Rapport 2012:10 Nulägesanalys En analys för framtagandet av handlingsplan om jämställd regional tillväxt Kristin Abrahamsson
Nulägesanalys En analys för framtagandet av handlingsplan om jämställd regional tillväxt Kristin Abrahamsson Rapport 2012:10 Dnr: 12-109
Förord Jämställdhet bidrar till utveckling och är viktigt för det regionala tillväxtarbetet. En av förutsättningarna för en hållbar tillväxt är jämn fördelning av makt och resurser. Alla tillväxtansvariga aktörer i länen ska ta fram och genomföra regionala handlingsplaner för att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet i respektive län 2012-2014. I Örebro län är det Regionförbundet Örebro som har fått regeringens uppdrag. Länsstyrelsen har även i de län där de inte ansvarar för det regionala tillväxtarbetet fått i uppdrag att bistå i arbetet. Ett första steg i detta uppdrag är att ta fram en nulägesanalys som ska ligga till grund för de aktiviteter som ska genomföras i den regionala handlingsplanen för jämställd tillväxt. Syftet med denna nulägesanalys är att identifiera en samtida problembild som utgår ifrån regionens prioriterade områden. Fokus i denna rapport ligger på Örebroregionen. Målgruppen är alla som är engagerade eller intresserade av regionens utveckling. Rapporten är skriven av Kristin Abrahamsson, utredare vid Regionförbundet Örebro. Örebro den 1 november 2012 Magnus Persson regiondirektör
Sammanfattning I detta avsnitt kommer slutsatserna för samtliga undersökta områden att redogöras för vilket är en sammanfattning av rapportens resultat. RUS-organisationen: Fem av åtta representanter i regional styrgrupp är män och tre är kvinnor. Tre granskare är kvinnor och två är män. Det kan konstateras att dessa två grupper är relativt jämställda. Mindre jämställt är det i RUS-kansli som består av fem kvinnor och två män. Den grupp som utmärker sig ur ett könsperspektiv är målområdesansvariga. Där är majoriteten män och bara tre av elva målområdesansvariga är kvinnor. Kunskapslyft för barn och unga: I Örebroregionen är skillnaderna mellan könen avseende betygsnivå och utbildningsnivå stora. Pojkarnas resultat i skolan är betydligt lägre än flickornas, samt även lägre än genomsnittet för pojkar i Sverige. Fler kvinnor än män fortsätter från gymnasiet till en högre utbildning. Pojkars och män eftersatthet i skolan är problematiskt för gruppen pojkar/män och för Örebroregionens framtida kompetensförsörjning eftersom kunskapskravet i arbetslivet ökar och kommer fortsätta att öka. Skillnaderna mellan könen avseende betygsnivå och utbildningsnivå varierar men trenden är att skillnaderna ökar. Kunskapslyft i arbetslivet: I Örebroregionen är andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning högre än andelen män, 24 procent jämfört med 14 procent (2011). Trenden är att skillnaden mellan könen ökar. Örebro universitet försörjer i hög grad den regionala arbetsmarknaden och etableringen på arbetsmarknaden från universitetet är över riksgenomsnittet. En högre andel män än kvinnor etableras på arbetsmarknaden visar statistik för riket och skillnaden mellan könen har ökat. Tyvärr finns inte könsuppdelad statistik gällande etableringsgraden i regionen att tillgå. Det är anmärkningsvärt att en större andel kvinnor än män har eftergymnasial utbildning samtidigt som andelen män är högre än andelen kvinnor gällande etablering efter examen från universitet/högskola. En anledning till detta skulle kunna vara att vissa utbildningar leder till arbete i högre grad än andra och att exempelvis tekniska utbildningar som traditionellt är mansdominerade har en hög etableringsgrad. När det gäller kompetensutveckling är andelen kvinnor som genomgått kompetensutveckling högre än andelen män i större regioncentra liksom i riket. För mindre regioncentra och småregioner är andelarna omvända. Utvecklingen för större regioncentra och riket har varit att andelen män som genomgått kompetensutveckling har sjunkit medan andelen kvinnor som genomgått kompetensutveckling har sjunkit i mindre regioncentra och småregioner samtidigt som andelen män har ökat. Entreprenörskap och företagande: I Örebroregionen ökar antalet nystartade företag med kvinnlig ledning samt med manlig ledning. Ökningen av kvinnors företagande går dock sakta. Det är cirka dubbelt så många företag med en manlig ledning som en kvinnlig ledning, som startas. 2010 utgjorde kvinnorna i regionen cirka en tredjedel av den totala företagarpopulationen. Samtliga börsnoterade företag med huvudkontor i Örebroregionen har en man som vd. För riskkapitalinvesteringar är det svårt att anlägga ett könsperspektiv. Inom logistikbranschen i regionen utgör kvinnorna en fjärdedel av de sysselsatta och andelen har varit i princip densamma mellan 2007-2010. Fyra av fem näringslivsorganisationer leds av kvinnor. Tre av organisationerna har en styrelse där två av tre ordförande är män. Posten som näringslivschef i kommunerna domineras av män, nio är män och två är kvinnor.
Förvaltningsstaden Örebro: De statligt sysselsatta i Örebro kommun ökar och det gäller för både kvinnor och män. Ökningen av kvinnor är dock större. Fler kvinnor än män är statligt sysselsatta i kommunen och 2010 var 1 150 fler kvinnor än män statligt sysselsatta. Sett till procent innebär det att kvinnor utgör 59 procent av de statligt sysselsatta och män utgör 41 procent. Innovativa miljöer: Av de som är sysselsatta inom forskning och utbildning i riket är männen i majoritet. Störst är skillnaden mellan könen inom företag och minst inom universitet/högskolor. Könsuppdelad statistik på regional nivå saknas. Cirka 80 procent av de som är sysselsatta inom kunskapsintensiva arbetsställen i Örebroregionen är män. Denna andel har i princip varit oförändrad under 2000-talet. Sprudlande kulturliv: En betydligt större andel kvinnliga projektledare än manliga, får projektmedel till kulturprojekt för unga i Örebroregionen. 2012 var andelen kvinnliga projektledare 70 procent. I regionen är en större andel kvinnor än män sysselsatta inom kultursektorn. Trenden är att andelen män ökar och 2010 utgjorde männen 47 procent av de sysselsatta. En större andel kvinnor än män tar del av kulturutbudet som exempelvis scenkonst, bibliotek och studiecirklar. Någon större förändring över tid har inte skett. En större andel kvinnor än män är även kulturutövande. Bara när det gäller spela musikinstrument var andelen män större 2011. Stora evenemang: Det finns ingen statistik för hur stor andel av de som övernattar på hotell som är kvinnor respektive män. Det går därför inte att säga huruvida Örebroregionens evenemang lockar till sig flest kvinnor eller män. Inom elitidrotten har både damlag och herrlag rönt framgångar i regionen. Säsongen 2009/10 fanns det ett elitidrottslag på damsidan och två på herrsidan och säsongen därpå, 2010/11, hade damlagen ökat till tre och herrlagen minskat till ett. Herrfotbollslaget i Örebro får, och har under de senaste åren fått, betydligt högre marknadsföringsbidrag än damfotbollslaget av Örebro kommun. En anledning till detta kan vara att lagen uppfyller kriterierna för bidraget olika väl. Rika naturupplevelser: Det finns ingen könsuppdelad statistik för indikatorn som valts för naturturism, antal gästnätter i stugbyar och camping. Det går därför inte att veta om naturturismen i Örebroregionen lockar till sig fler kvinnor än män eller tvärtom. För att få fram ett könsperspektiv för området har statistik om de sysselsatta inom naturturism tagits fram. I regionen är majoriteten, cirka 70 procent, av de sysselsatta inom naturturism kvinnor och så har det även sett ut över tid. En något större andel kvinnor än män strövar i skog och mark. Bästa grannen: Vid länsöverskridande samarbeten ingår en eller flera offentliga aktörer från Örebro län och minst en offentlig aktör från ett annat län. Ledningen på tjänstemannasidan hos Örebro läns offentliga aktörer består av något fler män än kvinnor, tio män och sex kvinnor. Den högsta politiska ledningen består av fler kvinnor än män och alltså omvänt mot tjänstemannasidan. Där är åtta ordföranden kvinnor och sju män. Den vanligaste ledningskombinationen, högsta tjänsteman och högsta politiker, är en kvinna och en man. Ledningen hos de offentliga aktörerna i regionen är alltså ganska jämställd.
Fler boende i Örebroregionen: Slutsatser: I Örebroregionen bor fler kvinnor än män och både antalet kvinnor och män ökar. Dock minskar skillnaden mellan könen i och med att antalet män ökar mer än antalet kvinnor, främst på grund av invandring. I regionens kommuner ökade inflyttningen av kvinnor i åtta kommuner 2011 och inflyttningen av män ökade i samliga. Trenden är att antalet kommuner med ökning av kvinnor ligger kvar på samma nivå medan ökningen av män sker i allt fler kommuner. Sett till inrikes flyttnetto har fler kvinnor flyttat från regionen än till regionen under hela 2000-talet och detsamma har även gällt för männen de flesta åren. Det negativa flyttnettot har under de senaste åren minskat för både kvinnor och män. Regionen visar på obalans mellan centrum (representerat av Kumla, Lekeberg, Örebro) och periferin (representerat av Degerfors, Hällefors, Laxå, Ljusnarsberg) vad gäller befolkningsutveckling, där centrum växer och periferin minskar. Den typiska inrikes inflyttaren till Örebroregionen är en 21-årig tjej från Stockholm som flyttar hit för att studera. Aktiv regionförstoring: Männen arbetspendlar mer än kvinnorna i Örebroregionen och detta gäller för samtliga tolv kommuner i länet. Samma gäller även för pendling till och från regionen. Andelen kvinnor som pendlar har ökat något. Det är svårt att säga hur arbetspendlingen med kollektivtrafik ser ut uppdelat på kön. Anledningen är att fler män än kvinnor som arbetspendlar medan det samtidigt är kvinnorna som utgör majoriteten av kollektivtrafikens resenärer i Örebroregionen. Andelen kvinnor och män som arbetspendlar med tåg längst Mälarbanan är ganska jämn medan kvinnor utgör nästan tre femtedelar av de resande med buss per dygn i Örebro län. Goda kommunikationer med omvärlden: Swebus har bussar som går bland annat till Stockholm, Göteborg och Oslo och andelen kvinnor som åker med Swebus är 54 procent och andelen män är 46 procent. Andelen kvinnor och män som åkte tåg mellan Örebro och Stockholm (Mälarbanan) 2007 var lika stor, alltså 50 procent. Män pendlar mer än kvinnor men detta syns inte i männens andel av buss och tågresandet. En anledning till detta kan vara att män väljer bil istället för framför allt buss. Detta indikerar att männen väljer bil framför buss. För Örebro flygplats finns det ingen statistik om passagerare uppdelat på kön. Fördelning av regionala projektmedel: Fler män än kvinnor är projektledare för regionala projekt som beviljats av Regionförbundet Örebro. De manliga projektledarna är 22 till antalet och de kvinnliga 14. Inom de nio målområden som har aktiva projekt är männen fler än kvinnorna i fem av dessa, kvinnorna är fler i två områden och i två områden är det lika många kvinnor och män. Det område som sticker ut är Entreprenörskap och företagande som har majoriteten av alla projekt och där är 70 procent av projektledarna män. Fördelning av regionala företagsstöd och kommersiell service: En betydligt större andel manliga företagsledare än kvinnliga tar del av det regionala företagsstödet. Av de företag som fick regionalt företagsstöd 2010, utgjorde de manliga företagsledarna nästan fyra femtedelar medan de kvinnliga nästan nådde upp till en femtedel. Detta resultat ligger ganska nära siffran för andelarna kvinnor och män av den totala företagarpopulationen i regionen. Det är svårt att säga något om tendensen vid fördelningen av regionala företagsstöd på kön på grund av en kort undersökningsperiod. 70 procent av de som driver butik utanför kommunernas tätorter och som får regionala företagsstöd är män. De som ansvarar för drivmedelstationerna i regionen är nästan uteslutande män.
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 Tillvägagångssätt och material... 1 2. RUS-organisationen... 2 3. Kunskapslyft för barn och unga... 3 Betygen i grundskolan... 3 Behörighet till universitet och högskola... 4 Övergång till universitet/högskola... 5 4. Kunskapslyft i arbetslivet... 7 Eftergymnasial utbildning... 7 Kompetensförsörjning... 8 Kompetensutveckling av medarbetare... 9 5. Entreprenörskap och företagande... 11 Nystartade företag... 11 Nya investeringar i Örebroregionen... 12 Riskkapital... 13 Logistikföretag... 14 Näringslivsorganisationer... 15 6. Förvaltningsstaden Örebro... 16 7. Innovativa miljöer... 18 Erkända innovativa miljöer... 18 Kunskapsintensiva arbetsställen... 19 8. Sprudlande kulturliv... 21 9. Stora evenemang... 25 Mötesdestination besökare... 25 Elitidrott i Örebroregionen... 26 10. Rika naturupplevelser... 28 11. Bästa grannen... 30 12. Fler boende i Örebroregionen... 32 Positiv befolkningsutveckling... 32 Inflyttning till regionens kommuner... 34 Flyttningar till och från regionen (inrikes flyttnetto)... 35 13. Aktiv regionförstoring... 37 Arbetspendlare åker kollektivt?... 37 Restiden med kollektivtrafik... 39 Kollektivtrafiken, effektiv och bra för miljön... 40 14. Goda kommunikationer med omvärlden... 41 Kollektivtrafik mellan Örebro och Stockholm, Göteborg samt Oslo... 41 Utrikestrafik från och till Örebro flygplats... 43 15. Fördelning av regionala projektmedel... 44 16. Fördelning av regionala företagsstöd och kommersiell service... 45 Referensförteckning... 46
1. Inledning Denna rapport är en nulägesanalys som utgör en del i arbetet med att ta fram en regional handlingsplan för jämställd tillväxt. Arbetet med att utarbeta handlingsplanen pågår 2012-2013 på direktiv från regeringen och ingår i regeringens handlingsplan för en jämställd regional tillväxt 2012-2014. Syftet med de regionala handlingsplanerna är att skapa en ökad strategisk och långsiktig förståelse av hur ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra planeringen och genomförandet av det regionala tillväxtarbetet 1. Den regionala handlingsplanen innehåller tre delmoment där nulägesanalysen är det första momentet: En regional nulägesanalys kopplat till prioriterade områden Identifiering av de viktigaste utvecklingsbehoven i form av aktiviteter Framtagandet av en strategisk handlingsplan, med en plan för förankring, samverkan, återrapportering och utvärdering, för utveckling av en jämställd regional tillväxt Det övergripande syftet med nulägesanalysen är att identifiera en samtida problembild vilken ska ligga till grund för de andra två delmomenten. Tillvägagångssätt och material Till att börja med bör nämnas att det finns olika sätt att mäta jämställdhet. På grund av begränsad tid på uppdraget, uppdragets omfattning (att jämställdhetssäkra den regionala utvecklingsstrategin) samt direktiv från regeringen har en kvantitativ metod valts. Rapporten inleds med könsuppdelad statistik för styrgruppen samt genomförandeorganisationen. Därefter utgår rapporten ifrån de tolv målområden som tagits fram i regionens regionala utvecklingsstrategi. Upplägget inom varje område följer de mål som finns inom områdena. Förutom de tolv målområdena kommer även könsuppdelad statistik för regionala projektmedel och regionala företagsstöd att redogöras för. Fokus i rapporten ligger på Örebro län som helhet. I de fall det har gått att bryta ner statistiken på kommunnivå, har även detta gjorts. I några fall har det inte gått att få tag i statistik på regional nivå och då har bara statistik för riket presenterats. Statistik uppdelat på kön finns tyvärr inte att tillgå till alla mål inom målområdena och ibland har könsuppdelad statistik bara funnits på riksnivå varför bara denna statistik har redovisats. Det statistiska materialet som analyseras i rapporten kommer främst från Statistiska Centralbyrån (SCB). Andra källor till är bland annat Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), högskoleverket och tillväxtanalys. Rapporter har även använts och de flesta är utgivna av Regionförbundet Örebro. 1 Tillväxtverket (2012) Riktlinjer för handlingsplan om jämställd regional tillväxt. 1
2. RUS-organisationen Det finns ett antal grupper som är speciellt viktiga för genomförandet av Örebroregionens regionala utvecklingsstrategi som nulägesanalysen utgår ifrån. Dessa grupper är regional styrgrupp, granskare, målområdesansvariga och RUS-kansli. Det är intressant att inledningsvis titta på könsfördelningen bland gruppernas representanter. Ledning och genomförandeorganisation Regional styrgrupp Anne-Lie Carlos Jeansson Christina Hedberg Margareta Johansson Jens Schollin Kjell Unevik Magnus Persson Richard Simonsson Staffan Isling Granskare Målområdesansvariga Kerstin Lillje Maria Johansson Marie Gustafsson Jan Johansson Thomas Falk Lena Kihl Marjetta Leijonhufvud Sofia Kjörk Stina Kållberg Yvonne Haneskog RUS-kansli Anders Niklasson Gordon Hahn Agneta Ståhl Marianne Karlsson Maria Hallberg- Svensson Alf Lindblad Fredrik Eliasson Fredrik Idevall Peter Morfeldt Rikard Åslund Ronnie Wirslund Sven-Erik Sahlen Toni Eriksson Slutsats: Fem av åtta representanter i regional styrgrupp är män och tre är kvinnor. Tre granskare är kvinnor och två är män. Det kan konstateras att dessa två grupper är relativt jämställda. Mindre jämställt är det i RUS-kansli som består av fem kvinnor och två män. Den grupp som utmärker sig ur ett könsperspektiv är målområdesansvariga. Där är majoriteten män och bara tre av elva målområdesansvariga är kvinnor. 2
3. Kunskapslyft för barn och unga Det första målområdet handlar om vikten av att ha en bra grundutbildning. Skolan är grunden för regionens framtida kompetensförsörjning, för hela samhällets utveckling och inte minst för enskilda individers möjlig-het till ett bra liv. Målen inom detta område är tre till antalet. I Örebroregionen har det under flera års tid kunnat konstateras att de genomsnittliga meritvärdena för elever som lämnar grundskolan är anmärkningsvärt låga. Regionens kommuner har uppmärksammat detta och interna processer för att förbättra resultaten pågår på många håll. 2 Mål: Alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst godkänt betyg i alla ämnen Alla gymnasieelever avslutar sina studier med minst godkänt i betyg Fler än hälften av gymnasieeleverna påbörjar en eftergymnasial utbildning inom tre år. Betygen i grundskolan Andel (%) elever i åk. 9 som uppnått målen, dvs. godkänt eller högre, i alla ämnen 2007-2011 81 79 77 75 73 71 69 67 65 2007 2008 2009 2010 2011 Flickor, riket Pojkar, riket Flickor, Örebro län Pojkar, Örebro län Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) Diagrammet visar att under perioden är andelen flickor som uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9, högre än andelen pojkar i Örebroregionen. Detta mönster följer trenden i riket. Andelen flickor som uppnått målen har varierat under perioden men sammantaget har den sjunkit sedan utgångsåret i diagrammet. Pojkarnas andel har haft en vikande trend med undantag för 2009. Skillnaden mellan flickor och pojkar i regionen var 2011 rekordstor med cirka 12 procentenheter. Örebroregionens elever som har uppnått målen har hela tiden legat under rikets nivå. 2 Processledarna (2010) Idéstudier så når vi målen 2015. 3
Andel (%) elever i åk. 9 som uppnått målen (dvs. godkänt eller högre) i alla ämnen efter kommun, 2011* Flickor Pojkar Riket 78,7 72,3 Örebro län 77 66,5 Hällefors 88,4 50 Kumla 83,9 66,4 Nora 80,3 78,1 Askersund 80 72,2 Karlskoga 79,3 72,5 Örebro 78,6 70,3 Lindesberg 75,5 66,7 Laxå 75 Ljusnarsberg 72,7 61,1 Hallsberg 71,7 60,9 Degerfors 61,2 61,5 Lekeberg 72,1 * För Laxå och Lekeberg saknas vissa siffror Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) Sett till kommunerna inom regionen, i tabellen till vänster, finns det stora skillnader mellan andelen elever som uppnått målen. I Nora är andelen relativt hög för både kvinnor och män medan Degerfors har en låg andel för båda könen. Inom några kommuner finns stora skillnader mellan könen. Ett exempel här är Hällefors som har den högsta andelen flickor i länet som uppnår målen medan kommunen samtidigt har den lägsta andelen för pojkar där bara hälften har uppnått målen i alla ämnen. Det bör dock påpekas att variationerna i små kommuner kan vara väldigt stora mellan åren, detta beror på att enskilda elever får stort genomslag. Behörighet till universitet och högskola Andel (%) gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola 2007 2011 94 92 90 88 86 84 82 80 78 2007 2008 2009 2010 2011 Kvinnor, riket Män, riket Kvinnor, Örebro län Män, Örebro län Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) Behörigheten till universitet och högskola (andel av de som erhållit slutbetyg) har haft en vikande trend för kvinnor och män sett till riket såväl som Örebroregionen, med undantag för en tillfällig ökning 2009. Örebroregionens andel kvinnor har under de tre senaste åren legat nästan jämnt med rikets nivåer medan andelen män oftast har legat under rikets nivåer. 4
Andelen kvinnor med behörighet har under perioden varit högre än andelen män. Värt att notera är att andelen män i regionen med behörighet till universitet och högskola, har minskat kraftigt de senaste åren. 2011 hade endast 80 procent av männen behörighet. Skillnaden mellan kvinnor och män 2011 var hela 9 procentenheter. Andel (%) gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola efter kommun, 2011 Kvinnor Män Riket 90,3 83,2 Örebro län 89,2 79,8 Laxå 97,4 83,3 Hallsberg 92,7 79,8 Lindesberg 92,3 67,2 Ljusnarsberg 92 70,4 Örebro 90,9 81,5 Kumla 90,4 81,2 Lekeberg 88,6 91,1 Karlskoga 87,8 85,8 Nora 87,3 76,1 Askersund 87 72,2 Hällefors 86,7 88,4 Degerfors 77,8 80 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) I tabellen till vänster kan det utläsas stora skillnader mellan kvinnor och män, dels mellan kommuner och dels inom kommuner. I de flesta kommunerna i Örebroregionen är andelen kvinnor med behörighet högre än andelen män men i tre kommuner, som exempelvis Degerfors, är förhållandet det omvända. Största skillnaden inom en kommun är i Lindesberg där det skiljer hela 25,1 procentenheter mellan kvinnorna och männen. Andelen kvinnor med behörighet är anmärkningsvärt hög i Laxå med 97,4 procent. Övergång till universitet/högskola Andel (%) gymnasieelevers övergångar till universitet/högskola inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan 2007-2011 46 44 42 40 38 36 34 32 30 28 26 2007 2008 2009 2010 2011 Kvinnor, riket Män, riket Kvinnor, Örebro län Män, Örebro län Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) 5
Den generella trenden i riket och i Örebroregionen är allt fler går vidare till högre studier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. I länet är andelen kvinnor och män lägre jämfört med riket. Kvinnorna fortsätter i högre utsträckning än männen. En intressant detalj är utvecklingen för kvinnor och män i länet och den är att när andelen kvinnor har ökat har andelen män minskat och tvärtom. Andel (%) gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning efter kommun, 2011 Kvinnor Män Riket 45,4 32,6 Örebro län 41,7 30,6 Laxå 52,4 26,5 Örebro 50,6 38,0 Kumla 50 28,1 Askersund 49,1 28,1 Hallsberg 45,5 31,5 Karlskoga 42,4 42,3 Nora 40,8 47,2 Lindesberg 37,0 29,2 Degerfors 35,2 31,7 Hällefors 33,3 20,7 Lekeberg 33,3 25,7 Ljusnarsberg 30,4 18,2 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) Inom Örebroregionen är skillnaderna mellan män och kvinnor i och mellan kommuner stora även sett till andelen gymnasieelever som börjat på universitet eller högskola inom tre år. En övergång till högre studier bland kvinnor är högst i Laxå och lägst i Ljusnarsberg. För männen är övergången högst i Nora och lägst i Ljusnarsberg. I samtliga kommuner förutom Nora, fortsätter en högre andel kvinnor än män till högre studier. När det gäller utbildningsinriktning finns det framför allt en som är kraftigt kvinnodominerande, vård och omsorg, och en som är kraftigt dominerad av män, teknik och tillverkning. Denna trend gäller för såväl riket som Örebroregionen. 3 Slutsatser: I Örebroregionen är skillnaderna mellan könen avseende betygsnivå och utbildningsnivå stora. Pojkarnas resultat i skolan är betydligt lägre än flickornas, samt även lägre än genomsnittet för pojkar i Sverige. Fler kvinnor än män fortsätter från gymnasiet till en högre utbildning. Pojkars och män eftersatthet i skolan är problematiskt för gruppen pojkar/män och för Örebroregionens framtida kompetensförsörjning eftersom kunskapskravet i arbetslivet ökar och kommer fortsätta att öka. Skillnaderna mellan könen avseende betygsnivå och utbildningsnivå varierar men trenden är att skillnaderna ökar. 3 Jacobsson, Max (2012) Möjligheter och utmaningar för den framtida kompetensförsörjningen ur ett regionalt perspektiv. 6
4. Kunskapslyft i arbetslivet Det andra målområdet handlar om kompetensförsörjning inom arbetslivet. Eftersom arbetslivet ständigt förnyas krävs en väl avvägd matchning mellan behov och utbud av kompetent arbetskraft vilket stärker konkurrenskraften. Inom detta område finns det tre mål. Mål: Mer än 25 procent av alla som arbetar har genomgått en minst treårig eftergymnasial utbildning. Vår region har en väl fungerande kompetensförsörjning, som balanserar utbud och efterfrågan Alla regionens företag och organisationer genomför systematiskt kompetensutveckling av medarbetare Eftergymnasial utbildning Andel (%) av befolkningen (25-64 år) med minst 3 år eftergymnasial utbildning, 2000-2011 29 27 25 23 21 19 17 15 13 11 9 Källa: SCB 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2011 Kvinnor, riket Män, riket Kvinnor, Örebro län Män, Örebro län Diagrammet visar att andelen av befolkningen med minst tre år eftergymnasial utbildning har ökat i såväl riket som Örebro län. Det är kvinnorna som står för den största ökningen. Jämfört med riksgenomsnittet är kvinnor och män i Örebroregionen lägre utbildade. Under hela perioden har andelen kvinnor varit högre än andelen män både för riket och för länet. Denna skillnad har vuxit under hela 2000-talet och 2011 var skillnaden mellan könen i länet hela 10 procentenheter, jämfört med utgångsläget på 4 procentenheter. Enbart 14 procent av männen i Örebroregionen hade 2011 en eftergymnasial utbildning på minst tre år medan motsvarande siffra för kvinnorna var 24 procent. 7
Andel (%) av befolkningen (25-64 år) med minst 3 år eftergymnasial utbildning efter kommun, 2011 Kvinnor Män Riket 27 19 Örebro län 24 14 Örebro 31 21 Lekeberg 23 10 Nora 23 12 Lindesberg 19 9 I kommunerna i Örebroregionen är skillnaderna i andel högutbildade kvinnor och män stora. I samtliga kommuner är det en betydligt större andel kvinnor än män som har en eftergymnasial utbildning på minst tre år. I Örebro är andelen högutbildade högre än riksgenomsnittet för både kvinnor och män medan andelen för övriga kommuner är lägre än för riksgenomsnittet. Lägst andel högutbildade kvinnor återfinns i Degerfors medan Laxå har den lägsta andelen högutbildade män. Karlskoga 18 12 Att kvinnor i genomsnitt är högre utbildade än män har Kumla 18 10 förmodligen inte spelat så stor roll för gruppen män då Askersund 17 7 sysselsättningen i de traditionellt manliga branschsektorerna Hallsberg 16 8 har präglats av en relativt låg utbildningsnivå. 4 I en rapport Hällefors 13 7 av Granberg och Svensson Hallberg som handlar om Laxå 13 4 arbetsmarknaden i Örebroregionen, framgår det att det är Ljusnarsberg 13 6 brist på utbildad arbetskraft inom bland annat industri/teknik Degerfors 12 6 och vård. 5 Produktionen inom industrin blir allt mer tekniskt Källa: SCB utvecklad vilket innebär att efterfrågan på högutbildad arbetskraft blir större. Detta kan innebära problem för kompetensförsörjningen inom industrin då männens utbildningsnivå är låg och industrin domineras av manligt sysselsatta. 6 Kompetensförsörjning Andel (%) utexaminerade från universitet/högskola som etablerats på arbetsmarknaden inom 1,5 år, 2005-2009 84 82 80 78 76 74 72 70 2005 2006 2007 2008 2009 Riket Kvinnor, riket Män, riket Örebro universitet Källa: Högskoleverket 4 Jacobsson, Max (2012) Möjligheter och utmaningar för den framtida kompetensförsörjningen ur ett regionalt perspektiv. 5 Granberg, Anette och Svensson, Maria (2010) Kompetensförsörjning i Örebroregionen en översikt av insatser inom kompetensförsörjningen 2006-2010. 6 Jacobsson, Max (2012) Möjligheter och utmaningar för den framtida kompetensförsörjningen ur ett regionalt perspektiv. 8
Diagrammet visar att andelen utexaminerade som etableras på arbetsmarknaden inom ett och ett halvt år har ökat successivt för riket och Örebro universitet fram till 2008 för att sedan ha en dipp 2009. En förklaring till nedgången 2009 kan vara lågkonjunkturen som började hösten 2008. Lågkonjunktur innebär ofta ökad arbetslöshet. Etableringsandelen från Örebro universitet är hög och förutom 2007 har den varit högre än riksgenomsnittet. Sett till kön är andelen män som etableras på arbetsmarknaden i riket under perioden högre än andelen kvinnor, med undantag för 2005. I den senaste uppföljningen 2009 hade män en högre etableringsandel än kvinnor på cirka 4 procentenheter. Statistik uppdelad på kön gällande etableringsgraden i Örebroregionen finns tyvärr inte att tillgå varför det går att peka på en kunskapslucka där. Etableringen på arbetsmarknaden mellan kön i Sverige har varierat över tid. Anledningen har till stor del att göra med att könsfördelningen varierar mellan olika examensgrupper. Mellan examensåren 1994/95-2007/08 har andelen män som har etablerat sig på arbetsmarknaden oftast varit högre än andelen kvinnor. (Detta framgick även i diagrammet om utexaminerade som etablerats på arbetsmarknaden). Sett till ämnesområde har män en högre andel etablerade inom alla områden förutom humaniora och teologi. 7 Universitet och högskolor försörjer i hög grad den lokala/regionala arbetsmarknaden. Örebro universitet är därför viktigt för Örebroregionen gällande försörjning av arbetskraft och kompetensförsörjning. Cirka 40 procent av de som utbildar sig vid universitetet blir sedan kvar i regionen. 8 Arbetsmarknaden i Örebroregionen är starkt könsdelad. Den största andelen sysselsatta kvinnor finns inom sjukvård och skola medan den största andelen män finns inom industri och företagstjänster. Av de sysselsatta är 48,3 procent kvinnor och 51,7 procent män (2012). 9 Kompetensutveckling av medarbetare Andel (%) medarbetare som genomgått kompetensutveckling, minst 3 dagar årligen, för åren 2008 och 2010 30 25 20 15 10 5 0 2008 2010 Källa: SCB 7 Wiberg, Anders och Lagerkvist Ann Catrin (2011) Etableringen på arbetsmarknaden 2009 examinerade läsåret 2007/2008. 8 Jacobsson, Max (2012) Möjligheter och utmaningar för den framtida kompetensförsörjningen ur ett regionalt perspektiv. 9 Jacobsson, Max (2012) Möjligheter och utmaningar för den framtida kompetensförsörjningen ur ett regionalt perspektiv. 9