PN-NJ och FN-NJ Anna Rudebeck EV. DOKUMENTTYP 2016-06-22 SLU ID: SLU.2016.1.1.1-2582 Yttrande över inriktningsdokument för utbildning Yttrandet över inriktningsdokument för utbildningen är formulerat av en arbetsgrupp utsedd av programnämnden för utbildning inom naturresurser och jordbruk respektive fakultetsnämnden för fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap. Arbetsgruppen består av Pär Forslund (PN-NJ), Helena Aronsson (PN-NJ), Katarina Elofsson (FN-NJ), Jon-Peter Gustafsson (FN-NJ), Ida Berg (studeranderepresentant FN-NJ), Ulrik Bergsland (studeranderepresentant PN-NJ) och Anna Rudebeck (utbildningsledare, NJ-kansliet). Allmänt/sammanfattning Det pågående strategiarbetet är värdefullt, och förutom de kommentarer som lyfts fram nedan så är arbetsgruppen positiv till det föreslagna inriktningsdokumentet. Vi vill särskilt lyfta fram följande punkter som särskilt viktiga för SLU:s arbete: Den föreslagna satsningen på studentrekrytering Arbetet med att öppna upp programstrukturen, att tydliggöra den flexibilitet som redan finns idag, och se över hur flexibiliteten kan öka Internationalisering och arbetet med att främja och underlätta studenternas mobilitet Att behovet av en långsiktighet i kompetensförsörjningen av lärare lyfts fram. Behovet av kompetensutveckling för lärare, även om arbetsgruppen bedömer att den föreslagna omfattningen i dagsläget är orealistisk Arbetet med extern samverkan, att det ska utvecklas och systematiseras Utbildningens förankring i forskning och miljöanalys. Generellt anser vi att det är viktigt att dokumentet är övergripande, och inte alltför specifikt. Det är angeläget att en mer genomgripande diskussion om förändringar i utbildningsutbudet förs innan specifika områden utpekas som särskilt viktiga att satsa på. Därför tycker vi att det är angeläget att den diskussionen lyfts fram som en prioriterad uppgift för den kommande treårsperioden. Utbildningens ämnesmässiga inriktning Som nämns ovan anser vi att den här delen inte bör vara alltför specifik. Det finns en motsägelse i att det å ena sidan står att fokus under den kommande perioden (2017-2020) ska ligga på utveckling av det befintliga utbudet samtidigt som man pekar ut väldigt specifika områden. Här skulle vi vilja ha in en skrivning om att en målsättning bör vara att under den här perioden föra en mer genomgripande Postadress: Box 7082, 750 07 Uppsala Besöksadress: Almas allé 8, Uppsala Org nr: 202100-2817 www.slu.se Tel: 018-67 10 00 (vx) Anna.Rudebeck@slu.se
diskussion om förändringar i utbudet med målet att ha ett förslag i slutet av perioden. Detta kan innebära såväl helt nya utbildningar som ett ökat synliggörande av befintligt utbud inom t.ex. miljö-, vatten-, bioenergi-områdena, gärna med tydlig koppling till hållbar utveckling. Det bör också tydliggöras att det är kopplingen verksamhetsidé, arbetsmarknad och studenternas efterfrågan som är grunden för utbudet. Teknik är viktigt för flera av SLU:s utbildningar, samtidigt har det lyfts i flera sammanhang att det finns en risk för att SLU tappar lärarkompetens inom området. Det bör finnas med i dokumentet att detta är en viktig fråga under kommande perioden, både vad gäller lärarförsörjning som hur innehållet i utbildningarna ska utformas. Utbildningar för hållbar utveckling Det är bra att koppla ihop SLU:s prioriterade områden inom utbildningen med SLU:s övergripande strategi och tre prioriterade teman inom forskningen (andra stycket). Men vi tycker att kopplingen inte är tydlig som den nu är formulerad. Vi skulle vilja stryka den sista punkten, Breda och generella program och flytta detta till avsnittet om utbildningsstruktur och istället lägga till en punkt Förvaltning av naturresurser i ett såväl samhällsvetenskapligt som naturvetenskapligt perspektiv. Vi skulle också vilja att formuleringen ändras så att satsningen på nya utbildningar inom dessa områden är under förutsättning att SLU kan utöka antalet utbildningsplatser. Annars hänger det inte ihop med skrivningen i det tidigare avsnittet om att fokus under perioden ska ligga på befintligt utbud. Syftet med att öka inslaget av mång- och tvärvetenskap i utbildningarna bör förtydligas. Gruppen anser inte att detta kan vara ett generellt mål för alla utbildningar, utan något som utvecklas där det bedöms relevant. Med de föreslagna formuleringarna uppfattas dessutom samhällsvetenskapen främst som ett stöd för naturvetenskapliga utbildningar, men det är också viktigt att poängtera det inomvetenskapliga värdet av dessa ämnesområden. I dokumentet framhålls att SLU ska skapa nya, fakultetsövergripande program. Från studentperspektivet framhålls att sådana utbildningar måste ha ett tydligt huvudansvar och att den övergripande strukturen inte får innebära en otydlighet för studenterna, vilket är särskilt viktigt för de internationella studenterna. Kopplingen till framtidsplattformarna är oklar, och vi föreslår att det stycket helt stryks. Dessa utreds för närvarande, och det är inte klart hur verksamheten kommer att se ut framöver. Däremot kan de gärna synliggöras för studenterna på ett bättre sätt än vad som sker idag t.ex. genom öppna lunchseminarier. Det skulle vara ett sätt att göra studenterna mer delaktiga i universitetets övriga verksamhet. Stycket om SLU:s samarbeten med andra lärosäten bör omformuleras. Dels tycker vi att tvärvetenskapliga kan strykas. Flera av de samarbeten vi har idag är inte tvärvetenskapliga, men har ett stort värde genom kopplingen till teknik (civilingenjörsutbildningarna) och eller samarbeten som möjliggör utbildningar med få studenter (masterprogrammet Plant biology). Meningen om SLU:s 2/5
inflytande bör också formuleras om så att det tydligare framgår att det ska vara samarbeten på lika villkor. I det sista stycket vill vi att slutet av sista meningen stryks t.ex. inom landskapsområdet och inom djuromvårdnad. Det är inte motiverat att just dessa områden pekas ut, och som nämnts tidigare anser vi att den typen av specificeringar bör undvikas i det här läget. Kompetensförsörjning inom den gröna sektorn I utkastet till strategi står det att utbildningarna ska svara mot arbetsmarknadens och samhällets behov. Detta bör förtydligas i inriktningsdokumentet som nu främst fokuserar på kompetensförsörjning inom den gröna näringen. Det bör tydligare lyftas fram, i såväl rubrik som i det efterföljande stycket, att SLU utbildar för att bidra till att lösa viktiga samhällsfrågor i ett bredare perspektiv än vad som kan tolkas in i begreppet gröna sektorn. I det första styckets sista mening skulle vi vilja att det står viktiga för den nationella kompetensförsörjningen inom bland annat den gröna sektorn. Det är ganska få utbildningar där SLU är ensam om att tillgodose kompetensbehovet för den gröna sektorn. Därför föreslår vi att man istället skriver t.ex. De utbildningar där SLU har en viktig roll i att tillgodose eller De utbildningar där SLU har en bred kompetens.. Förankring i forskning och miljöanalys Vi tycker detta är bra, men skulle gärna se ett förtydligande om vad det betyder. Dessutom tycker vi att den sista meningen i avsnittet bör strykas då den är alltför luddig. Istället skulle man kunna skriva att SLU ska garantera att all utbildning ner på enskild kurs vilar på ett vetenskapligt synsätt. Detta är också viktigt för att SLU:s studenter ska kunna konkurrera med studenter från andra erkända utbildningar om doktorandtjänster. Internationalisering Vad avses med I dagens utbildningar är det internationella inslaget redan stort, framförallt på masternivå? Handlar det om inresande studenter, utresande studenter eller utbildningarnas innehåll? Bör förtydligas. Byt ut meningsfulla mot attraktiva i sista meningen. Det är svårt för SLU att definiera vad som är meningsfullt för enskilda studenter. Utbildningsstruktur Program och fristående kurser Stryk sista meningen i det första stycket. Åtgärderna kopplar inte till att öka studentintresset för utbildningarna. PN-NJ har diskuterat namnfrågan och tagit ställning till att inte föreslå en namnändring av agronomprogrammen. Ett argument var att det inte är klart att 3/5
namnet har betydelse för det låga söktrycket. Ett annat argument som förts fram är att man bör se vad andra satsningar ger för resultat innan man ändrar namn. Ytterligare en faktor som måste tas hänsyn till är tidsperspektivet. Tre år är sannolikt en för kort period för att utvärdera insatser som syftar till att öka rekryteringen. Det är viktigt att ha med när man utvärderar strategin efter tre år. Arbetsgruppen instämmer i behovet av att se över strukturen för att öka flexibiliteten för studenterna, och synliggöra den redan befintliga flexibiliteten. Det finns olika synpunkter på hur detta bäst kan åstadkommas och därför är det viktigt att man utreder detta vidare. Att se över förkunskapskraven till kurser så att de blir mer generella ser vi som en bra väg för att nå ökad flexibilitet. I stycket om det livslånga lärandet bör uppdragsutbildning nämnas. Här skulle man också kunna ha med något om möjligheten att förlägga kurser på andra tider än traditionell terminstid (sommar, kvällar ). Detta underlättar för yrkesverksamma, men skulle också kunna vara en fördel för studenter som vill korta ner den totala utbildningstiden. Grundnivå och avancerad nivå Det bör motiveras varför utbildningen på avancerad nivå ska öka. Distansutbildning Att utveckla distansutbildning i syfte att samordna mellan utbildning på olika campus är bra. Däremot är det tveksamt att motivera distansutbildning utifrån resurseffektivisering. Normalt sett är det lärartiden som är den stora kostnaden i utbildningen och det är inte självklart att distanskurser är mindre lärarintensiva än campuskurser 1. Exemplet i den sista meningen kan strykas. Det finns andra delar som kan vara gemensamma för flera utbildningar. Kvalitetshöjande insatser Studentrekrytering Vi anser inte att en sänkning av behörighetskraven till program är en kvalitetshöjande insats. Detta bygger på att man skulle höja antagningspoängen till utbildningarna, och på så sätt få mer motiverade studenter. Det är naturligtvis en möjlighet. Men risken är stor att det inte får avsedd effekt, och att lärarna får lägga mer tid på att kompensera för det som studenterna inte har med sig. Vi riskerar också att få studenter som är missnöjda och känner sig lurade. Lärares kompetensutveckling Detta är ett viktigt område, och att det finns ett behov av att stärka detta är klart. Det vore dock bra att förtydliga vad som avses med kompetensutveckling, om det 1 Cavanaugh, J., (2005). Teaching online-a time comparison. Online Journal of Distance Learning Administration Content, 8(1). 4/5
även inrymmer den ämnesmässiga kompetensutvecklingen. Det är viktigt att även den lyfts fram, och att inte allt fokus hamnar på pedagogisk utveckling. Givet att vår tolkning att det är 20 procent av lärarnas undervisningstid som ska avsättas för kompetensutveckling stämmer, anser vi att det stycket bör strykas. Finansieringen av en sådan reform, är i dagsläget oklar och det framstår därför som orealistiskt. Meningen om utbildning av lärarlag tycker vi kan strykas. En lärare kan tillhöra flera lärarlag (t.ex. undervisa på olika program). Pedagogisk kvalitet Inga kommentarer Färdighetsträning och generella kompetenser Vi anser att detta är viktigt, men ser en uppenbar målkonflikt mellan olika delar av inriktningsdokumentet då det är flera delar som är resurskrävande. Extern samverkan Detta tycker vi är viktigt. Effektivt resursutnyttjande Det är bra att behovet av planering för långsiktig kompetensförsörjning lyfts fram. Som nämnts tidigare är t.ex. teknik ett område där behovet av att se över lärarkompetensen har lyfts. När det gäller arbetet med resursfördelningsmodell är verktyg och system som stödjer arbetet en viktig förutsättning för att man ska uppnå målet med enkel och transparent resursfördelning. Idag hanteras mycket av detta manuellt, vilket dels innebär att varje enhet skapar sina egna verktyg (excel-filer), dels stor risk för att det uppstår fel. Arbetet är dessutom tidskrävande. Framtagande av ändamålsenliga och genomarbetade verktyg och system skulle alltså ge både resurseffektivitet och kvalitetssäkring. 5/5