Samtidsinriktade undersökningar 1975 2000 vid Jönköpings läns museum Eva Londos Jönköpings läns museum samdok NORDISKA MUSEET Delrapport SAMTIDEN SOM KULTURARV Stockholm 2001
SAMTIDEN SOM KULTURARV De svenska museernas roll i konstruktionen av det industriella samhällets kulturarv 1975 2000 Vilken kunskap har museisektorns professionella skapat om det sena 1900-talets industrisamhälle? Vilka grupper, verksamheter och fenomen i samhället har de intresserat sig för? Vad har inneslutits eller marginaliserats? Vad ger en analys utifrån perspektiv som genus, etnisk tillhörighet, geografisk och nationell bakgrund, generation, klass, religion? Vad har valet av metod betytt för urval och resultat? Vilka har museerna samverkat med eller avgränsat sig mot andra kulturarvsinstitutioner, organisationer, amatörer, forskare? Hur har museerna förhållit sig till det större intresset för kulturarvsfrågor under 1990-talet? Vad har samtidsundersökningarna betytt för museernas plats i samhället i skapandet av kulturella självbilder och i de demokratiska processerna? Syfte Projektet Samtiden som kulturarv (SKARV) drivs av Samdok med finansiering från Delegationen för industrisamhällets kulturarv och pågår från mars 2001 mars 2002. Målet är att åstadkomma en analys av de svenska museernas samtidsdokumentation under perioden 1975 2000, med avseende på ämnesval, frågeställningar, metoder, verksamhetsformer och resultat. Syftet med projektet är att synliggöra museernas och deras tjänstemäns betydelse för konstruktionen av kulturarv och att återföra dessa kunskaper till de berörda, för att därmed öka den yrkesmässiga självinsikten, förbättra arbetsmetoderna och bredda museernas tolkning av sitt samhällsuppdrag. Perioden 1975 2000 representerar det moderna Sveriges höjdpunkt och omstrukturering. Hur har museerna uppmärksammat den ideologiska, politiska, ekonomiska och tekniska omvandlingen, arbetsoch yrkeslivets förändringar, de nya livsstilarna och levnadsmönstren? Perioden representerar också det högmoderna Sveriges kulturpolitik, med aktiva offentliga insatser på olika samhällsnivåer, uppbygget av specialiserade kulturarvsinstitutioner, flera vågor av folkligt engagemang (på 1970-talet Gräv där du står - rörelsen, på 1990-talet arbetslivsmuseerna) och den idag allestädes närvarande musealiseringen. Under samma period har Samdok spelat en viktig roll för museernas undersökningsverksamhet. Hur har Samdoks organisation och riktlinjer påverkat urval och metoder? Projektledning och genomförande Projektet kommer att realiseras genom ett antal delstudier, seminarier och en sammanfattande publikation. Projektledningen utgörs av Eva Silvén, projektansvarig, och Magnus Gudmundsson, projektsamordnare, vid Samdoksekretariatet samt en styrgrupp, bestående av representanter för Delegationen för industrisamhällets kulturarv och Samdok (sekretariatet, Samdokrådet och forskningsrådet). Projektledningen ska driva och samordna projektet, handleda utvärderarna, organisera seminarier och arbetsmöten, låta utföra vissa övergripande analyser samt ansvara för projektets slutrapportering. Huvuddelen av arbetet kommer att utgöras av sex delstudier som genomförs av interna utvärderare, museiintendenter som är aktiva inom Samdok. De representerar olika slags museer över hela landet men också Samdoks pooler/arbetsgrupper, vilket gör att arbetet kan diskuteras vid dessas sammankomster. De interna utvärderarna kommer att genomföra sina studier i samarbete med externa forskare från universitet/högskolor, vilka kommer att engageras för seminarier och möten, bearbetning av undersökningsresultat och manuskript. Återföring Genomförande och resultat kommer fortlöpande att redovisas i Samtid & museer samt via Samdoks poolmöten. Projektet kommer att avslutas med ett större seminarium där de erfarenheter som gjorts kan spridas till alla samdokmuseer. En avslutande publikation kommer att fungera som en sammanfattning av uppnådda resultat och analyser, men också som ett verktyg för metodutveckling inför museernas kommande samtidsundersökningar. 1
Sammanfattning Jönköpings läns museum har varit anslutet till Samdok sedan 1977, men deltog redan året dessförinnan i en pilotstudie gällande möbelindustrin i Småland i samarbete med Nordiska museet. JLM har ingått i Offentliga poolen, Metallpoolen samt Trä- och papperspoolen (numera poolerna för Samhälle och politik samt Tillverkning) varvid man inom resp. pool fokuserat främst väckelseoch frikyrkorörelsen, gnosjöandan samt möbeltillverkning. Sedan starten är årligen i museets budget avsatt medel för två månaders Samdokundersökning. Totalt har ett femtiotal nutidsinriktade dokumentationer genomförts under perioden varav cirka hälften är att betrakta som Samdokundersökningar (se nedan). Ungefär hälften av undersökningarna rör sig i varuproduktionens värld. Den andra hälften pendlar mellan konsumtion, religionsutövning, arbetslöshet, folklig estetik och smak. 2
Innehållsförteckning A. (Enl. frågemall)... 2 1. Museet...2 2. Samdok...2 3. Samtidsdokumentation och forskning...3 4. Utveckling över tid, perspektivförskjutning...4 B. Fem undersökningar vid Jönköpings läns museum... 5 Metodval och metodmångfald...6 Finansierings- och personalkriterium...6 A. Ohs bruk ett samhälle ur tiden och i tiden och... 7 Delstudie nr I. Ohs bruk ett samhälle ur tiden?...7 Delstudie nr 2. Ohs ett samhälle i tiden?...11 Delstudie nr 3. Vem älskar Ohs bruk?...13 B. En pingstväns bilder...15 C. En fabrikörs karriär...18 D. Pernå ett skåp...20 E. Folklig trädgårdskonst...22...26 1
A. (Enl. frågemall) 1. Museet Jönköpings läns museum är ett regionalt museum som enligt gällande stadga har att bedriva och främja kulturminnesvård och museal verksamhet liksom annan därmed förenlig kulturell verksamhet. Enligt målprogrammet från 2001 är stiftelsens huvudsyfte att genom sin verksamhet bereda allmänheten möjlighet att ta aktiv del av sin historia, nutid och framtid samt att tillvarata och levandegöra kunskapen om länets kulturhistoria. Samtidsdokumentation och SAMDOK nämns alltså inte explicit i dokumenten. 2. Samdok Museet har en ansvarig etnolog, Eva Londos, fil.dr i etnologi 1993 på avhandlingen Uppåt väggarna i svenska hem. Hon har under den redovisade tidsperioden (1975 2000) huvudsakligen varit chef för dokumentationsavdelningen som inbegriper arkiv, bibliotek, föremålsenhet, konservering, hembygdsfrågor samt etnologisk dokumentation. Ca 70% av tjänsten har ägnats administration, personal- och budgetfrågor samt handledning. Övrig tid har disponerats för museala uppgifter däribland etnologiska undersökningar. Undersökningarna har genomförts med Eva L. som handledare / projektledare (med undantag för perioder av tjänstledighet) och ibland som fältarbetare. Som regel har dock externa etnologer, undantagsvis interna, anlitats för undersökningarna. Landsantikvarien Gunnar Lindqvist insåg tidigt betydelsen av Samdok och anmälde redan 1977 att museet åtog sig att dokumentera den svenska väckelse- och frikyrkorörelsen. Samtidigt reserverades årligen i museets budget medel för en månads undersökning. Ansvaret för verksamheten överlämnades till Eva L. Dessförinnan, 1976, hade länsmuseet tillsammans med NM och Göran Rosander som initiativtagare, genomfört en pilotundersökning av småländska möbelföretag och möbelförsäljare (bl.a. IKEA) samt en inventering av företagsarkiv i Gnosjö. Efter Cedrenius Nyströms programskrift Fördela museernas dokumentationsansvar, 1981 kom JLM att ingå i Offentliga poolen. I överensstämmelse med näringslivsstatistik för resp. län åtog sig museet också att dokumentera områden inom Trä- och papperspoolen samt Metallpoolen, varvid vi valde möbelproduktion som särskilt studieobjekt inom den förra poolen och gnosjöanda / småföretagsamhet inom den senare. Modellen blev nu att vart tredje år genomföra en undersökning inom resp. pool och det årliga anslaget utökades till två månaders undersökning. Under den tid som Samdok drivits har de tre museicheferna haft sin ämnestillhörighet i konsthistoria resp. arkeologi. Till Eva L. har det därför överlåtits att välja och styra verksamheten samt att upprätta tre långtidsplaner eller program: 2
1. för frikyrkodokumentationen 1985 en plan för de följande fem åren med riktlinjer och teman 2. för trä och papperspoolsundersökningarna ett motsvarande program för åren 1987 92 3. en tioårsplan 1993 för samtliga samdokundersökningar 1994 2003. Min uppfattning om vad samdokundersökningar skulle innehålla inom resp. pool har varit vidsträckt med stor frihet i ämnes-, metod- och perspektivval. Samtiden har definierats som den pågående tiden. Den är alltså utgångspunkten, men det förflutna och framtiden har naturligtvis givits plats i undersökningarna, då de haft relevans för det samtida skeendet. Pooltillhörigheten har styrt dokumentationsplanerna och dessa har fullföljts i det stora hela. Därutöver har situationen på arbetsmarknaden och därav följande arbetsmarknadspolitiska åtgärder varit styrande. 3. Samtidsdokumentation och forskning Vilken historia berättar undersökningarna? Här berättas inte en historia utan många. Det kan vara berättelsen om ett föremål (KA 72) eller ett större antal utvalda sådana (Gnosjö ABC); om en enstaka person (En fabrikörs karriär) eller en åldersgeneration (Guds barn och världens barn) eller ett helt samhälle (Ohs bruk); om människors attityder inför ett speciellt fenomen (En pingstväns bilder) eller smak (Uppåt väggarna) eller kvalitetsbegrepp (Pernå). Här är det främst medelklassen och arbetarklassen som kommer till tals, nästan alltid myndiga individer (över 18 år). Frånsett den stora invandrarundersökningen 1976 är få invandrare synliga. När de förekommer har de inte presenterats som representanter för etniska minoriteter eller som invandrare, utan i sina roller som arbetare, gymnasister eller trädgårdsskapare. Stad- och tätortsbefolkning dominerar, dels för att den de facto är i majoritet, dels för att fältarbetena av praktiska skäl oftast varit förlagda till tätorter. Den årslånga studien av Bondens år kompenserar dock försummelsen av landsbygdens folk. Männens röster dominerar som vanligt, främst som ett resultat av att de är i majoritet på de arbetsplatser som det varit vårt uppdrag att undersöka, d v s möbelfabriker, pappers- och metallindustrier. Sammantaget ger våra undersökningar, trots våra planer och pooltillhörighet ett fragmentariskt intryck. Ambitionen har inte heller varit att åstadkomma någon slags totalitetsdokumentation, detta i medvetande om omöjligheten av en sådan. Snarare har strävan varit att med olika metoder, undersökningsobjekt och perspektiv åstadkomma ett fritt komponerat lapptäcke av fragment från samtiden. Cirka hälften av undersökningarna rör sig i varuproduktionens värld. Den andra hälften pendlar mellan konsumtion, religionsutövning, arbetslöshet, folklig konstutövning och smak. 3
4. Utveckling över tid, perspektivförskjutning Under 70-talet besjälades mången etnolog av att komma ut i verkligheten genom att studera livet på verkstadsgolvet. Denna iver har dämpats dels genom svårigheterna i att tekniskt dokumentera de allt mer komplexa produktionsprocesserna det har med rätta ifrågasatts om etnologer är de rätta att göra sådana dels genom den envist upprepade tesen att arbetarklassen är i utdöende eller i varje fall under stark tillbakagång. Under 80-talet försköts etnologernas intresse mot konsumtion och den aktivt skapande, eller i varje fall väljande, människan samt smak- och värderingsfrågor. Man såg mera individen än kollektivet parallellt med att de fackliga organisationerna började vittra och individuell lönesättning infördes. Regelrätta samdokundersökningar betraktas vid JLM sådana vara som ingår i poolprogrammet, planeras i projektform och har uttalade frågeställningar (utmärks med* i sammanställningen). De ska också resultera i en skriftlig rapport eller redovisning av annat slag. En Samdokundersökning innebär alltså en konsekvent genomförd datainsamling och ett ordentligt redovisat material, som registreras under Etnologiska undersökningar, varvid varje intervju får ett nummer och är sökbar i vår EU-databas. Dokumentationer som inte sorterar under Samdok är t ex fotodokumentationer som visserligen utförts av professionella fotografer men som saknar kontext och uppgifter. Brandkårsutryckningar och andra mindre dokumentationer som syftar till deskription av en verksamhet eller en företeelse hänföres inte heller till Samdok. Detsamma gäller bebyggelsehistoriska inventeringar, som är beställningsarbeten från kommunernas byggnads- och stadsarkitektkontor och utförs under stor tids- och prispress. Som regel önskar beställarna bara byggnadsfysiska data. Byggnadsantikvarierna är ambitiösa och levererar som regel kulturhistoria kring husen därtill, men regelrätta etnologiska undersökningar gives det inget utrymme för. Endast i ett fall undersökningen av stadsdelen Torpa har beställaren anslagit extramedel därtill. Samarbetspartner har inte haft något avgörande inflytande varken som beställare eller medverkande. Etnologiska institutionen och Folklivsarkivet i Lund är dock undantag. Tillsammans med dem har vi båda fältarbetat och sänt ut frågelistor. Fältarbeten med Nordiska museet och SPCF har oftast för JLM:s del gett magert utbyte, då vi bara sporadiskt erhållit material. Värnamo kn har varit flitig beställare och delfinansiär till ett antal undersökningar (Ohs, Åminne, Rydaholm). Statens kulturråd och AMS har indirekt påverkat genom att ge direktiv om att ansöka om pengar som finns momentant till förfogande. Störst stadga har skapats genom de årliga anslagen i museets ordinarie budget. Det rikaste och mest användbara materialet har genererats genom de dokumentationsprojekt som haft relativt mycket personal och resurser till förfogande. (Ohs, Trädgårdar). 4
B. Fem undersökningar vid Jönköpings läns museum Av det femtiotal samtidsdokumentationer från åren 1975 2000 som presenterats i det föregående har följande fem valts för närmre analys: A. Ohs bruk (tre delstudier från 1978 79, 1989, 1999) B. En pingstväns bilder (1982) C. En fabrikörs karriär (1990) D. Pernå ett skåp (1992) E. Folklig trädgårdskonst (1994 98) Kriterierna för dessa val är: Poolrepresentativitet JLM har deltagit i tre pooler nämligen Offentliga (nu Samhälle och politik), Trä- och papper samt Metall. (De två sistnämnda numera sammanslagna i poolen för Tillverkning). Inom dessa poolers ansvarsområden fokuserades vad som var karaktäristiskt för länet nämligen frikyrkoväckelserörelsen resp. möbeltillverkning resp. Gnosjöandan och småföretagsamhet. Studien av en pingstväns bilder representerar sålunda engagemanget i frikyrkodokumentation, en fabrikörs karriär är en undersökning av Gnosjöandan och faller inom metallpoolens ramar. Inte oväntat var huvudpersonen aktiv pingstvän och undersökningen platsar därför i viss mån även inom frikyrkosamdok. Pernå ett skåp var en möbeldokumentation. Ohs bruk-undersökningen fokuserade egentligen inte pappersmassetillverkning utan brukssamhället som sådant, men kom genom den tekniska beskrivningen i alla fall att falla inom träoch papperspoolen. - Trädgårdsundersökningen faller helt utanför de pooler museet medverkar i och kanske också utanför pool-organisationen överhuvudtaget? Tidsrepresentativitet De fem undersökningarna har utförts under 1970-, 80- och 90-talen. A är en s.k. återvändarstudie utförd under tre decennier. C + D är korta tvåmånadersundersökningar enligt vårt Samdokprogram och E en massiv studie som sträckte sig över nästan fem år (sommarhalvåren). Variation av studieobjekten A. Ett samhälle som inbegriper ca 200 individer och försöker greppa dess struktur och organisation. B. 25 utvalda individers reaktioner på en anonym persons expressiva hemmiljö C. En enda individ, som står i det samhälleliga strålkastarljuset. 5
D. Ett skåp. E. 250 trädgårdar och deras ägare / skapare. Metodval och metodmångfald Det har genomgående varit en strävan att pröva olik metodiska angreppssätt, ibland betingat av små ekonomiska resurser (B + D), ibland av en överväldigande tillgång på dylika (A + E). A. var en s.k. community-study och industrisamhällesundersökning, som var aktuell i tiden. Den har också givit oss tillfälle att göra återkommande, uppföljande undersökningar. B. var något så ovanligt inom etnologin som en laborativ hypotesgenererande studie av attityder. (Egentligen en delstudie inom det större projektet Svenskarnas religiösa bilder, som dock hade ett djupare historiskt perspektiv). C. En fabrikörs karriär är en individcentrerad studie som leder in på olika samhällsarenor. Inom den akademiska forskningen var livshistoria vid tidpunkten ett aktuellt och populärt tema. D. Pernå var avsedd som en föremålsstudie (något som ständigt efterlystes inom SAMDOK), som skulle ske genom en processuppföljning enligt från ax till limpa - modellen. Metoden hade tidigare prövats med KA 72-undersökningen (se: Tumme med tingen) och avsikten var också att genomföra en jämförande studie mellan dessa två undersökningar. Detta fullföljdes emellertid inte. Pernåundersökningen kan därför representera en misslyckad studie eller en undersökning som ledde till att något helt annat än det åsyftade fokuserades, nämligen problematisering av kvalitetsbegreppet. E. Trädgårdsundersökningen kombinerade flera metoder i stor skala med intervjuer, uppmätningar, föremålsförvärv, foto och frågelista via LUF samt presentation genom utställning, artiklar och föredrag samt medverkan i radio / teve. Finansierings- och personalkriterium De utvalda undersökningarna representerar olika typer av finansiering, dels de ordinarie korta tvåmånadersstudierna med en anställd etnolog med anslag i budget, dels större med flera anvisade personer avlönade med arbetsmarknadsmedel. En undersökning, En pingstväns bilder, skedde inom ramen för min tjänst samt tjänstledighet för studier. 6
A. Ohs bruk ett samhälle ur tiden och i tiden och. Tre undersökningar med tio års mellanrum har genomförts. Upptakten var följande: Hösten 1977 for jag en söndagseftermiddag igenom Ohs bruk. Samhället med Sveriges minsta sulfitfabrik verkade ha legat i dvala i åtminstone ett halvsekel, för här fanns i koncentrat och lätt avläsbart som i en ABC-bok, ett litet klassamhälle. Där låg exponenter för samhällets bas och överbyggnad pedagogiskt uppradade, dvs fabriken och arbetarbostäderna å ena sidan, herrgården, kyrkan och banken å andra sidan. Dock var denna miljö inget lagskyddat fornminne, samhället fungerade fortfarande... Men vid planket utanför brukslokalen stod tre pensionerade bruksarbetare och talade med bitterhet om den väntade nedläggningen och sin misstro gentemot bruksägarna. (Förord av Eva Londos till rapporten Ohs bruk ett samhälle ur tiden?) Studieobjekt samhället Ohs bruk i Värnamo kn Tid 1978 80; 1989; 1999 00 Första undersökningstillfället var under våren 1978 med fältarbete under någon vecka i samarbete med Nordiska museet (Eva Fägerborg) och Lärarhögskolan i Kalmar (Lars Oredsson). Dokumentationen från detta tillfälle sammanställdes av den sistnämnde till en utställningen Spelet om Ohs, som presenterades under våren i en utställning på länsmuseet och i Ohs. Under 1979 var två fältarbetande etnologer (Ann Lindholm och Kerstin Arvidsson) bosatta i Ohs bruk. Från NM deltog Eva Fägerborg och även projektledaren Eva Londos deltog i fält- och forskningsarbetet samt Monika Lönn från JLM. Rapport publicerades 1980 och samtidigt producerade fältarbetarna en basutställning om samhället, som visades i Stenmagasinet, det blivande lokala museet. Undersökning nummer två genomfördes med en månads fältarbete av etnologen Ann Lindholm 1989. Rapport kom 1990. Tredje undersökningen gjordes hösten 1999 och våren 2000 under några veckor av Ann Lindholm och Eva Londos. Ej slutförd. Delstudie nr I. Ohs bruk ett samhälle ur tiden? Materialet Intervjuer: 100 st. (83 informanter) Deltagarobservationer: 11 samt fältarbetarnas närmre ett års närvaro och boende i samhället 7
Minnesnedteckningar: 30 st. av Karl Johansson, bruksarbetare Arkivmaterial från JLM, Ohs bruk, de fackliga organisationerna, de kyrkliga och ideella, Tekniska museet, Sthlm. m. fl. Foto: några tusen (nytagna och reprofotograferade) Föremål: 3 st. med anknytning till frikyrkan Personer FK / FD Ann Lindholm, etnolog från Göteborgs univ. Disputerade 1995 på avhandlingen Vägarnas folk. Projektanställd FK Kerstin Arvidsson, etnolog från Göteborgs univ. Projektanställd FK Eva Fägerborg, intendent från NM. Sedermera disputerad på avh. Miljoner och my FK / FD Eva Londos, projektledare, chef för dokumentationsavd., JLM FK Monika Lönn, intendent JLM Partners Den första undersökningen genomfördes på uppdrag av Värnamo kommun (kommunalrådet Ingvar Andersson var initiativtagare) och länsstyrelsens kulturmiljövårdsavd. som anvisade AMSmedel. Utställningen genomfördes i samarbete med Samhällsföreningen i Ohs bruk och finansierades av Värnamo kulturnämnd. Initiativet var sålunda inte ursprungligen länsmuseets, vilket däremot de två återvändarprojekten har varit. Finansiering AMS-medel till fältarbetarna i den första undersökningen, ordinarie budget för de övriga från resp. museum. Utställningsarbetet finansierat av kommunen liksom tryckning av rapport. Syfte, frågeställningar och perspektiv Kommunalrådet Andersson (s) i Värnamo värnade om tillvaratagandet av historien i de två brukssamhällen Ohs och Åminne (där undersökning genomfördes parallellt under samma tid). AMS-medel fanns tillgängliga via länsstyrelsen för dylika projekt och arbetslösheten bland färdigutbildade akademiker var för handen. Inom den etnologiska forskarvärlden var studier av arbetarkultur, speciellt i kombination med community-studies, synnerligen aktuella. För oss på museet, med begränsade ekonomiska resurser, var därvid de små brukssamhällena hanterbara och lämpliga undersökningsobjekt. 8
Syftet var - att genom en kulturhistorisk och etnologisk undersökning som inbegrep nutiden skapa underlag för ett planerat museum över brukets historia - dokumentera arbetslivet och det sociala livet i ett brukssamhälle Grundläggande frågeställning var om det inom en viss geografiskt eller socialt avgränsad enhet finns delade erfarenheter och värderingar, som kan förklara likheter i livsmönstret? Existerar det någon slags lokal kultur? Finns bruksandan? Perspektiv Ambitionen var, eftersom två av fältarbetarna bodde i närmre ett år i samhället och levde under ett ständigt deltagande i det lilla samhällets liv, att inbegripa så många sidor som möjligt av det kulturella livet. Man utgick från Ohs som ett samhälle med det typiska brukssamhällets sociala struktur och byggde sedan upp mera specifika problemställningar. Med sulfitfabriken och arbetet där i centrum närmade man sig samhället under jämförande studier av andra brukssamhällen i Åminne. (Parallellt genomfördes av två andra etnologer en motsvarande undersökning av brukssamhället Åminne i Värnamo kn.) Tidsperspektivet var relativt kort sett i relation till att bruket grundades på 1600-talet. Tonvikten förlades till 1900-talet med koncentration på 1920 och 70-talet. Socialt låg tyngdpunkten på det arbetande folket olika manliga yrkeskategorier som bruksarbetare, sågverksarbetare, skogsarbetare, jordbruksarbetare samt deras kvinnor och barn. Man var mycket noga med att motivera valet av underklassperspektiv med att arbetarna utgjorde majoriteten i samhället. För att få en helhetsbild kommenterade man bruksledning och tjänstemän, men betonade att dessa inte var av primärt intresse. Metoder Intervjuer, deltagarobservation, arkivstudier. Även fotodokumentation av den fysiska miljön (byggnader exteriört och interiört). Vad det gällde urvalet av personer berördes så gott som varje hushåll i Ohs bruk. Museet ingick i trä- och papperspoolen vilket föranledde att vi gjorde en grundlig undersökning av arbetsprocessen i fabriken innan den slutligen avstannade (utfördes av Eva Fägerborg från NM). Dessutom motiverade museets deltagande i den offentliga poolen med speciell inriktning på frikyrkorörelsen att speciellt frikyrkofolket i Ohs bruk fokuserades liksom de olika frikyrkosamlingarnas framväxt och avtynande. (Utfördes av Eva Londos.) Utan denna pooltillhörighet hade troligtvis inte dessa teman specialstuderats. 9
Som ovan påpekats utgick man från det producerande / kroppsarbetande folket. Brukets historia skildrades ur deras perspektiv och motsättningarna mellan överhet och anställda redogjordes nogsamt. Man kan nog påstå att det i vissa delar var en studie av klasskamp men också en studie av bruksanda med undfallenhet, tillit och ödmjukhet inför patron och ledningen. Herrskapet skildrades främst genom arbetarnas utsago och ögon. (Vilket sedermera orsakade harmsna protester från tjänstemannahåll). Rubrikerna i rapporten speglar väl de olika perspektiven: Metoddiskussion Historik (över tre århundrades järnbruk samt sulfitfabrikens ) Miljö och bebyggelse Sulfitfabriken (den tekniska processen och människa i arbetet) Övriga näringar (jordbruk, skogsbruk, sågverk, mejeri, syfabrik, ersättningsindustrin) Från lek till arbete (socialiseringen in i vuxenvärlden, generationsaspekter)) Facklig organisering (kampen för rättigheter, repressalier) Leva i brukssamhälle då och nu (bruksandan, det patriarkaliska samhället, bostadsfrågan, social omsorg, nedläggningen och jämförelse med Edsbruk) Samhällsservice Föreningsliv (fritid, livsstil) Sociala relationer (jämförelse då nu) Perspektivet etnicitet behandlades över huvudtaget inte, om man med det avser människor från utländska kulturer, av den anledningen att de 14 invandrare som anställdes under 70-talet flyttade i samband med nedläggningen. Däremot diskuterades kvinnors yrkesarbete och attityderna gentemot dem i industrin liksom det traditionella hemmafrumönstret. Ideologi, religiösa föreställningar, livsåskådning skymtar naturligtvis i det rikhaltiga intervjumaterialet liksom i redogörelsen av materialet under de olika rubrikerna ovan men är inte något som explicit analyseras i rapporten. Tidsandan Undersökningen präglades i hög grad av tidsandan under 70-talet som utmärktes av ett intresse för arbetar- och arbetsplatsstudier i ett historie-materialistiskt underifrån -perspektiv. Även kvinnorörelsen och arbetsmiljödebatten satte sin spår i undersökningen (Flera av de i undersökningen anställda etnologerna var aktiva inom vänstern och kvinnorörelsen och med arbetsmiljöfrågor). Inom etnologin, som aldrig var särskilt progressiv när det gällde samhälleliga ställningstagande, 10
sträckte man sig dock så långt som till att, efter amerikansk förebild, genomföra s. k. "community-studies, där små, hanterliga samhällen ofta var idealet. Användning av materialet Ohs bruk ett samhälle ur tiden? Jönköpings läns museum Rapport nr 1. (1981) av Kerstin Arvidsson, Eva Fägerborg, Ann Lindholm, Eva Londos. Spelet om Ohs. Utställning i Jönköping och Ohs 1979 producerad av Lärarhögskolan i Kalmar I brukets tid. Utställning (foto, text, föremål) sammanställd 1980 av Ann Lindholm och Kerstin Arvidsson och länsmuseet på uppdrag av Värnamo kulturnämnd. Utgör basutställning i bruksmuseet (i Stenmagasinet från 1855). Om den framtida användningen av rapporten kan sägas att den efter publiceringen 1979 trycktes i ännu en upplaga, som såldes slut och som nu 2001 återigen efterfrågas för nytryck. Den togs alltså mycket väl emot av flertalet ohsabor och engagerade i järnvägsföreningen därstädes och den användes bl. a. för studiecirklar i ohsabornas egna fortsatta utforskandet av brukets historia under 1980- och 90-talet. Betydelse Kring utställningen I brukets tid växte ett regelrätt lokalmuseum fram som nu upptar hela Stenmagasinets båda våningar och har, jämsides med den smalspåriga järnvägen, blivit en attraktion i marknadsföringen av Ohs som turistmål. Studiecirklarna som byggde på rapporten kom att väcka ohsabornas intresse för sin historia och kan förmodas ha gett näring åt en viss lokal identitetskänsla och medvetenhet om en bevaransvärd miljö. Delstudie nr 2. Ohs ett samhälle i tiden? Tid hösten 1989, våren 1990, 2 mån. Materialet Intervjuer och samtal: 28 st. Deltagarobservationer Fotografier Protokoll Publikation: Ohs ett samhälle i tiden av Ann Lindholm. Jönköpings läns museum. Rapport nr 27 (1990) 11
Personer Etnolog Ann Lindholm, Etnologiska institutionen, Göteborg, anställd av länsmuseet för undersökningen. Projektledare: Eva Londos, JLM Partner Värnamo kn, som tryckte rapporten Finansiering JLM:s ord., årliga anslag för SAMDOK-undersökning Syfte, problemställningar, perspektiv Att följa upp utvecklingen i det f d brukssamhället under de tio åren som gått sen förra undersökningen och bruket lades ner och fick en mindre ersättningsindustri, Horda gummifabrik. Vem flyttade, vem stannade kvar, vilka är de nya ohsaborna? Vilka val har bestämt agerandet? Vad har förändrats i den fysiska miljön? Har de sociala relationerna och mötesplatserna förändrats? Försvann bruksmentaliteten med brukets försvinnande? Vilken betydelse har det haft att samhället varit objekt för upprepade undersökningar? Perspektivet har varit att på mikronivå belysa utvecklingsprocessen i Ohs under ett decennium. Ohsabornas aktivitetsfält har fokuserats och därmed kom ett större område än själva Ohs att ingå. Alla utom sju personer var boende i Ohs och tidigare knutna till bruket. Etnocentrismen och synen på de andra inflyttade var något som särskilt beaktades. Tidsandan och diskussionen Undersökningen av Ohs kom att bli berättelsen om ett brukssamhälle som drabbats av nedläggelse och passivitet och på tio år blomstrade upp till en idyll full av gemenskap och aktivitet. (Inflyttning, föreningsliv, studiecirklar, naturupplevelser etc.) Detta var något som stod i bjärt kontrast till situationen på motsvarande orter i Bergslagen såsom den presenterades i pressen. Vi fann att ohsabornas identitet förstärkts genom den uppmärksamhet som samhället rönt genom vår tidigare undersökning, genom länsstyrelsens och kulturnämndens bevarandeplan och genom att man fått ett eget museum etc. samt en enad front mot den gemensamma fienden, när man ställde krav på kommunen. Den positiva utvecklingen förklarades med att i Ohs fanns en fungerande arbetsplats och att Värnamo med arbetsmöjligheter låg inom pendelavstånd. 12
Stämningarna växlade emellertid snabbt. Vid uppföljningen under våren var stora delar av optimismen förbytt mot oro orsakad av förändringar i den yttre strukturen, främst på grund av att butiken, centrum i samhället och dess hjärta, nedlades. Vidare indragning av bussturer, den allmänna nedgången i industriproduktionen m.m. Tidsandan Den i etnologivärlden pågående diskussionen om etnicitet och identitet styrde troligen undersökningen till att fokusera även dessa förmodade företeelser. Användning av materialet Sammanställning till en rapport med bilder som såldes i Ohs, på Järnvägsföreningen och JLM. Den väckte emellertid inte alls samma uppmärksamhet och efterfrågan som den föregående utförliga och historiskt inriktade skriften. Publikation: Ann Lindholm: Ohs ett samhälle i tiden. Jönköpings läns museum rapport nr 27 (1990). Betydelse Undersökningen ska ses som ytterligare en milstolpe eller byggsten i ett pågående trettioårigt projekt vars slutredovisning sker omkring 2009. Att Ohs bruk uppmärksammats resulterade också i att kulturnämnden och landarkivet i Vadstena ingrep i räddningen av det möglande bruksarkivet med handlingar tillbaka i 1700-talet och ett nästan komplett material från 1800- talets järnbruk. F d bruksägaren förmåddes överlämna det värdefulla arkivet för vård och uppordning i samhällsföreningens regi samt överflyttning till säkra arkivlokaler i Stenmagasinet. Där har det nyttjats av forskare från bl. a. Högskolan i Jönköping. Delstudie nr 3. Vem älskar Ohs bruk? Tid Sammanlagt 2 mån. under hösten 1999 och sommaren 2000. Ännu ej avslutad p g a av oförutsedda händelser. Se nedan under Tidsandan och diskussionen. Material Ca 30 intervjuer och samtal, några deltagarobservationer. Foton. 13
Personer Etnolog Ann Lindholm, liksom tidigare samt deltagande i fältarbetet av projekledaren Eva Londos Partner Värnamo kulturnämnd som beviljade medel till resor och tryckning av rapport. Finansiering Anslag ur museets SAMDOK-budget för två mån. fältarbetande etnolog, projektanställning Bidrag från Värnamo kommun (se ovan) Syfte, frågeställningar och perspektiv Syftet enl. ansökan om bidrag från Värnamo kn: "att genomföra den tredje jämförande studien av livet i Ohs bruk och därvid undersöka invånarnas syn på boende, arbete, livskvalité och tankar om framtiden." Det inom-etnologiska teoretiska syftet var att pröva Anthony Giddens resonemang om man i det senmoderna samhället med dess förändringar av traditioner, nya livsstilar och påverkan av tidigare kulturmönster kan hitta människor som definieras som vinnare och förlorare. Det övergripande syftet var alltså att se om ohsaborna rent generellt kan betraktas som vinnare eller förlorare. Ett perspektiv som särskilt beaktades var det s k könskontraktets kvarblivande / överlevande i samhället, alltså ett genusperspektiv. Etnicitet berördes, då det under det senaste decenniet anställts invandrare i industrin samt tyska och danska medborgare börjat inköpa husen i Ohs för sommarvistelse. Tidsandan och diskussionen Ann Lindholm och Eva Londos formulerade 1997 och 1998 forskningsprojektet Vinnare och förlorare i det senmoderna samhället som syftade till att studera mentalitet och handlingsberedskap i ett genuint brukssamhälle och se hur dess invånare agerat i det senmoderna samhället. Bidrag söktes från Riksbankens Jubileumsfond (varvid ansökan tillstyrktes av den historiesakkunnige men avstyrktes av den etnologiske dito). Detta tänkta projekt, som skulle knyta samman och jämföra undersökningar om gnosjöandan (småföretagarmentalitet) och bruksanda byggde teoretiskt i hög grad på Ulrich Becks och Anthony Giddens tankar om människors agerande i det senindustriella / senmoderna samhället. Dessa frågeställningar finns med i den senaste Ohsundersökningen, som alltså ännu inte slutförts av följande skäl: Under fältarbetet på hösten inträffade att Eva Londos ofrivilligt och av en slump tvingades överge sin iakttagande, analyserande etnologställning och istället inta kulturmiljövårdarens roll 14
som representant för länsmuseet. Orsaken var att de fem sulfitkokarna, varav två riksunika ur teknik-historiskt perspektiv, skulle demonteras av de nuvarande ägarna Trelleborgs gummi. Från nedläggningen 1978 fanns en överenskommelse att de skulle bevaras som industriminnesmärken. Ärendet hade emellertid glidit mellan fingrarna hos alla berörda parter. Fältarbetet avbröts för min del och övergick till brevväxling, samtal och möten med stadsbyggnadskontor, Pappersindustrins historiska utskott, RAÄ, KTH, Tekniska museet, NM, kulturnämnd, länsstyrelse, samhällsföreningen etc. och ledde till en delvis hetsig debatt i Ohs och lokalpressen. Den utmynnade i att en kokare räddades över till kommunal mark, om än i demolerat skick genom nonchalant hantering. Den tidigare välvilliga inställningen till länsmuseet övergick i ett argt avståndstagande till personen som kom 7 mil norrifrån och lade sig i Ohs interna angelägenheter. Detta intermezzo föranleddes av det sena 1900-talets värnande om det industrihistoriska kulturarvet, som initierats av RAÄ, Tekniska museet och statliga myndigheter. Det sätter också i blixtbelysning det dilemma en museitjänsteman hamnar i när hon / han slits mellan den iakttagande / registrerande etnologrollen och den ingripande / aktiva kulturarvsskaparens och vårdarens uppdrag. Ärendet väntar fortfarande på sin lösning länsstyrelse, kulturnämnd utreder ansvar och kostnadsfördelning Användning av materialet Den sistnämnda delstudien är ej redovisad, men av vad som framgår av ovan innebar redan fältarbetsfasen en del uppmärksamhet i offentligheten. B. En pingstväns bilder Studieobjekt Människors möte och attityder inför en (rekonstruerad) pingstväns hemmiljö. Tid 1982 Material intervju och dokumentation samt foton av fr. f. a. väggbilderna hemma hos en pingstvän. Rekonstruktion av hennes rum som utställning på museet. Intervjuer med 25 personer angående deras attityder, reaktioner och tankar inför miljön. Föremålsförvärv i form av tänkespråksalbum förfärdigat av nyckelinformanten, inköp av repliker av vissa väggbilder. 15
Publikationer Eva Londos (1983): Religiös huskonst. Svenskarnas religiösa bilder. Jönköpings läns museum 1983. Eva Londos (1984): En pingstväns bilder. Attityder till en frikyrklig miljö. Jönköpings läns museum. (även som D1-uppsats (80 p) vid Etnologiska institutionen, Lund) Eva Londos (1985): A Pentecostalist s Pictures. Attitudes toward a Free Church environment. Ethnologia Scandinavica (även Nils-Arvid Bringéus, red, Man and Picture. Stockholm 1985). Utställning En pingstväns bilder på Jönköpings läns museum 1982. Prod. Eva Londos. Personer Eva Londos, museilektor vid Jönköpings läns museum, chef för studieavdelningen och doktorand i etnologi, Lund. SAMDOK-ansvarig vid länsmuseet. Partner I viss mån Etnologiska institutionen, Lund Finansiering Museets ord. budget samt egenfinansiering genom tjänstledighet. Syfte, frågeställningar och perspektiv Övergripande syftet med frikyrkoundersökningarna var att formulera och fastställa begreppen frikyrklig livsstil och kulturmiljö. Spec. för denna studie: att studera attityder och värderingar hos människor (med olika kön, utbildning, religiös och socio-kulturell bakgrund) i en miljö med expressivt religiösa uttryck. Vidare att därvid pröva olika förklaringsmodeller samt att göra det i en laborativ form som kunde generera nya hypoteser för vidare undersökningar. Bakgrunden fanns i museets pågående samdokundersökningar och inventeringen av religiösa bilder i hem i Sverige, som började med ett upprop i tidningen Land och resulterade i att flera hundra bilder visades vid den stora sommarutställningen 1983 på Jönköpings läns museum. En av brevskrivarna, en yngre kvinnlig pingstvän specialstuderades i föräldrahemmethemmet och hennes flickrum rekonstruerades på museet redan 1982. De häftiga publikreaktionerna väckte frågor om bilders kommunikativa funktion och estetiska innebörd. Utställningen fick därför utgöra basen för en laborativ studie, där 25 personer konfronterades med miljön och bilderna. De intervjuades därefter av Eva Londos efter ett fastställt frågeformulär. 16
Förutom huvudpersonen, den 21-åriga folkhögskolestuderande pingstvännen från landsbygden, eftersträvades för undersökningen så bred representation som möjligt vad gäller utbildning, yrke samt protestantiska trosbekännare av olika kategorier respektive icke-troende. (10 kvinnor, 15 män; ålder 15 71 år; soc. gr. I 9 st.; II 10 st.; III 6 st.) Etnicitet var inte aktuellt. (Dock ingick en österrikisk invandrare samt barnbarnet till en grek och en danska. Detta var inte något man reflekterade över och som regel efterfrågas inte föräldrarnas födelseort). Eftersom det var en laborativ undersökning var urvalet medvetet riktat mot personer med olika ideologier och bakgrund. Undersökningen var uttalat en probleminventerande och hypotesgenererande undersökning och ett förstadium till kommande deskriptiva och hypotesprövande undersökningar (som bl a ledde till min avhandling Uppåt väggarna i svenska hem 1993). De kulturella objekten d v s bilderna, tjänade som utgångspunkt, men målet var att fastställa människors värderingar och attityder. I rapporten/uppsatsen diskuterades kommunikationsteorins användar- och injektionsmodeller liksom arkitekturpsykologins approprieringsteori och den tyska bildforskningens olika funktionsstudier. Nostalgi, estetik och identitet var andra begrepp som problematiserades i analysen. Studien utmynnade i minst 20 hypoteser för kommande undersökningar. Tidsandan och diskussionen Angreppssättet, att undersöka upplevelse av bilden, inte att som konsthistoriker studera bilden i sig, var inspirerat av det vid Etnologiska institutionen i Lund skisserade projektet Människors möte med bilden och de i Nils-Arvid Bringéus bok Bildlore utvecklade tankegångarna kring studier av folkliga bildbudskap. Angreppssättet var också efterdyningar av den radikala bildanalytiska pedagogiken som utvecklats under 70-talet vid Teckningslärarinstitutet, Stockholm, under Gert Z Nordströms ledning och introduktion av semiotiken. Den tyska bildforskningens socialhistoriska och historie-materialistiska inriktning med Wolfgang Brückner i Frankfurt och Herman Bausinger i Tubingen som portalfigurer, inspirerade till att med vetenskapliga redskap analysera även småfolkets bildvärld, ett fullständigt ignorerat fält inom konstvetenskapen. Användning av materialet Utställning på länsmuseet 1982. Se ovan. Uppskattningsvis några tusen besökare. Reportage i veckopress, samt Jönköpings-Posten och Smålands Folkblad. Undersökningen presenterades av Eva Londos vid det internationella bildsymposiet Man and Picture 1984 i Lund. Föreläsningen publicerades i en skrift med samma titel. (se ovan). 17