REKRYTERINGSKARTLÄGGNING VÄRMLAND 2011-2012



Relevanta dokument
Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner

Preliminära löner november 2013, kommuner Källa: SKL novemberstatistik 2013 Filversion: Totalfil

Malmö stads lönestatistik 2014

Översättningsnyckel från AID till yrkeskategorier inom lönegrupper för personal programområde 1

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Statistikinfo 2011:13

Medel ålder Medel lön

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Kvinnligt dominerade yrken (mer än 60 %) Manligt dominerade yrken (mer än 60 %) Jämnt könsfördelade yrken. Medellön Kv.

Privat sektor, arbetare

Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten

Lönestatistik tillsvidareanställda 2010 års löneläge

Lönestatistik,Stockholms stad, intranätet med anställda med en månadslön större än kr. Månad

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet

Kvinnligt dominerade yrken (mer än 60%) Manligt dominerade yrken (mer än 60%) Jämnt könsfördelade yrken. 10:e Median 90:e. Kv.lön i % av män.

Kommunala löner, november 201. Tabell 7 - Norra Sverige (län 20-25)

ENKÖPINGS KOMMUN Lönestatistik Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser

ENKÖPINGS KOMMUN Lönestatistik Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl Försäljare, detaljhandel,

Kommunala löner, november 201. Tabell 1 - Kommuner med mindre än inv.

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009

Bristindex inom datayrken

Arbetsmarknaden och framåt

Arbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland

Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken

Yrke och sjukfall. Bilaga 1 (7) Datum Korta analyser 2015:1

Ledning, ekonomi Män * Totalt

Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI Övergripande lönestatistik avseende september 2011

Antal av Radetiketter Dossienr

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Maria Salomonsson Analysavdelningen

ALMEGA Tjänsteförbunden STD

PM Dok.bet. PID

Arbetsmarknadsutsikter för Norrbottens län

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2017

Förändring av nya arbetslösa som andel av sysselsatta resp yrke sep-okt 2007/2008 till sep-okt 2008/2009

Jämförelse mellan yrkesregisterversion 2007 och 2008 med tonvikt på klassificeringssystemet AID

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Var finns jobben? Bedömning för 2010 och en långsiktig utblick Clas Olsson, Analyschef Håkan Gustavsson, Analytiker Pressträff 2 februari 2010

GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Yrken i Västra Götaland

Bristindex inom datayrken

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län

Välkommen till Inspiration Roslagen 2010

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden Välkommen!

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Framtida kompetensbehov i Fyrbodal

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017

Bristindex inom datayrken

prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010

Arbetsmarknadsbarometern Richard Palmer, ÅSUB

APRIL Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen

PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län

Arbetsmarknadens lönestruktur

Lönespridning. Trend, utveckling och statistik för lönespridningen inom tjänstesektorn

Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting

Arbetsmarknadsbarometern På uppdrag av landskapsregeringen och AMS

programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015

Fakta om löner i våra medlemsföretag

The occupational structure in Sweden 2003 Occupational statistics based on the swedish occupational register

Sorterat på yrkeskod

Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov. 14 december Lena Liljebäck

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016

Migrationsverkets författningssamling

AID-KL. Varför är det viktigt?

Helena Lund. Sweco Eurofutures

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län

The occupational structure in Sweden 2012 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

HÄLSA, VÅRD OCH ÖVRIG OMSORG SAMT PERSONLIGA ASSISTENTER (SSYK 2012)

Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001

Redovisning av löner Kalmar kommun 2012

13 mars Kompetensförsörjning. Jonas Börjesson, WSP Analys & Strategi

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

för PROGNOS våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län

PROGNOS Arbetsmarknad Dalarnas län

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

Landareal: 168 kvkm Invånare per kvkm:

Förvärvsarbete Arbetskraften Ej i arbetskraften Sysselsatta/förvärvsarbetande Arbetslösa Tillfälligt frånvarande Relativa arbetskraftstalet

Samverkan mellan utbildning och arbetsliv

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Utbildnings och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal

Arbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

Migrationsverkets författningssamling

Matchning och kompetensförsörjning

Transkript:

REKRYTERINGSKARTLÄGGNING VÄRMLAND 2011-2012 En undersökning genomförd för Region Värmland/projekt Attraktiva Värmland av Attityd i Karlstad AB 2011

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 SYFTE... 4 MÅLGRUPP... 4 GENOMFÖRANDE... 5 RESULTAT FÖRSTUDIE... 5 GENOMFÖRANDE HUVUDSTUDIE - DATAINSAMLING VIA WEBBENKÄT... 9 RESULTAT... 11 BAKGRUND... 11 REKRYTERINGSBEHOV PER YRKESOMRÅDE... 15 REKRYTERINGSBEHOV PER YRKESGRUPP... 18 Privat näringsliv... 20 Myndigheter... 21 Kommuner och landsting... 22 REKRYTERINGSBEHOV PER YRKE... 23 Privat näringsliv... 27 Myndigheter... 29 Kommuner och landsting... 29 AVSLUTANDE KOMMENTARER... 33 REFLEKTIONER KRING TOLKNING AV RESULTATET... 34 KOMMENTAR TILL RESULTATET... 35 Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Informationsbrev Webbenkät Följebrev Atti tyd i Karl stad AB 2011 2

SAMMANFATTNING Region Värmland har samordningsansvaret för det regionala tillväxtarbetet i Värmland. Under hösten 2011 och under hela 2012 kommer projektet Attraktiva Värmland att genomföra marknadsföringskampanjer utanför länet i syfte att locka fler personer att finna Värmland som en attraktiv plats att bo och verka i. Som ett led i detta arbete behöver Region Värmland och projektet Attraktiva Värmland kartlägga nyrekryteringsbehovet bland värmländska företag och organisationer för den aktuella perioden. Syftet med undersökningen är att kartlägga rekryteringsbehovet i närtid fram till och med 2012. En webbenkät är genomförd i medlemsregister hos utvalda medlems- och intresseorganisationer. Undersökningen är därmed inte generaliserbar för hela näringslivet och andra organisationer verksamma i Värmland, utan avgränsar sig till ett strategiskt urval av organisationer. Datainsamlingen påbörjades den 1 juni 2011 och avslutades den 27 augusti 2011. Totalt har 230 respondenter besvarat undersökningen. RESULTAT De företag och organisationer som ingår i undersökningen har tillsammans drygt 47 000 anställda i Värmland. Under perioden augusti 2011 till och med december är det totalt sett knappt 1 500 pensionsavgångar som är aktuella. 57 procent har behov av att rekrytera under hösten 2011. 62 procent har även behov av att rekrytera under 2012. 26 procent (56 personer) har svarat att de vill ha kontakt med projektet Attraktiva Värmland i samband med marknadsföringskampanjen. Det är totalt sett bland de ingående företagen och organisationerna 1 862 planerade nyrekryteringar, fördelat på 570 tjänster under 2011 och 1 292 tjänster under 2012. Störst rekryteringsbehov återfinns i yrkesområde Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens, det vill säga yrken som normalt kräver en längre högskoleutbildning eller motsvarande. Exempel på yrken är dataspecialister, civilingenjörer, läkare och barnsjuksköterskor. Det är även stort behov inom service, omsorgs- och försäljningsarbete, som är yrken som normalt kräver gymnasiekompetens. Exempel på yrken här är kock, barnskötare och försäljare inom dagligvaruhandeln. Sett till enskilda yrkesgrupper är det totalt sett vård- och omsorgspersonal där det största rekryteringsbehovet finns. Det finns även ett stort behov av ingenjörer och tekniker, köks- och restaurangbiträden, lärare på grundskolan, samt maskinoperatörer. Atti tyd i Karl stad AB 2011 3

BAKGRUND Region Värmland har samordningsansvaret för det regionala tillväxtarbetet i Värmland. I detta uppdrag ligger en viktig del bland annat i att verka för en god kompetensförsörjning i regionen utifrån strategierna i det regionala utvecklingsprogrammet. En av dessa strategier är att öka kompetensmatchningen med målet att säkerställa företagens och den offentliga sektorns kompetensbehov, samt öka värmlänningens anställningsbarhet. Under hösten 2011 och under hela 2012 kommer projektet Attraktiva Värmland att genomföra marknadsföringskampanjer utanför länet i syfte att locka fler personer att finna Värmland som en attraktiv plats att bo och verka i. Som ett led i detta arbete behöver Region Värmland och projektet Attraktiva Värmland kartlägga nyrekryteringsbehovet bland värmländska företag och organisationer för den aktuella perioden. SYFTE Syftet med undersökningen är att kartlägga rekryteringsbehovet i närtid fram till och med 2012 inom tolv identifierade branscher eller områden i Värmlands län, för att få ett underlag till att genomföra riktade marknadsföringsinsatser utanför länet. MÅLGRUPP Målgrupp för kartläggningen är de offentliga aktörerna som bedriver verksamhet i länet samt privat näringsliv enligt nedan: Landstinget i Värmland Kommunerna i Värmland Statliga myndigheter Forskning och utveckling (KaU) Byggbranschen Transport Handel (delvis kartlagt) Hotell och restaurang (delvis kartlagt) Besöksnäringen (delvis kartlagt) Stål metallverk (KOM-INN kartlagt) IT-sektorn, datakonsulter (KOM-INN, kartlagt) Pappersindustrin och förpackningsindustrin (KOM-INN, kartlagt) Eftersom klusterorganisationerna Compare, The Paper Province, The Packaging Arena och Stål&Verkstad genomför en egen kartläggning av rekryteringsbehovet i sina respektive branscher i KOM-INN-projektet under samma datainsamlingsperiod, har vi exkluderat dem ur den här kartläggningen. Inom handel, hotell och restaurang, samt besöksnäring har en kvalitativ undersökning genomförts av Servicecollege. Däremot Atti tyd i Karl stad AB 2011 4

ingår Servicecollege i den nu genomförda undersökningen då den bygger på en kvantitativ metodik. GENOMFÖRANDE Undersökningen har genomförts enligt följande upplägg: Förstudie Datainsamling via webbenkät Resultat och analys FÖRSTUDIE Frågeställningen och målgruppen är komplex på flera plan, bland annat på det sätt att det inte är tydligt var och på vilken nivå inom organisationerna vi kan hämta informationen om respektive bransch/områdes rekryteringsbehov. I förstudien ingick att identifiera vilka kontaktpersoner som besitter den aktuella informationen. Förstudiens syfte var också att ge svar på vilken insamlingsmetod som var mest lämplig per bransch/område och hur omfattande undersökningen skulle komma att bli. Målet med förstudien var därmed att: identifiera nyckelpersoner i målgruppen och bestämma vilka som skulle undersökas, kontakta dessa, informera och tillfråga om deltagande i kartläggningen. slutgiltigt välja undersökningsmetod och teknik. identifiera och formulera relevanta frågeområden och frågor för att erhålla korrekt och tillräcklig information. slutgiltigt bestämma omfattningen av uppdraget sett till antal frågor och antal respondenter. besluta hur resultatet skulle återkopplas samt hur kopplingen till klustrens och övriga redan genomförda kartläggningar skulle göras. Resultatet av förstudien låg till grund för det fortsatta arbetet. RESULTAT FÖRSTUDIE Arbetet med förstudien har genomförts i dialog mellan Attityd och projektgruppen på Attraktiva Värmland, det vill säga Pernilla Åberg, projektledare på Attityd, Madeleine Norum, projektledare på Attraktiva Värmland, Jenny Höög, mottagarkoordinator på Attraktiva Värmland och Britta Zetterlund-Johansson, strateg utbildning och kompetensförsörjning på Region Värmland. I anbudsförfrågan fanns det identifierat tolv områden/branscher som skulle ingå i undersökningen. Redan tidigt i förstudien identifierade vi problem med att få en heltäckande bild av nyrekryteringsbehovet i Värmland. För att eftersträva en Atti tyd i Karl stad AB 2011 5

generaliserbarhet i undersökningen förde vi i arbetsgruppen därför diskussioner om undersökningen skulle genomföras med en kvantitativ metod som en totalundersökning eller en urvalsundersökning där urvalet skulle göras som ett obundet slumpmässigt urval. Vi undersökte möjligheten att genomföra undersökningen i inköpta register vari urval kunde göras. Resultatet av detta visade att det totalt finns 9 813 företag registrerade i Värmland 2010. Storleksmässigt per antal anställda fördelar sig företagen enligt nedan: Antal anställda Antal företag 1-4 6 000 5-9 1 770 10-19 1 020 20-49 669 50-99 237 100-199 81 200-499 23 500-999 8 Över 1000 2 Källa: SCB 2010. Utifrån detta arbetade vi vidare utifrån möjligheten att kunna göra ett slumpmässigt urval bland näringsliv och organisationer verksamma i Värmland med fler än fem anställda. För detta värderade vi metodalternativen telefonenkät, postenkät och webbenkät. Val av metod är avhängigt frågeområdenas art, underlättandet för respondenten att svara, samt tillgänglighet till register och kontaktuppgifter. Sett till de frågeområden som vi ville ha belysta var det inte respondentvänligt att genomföra en telefonenkät, då det för flera respondenter var aktuellt att hämta in uppgifter från flera håll i sin egen organisation för att kunna svara på kommande rekryteringsbehov. Fördelen med telefon hade varit att vi lättare hade kunnat telefonnummersätta ett sådant register. Fördelen med postenkät hade varit god tillgång till adressuppgifter, men eftersom rekryteringsbehovet varierar mycket mellan olika verksamheter hade enkäten blivit mycket omfattande och svårtillgänglig. När det gäller webbenkät är fördelen att den kunde utformas dynamiskt, utifrån respektive verksamhets omfattning av rekryteringsbehov. Ytterligare en fördel var att respondenten kunde ta paus i ifyllandet av enkäten för att inhämta mer uppgifter och fortsätta vid ett senare tillfälle. Utifrån detta resonemang fann vi att genomförandet skulle bli mest effektivt för respondenten med datainsamling via en webbenkät. Nackdelen med en urvalsundersökning med hjälp av en webbenkät var att vid kontroller av kvaliteten i tillgängliga register fann vi att kvaliteten när det gäller kontaktuppgifter inte var tillfredsställande. Uppskattningsvis fanns det cirka 30 procent e-postadresser (icke Atti tyd i Karl stad AB 2011 6

namngivna) att tillgå. Efter diskussioner i arbetsgruppen beslutade vi därför att en total- /urvalsundersökning inte var ett tillfredsställande alternativ. Ovanstående resonemang gjorde att vi istället valde att undersöka möjligheterna med att genomföra webbenkäten i medlemsregister hos medlems- och intresseorganisationer som har mer uppdaterade e-postadresser till medlemmarna i sina register. Undersökningen skulle därmed inte ha ambitionen att vara generaliserbar för hela näringslivet och andra organisationer verksamma i Värmland, utan skulle i så fall avgränsa sig till ett strategiskt urval av organisationer. Ett önskat antal organisationer listades gemensamt av arbetsgruppen (se nedan). Följande organisationer, föreningar och sammanslutningar av företag fick en förfrågan av Attityd att delta i undersökningen. Handelskammaren Värmland Bergvik Köpcenter VVS-företagen Mitt i City Köpcenter Sveriges byggindustrier Charlottenbergs köpcenter Transportgruppen Töcksfors köpcenter Servicecollege Plåtslageriernas Riksförbund Attendo Care Målarmästarna Legevisitten Elektriska installatörsorg., EIO Norrlandia Care Äldreomsorg Företagarna Carema Svenskt näringsliv Praktikertjänst Även offentlig sektor var målgrupp för undersökningen. Samtliga kommuner och Landstinget i Värmland fick förfrågan av att delta i kartläggningen samt andra offentliga aktörer, vilka listas nedan. Arbetsförmedlingen Region Värmland Elsäkerhetsverket Rekryteringsmyndigheten Försäkringskassan Riksrevisionen Polismyndigheten i Värmland SADEV Karlstads universitet Sjöfartsverket/Sjöfartsinspektionen Konsumentverket Skatteverket Kronofogdemyndigheten Skogsstyrelsen Länsstyrelsen Svenska kyrkan, Karlstads stift MSB Trafikverket Atti tyd i Karl stad AB 2011 7

Arbetet med att få register var omfattande och i flera fall har det varit en kedja av kontakter för att få tillgång till registeruppgifter. Arbetsgruppen bedömde att vi fick tillräckligt bra respons för deltagande i kartläggningen från de tillfrågade företagen och verksamheterna i förstudien att vi valde att gå vidare med detta register till huvudstudien. Sammanfattningsvis har vi följande resultat från förstudien: identifiera målgruppen. 54 nyckelpersoner i målgruppen är identifierade som kontaktpersoner och har i förstudien blivit kontaktade om deltagande. Kontakten har skett med ett informationsbrev (se bilaga 1) därefter ett telefonsamtal. I vissa fall har kontaktpersonen reviderats efter telefonkontakt. Det är endast en organisation som har avböjt deltagande med hänvisning till att de inte har några planerade rekryteringsbehov, därtill är det tre organisationer där det inte gått att få fram uppgifter på regional nivå (se vidare Svarsfrekvensredovisning.). välja undersökningsmetod. Undersökningen genomförs med en kvantitativ metod som en webbenkät. frågeområden och frågor. Frågor till en webbenkät har arbetats fram i arbetsgruppen. Enkäten är designad med ett avsnitt med bakgrundsinformation om branschtillhörighet, antal anställda, pensionsavgångar och om rekryteringsbehov finns. Det andra avsnittet berör själva rekryteringsbehovet per yrke. (se bilaga 2). omfattningen av uppdraget. Enkäten består av nio bakgrundsfrågor. De som har rekryteringsbehov får sedan svara på antal rekryteringar per yrke uppdelat på hösten 2011 och 2012. Det sker genom ett fliksystem där yrkesområde, yrkesgrupp och specifikt yrke anges per rekryteringsbehov. Det gör att antalet frågor i enkäten varierat utifrån antalet rekryteringsregistreringar hos respektive respondent. Enkäten har gått ut till 31 kontaktpersoner för offentliga verksamheter, 743 personer (mestadels VD/Personal/HRchef) i medlemsregister inom privat näringsliv, samt till fem organisationer som distribuerat enkäten i egna register. Resultatredovisning. Resultatet kommer att återkopplas i en skriftlig rapport där resultatet från kartläggningen presenteras på en övergripande nivå. Resultatet i rapporten kommer inte att kunna kopplas samman med enskilda företag eller verksamheter. I avtalet för uppdraget framgår att Attityd äger databasen med all information från kartläggningen där rekryteringsbehov per företag/organisation framgår. Region Värmland har genom Projektet Attraktiva Värmland möjlighet att använda denna databas i samband med marknadsföringsaktiviteter. Atti tyd i Karl stad AB 2011 8

GENOMFÖRANDE HUVUDSTUDIE - DATAINSAMLING VIA WEBBENKÄT Undersökningen har genomförts i de intresse-, bransch- och samverkansorganisationer som i förstudien valt att delta i undersökningen, samt hos de i förstudien identifierade nyckelpersoner som valt att delta. Ett krav för deltagande har varit att vi fått tillgång till e-postadresser och telefonnummer till HR-chef, personal-chef alternativt VD. Undersökningen har i huvudsak haft en avgränsning där företag och organisationer med fler än fem anställda ingår i undersökningen. De register som vi har använt har matchats mot varandra för att i så stor utsträckning som möjligt undvika dubbletter. Webbenkäten har distribueras till identifierade nyckelpersoner eller namngiven HR-chef /personalchef/vd inom de register vi fått tillgång till. Därtill har den spridits som en öppen länk inom angivna organisationer som själva distribuerat enkäten. Med länken till webbenkäten har ett brev med en syftesbeskrivning följt (se bilaga 3). Ambitionen var att respondenter tillhörande någon av klusterorganisationerna Compare, The Paper Province, The Packaging Arena eller Stål&Verkstad skulle ha slussats ut ur undersökningen genom en filterfråga. Denna fråga föll dock bort. Informationen från de företag som tillhör en klusterorganisation har vi överlämnat till KOM-INN- projektet och den informationen kommer att sammanställas inom ramen för det projektet. Resultatet från KOM-INNprojektets undersökning kommer i sin tur i analysen att adderas till resultatet i den här undersökningen. Frågorna i enkäten är framarbetade och fastställda i dialog mellan Region Värmland/projektet Attraktiva Värmland och Attityd. Webbenkäten har utformats utifrån två huvudmålgrupper, kommuner och landstinget i den ena målgruppen och resterande i den andra målgruppen. Enkäten riktad till kommuner och landsting har byggts upp genom att specifika yrken har benämnts utifrån AID-kodning (kodsystem som används av Sveriges kommuner och landsting, SKL) medan enkäten till övriga har byggt på SSYK-kodning av yrkestitlar (koder som SCB använder i sin yrkesklassificering). Kodsystemen har valts utifrån att respektive målgrupp i någon grad är kända med systemen sedan tidigare, samt för att få en enhetlig benämning av samma yrken. Respondenterna har fått ange rekryteringsbehov för hösten 2011 samt för året 2012, samt ange om de har intresse av att delta i det marknadsföringsarbete som Attraktiva Värmland planerar under tidsperioden. Datainsamlingsperioden var planerad till tre veckor. Datainsamlingen påbörjades den 1 juni 2011 och på grund av önskemål från respondenter valde vi att förlänga insamlingsperioden över sommaren 2011. I de register som vi förfogat över har tre e- Atti tyd i Karl stad AB 2011 9

postpåminnelser gått ut. Samtidigt som dessa påminnelser har gått ut har vi kontaktat ansvariga för de öppna länkarna med en uppmaning att även de skulle göra en påminnelse i sina register. Datainsamlingen avslutades den 27 augusti 2011. Därefter har vi genomfört en telefonpåminnelse i huvudsak till de kommuner som ännu inte hade besvarat enkäten med ambitionen av att få samtliga kommuner att delta i undersökningen. SVARSFREKVENSREDOVISNING Totalt har 1019 personer ingått i undersökningen. Efter att dubbletter sorterats bort, samt att vi avlägsnat företag tillhörande någon av Klusterorganisationerna återstår 764 namngivna respondenter som har deltagit i undersökningen. Nedan redovisas svarsfrekvenser per organisation. Organisation Utskick Antal svar Handelskammaren Värmland 528 145 Attendo Care 5 2 VVS-företagen 33 5 Servicecollege 80 18 Transportgruppen 85 5 Övriga 16 14 Kommuner och Landsting Utskick Antal svar Kommuner 16 15 Landsting 1 1 Följande har deltagit i undersökningen genom egna utskick. I målgruppen är det cirka 245 personer som har kunnat besvara enkäten. I denna grupp kan vi inte redogöra för någon svarsfrekvens då svaren inkommit anonyma. Charlottenbergs köpcenter Elektriska installatörsorganisationen, EIO Praktikertjänst Sveriges byggindustrier Töcksfors köpcenter Atti tyd i Karl stad AB 2011 1 0

RESULTAT Nedan presenteras resultatet i undersökningen. Resultatet behandlar dels bakgrund om de verksamheter och organisationer som svarat på enkäten, dels deras rekryteringsbehov hösten 2011 och under 2012. BAKGRUND Totalt har vi fått in 230 svar på rekryteringsenkäten. Bransch Procent Handel och övrig besöksnäring 19 Bygg/fastigheter, samt el och VA 18 Tillverkningsindustri 14 Offentlig sektor 12 Tjänster 10 Vård och omsorg 4 IT 4 Logistik/transport och magasinering 4 Information och kommunikation 3 Kompetensutveckling, forskning, utveckling och 2 utbildning Jord-, skogsbruk och fiske 0 Annan bransch 10 Summa procent 100 Summa antal 230 Frekvens av frågan Vilken bransch är du verksam inom? Bland de organisationer som svarat på undersökningen är det 19 procent som är verksamma inom handel och övrig besöksnäring och 18 procent inom bygg och fastigheter, samt el och VA. Det är även många, 14 procent som är verksamma inom tillverkningsindustri. Tio procent är verksamma inom någon annan bransch än de som är uppräknade i enkäten. Atti tyd i Karl stad AB 2011 1 1

Organisationer de tillhör Procent Handelskammaren Värmland 64 Företagarna 24 VVS-företagen 6 Sveriges Byggindustrier 6 Elektriska installatörsorganisationen, EIO 3 Charlottenbergs köpcenter 2 Maskinentreprenörerna 1 Bergvik köpcenter 1 Mitt i City 1 Töcksfors shoppingcenter 1 Inget av ovanstående 20 Summa procent 129 Summa antal 227 Frekvens av frågan Vilken eller vilka organisationer tillhör du? Knappt två tredjedelar är medlemmar i Handelskammaren Värmland och det är också många, 24 procent, som är med i Företagarna. 20 procent av de som svarat på enkäten är inte med i någon av de organisationer som nämns i enkäten. Befattning Procent VD, chef (platschef, regionchef, butikschef) 77 verksamhetsledare, ägare, ordförande Personalchef, HR-chef, personalansvar 15 Ekonomichef, ekonomiansvar 3 Administratör, sekreterare, kontorist 2 Övrig (säljare, transportledare) 3 Summa procent 100 Summa antal 221 Frekvens av frågan Vilken befattning har du? Tre fjärdedelar av de som svarat på enkäten är VD eller någon typ av chef, såsom platschef, regionchef, butikschef eller verksamhetsledare. Här ingår även ägare och styrelseordförande. Ytterligare 15 procent som svarat är personalchef, HR-chef eller har personalansvar. Atti tyd i Karl stad AB 2011 1 2

Statistik kring antal anställda och pensionsavgångar Summa Min Max Medel Median Anställda totalt i Värmland 47 393 0 7100 206 25 Pensionsavgångar aug 2011 tom dec 2012 1474 0 300 6 0 Pensionsavgångar som ersätts via intern rekrytering 481 0 100 2 0 Summa, min, max, medelvärde, samt median för de frågor som rör företagen/organisationernas anställda och pensionsavgångar. De företag och organisationer som ingår i undersökningen har tillsammans drygt 47 000 anställda i Värmland, där den största organisationen har 7 100 anställda och den minsta inte har några anställda alls. Genomsnittsnittsorganisationen sett till median har 25 anställda. När det gäller pensionsavgångar under perioden augusti 2011 till och med december är det totalt sett knappt 1 500 pensionsavgångar som är aktuella. Knappt 500 av dessa planeras att ersättas med intern rekrytering. För 56 procent av respondenterna är inga pensionsavgångar aktuella under perioden och för ytterligare 25 procent är det en till två personer som beräknas gå i pension under perioden. Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Nyrekryteringsbehov 62 57 Behov ht 2011 Behov 2012 Frekvens av procentandelen som svarat ja på frågorna Har ni behov av att rekrytera hösten 2011? och Har ni behov av att rekrytera 2012?. 57 procent har behov av att rekrytera under hösten 2011. 62 procent har även behov av att rekrytera under 2012. Bland de som har behov av att rekrytera under 2011 är det 84 procent som även har ett rekryteringsbehov under 2012. Bland respondenterna är det 67 procent som inte har något rekryteringsbehov under vare sig 2011 eller 2012. Atti tyd i Karl stad AB 2011 1 3

Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 26 Kontakt med projektet Attraktiva Värmland Ja 74 Nej Frekvens av frågan Vill du ha kontakt med projektet Attraktiva Värmland i samband med marknadsföringskampanjen?. 26 procent (56 personer) har svarat att de vill ha kontakt med projektet Attraktiva Värmland i samband med marknadsföringskampanjen som kommer genomföras under hösten 2011 och under 2012. Det är 38 procent bland dem som har rekryteringsbehov under hösten 2011 som vill ha kontakt och 35 procent bland dem som har behov under 2012. Atti tyd i Karl stad AB 2011 1 4

REKRYTERINGSBEHOV PER YRKESOMRÅDE Nedan redovisas inplanerade nyrekryteringar hos respondenternas organisationer under hösten 2011 och under helåret 2012. Yrkesområden totalt sett enligt SSYK Antal hösten 2011 Antal 2012 Ledningsarbete 29 47 76 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutbildn eller motsvarande kunskaper Totalt 199 428 627 90 169 259 Kontors- och kundservicearbete 3 14 17 Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 81 217 298 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete mm. 5 20 25 40 66 106 80 140 220 Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 43 191 234 Summa antal 570 1292 1862 Summa per yrkesområde enligt SSYK uppdelat för hösten 2011 och 2012, där AID är omkodat enligt kodningsnyckel till SSYK. Samtliga verksamheter och organisationer ingår. Totalt bland de i undersökningen ingående företagen/organisationerna är det 1 862 planerade nyrekryteringar, fördelat på 570 tjänster under 2011 och 1 292 tjänster under 2012. Störst rekryteringsbehov återfinns i yrkesområde Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens, det vill säga yrken som normalt kräver en längre högskoleutbildning eller motsvarande. Exempel på yrken är dataspecialister, civilingenjörer, läkare och barnsjuksköterskor. Det är även stort behov inom service, omsorgs- och försäljningsarbete, som är yrken som normalt kräver gymnasiekompetens. Exempel på yrken här är kock, barnskötare och försäljare inom dagligvaruhandeln. Atti tyd i Karl stad AB 2011 1 5

Yrkesområden (SSYK) bland privata Antal hösten Antal 2012 Totalt företag 2011 Ledningsarbete 16 12 28 Arbete som kräver teoretisk 48 71 119 specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutbildn 39 43 82 eller motsvarande kunskaper Kontors- och kundservicearbete 3 10 13 Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 12 9 21 Hantverksarbete inom byggverksamhet och 34 58 92 tillverkning Process- och maskinoperatörsarbete, 55 74 129 transportarbete mm. Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 33 147 180 Summa antal 240 424 664 Summa per yrkesområde enligt SSYK uppdelat för hösten 2011 och 2012, för privata företag. I enkäten fick respondenter inom det privata näringslivet besvara sitt rekryteringsbehov utifrån SSYK som SCB använder i sin statistik. Inom det privata näringslivet är det störst rekryteringsbehov inom yrkesområdet med arbete utan krav på särskild yrkesutbildning, som inte kräver någon eller liten erfarenhet eller utbildning utöver grundskola. Exempel på yrken är köks- och restaurangbiträden, hotell- och kontorsstädare, samt medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske. Det är även ett stort behov inom processoch maskinoperatörsarbete, transportarbete med mera och arbete som kräver teoretisk specialistkompetens. Atti tyd i Karl stad AB 2011 1 6

Yrkesområden (SSYK) bland Antal hösten Antal 2012 Totalt myndigheter 2011 Ledningsarbete 2 3 5 Arbete som kräver teoretisk 16 29 45 specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutbildn 1 0 1 eller motsvarande kunskaper Kontors- och kundservicearbete 0 0 0 Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 0 0 0 Hantverksarbete inom byggverksamhet och 0 0 0 tillverkning Process- och maskinoperatörsarbete, 0 0 0 transportarbete mm. Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 0 0 0 Summa antal 19 32 51 Summa per yrkesområde enligt SSYK uppdelat för hösten 2011 och 2012, för privata företag. Även myndigheter besvarade sina rekryteringsbehov utifrån SSYK-kodningen. Det stora behovet återfinns inom arbeten som kräver teoretisk specialistkompetens och det är främst under 2012 som behovet finns. Yrkesområden (AID) bland kommunerna och Landstinget i Värmland Antal hösten 2011 Antal 2012 Ledningsarbete 11 32 43 Handläggar- och administratörsarbete 12 39 51 Totalt Vård- och omsorgsarbete mm 122 267 389 Tandvårdsarbete 2 7 9 Rehabilitering och förebyggande arbete 1 2 3 Socialt och kurativt arbete 10 32 42 Skol- och barnomsorgsarbete 87 248 335 Kultur-, turism- och fritidsarbete 9 25 34 Teknikarbete 32 85 117 Hantverkarbete mm 12 29 41 Räddningstjänstarbete 3 8 11 Köks- och måltidsarbete 2 39 41 Städ, tvätt och renhållningsarbete 8 23 31 Summa antal 311 836 1147 Summa per yrkesområde enligt AID uppdelat för hösten 2011 och 2012, för de värmländska kommunerna och Landstinget i Värmland. I enkäten fick respondenter inom kommunerna och landstinget besvara sitt rekryteringsbehov utifrån AID som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) använder Atti tyd i Karl stad AB 2011 1 7

för sin statistik. I denna grupp är det två områden som står för det stora rekryteringsbehovet vård- och omsorgsarbete, samt skol- och barnomsorgsarbete. För båda dessa grupper gäller att det stora behovet finns för 2012. REKRYTERINGSBEHOV PER YRKESGRUPP Ordmoln av yrkesgrupper. För att statistiken ska bli användbar för projektet är det också intressant att se hur rekryteringsbehovet ser ut per yrkesgrupp. Här är allt registrerat enligt SSYK. Nedan följer därför en tabell där det framgår vilka yrken som det finns behov av och vi har sorterat listan fallande utifrån det totala rekryteringsbehovet under perioden. Därefter följer tabeller uppdelat för privata näringslivet, myndigheter, samt kommuner och landstinget. Yrkesgrupp totalt sett enligt SSYK Antal ht 2011 Antal 2012 Vård- och omsorgspersonal 67 179 246 Ingenjörer och tekniker 60 114 174 Köks- och restaurangbiträden 32 121 153 Lärare grundskolan 35 94 129 Maskinoperatör 44 64 108 Förskollärare 28 65 93 Andra specialiteter inom hälso- och sjukvård 20 70 90 Ledning, vd, chef 29 47 76 Sjuksköterska 19 51 70 Byggnads- och anläggningsarbetare 22 45 67 Administratörer 19 43 62 Läkare 37 21 58 Psykolog, socialsekreterare 14 38 52 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 14 31 45 Civilingenjörer 17 24 41 Städare 7 30 37 Dataspecialister 15 19 34 Totalt antal Atti tyd i Karl stad AB 2011 1 8

Lärare gymnasiet 3 30 33 Byggnadshantverkare 13 15 28 Övriga servicearbetare 0 27 27 Trädgårdsanläggare 5 20 25 Restaurangpersonal 4 20 24 Fordons- och maskinförare 11 10 21 Jurister 6 12 18 Kulturarbete, annat 5 13 18 Säljare 7 6 13 Säkerhetspersonal 4 8 12 Försäljare 6 5 11 Kassapersonal 0 10 10 Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 0 10 10 Bibliotekarie 3 7 10 Kontorssekreterare, bokföringsassistent 4 5 9 Inspektörer inom bygg, miljö- och hälsoskydd 3 5 8 Redovisningsekonomer 2 4 6 Journalist 2 3 5 Sjukgymnaster, tandhygienister m fl 1 4 5 Badpersonal 0 5 5 Präst 2 2 4 Maskin- och motorreparatörer 2 2 4 Biståndsbedömare 1 3 4 Renhållnings- och återvinningsarbetare 1 3 4 Svetsare 2 1 3 Godshanterare och expressbud 3 0 3 Speciallärare 0 3 3 Elmontörer 0 2 2 Grafiker 1 1 2 Total 570 1292 1862 Summa per yrkesgrupp enligt SSYK uppdelat för hösten 2011 och 2012, totalt sett Totalt sett i undersökningen är det vård- och omsorgspersonal där det största rekryteringsbehovet finns. Det finns även ett stort behov av ingenjörer och tekniker, köks- och restaurangbiträden, lärare på grundskolan, samt maskinoperatörer. Atti tyd i Karl stad AB 2011 1 9

Privat näringsliv Yrkesgrupp inom privat näringsliv Antal ht 2011 Antal 2012 Köks- och restaurangbiträden 30 100 130 Maskinoperatör 44 64 108 Byggnads- och anläggningsarbetare 22 45 67 Ingenjörer och tekniker 31 34 65 Civilingenjörer 16 23 39 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 12 23 35 Dataspecialister 15 19 34 Ledning, vd, chef 16 12 28 Övriga servicearbetare 0 27 27 Fordon- och maskinförare 11 10 21 Byggnadshantverkare 7 7 14 Säljare 7 6 13 Försäljare 6 5 11 Kassapersonal 0 10 10 Städare 0 10 10 Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 0 10 10 Restaurangpersonal 4 2 6 Jurister 1 3 4 Präst 2 2 4 Redovisningsekonomer 1 3 4 Vård- och omsorgspersonal 2 2 4 Maskin- och motorreparatörer 2 2 4 Läkare 2 1 3 Kontorssekreterare, bokföringsassistent 3 0 3 Svetsare 2 1 3 Godshanterare och expressbud 3 0 3 Elmontörer 0 2 2 Grafiker 1 1 2 Total 240 424 664 Summa per yrkesgrupp enligt SSYK uppdelat för hösten 2011 och 2012, för det privata näringslivet Totalt antal I det privata näringslivet är det främst köks- och restaurangbiträden och maskinoperatörer som det finns behov av. Atti tyd i Karl stad AB 2011 2 0