Hälsa (juver, klövar, övriga sjukdomar) Hållbarhet

Genetiska trenden för korshöjd Medelavelsvärde korshöjd nordiska mjölkkor födda 1999-2011 105 Holstein Röda raser Jersey 100 95 90 1999-2009 förklarar avelsframsteget ca 2/3 av faktiska ökningen 85 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011

Den Amerikanska Holsteinkon Härstammar från Friesiankon i Holland/Tyskland Ersätter ursprungliga populationer globalt Stort avelsfokus på produktion och exteriör under hela 1900-talet Från 1977 blev rasidealet ännu högre, skarpare, tyngre kor Kraftig ökning i produktion och storlek Försämring i hälsoegenskaper och funktion I Norden bredare avelsmål, nu tar övriga världen efter

Är ökad storlek önskvärd? Beror på vem man frågar Rasföreningarna rasens standard, utställningsdomare Experterna (foder, avel, djurhälsa, bygg och ekonomi) Den genomsnittlige mjölkproducenten Hur påverkas djurskydd och djurvälfärd? Krav på byggnader och kostnader? Foderintag vs. fodereffektivitet och produktion Samband till ekonomiskt viktiga egenskaper

Stora kor mjölkar mer, eller? Inga tydliga bevis för samband Fältförsök på Holsteinkor i USA Nordiska resultat

Intressanta forskningsresultat Selektionsförsök Kroppsstorlek Holstein Minnesota University 1966 Linje Stora: Kor efter semintjurar som nedärver störst kroppsstorlek Linje Små: Kor efter semintjurar som nedärver minst kroppsstorlek

visar på nackdelarna med stora kor Medelresultat för kor födda mellan 1983-1994 Signifikanta skillnader i storlek, fruktsamhet, hållbarhet och hälsa Ingen skillnad mjölk-, fett-, proteinproduktion eller kalvningsförmåga Egenskap Stora Små Skillnad stora - små Kroppsvikt (1 mån efter kalvning 3), kg 672 584 + 88 kg (+ 15%) Korshöjd, cm 139 131 + 8 cm Antal ins till dräktighet (lakt 1) 2,1 1,8 + 0,3 Produktiv livslängd, dagar 571 659-88 d (- 15 %) Utslag ben och klöv, % 7,4 2,8 + 4,6 % Fodereffektivitet (lågt värde positivt), % 59 56 + 3 % Hälsokostnader, USD (lakt 1) 62,4 41,4 + 21 USD

och att mindre kor är mer lönsamma Linje Små: Kor efter semintjurar som nedärver minst kroppsstorlek Minskade inte i storlek över tid Hade likvärdig produktion Bättre hållbarhet och hälsa Även lägre underhållskostnader

Nordiska avelsvärdet för Kroppsstorlek En delmjölkbönder är mycket intresserade av exteriör 3 delindex : juver, ben och kroppsstorlek vart och består av enskilda avelsvärden baserade på exteriörbedömning Kroppstorlek vägs inte in i det ekonomiska totalindexet NTM För alla raser beskriver nu indexet Kroppsstorlek vad man kan förvänta sig för storlek på korna ny sammansättning för Holstein från aug 2014 efter önskemål Högre avelsvärde för Kroppsstorlek Lägre avelsvärde för Kroppsstorlek Högre, bredare, djupare och skarpare kor Mindre kor

Kalvningar far Överlevnad Ben Fruktsamhet Juverhälsa Övriga sjukdomar NTM Mjölkbarhet Tillväxt Juver Lynne Kalvningar mat Mjölkindex Avel för större kor mer produktiva kor? Sambandet mellan tjurars avelvärden för Kroppsstorlek och Mjölkindex SVAGT GYNNSAMT för JER och HOL 0,4 RDC JER HOL 0,2 0-0,2-0,4

Kalvningar far Överlevnad Ben Fruktsamhet Juverhälsa Övriga sjukdomar NTM Mjölkbarhet Tillväxt Juver Lynne Kalvningar mat Mjölkindex Avel för större kor mindre lönsamma kor Sambandet mellan tjurars avelvärden för Kroppsstorlek och Kalvens förmåga att födas, överlevnad, ben, fruktsamhet, hälsa OGYNNSAMT NTM SVAGT OGYNNSAMT för JER och HOL 0,4 RDC JER HOL 0,2 0-0,2-0,4

Konsekvenser djurvälfärd och inhysning Tankar från veterinär Ola Schultzberg Korna får inte bli för stora. Många byggnationer med minimått mot vägg är för trånga redan idag och jag ser att de stora korna väljer att stå eller ligga i mittbåsen. Vissa kor är för höga för att roboten skall nå upp. Stora kor slår sina höftknölar i inredningen i fiskbens stall. Hur ser det ut om 15 år? Min uppfattning är att vi ska välja bort stora djur. Storleken gör att de utsätts för mer slitage och stress att få plats Variationen på en liten röd och en stor svart är besvärande för båsens anpassning. Det påverkar mest hygienen, men troligen även dominans och stress. Små kor gödslar i båset, stora kor kan få grindar i sidan, svårt anpassa höjden på nackbom Jag föreställer mig att en mjölkget är bland de bättre mjölkproducenterna i förhållande till sin vikt. Jersey likadant På ett besök i Wisconsin såg vi många stora kor. De mjölkade typ 14 tusen kg. Men låga värden. Vart är vi på väg? Vatten har vi i kran!

Ekonomiska jämförelser av raser Svensk undersökning visar att SRB och Holstein är ekonomiskt likvärdiga Dansk undersökning visar att Holstein, RDM och Jersey är ekonomiskt likvärdiga Om man tog hänsyn till hur kornas storlek påverkar byggkostnader per båsplats och underhållsbehovet...??

Har storleken betydelse? Korna blir allt större och stora kor har: Kapacitet att äta mer men mjölkproduktionen påverkas inte mycket Högre slaktvikt (fördel vid nötköttsproduktion) Sämre hälsa och hållbarhet Kräver mer underhållsfoder och tar mer plats högre foder- och byggkostnad per ko resp. båsplats Ja, storleken har betydelse och större kor är negativt för lönsamheten i mjölkproduktion