Omvärldsanalys TRENDER OCH UTMANINGAR

OMVÄRLDSANALYS SOLLENTUNA KOMMUN 1 Omvärldsanalys TRENDER OCH UTMANINGAR JANUARI 2016 www.sollentuna.se

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Förändringskrafter och viktiga trender... 4 Omvärldsanalys ur Sollentuna kommuns perspektiv... 8 Övergripande utmaningar... 8 Utbildning... 10 Näringsliv och arbetsmarknad... 14 Förebyggande insatser och omsorg... 18 Miljö och samhällsutveckling... 23 Kommunikation... 30 Sammanfattning av Sollentuna kommuns utmaningar... 34 Omslagsfoto: Can Bursin Sahin

OMVÄRLDSANALYS SOLLENTUNA KOMMUN 3 Inledning Omvärldsbevakning och omvärldsanalys är en ständigt pågående process som hjälper oss att i möjligaste mån vara beredda på förändringar i omvärlden som påverkar de kommunala verksamheterna direkt eller indirekt. Genom omvärldsanalys kan vi förbättra handlingsberedskapen och få underlag till gemensamma prioriteringar och verksamhetsutveckling. Presentationen av en ny omvärldsanalys utgör för femte året i rad startskottet för kommunens budgetprocess. Syftet är att ge en bild av förändringar i omvärlden som påverkar verksamheternas förutsättningar och därmed fungera som underlag i kommunens långsiktiga planeringsarbete. Vilka trender och omvärldsfaktorer påverkar Sollentuna kommuns verksamheter framåt? Vilka utmaningar och möjligheter står verksamheterna inför? Denna rapport är en revidering av föregående års kommungemensamma rapport. Föregående års arbete med omvärldsanalys inleddes med att kommunens samtliga chefer fick diskutera trender och utmaningar över förvaltningsgränserna. Som utgångspunkt i diskussionerna användes ett material från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Kairos Future med övergripande förändringskrafter och trender som har identifierats som utmaningar för det kommunala uppdraget. I den här rapportens inledande avsnitt redovisas kortfattat detta material och därefter presenteras Sollentunas egen omvärldsanalys som bygger på de analyser varje förvaltning har gjort utifrån sina respektive verksamheters perspektiv. Inför denna rapport har verksamheterna fått uppdatera sina analyser och vi är glada över att även de kommunala bolagen har bidragit med underlag till årets rapport. Till stor del kvarstår de utmaningar som tidigare har pekats ut. Många trender är långsiktiga och kommer att påverka oss under många år men även om många trender kvarstår så ser vi också exempel på hur förändringar i omvärlden snabbt kan påverka kommunen. Det senaste årets utveckling med kraftigt ökade flyktingströmmar är ett exempel på hur omvärlden snabbt kan förändras och påverka de kommunala verksamheternas arbete och förutsättningar. Under sommaren 2015 skrev Migrationsverket ner sina prognoser för att bara ett par månader senare konstatera de största flyktingströmmarna sedan andra världskriget. Vår förhoppning är att omvärldsanalysen ska tjäna som underlag och inspirationsmaterial för budgetarbetet och för diskussioner om hur vi kan utveckla arbetet i kommunen. Sollentuna januari 2016 Katarina Kämpe Kommundirektör Marie Jesson Utredare (KLK)

4 Förändringskrafter och viktiga trender Som en inledning till Sollentuna kommuns egen omvärldsanalys presenteras först en kortfattad version av en allmän omvärldsanalys gjord av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Kairos Future. Analysen omfattar fem övergripande förändringskrafter samt ett tiotal trender som påverkar det kommunala uppdraget. Samtliga trender och materialet i sin helhet finns att läsa på www.skl.se. Omvärldsanalys, omvärld och trender är begrepp som kan definieras på olika sätt, men vi utgår här från SKL:s definitioner: Omvärldsanalys är en process där en organisation observerar omvärlden och framför allt dess förändringar för att bättre förstå förutsättningarna för den egna verksamheten idag och i framtiden. Organisationer som systematiskt gör detta har sett att det höjer deras handlingsberedskap, ökar utrymmet för dialog och skapar en gemensam grund för budgetprocessen. Omvärlden är världen utanför den egna organisationen. Omvärlden är i huvudsak inte påverkbar för den egna organisationen. Den arena, bransch eller spelplan som den egna organisationen är med och påverkar kallas ibland för närvärld och den egna organisationen är invärld. Med trend avses i detta sammanhang en förändring i omvärlden som det finns anledning tro kommer att fortleva ytterligare en tid och som under sin livstid kommer att påverka sin omgivning och därmed också sannolikt vår egen organisation. En trend är synlig och uppenbar, den har en riktning (ökar eller minskar) och verkar inom ett visst område. FEM ÖVERGRIPANDE FÖRÄNDRINGSKRAFTER Övergripande förändringskrafter påverkar utvecklingen på global nivå. På nationell, regional och lokal nivå måste man förhålla sig till dessa och de går normalt inte att påverka på kort sikt, möjligtvis på längre sikt. Globalisering Med globalisering menas att stater och samhällen över hela jorden knyts samman i ömsesidiga beroendeförhållanden. Konkret menas handel, gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan länder. Globaliseringen leder också till ett ökat utbyte och påverkan av olika kulturfenomen, attityder och livsåskådningar. Värderingsförändringar Förändrade värderingar är främst en konsekvens av att nya generationer tar över efter de äldre generationerna. Globaliseringen och en ny kommunikationsteknologi har inneburit att idéer, kunskap och trender idag får snabbare spridning och når fler människor än tidigare och därför ser vi att förändrade värderingar uppkommer genom att vi blir påverkade av människor och skeenden utanför våra territoriella och kulturella gränser. Det innebär att variationer i värderingar mellan olika individer ur samma generation troligtvis kommer att öka, men också att de globala variationerna kollektivt sett tenderar att bli mindre. Demografi Ett lands ekonomi och arbetsmarknad påverkas av den demografiska utvecklingen. På lång sikt är det bra för ett lands ekonomi att ha balans mellan andelen personer i förvärvsaktiv ålder och andelen unga och äldre som inte är förvärvsaktiva.

OMVÄRLDSANALYS SOLLENTUNA KOMMUN 5 Efterfrågan på välfärdstjänster som skola, bostäder, barnomsorg, sjukvård och äldreomsorg varierar beroende på årskullarnas storlek. När stora åldersgrupper passerar igenom olika välfärdstjänster kräver det att samhällsplaneringen hänger med. Den största demografiska trenden i västvärlden är att befolkningen blir allt äldre. Klimatförändringar FN:s klimatpanel IPCC har slagit fast att det är människan som med 95 procents sannolikhet har orsakat klimatförändringarna - något som nationer och människor över hela världen måste förhålla sig till. Genom att använda fossila bränslen släpper vi ut växthusgaser som bidrar till växthuseffekten och som gör planeten varmare. Konsekvenserna är översvämningar, torka, smälta glaciärer, utslagna ekosystem, nya sjukdomar och ökad fattigdom. Allt fler är medvetna om detta problem och att vi behöver utveckla ny teknik för att minska utsläppen och förändra våra beteenden och livsstilar, genom till exempel färre flygresor, ändrade matvanor och återvinning. Ny teknik Historiskt sett har det varit svårt att förutse hur nya tekniska och vetenskapliga landvinningar påverkar människors beteenden. Ofta ser vi inte konsekvenser förrän tekniken har funnits en tid. Många tekniska innovationer har haft en avgörande betydelse för människors liv genom att de påverkar beteenden på ett påtagligt sätt. Penicillin, elektricitet, flyg, television och datorer är sådana exempel. Ny teknik innebär också att nya färdigheter och kunskaper efterfrågas samtidigt som annan kunskap blir föråldrad. I dag kan vi konstatera att informations- och kommunikationsteknologin har haft stor inverkan på vårt sätt att leva, våra beteenden och våra värderingar. TRENDER SOM PÅVERKAR DET KOMMUNALA UPPDRAGET Sollentuna kommuns chefer har i en intern undersökning fått bedöma de trender som SKL har beskrivit. Här presenteras mycket kortfattat ett urval av de allmänna trender som bedöms vara viktigt att kommunen analyserar och planerar för. Förändrade krav på välfärden Sverige har ett antal generationer av medborgare som är förhållandevis många till antalet, medan andra generationer är färre till antalet. Efterfrågan på olika välfärdstjänster varierar därför över tiden, vilket försvårar samhällsplaneringen. Generationsskifte på arbetsmarknaden. Medborgarnas förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen ökar. Ständigt uppkopplade människor med nya förväntningar Ständig uppkoppling till internet kommer snart att vara en naturlig del av livet för nästan alla medborgare. Förväntningarna på kommuner och landsting ökar på att viss service alltid ska vara tillgänglig. Internet och sociala medier erbjuder nya möjligheterna för människor att bygga relationer, få insyn i och påverka händelser över hela världen. Människor blir också utsatta för förtal och hot, något som bland annat många förtroendevalda och tjänstemän fått kännas vid. Utveckling av patient- och brukardrivna innovationer som bygger på uppkoppling. Digital teknik har förändrat nästan alla branscher.

6 Ökad brist på chefer På grund av pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster kommer det att uppstå stora rekryteringsbehov inom välfärdssektorn, framförallt förutspås det bli brist på chefer. Få unga akademiker anger kommunerna eller landstingen som sin drömarbetsgivare. Många chefer, både i den privata och i den offentliga sektorn, känner att kraven på dem har ökat. Unga vill i allt högre utsträckning bli specialister eller experter snarare än chefer och talar hellre om personlig utveckling än om karriär. En faktor som kanske kan bidra till ett ökat intresse för den offentliga sektorn är den kraftiga föryngring som sker när hela rekordgenerationen (födda 1945-1954) går i pension. Ökad polarisering av inkomster, hälsa och åsikter De ekonomiska klyftorna växer mellan äldre och yngre förvärvsaktiva, sammanboende och ensamstående föräldrar, de som har arbete och de som står utanför arbetsmarknaden samt mellan befolkningarna i attraktiva och mindre attraktiva områden och kommuner. Människor med olika bakgrund och förutsättningar lever allt mer segregerat, speciellt i storstäderna. Ökande inkomstskillnader och boendesegregering innebär en polarisering av människors tillgång till socialt och kulturellt kapital. Gemenskapsinformationen minskar successivt när allt fler tv-kanaler, sociala medier, tidningar och andra informationskanaler är skräddarsydda för vissa målgrupper. Den ökade valfriheten ställer större krav på människor att informera sig och göra rätt val. Trots att människors hälsa i Sverige har förbättrats så ökar ojämlikheten i livslängd mellan olika socioekonomiska grupper. Generationsskifte Rekordgenerationen som har satt ett stort avtryck på dagens samhälle har börjat gå i pension, medan yngre generationer med delvis andra värderingar tar över. Unga vuxnas värderingar präglas av individualism, antiauktoritet och sekularisering de är rörliga i sina värderingar och beteenden. Som personer är de starka individualister, men på en samhällelig nivå tror de att människor gynnas mer av samhälleliga lösningar än att var och en sköter sitt. Matchningsproblem kan uppstå om den befintliga arbetskraften inte utbildar sig, inte vill ha eller inte vill flytta till de arbeten som fyrtiotalisterna lämnar efter sig. Fler ungdomar har svårt att få jobb. Inom en rad praktiska yrken har kunskapskraven ökat markant. Antalet ungdomar som inte går ut gymnasiet med fullständiga betyg har ökat och många ungdomar, speciellt unga kvinnor, anger att de besväras av oro och ångest. Näringslivet mer aktivt i samhällsbygget Studier visar att ett gott samspel mellan den privata och den offentliga sektorn ofta är en starkt bidragande kraft till en god lokal och regional utveckling. Sysselsättningstillväxten bland svenska företag sker idag framförallt i små och mellanstora företag som i många fall har en stark lokal förankring. Näringslivet har under senare år visat ett större engagemang när det gäller kompetensförsörjningen i form av till exempel riktade utbildningar, ibland genom ett nära samarbete med kommunen eller regionen. Men också ortens attraktivitet är av stor vikt för att lösa den framtida kompetensförsörjningen. Kommunerna samverkar i allt större utsträckning med civilsamhället genom köp eller avtal.

OMVÄRLDSANALYS SOLLENTUNA KOMMUN 7 Ökat teknikstöd inom hälso- och sjukvård samt omsorg Forskning och utveckling öppnar ständigt för nya möjligheter att lindra och bota. De medicinska innovationerna skapar stora förväntningar hos befolkningen. Nya behandlingsmetoder har lett till att den sjukhusbaserade vården har kunnat minskas. Tekniska hjälpmedel skapar förutsättningar för den enskilda att ta ett större ansvar. Med ökad kunskap och större möjligheter att bota eller lindra, i kombination med en välinformerad och kravställande befolkning, följer dock svårigheter att prioritera. Ökad global sårbarhet Den ökade globala sårbarheten beror på att företag och finansiella system är starkt sammankopplade med varandra över hela världen, att vårt teknikberoende ökar och att människor reser över hela världen på ett sätt som de inte gjort tidigare. Ökat beroende av ny och sårbar infrastruktur, ekologiska hot, pandemier, social oro samt militärpolitiska hot. Extrema väderhändelser kommer att bli allt vanligare. Kommuner och landsting måste ha framförhållning och planera för extrema väderförhållanden och dess konsekvenser. Databaserat beslutsfattande Den tekniska utvecklingen har gett oss tillgång till enorma mängder data och datorkraft, så kallad big data. Big data finner mönster i datamängderna och i världen och vi kommer alltmer att förlita oss på statistiska samband och allt mindre på orsakssamband. Det finns stora risker kopplade till big data, framförallt att den i framtiden kan hamna i orätta händer, men big data ger också ökad kunskap som kan leda till markanta förbättringar både för näringslivet och för den offentliga sektorn. Statistik och matematiska modeller kopplade till big data kompletterar eller ersätter mänskliga bedömningar på allt fler områden. Ökad urbanisering Majoriteten av jordens befolkning lever idag i städer och andelen som är bosatta i urbana miljöer beräknas fortsätta öka. I Sverige är det framförallt Stockholm, Göteborg och Malmö samt universitets- och högskolestäder som växer befolkningsmässigt. Utvecklingen innebär ett ökat tryck framförallt på de kommuner som växer kraftigt samt de som i hög utsträckning tappar befolkning. I växande kommuner kan intressekonflikter kring mark, lokaler och bostäder uppstå när efterfrågan ökar, liksom svårigheter att planera för till exempel barnomsorg och skolor. Lokal rådighet förändras De förtroendevalda på lokal och regional nivå ser sitt handlingsutrymme begränsas allt mer. Det handlar om detaljstyrning på det nationella planet samt om medvetna medborgare som ställer ökade eller nya krav när det gäller tjänsternas utbud, omfattning och utformning. Nya roller för offentliga organisationer när till exempel vårdvalsmodeller och tjänstegarantier blir allt vanligare. Kommun- och landstingsgränsernas betydelse luckras upp när tjänster kan levereras utanför det egna territoriet. Olikheter i utbud mellan kommuner och mellan landsting leder till frågor om standardisering av vissa tjänster, men det leder också till att vi tar vara på möjligheten att få tjänster/behandlingar utförda utanför den egna kommunen/landstinget. Mycket tyder på att rättighetstrenden förstärks. Med ökad tillgänglighet till information om verksamheters kvalitet görs allt fler medvetna val av medborgarna. Medias sätt att granska politiker och verksamhet är ibland av populistisk karaktär, något som också kan förstärka rättighetstänkandet.

8 Omvärldsanalys ur Sollentuna kommuns perspektiv Sollentunas omvärldsanalys utgår från de politiska fokusområden som är aktuella i kommunen under mandatperioden 2014-2018 och innehåller ett urval av de omvärldsfaktorer som kommunens verksamheter har valt att lyfta fram och måste förhålla sig till. Inom varje område anges också viktiga utmaningar i det fortsatta arbetet. Inledningsvis presenteras några av de övergripande utmaningar som kommunen står inför. Kraftigt ökade flyktingströmmar Flyktingströmmarna i världen har under det gångna året ökat kraftigt, vilket påverkar på såväl nationellt som regionalt plan och ställer stora krav på mottagande kommuner. Antalet asylsökande i Sverige var under hösten 2015 på historiskt höga nivåer med över 8 000 personer per vecka, varav cirka en fjärdedel var ensamkommande barn och unga. Totalt ansökte cirka 163 000 personer om asyl i Sverige under 2015 och de vanligaste ursprungsländerna var Syrien, Afghanistan och Irak. Migrationsverkets prognos för antalet ensamkommande barn och unga har flera gånger skrivits upp och kommunen förväntas behöva ha beredskap för dessa barn under en lång tid framöver. I den överenskommelse som görs mellan kommunen och Migrationsverket har antalet platser för ensamkommande barn och unga ökat från 30 stycken år 2015 till 239 platser år 2016. Utöver detta tillkommer en utökning av antalet nyanlända vuxna och familjer. De kraftigt ökade flyktingströmmarna påverkar många av kommunens verksamheter. Det behövs bland annat fler boenden, skolplatser, familjehem, HVB-hem, språklärare och gode män. Kommunens socialkontor har en central roll i flyktingmottagandet, men situationen ställer också höga krav på flexibilitet och samverkan med andra förvaltningar och organisationer. Det är en stor utmaning för kommunen att hantera den akuta situationen och lösa de akuta behoven för de nyanlända, men sedan återstår också en stor utmaning i att på ett bra sätt hantera den fortsatta integrationen i samhället i ett längre tidsperspektiv och i det arbetet har många av kommunens verksamheter en viktig roll. I ett ekonomiskt perspektiv kan den uppkomna situationen på kort sikt hanteras med hjälp av de statsbidrag som betalas ut. Den ekonomiska påverkan på längre sikt är mer osäker och blir avhängig av hur framgångsrik etableringen av nyanlända är på arbetsmarknaden. Investeringsbehov i ett växande Sollentuna Sollentuna fortsätter att växa och kommunen beräknas ha cirka 85 000 invånare år 2024, en ökning med cirka 15 000 personer jämfört med idag. Bostadsbyggandet förväntas öka de närmaste åren och enligt kommunens bostadsantagande beräknas cirka 6 000 nya bostäder byggas i kommunen fram till år 2024. För att klara denna tillväxt behöver Sollentuna kommun medel för att investera i infrastruktur såsom skolor, förskolor, idrottshallar, äldreboenden, LSS-boenden, gator, parker m.m. För att stärka kommunens beredskap inför framtida utmaningar har en långsiktig finansiell analys genomförts. Demografin, d v s befolkningens storlek och sammansättning, kommer att skapa ett behov av en kraftigt utbyggd kommunalt finansierad service, och enligt analysen kommer inte kommunens skattebas och statens bidrag fullt täcka de ökade kostnaderna. För att uppnå ett överskott i nivå med kommunens finansiella mål kommer det, förutsatt en oförändrad skattesats, att krävas en årlig effektivisering. Analysen visar också att kommunens investeringsutrymme inte är tillräckligt för att finansiera nödvändiga investeringar. I rapporten föreslås några möjliga utvägar som kan kombineras i olika utsträckning: ta upp lån, sälja tillgångar, höja resultatmålet och öka graden av egenfinansiering, samt prioritera bland investeringarna. Det pågår nu ett arbete i kommunen

OMVÄRLDSANALYS SOLLENTUNA KOMMUN 9 med att utreda vilken kombination av dessa alternativ som passar Sollentunas situation. Den finansiella utmaningen är inte bara en fråga för Sollentuna utan även för kommunsektorn som helhet. Flertalet bedömare som har tittat på kommunernas ekonomi på längre sikt (SKL, Konjunkturinstitutet, Långtidsutredningen) kommer fram till att den långsiktiga kalkylen över välfärden blir svår att få ihop utan stora effektiviseringar, skattehöjningar, en ökad sysselsättningsgrad och fler arbetade timmar totalt. Vikten av strategisk kompetensförsörjning Välfärdssektorn i Sverige förväntas behöva anställa en halv miljon nya medarbetare de närmaste tio åren för att klara sina åtaganden. För att kunna fortsätta leverera utbildning, omsorg, teknisk service och andra välfärdstjänster av högsta kvalitet är det viktigt att kunna behålla kompetenta medarbetare och samtidigt kunna locka unga att söka sig till välfärdsjobben. Sollentuna kommun ligger i ett område där tillgång till arbetskraft och kompetens är god, men där också konkurrensen om kompetens är hög från privat sektor och närliggande kommuner. För att skapa förutsättningar för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare behöver kommunen arbeta mer aktivt med arbetsgivarvarumärke, kompetensutveckling och intern rörlighet. Kommunens samtliga verksamheter måste arbeta med strategisk kompetensförsörjning, vilket innebär att varje verksamhet årligen ska analysera och arbeta med nuvarande och kommande kompetensbehov på ett systematiskt sätt. Behovet av rekrytering är komplext och påverkas av en rad olika faktorer: förändrat personalbehov, eventuella effektiviseringar i verksamheterna, pensionsavgångar samt den befintliga personalens rörlighet, vilken i sin tur i stor utsträckning påverkas av personalens åldersstruktur. Inom Sollentuna kommuns egna verksamheter förväntas rekryteringsbehovet öka för varje år den närmaste femårsperioden. Pensionsavgångar tillsammans med personalomsättning samt ökad efterfrågan på kommunens tjänster innebär att över 1 500 personer behöver rekryteras fram till år 2019. De yrkeskategorier som i dagsläget är svårast att rekrytera är förskollärare, lärare främst inom matematik och naturorienterande ämnen, erfarna socialsekreterare samt ingenjörer och byggprojektledare. En allt högre grad av digitalisering Det pågår en ständig förändring inom en mängd områden i vårt samhälle mot en allt högre grad av digitalisering. I vardagen, på jobbet, i skolan och på fritiden är digitala inslag, redskap och tjänster en självklarhet för många. Samtidigt finns mycket kvar att göra för att ta vara på digitaliseringens möjligheter när det gäller att förenkla, underlätta och tillgängliggöra service och funktioner i offentlig sektor. Utvecklingen av en rad digitala tjänster bidrar till ökad service och tillgänglighet för invånare och företag, men också till effektivare administrativa processer i den kommunala organisationen. Utvecklingen kräver dock ny kompetens hos medarbetare och nytänkande i organisationen när det gäller arbetssätt. Det är också viktigt att invånare och företag kan och vill använda sig av kommunens digitala tjänster. Det finns grupper i samhället som snabbt tar till sig ny teknik och grupper som tenderar att hamna utanför. Den digitala klyftan är viktig att överbrygga för att alla ska ha god åtkomst till framtidens kommunala service. En ny digitaliseringspolicy håller på att tas fram i Sollentuna kommun. Den syftar till att tydliggöra digitaliseringen i kommunen och belysa de områden som behöver prioriteras. Det kan exempelvis handla om utveckling av digitala tjänster och arbetssätt, tillgängliggörande av digital information samt ökad samverkan med andra aktörer. Övergripande utmaningar SOLLENTUNA KOMMUNS UTMANINGAR Ge det kraftigt ökade antalet flyktingar ett bra mottagande och förutsättningar för fortsatt integration Planera utifrån en långsiktig analys av kommunens förutsättningar och investeringsbehov Arbeta med strategisk kompetensförsörjning för att täcka behovet av kompetens både på kort och lång sikt Ta vara på digitaliseringens möjligheter genom att utveckla tjänster och arbetssätt

10 Foto: Michael Folmer Utbildning Integration av nyanlända barn och elever Utifrån det föränderliga världsläget, globaliseringen och en förändrad demografi har Sollentuna kommun på kort tid tagit emot ett betydligt större antal nyanlända barn och elever än tidigare. De nyanlända eleverna vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållanden. De kan till exempel vara barn till arbetskraftsinvandrare, anhöriginvandrare eller flyktingar från krigsdrabbade länder. En del är asylsökande, vissa har kommit med sina vårdnadshavare, medan andra har kommit ensamma. Ett kraftigt ökande antal nyanlända barn och elever i alla åldrar ställer krav på en flexibel organisation i fråga om kompetens, personal och lokalutnyttjande. Mottagandet av nyanlända har utvecklats under flera år. Enheten Centrum för integration och flerspråkighet Sollentuna (CIFS) har byggts ut, tillsammans med organisationen för modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet, för att kunna hantera den ökande strömmen av nyanlända. CIFS organisation behöver dessutom ytterligare utökas för att kunna samordna mottagandet av nyanlända barn i förskolan. Situationen är prekär, ett växande antal elever genererar längre väntetider innan skolplaceringar blir aktuella, men CIFS arbetar enligt fastställda rutiner. Efter genomförda kartläggningar placeras yngre barn direkt ut i ordinarie klasser. Elever i årskurs 3-9 placeras i förberedelseklasser, tidigare kallade internationella klasser. Förberedelseklasser kommer att startas på ytterligare tre kommunala

OMVÄRLDSANALYS SOLLENTUNA KOMMUN 11 skolor för att möjliggöra skolplaceringar så snart som möjligt. Då tar sammanlagt åtta kommunala skolor emot nyanlända elever i årskurs 3-9 under läsåret och ett etableringsarbete för att starta på ytterligare två kommunala skolor pågår. Alla fristående skolor har tillfrågats om möjlighet att starta förberedelseklasser, och en har visat intresse inför höstterminen 2016. De nyanländas integration kan också förbättras genom olika aktiviteter på fritiden. Då kan nya nätverk och kontakter utvecklas, samtidigt som gemensamma intressen och upplevelser leder till olika möjligheter till integration. Ökat rekryteringsbehov En personalbehovsprognos har sammanställts för perioden 2015-2024 i Sollentuna kommun och behovet i individer räknat ökar som mest i grundskolan med 200 personer. I förskolan och skolbarnsomsorgen beräknas personalbehovet bli 25 procent högre än idag, vilket motsvarar cirka 100 årsarbetare. Lärarkåren står inför omfattande pensionsavgångar samtidigt som färre utbildar sig till lärare. Särskilt tydligt märks detta inom matematik och naturvetenskapliga ämnen samt vissa moderna språk och specialpedagoger, där det ofta är svårt att rekrytera behöriga lärare. För att fortsätta vara en attraktiv skolkommun är det viktigt att kommunen lyckas rekrytera och behålla lärare, förstelärare, förskollärare och fritidslärare med rätt behörighet. En genomgripande rekryteringsstrategi är avgörande. I Sollentuna har arbetet med att utveckla Lokala UtvecklingsCenter, LUC, inletts. Det är kommunens största satsning någonsin avseende kompetensutveckling och kommer att beröra samtliga lärare liksom pedagoger i förskola, förskoleklass och fritidshem. Fler och fler högskolor erbjuder olika former av lärarutbildningar på distans. Befintlig personal inom kommunens fritidshem som saknar adekvat högskoleutbildning har erbjudits ekonomiskt stöd från arbetsgivaren för att kunna kombinera erfarenhetsbaserade studier och arbete från och med vårterminen 2016. Behov av flexibla lokaler Sollentuna är en kommun under tillväxt och efterfrågan på välfärdstjänster har ökat. Inom en snar framtid kommer kommunen ha en ganska stor grupp yngre tonåringar som ska ha tillgång till högstadieskolor och så småningom gymnasieskolor. Samtidigt förespås nativiteten öka, vilket leder till ökad efterfrågan på förskoleplatser. Behovet av förskole- och skolplatser varierar över tid, vilket försvårar samhällsplaneringen och medför att lokalerna behöver vara flexibla för att möta olika årskullar. Behoven har periodvis tillgodosetts med kortsiktiga lösningar i form av tillfälliga paviljonger, vilket är en samhällsekonomiskt dyr lösning. Flera projekt pågår eller är under planering för att möta behoven. En utmaning är dock att bygga på ett kostnadseffektivt sätt så att lokalkostnaderna kan hanteras. Förväntningar på inflytande och tillgänglighet Invånarnas förväntningar på tillgång, inflytande och hög kvalitet i den kommunala servicen ökar, i takt med ett ökat generellt välstånd och efterfrågan på offentliga tjänster. Valfrihet och rättighetstänkande utmanar kommunens verksamhet men kan å andra sidan bli ett verktyg för invånarnas inflytande. Mängden valsituationer har ställt stora krav på vårdnadshavarna att införskaffa maximalt underlag för att kunna göra bästa möjliga val. Att valfrihet kan vara sammankopplad med begränsningar har i vissa fall upplevts som kränkande av vårdnadshavare som kanske fått sitt tredjehandsval vid till exempel skolvalet. Vårdnadshavare har haft svårt att uppleva det fria skolvalet som fritt i alla lägen så som skolvalet med sin relativa närhetsprincip har genomförts. För att möta den utmaningen måste man tänka om och tänka nytt med tydligare begrepp och regler. Skolval blir i stället skolansökan, vilket förväntas leda till mindre risk för osäkerhet hos invånarna. I och med kravet på ett snabbt kommunikationsflöde, som möjliggörs av att tekniken är så lättillgänglig och att alla ständigt är uppkopplade,

12 Foto: Maria Hinas förväntas utbyte av information ske blixtsnabbt. De höga förväntningarna på information ökar kraven på att verksamheten hela tiden kommunicerar och att viss service alltid är tillgänglig. För att möta en del av den utmaningen har en upphandling genomförts av en gemensam skolplattform för kommunikation och samarbete för de kommunala skolorna och förskolorna, som kommer att vara i drift kommande läsår. Digital teknik i skolan Samhället i stort, gällande såväl enskilda människor som hela organisationer, har under de senaste åren påverkats på en mängd olika sätt avseende utvecklingen och införandet av ny teknik och nya kommunikationsvägar. Även skolan och dess organisation har genomgått stora förändringar och fortsätter att utveckla undervisningen via ny teknik och de nya möjligheter och utmaningar som det innebär. Sollentuna har i arbetet med införande av digital teknik i samtliga skolor utvecklat en metod kallad Skriva sig Till Lärande (STL) som bygger på en modell utvecklad i enlighet med forskningsbelagda nyckelfaktorer för framgångsrikt lärande integrerat med informations- och kommunikationsteknik (IKT). Forskning bedrivs kring hur arbetssättet påverkat elevernas kunskapsresultat för att hitta best practices, där metoder och tekniker har analyserats och är kopplade till mätbara mål. Forskningsresultaten visar på en minskad spridning mellan pojkars och flickors resultat. Tidig identifiering av stödbehov Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolans läroplan framhåller att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt ska dokumenteras, följas upp och analyseras samt att förskolans pedagoger ska ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. Att redan i förskolan identifiera stödbehov, och sätta in adekvat stöd till barn som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i skolan, är därför en fortsatt utmaning. När ett barn eller en elev byter skola eller skolform finns risken att viktig information går förlorad. Det kan påverka alla barn och elever, men i synnerhet de som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Det är därför viktigt att det finns rutiner och arbetssätt som underlättar övergångar. Arbetet med att stödja elever och underlätta övergångar mellan olika skolformer gäller även för äldre barn och ungdomar. Andelen barn och ungdomar som får neuropsykiatriska diagnoser ökar i hela landet, och många behöver anpassningar och extra stöd i gymnasiet för att klara utbildningen. En fortsatt utmaning är att stödja eleverna i övergången mellan grundskola och gymnasium, och att anpassa Sollentunas gymnasieskola så att det finns goda möjligheter för alla att ta examen. Ökat antal elever i gymnasieskolan Stockholms län (samt Håbo kommun) har ett gymnasiesamarbete som innebär att antagningen sker på lika villkor, det vill säga att alla länets ungdomar söker med förstahandsantagning till samtliga gymnasieskolor. Ungdomsgruppen 16-19 år förväntas enligt landstingets prognos öka med 28 000 personer i länet under den närmaste tioårsperioden, vilket ger en risk för brist på gymnasieplatser i samarbetsregionen inom 5-10 år. Ett ökat söktryck i takt med ökande elevgrupper kan innebära kraftigt höjda antagningsgränser. Det kan leda till att färre elever kommer in på sina första-

OMVÄRLDSANALYS SOLLENTUNA KOMMUN 13 handsval och fler elever kan behöva resa långt för att läsa på gymnasiet. Enligt den första uppföljningen av de elever som genomgått läroplanen för gymnasieskola 2011 (GY11) i Stockholms län tog 69 procent av eleverna på högskoleförberedande program och 56 procent av eleverna på yrkesförberedande program examen inom tre år. Fler behöver ytterligare år för att klara sin gymnasieutbildning, vilket också ställer krav på fler gymnasieplatser, lokaler och lärare. Ett utvecklingsarbete pågår med åtgärder och fortsatt utredning kring framtidens gymnasieskola i Sollentuna kommun. Ökat behov av språkintroduktion men brist på lärare inom svenska som andraspråk En annan faktor som kommer att påverka såväl Sollentunas gymnasieorganisation som Rudbecks verksamhet är de ökande flyktingströmmarna, vilka kommer leda till behov av fler platser på gymnasiets språkintroduktion. Under 2016 förväntas Sollentuna ta emot ett kraftigt ökat antal ensamkommande flyktingbarn. Många av dessa är i gymnasieålder och antalet platser på gymnasiets språkintroduktion kan behöva fördubblas på kort tid. Skolverket varnar för alarmerande lärarbrist i hela landet. Sollentuna är som skolkommun attraktiv och många lärare söker sig till kommunen. Dock riskerar ökande antal nyanlända och ensamkommande flyktingbarn leda till brist på gymnasielärare inom svenska som andraspråk även i Sollentuna. En medvetenhet och beredskap kring lärarbristen är nödvändig för Sollentuna kommuns del även om kommunen idag kan rekrytera. Aktuella utredningar att ha beredskap inför Resultatet av regeringens gymnasieutredning, som beräknas bli klar under 2016, kan få konsekvenser för Sollentunas gymnasieverksamhet på sikt. Utredningen syftar till att föreslå åtgärder för att alla Sveriges ungdomar ska ta gymnasieexamen, men utredningen ska även analysera och föreslå hur alla nationella program kan innefatta ett estetiskt ämne samt analysera om det finns anledning att göra justeringar i det nationella utbudet av gymnasieprogram. Välfärdsutredningen, som syftar till att utreda förutsättningarna för den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster, och föreslå hur den bör regleras, kommer också påverka Sollentunas skolverksamhet på alla nivåer. Utredningen blir i sin helhet klar 2017. Utbildning Ge ett ökat antal nyanlända barn och elever en snabb integration Möta invånarnas ökade krav på inflytande och tillgänglighet SOLLENTUNA KOMMUNS UTMANINGAR Ha flexibla förskole- och skollokaler, förberedda för omställningar utifrån behov Möta den snabbt ökande förändringstakten avseende ny teknik och tillhandahålla utbildning som leder till framgångsrikt lärande integrerat med IKT Rekrytera och behålla personal med adekvat högskoleutbildning för att säkra en verksamhet med hög kvalitet Sätta in adekvat stöd till barn redan i förskolan och genomföra bra övergångar för barn som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i skolan Ökat antal elever inom den gemensamma gymnasieregionen Ökat antal nyanlända och ensamkommande flyktingbarn med behov av språkintroduktion

14 Foto: Anders Rolfsson Näringsliv och arbetsmarknad Krav på effektivitet och kvalitet Sollentuna kommun är en aktiv aktör mot näringslivet och har målet att ha det bästa företagsklimatet i landet. Det kräver en ständig utveckling av kommunens service, bemötande, effektivitet och kvalitet vad gäller alla de kontakter kommunen har med näringslivet i kommunen och de företag som visar intresse för Sollentuna. Effektivitet efterfrågas allt mer och företag förväntar sig snabba beslut från kommunen, exempelvis inom myndighetsutövning. Detta gäller både ärendehantering och en effektiv tillsyn av olika verksamheter. Åtta av tio företagare är eller har varit i kontakt med sin kommun och god företagsservice är för den enskilda kommunen en viktig del av det lokala företagsklimatet. En ökad efterfrågan på snabb service ställer krav på intern och extern samordning och kommunikation inom kommunen. Balansen mellan myndighetsutövning och rådgivning är en fråga som behöver hanteras, liksom effekterna för rättssäkerheten. Trenden för

OMVÄRLDSANALYS SOLLENTUNA KOMMUN 15 även med sig krav på intern it-utveckling och kan medföra behov av utbildning för medarbetare för att kunna följa med i utvecklingen och möta kunder och företag på nya arenor och på nya sätt. Företag och invånare ställer också ökade krav på individuellt anpassade lösningar, vilket i sin tur ställer högre krav på samordning i kommunen. Individuella lösningar kan även vara en resursfråga, då individanpassning inledningsvis kräver mer av kommunen. Krav på individuella lösningar kan även komma att ställas i relation till rättssäkerhet. Som ett led i att underlätta företagens kontakter med kommunen lanserades Tillståndsguiden i slutet av 2015. Det är en webbaserad guide som på ett pedagogiskt och enkelt sätt ska vägleda företag som kommer i kontakt med kommunen i olika tillståndsärenden. Fler och nya tjänster Området näringsliv påverkas i hög grad av konjunkturen i Sverige såväl som i Stockholmsregionen i form av företagsetableringar och arbetslöshet. Framväxten av nya företag och arbetstillfällen återfinns främst inom tjänstenäringarna. Innovativa sätt att använda information ger en direkt nytta för enskilda och företag som bidrar till att skapa ekonomisk tillväxt. Kommunerna förväntas tillgängliggöra offentliga data enligt EUdirektivet Inspire och PSI (Public Sector Information) som utgör en del av EU:s digitala agenda. Även på nationell nivå framhålls att det är viktigt att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av offentlig information från myndigheter för både kommersiella och ideella ändamål (se vidare under kommunikationsområdet och trenden öppna data). Bra e-tjänster är en viktig fråga för såväl invånarna och det offentliga som för företag och företagsklimatet. Företagens behov av tillgång till rätt kompetens Företag inom de flesta branscher upplever kompetensbrist, både bland akademiker och yrkesutbildade, vilket gör företagens tillgång till kompetens till en viktig faktor för kommunernas utveckling. I och med omvandlingen av Sollentuna sjukhus till ett specialistsjukhus, inom bland annat området geriatrik, kommer en stor utmaning vara att möta upp behovet av kompetensförsörjning. Krav på tillgång till kompetens i näringslivet kan ha betydelse för infrastruktur, bostäder och kommunens arbetsgivarmärke. Enligt Svenskt Näringsliv är unga i Stockholms län mest företagsamma av alla i Sverige, men många tror att de inte kan få ett bra boende i regionen. Det finns också en oro hos många företag att inte hitta rätt personal. I Svenskt Näringslivs enkätundersökning till företagare i Sollentuna kommun framgår att ett förbättringsområde avser tillgången på arbetskraft med relevant kompetens. Att arbetslösheten inom vissa grupper samtidigt är hög, exempelvis för ungdomar, visar på att matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare kan förbättras. Foto: Anders Rolfsson Med en ökning av antalet tjänsteföretag förändras näringslivsstrukturen. Därmed kan även företagens lokalbehov och kompetensförsörjningsbehov förändras jämfört med hur det sett ut historiskt.

16 Förväntad ökning av insatser där kommunen är samarbetspart Förändringar inom Arbetsförmedlingen både vad gäller organisation och arbetssätt förväntas påverka kommunen, bland annat genom ett ökat behov av olika insatser där kommunen är samarbetspart. Arbetsförmedlingens uppdrag är under förändring, vilket bland annat handlar om att reducera antalet åtgärder, förminska administrationen bland arbetsförmedlarna och minska antalet fysiska kontor. Hur närvaron kommer att se ut i Sollentuna kommun utreds för närvarande. Förmedlarna ska i dialog med näringslivet kartlägga bristyrken bättre och vara aktiva i fortbildning av dessa. Vidare avskaffas fas 3 för att i stället erbjuda fler traineejobb och andra extratjänster, vilket kommer att påverka kommunens verksamheter då ett stort antal individer förväntas erbjudas tjänster inom välfärden. Kunskapslyftet får fler att studera på komvux I budgetpropositionen 2016 visar regeringen en tydlig ambition att fler ska kunna studera på högskola, komvux, yrkesvux, yrkeshögskola och folkhögskola med det så kallade kunskapslyftet. Kommunerna tilldelas ytterligare medel för att utöka platserna på komvux och yrkesvux, och rätt till komvux lanseras. Det innebär att alla vuxna ska ha rätt till utbildning på komvux på gymnasial nivå som leder till grundläggande behörighet till högskolestudier och motsvarande behörighet till yrkeshögskolan samt till särskild behörighet till högskolestudier. Förslaget innebär ytterligare statliga medel till vuxenutbildningen från och med 2017, och medför på sikt ett troligt ökat söktryck. Under 2016 upphör utbildning i svenska för invandrare (sfi) att vara en egen skolform och kommer i stället att ingå i komvux. Fler nyanlända ökar trycket på sfi och ökar behovet av insatser inför etablering på arbetsmarknaden Utbildning i svenska för invandrare (sfi) påverkas starkt av den ökade flyktingtillströmningen, då fler och fler kommer att ha behov av utbildning i svenska på olika nivåer. Antalet asylsökande är på historiskt höga nivåer och förväntas enligt Migrationsverkets prognos fortsätta öka till 2017 för att därefter minska något. Att fortsätta erbjuda en sfi-utbildning med hög kvalitet trots ökat tryck är en viktig del av kommunens arbete för att stärka integrationen av nyanlända. Vid sidan av utbildning i svenska för invandrare uppstår ett ökat behov av insatser för att underlätta etableringen på arbetsmarknaden. De flyktingar som kommer till Sverige har varierande bakgrund och erfarenheter - och därmed också olika förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden. Det kommer att krävas en mängd olika åtgärder och insatser för att möta de varierande behoven, exempelvis validering av utbildnings- och yrkeserfarenhet, praktik eller utbildning. För personer med eftergymnasial utbildning i Sverige är sysselsättningsgraden hög även bland utrikes födda. Personer med låg utbildning har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och eftersom många av de människor som invandrar av flyktingskäl har en låg utbildningsnivå kan det ta många år innan de har etablerat sig på arbetsmarknaden. Bland de personer som var inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag sommaren 2015 hade hälften enbart förgymnasial utbildning. 30 procent hade eftergymnasial utbildning. Det är viktigt att hitta insatser som möter målgruppernas behov samtidigt som tiden för etablering behöver kortas. För att möta utmaningen med att ta emot fler nyanlända behöver samarbetet med Arbetsförmedlingen intensifieras. Kommunen har idag ansvaret att erbjuda sfi samt samhällsorientering, men ett ökat samarbete redan under etableringen med validering och språkpraktik i kombination med sfi skulle kunna underlätta ett snabbare inträde på arbetsmarknaden. Riktade utbildningsinsatser där sfi kombineras med yrkeskurser och praktik behöver arbetas fram i samarbete med utbildningsanordnare, framför allt för gruppen lågutbildade nyanlända.

OMVÄRLDSANALYS SOLLENTUNA KOMMUN 17 Nya samverkansformer för minskad ungdomsarbetslöshet Att etablera sig som ung i samhället har blivit svårare och tar längre tid idag om man ser till boende och arbetsmarknad. Även då arbetslösheten minskar hamnar en grupp unga lätt utanför arbetsmarknaden: de utan gymnasial utbildning och utrikes födda ungdomar. Det är därför viktigt att investera för att få unga att påbörja och slutföra sin gymnasieutbildning. Det krävs också ett utökat samarbete både inom kommunen och med andra aktörer och myndigheter för att skapa effektiva insatser och lösningar för de ungdomar som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. I arbetet med att sätta in insatser och resurser måste de olika myndigheterna samarbeta för att hitta den lösning som passar bäst för den enskilde. Med hjälp av Dua, Delegationen för unga till arbete, skapas lokala överenskommelser mellan kommuner och arbetsförmedlingen för att minska ungdomsarbetslösheten. Den lokala överenskommelsen i Sollentuna träder i kraft under 2016 och innebär nya samverkansformer mellan den lokala arbetsförmedlingen och kommunen. Näringsliv och arbetsmarknad Fortsatt utveckling av kommunens effektivitet och kvalitet vad gäller handläggning och service Ökad digitalisering som ett verktyg i våra företagskontakter Arbeta för att stimulera nyföretagande och entreprenörskap Bidra till att underlätta företagens kompetensförsörjning SOLLENTUNA KOMMUNS UTMANINGAR Förväntat ökat tryck på vuxenutbildningen i och med kunskapslyftet Fler behöver ta del av utbildning i svenska för invandrare och insatser inför etablering på arbetsmarknaden Samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten Foto: Maria Hinas

18 Foto: Matton Förebyggande insatser och omsorg Ökad efterfrågan på vård och omsorg Sollentuna kommun växer och med ökad befolkning ökar också antalet personer med behov av olika insatser inom äldreomsorg och socialtjänst. I Sollentuna förväntas antalet personer över 80 år att öka med drygt 1 400 personer de närmaste tio åren, vilket innebär ökade krav på att kommunen kan erbjuda vård och omsorg. Samtidigt som gruppen äldre ökar förväntas även allt fler drabbas av demenssjukdom. Det ställer krav på insatser som kan möta både de enskildas och deras anhörigas behov. Den åldrande människan kommer i framtiden också i större utsträckning att representeras av människor med diagnos inom LSS (lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade), vilket gör att omvårdnadsbehovet för denna målgrupp pågår under längre tid. En ökande andel äldre i kommunen, i kombination med att den åldrande människan lever friskare och längre, medför också ett ökat behov av omsorg i form av aktiviteter och sociala mötesplatser, vilket ställer krav på ett utbud av förebyggande verksamhet.

OMVÄRLDSANALYS SOLLENTUNA KOMMUN 19 Målgruppen yngre äldre antas mot bakgrund av sina levnadsvanor ställa förändrade krav på sin omsorg, så som mer service och större delaktighet. Målgruppen äldre äldre å sin sida har behov av specialistvård i större utsträckning. Detta kan innebära att utförare inom vård och omsorg kan behöva se över såväl arbetsmetoder som arbetsprocesser. En växande befolkning innebär också ett ökat antal invånare med behov av insatser från socialtjänsten, exempelvis i form av placering i familjehem eller insatser inom missbruk och socialpsykiatri. Befolkningsökningen ställer krav på att verksamheterna anpassar resurser, kompetens och insatser för att möta de kommande behoven. Ökad samverkan krävs när fler personer har komplexa behov Antalet personer med rätt till insatser enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) har ökat stadigt under många år och förväntas fortsätta öka. En möjlig orsak till ökningen är att fler får neuropsykiatriska diagnoser, och det finns ingen tendens att det skulle mattas av. Andelen människor med diagnos inom funktionsnedsättningsområdet ökar också genom att diagnoser nu ställs tidigare och genom ökad genomsnittlig livslängd, vilket ställer andra krav på den verksamhet som erbjuds. Vidare har allt fler av de personer som söker insatser även andra svårigheter, som exempelvis missbruksproblem eller psykisk ohälsa. Detta gäller inte bara personer med en funktionsnedsättning, utan även äldre. Behovet av samverkan ökar, både internt i kommunen och i förhållande till andra aktörer, då dessa individer ofta behöver flera typer av insatser. En grupp som ökar hos socialtjänsten är unga vuxna, det vill säga personer mellan cirka 18 och 24 år, som har behov av såväl bostäder som stöd inom områdena missbruk och socialpsykiatri. Mot bakgrund av den ansträngda bostadsmarknaden och den ökade psykiska ohälsan bland unga finns det anledning att tro att denna målgrupp kommer att ha stora behov även framöver. Ökat behov av bostäder och boenden Sollentuna kommun växer vilket betyder att det kan uppstå intressekonflikter gällande mark, lokaler och bostäder. För att säkra tillgång till nya boenden i framtiden både för äldre och för personer med funktionsnedsättning kommer det att krävas samarbete inom kommunen och med privata utförare. Fram till 2021 finns behov av drygt 160 nya lägenheter för vård- och omsorgsnämndens målgrupper, varav cirka 80 inom särskilt boende för äldre och cirka 80 inom LSS-bostäder. Behovet av bostäder inom LSS beror dels på en eftersläpning av byggnation och dels en ökning av personer med behov av främst servicebostad. Vidare uppskattas att flera befintliga LSS-bostäder med största sannolikhet kommer att få problem när tillstånd behöver förnyas hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO), bland annat beroende på förändrade tolkningar och praxis sedan LSS-bostäderna fick tillstånd. Hur stora behov av ombyggnationer och nybyggnationer som detta skulle medföra är ännu oklart. Bostadsförsörjningen kommer också att vara en fortsatt utmaning för kommunen avseende bostäder för nyanlända flyktingar samt långvarigt hemlösa. Ökad psykisk ohälsa Den psykiska ohälsan har ökat bland unga i Sverige. Tuffare arbetsmarknad, hårdnande utbildningskrav och växande klyftor är förklaringen, menar ledande forskare. Andelen unga med psykiska problem som oro, ångest eller sömnproblem har nästan trefaldigats sedan 90-talets början. Enligt SCB:s statistik låg andelen unga i åldrarna 16-24 år med sömnproblem, oro eller ångest under 80-talet på nivån 7-8 procent. Sedan dess har andelen stigit till över 20 procent. Den växande psykiska ohälsan är tydligt kopplad till ålder och allra mest i åldrarna 20-24 år. En rad forskningsstudier visar också att arbetslöshet i unga år, inte minst långvarig sådan, innebär påtagligt högre risk för psykisk ohälsa och att