Synpunkter på förslagen i PM Så kan SLU:s framtida utbildningsutbud byggas"

Transkript

1 [Fakultet/Institution/centrumbildning] REMISSVAR på förslagen i PM Så kan SLU:s framtida utbildningsutbud byggas" Enskilda lärare, studenter, administratörer och ämnesföreträdare samt utbildningsorganisationen har möjlighet att lämna synpunkter t.o.m. den 6/9 per e-post till utbildningsutbud@slu.se. Avsändare Institution för energi och teknik, Alfredo de Toro (studierektor för grundutbildning) Övergripande synpunkter Institutionen för energi och teknik delar åsikten att SLU:s utbildningsutbud måste revideras och anpassas till de förutsättningarna som vi lever med (utbildningskostnader, studentrekrytering för våra programutbud, SLU:s ansvar mot den gröna sektorn, krav på kostnadseffektivitet, osv.). Vi anser att förslagen i dokumenten Så kan SLUs framtida utbildningsutbud byggas tills stor del stämmer med våra åsikter. Vi anser också att det är viktigt att utbildningsutbudet måste anpassad efter studenternas efterfråga och arbetsmarknadens behov. De begränsade utbildningsresurserna bör satsas på de program som vi tror mest på och ge dem förutsättningar för att lyckas. Vägar in i utbildningen 1) Behörighetskraven till utbildningsprogrammen på grundnivå ska granskas och kunna motiveras av utbildningarnas verkliga behov. 2) Nuvarande undantag från områdesbehörigheter ska analyseras och omprövas. 3) Förkunskapskrav för enskilda kurser 1

2 ska vara välmotiverade och så generellt skrivna som möjligt (formulerade på ämnesnivå). Typexempel på formulering av förkunskaper ska tas fram med utgångspunkt i SUHF:s rekommendation om nivå och fördjupning. 4) SLU ska i möjligaste mån undvika generella krav utöver högskoleförordningen och SUHF:s rekommendation om nivå och fördjupning, men riktade förkunskapskrav ska användas där de behövs. 5) Minst 120 hp på grundnivå (utan särskilt krav på huvudområde) är ett rimligt generellt krav för att antas till kurser på avancerad nivå. Därefter formuleras förkunskapskrav för enskilda kurser. Dessa ska vara välmotiverade och så generellt skrivna som möjligt (formulerade på ämnesnivå). 6) SLU bör, för kurser på avancerad nivå, i ökad utsträckning använda rekommenderade förkunskaper som studenten själv får ta ansvar för. 7) För antagning till program på avancerad nivå ska SLU kräva att studenten har uppnått kraven för kandidatexamen eller yrkesexamen omfattande minst 180 hp, varav 15 hp är självständigt arbete, eller motsvarande utländsk examen. 8) Efter särskild prövning kan även studenter utan självständigt arbete antas, men SLU har ett tydligt krav på att självständigt arbete på grundnivå (motsvarande) ska vara gjort innan självständigt arbete på avancerad nivå genomförs. 9) Utländsk examen på grundnivå ska dock accepteras som tillräcklig, oavsett omfattningen på självstän- 2(9)

3 digt arbete. 10) Behörighetskraven till utbildningsprogrammen på grundnivå ska granskas och kunna motiveras av utbildningarnas verkliga behov. 11) SLU ska, för program på avancerad nivå, i ökad utsträckning använda rekommenderade förkunskaper som studenten själv får ta ansvar för. Yrkesexamina och generella examina 12) SLU ska fortsätta utfärda yrkesexamina. 13) SLU ska anpassa sina yrkesutbildningar fullt ut till Bologna, d.v.s. SLU ska ge tre- respektive femåriga utbildningar (veterinär 5,5 år) som leder till generella examina och samtidigt till en yrkesexamen. 14) SLU ska fortsatt verka för att yrkesexamina förlängs enligt detta system. 15) Alla utbildningsprogram som kan leda till yrkesexamen ska benämnas yrkesexamensprogram (tillämpning enligt UKÄ). I information om utbildningen ska kombinationen av yrkes- och generella examina lyftas fram, t.ex. Jägmästare masterprogram, Lantmästare kandidatprogram 16) Yrkesexamina ska ges utan inriktningar. Den ämnesmässiga inriktningen kan definieras av en generell examen inom ett huvudområde i de fall studenten har uppnått tillräcklig fördjupning för att även ta ut en sådan examen. Det här låter som ett viktigt steg mot en frigörelse av agronomutbildningen från ett antal låsningar. Det ska bli intressant att se vad det kan leda till i den fortsatta planeringen. Det öppnar för en intressant tvärvetenskaplig utveckling som kan vara till godo för utbildningen. 17) Yrkesexamensprogrammen ska 3(9)

4 planeras för en stor andel samläsning i början av respektive utbildning. Gemensamt genomförande av utbildning 18) Alla SLU:s program som börjar på grundnivå ska ha en egen stark profil och vara så yrkesinriktade att de leder till god anställningsbarhet samtidigt som de ska ge möjlighet till fortsatta studier på avancerad nivå. 19) Verksamhetsidén ska vara tydlig även i de generella utbildningarna på grundnivå, vilket innebär att de ska ta upp frågor kring naturresurser, biobaserad produktion, miljöoch klimateffekter, bioetik etc. 20) För att ytterligare förstärka SLU-profilen ska alla utbildningsprogram som börjar på grundnivå innehålla minst 15 hp (10 veckor) som utgörs av praktik, studieresor eller på annat sätt genomförs utanför campus och i samverkan med den sektor eller bransch som utbildningen är fokuserad mot. Detta krav anses redan uppfyllt om praktik ingår i antagningskraven till utbildningen. Varje program ska ha ett genomtänkt koncept för hur samverkan ger ett mervärde till i första hand utbildningen och studenterna. 21) De generella kompetenserna ska i huvudsak tränas i sina ämnesmässiga sammanhang. I den fortsatta planeringen ska dock målsättningen vara att öka mängden gemensamma 4(9)

5 inslag inom dessa områden. 22) SLU ska, under hösten 2013, utreda vilka gemensamma moment och resurser som kan utvecklas med syfte att kunna erbjuda ett intressant och resurseffektivt stöd för undervisning inom generella kompetenser. 23) För att garantera bredd och viss likformighet, ska alla utbildningar som syftar till ovanstående yrkesexamina planeras så att de innehåller minst: 15 hp ekonomi, politik och andra relevanta samhällsvet. ämnen, 15 hp biologi med fokus på produktion och miljökonsekvenser, 15 hp teknik i vid mening med fokus på produktionssystem. Tekniken får en allt viktigare roll i vårt samhälle och de gröna näringarna är mer beroende än tidigare av sina maskiner för att producera våra varor. Lantbrukstekniken är ett kärnämne vid SLU med omfattande forskning i flera områden och vid flera institutioner, vilket leder till en viss splittring. Behovet att starka teknikdelen inom yrkesutbildningar har väl betonas av näringen (öppet brev från Agronomförbundet till SLU:s rektor och jordbruksminister, 2009) och SLU:s ledning (Rektor Beslut Utbildning inom agrar teknik på grundnivå och avancerad nivå m.m.). et om 15 hp teknik bör inte bara bli ett utrymme för praktisk teknik och allmänorientering i produktion. En koppling till teori och forskning kan och bör säkerställas. Till teori hör fysik och matematik, särskilt energiprinciper, fysiska resurser, och systemanalys. Behovet att utveckla intressanta och relevanta kurser, vars innehåll bör anpassas till respektive program, är stort och kan kräva särskilda mandat och resurser, särskilt för att samordna teknikutbildningen vid SLU. Arbetsgrupper från institutioner med relevant forsking/utbildning inom ämnet måste skapas för att utveckla dessa kurser. 24) Då många av framtidens stora utmaningar inom naturresurssektorn är gemensamma för alla gröna näringar bör innehållet delvis vara detsamma för de olika examina, vilket ska utnyttjas genom gemensamma moment i undervisningen, gemensamt material etc. 25) SLU ska, under hösten 2013, utreda vilka gemensamma moment och resurser som kan utvecklas med syfte att kunna erbjuda ett intressant och 5(9)

6 resurseffektivt stöd för undervisning rörande framtidens utmaningar inom naturresurssektorn. 26) Minst 30 hp gemensamt innehåll ska finnas med i utbildningsprogram som syftar till kandidatexamen i biologi respektive företagsekonomi. 27) Program på avancerad nivå ska även fortsättningsvis kunna utformas som specifika ämneseller tematiska fördjupningar. 28) Verksamhetsidén ska vara tydlig även för de generella utbildningarna på avancerad nivå. 29) SLU ska, under hösten 2013, göra en gemensam översyn och samordning av masterutbildningen med syfte att kunna erbjuda ett tydligt, intressant och resurseffektivt utbud av masterprogram. 30) Kursplaner för självständiga arbeten (examensarbeten) ska vara SLU-gemensamma för respektive huvudområde, både på grund- och avancerad nivå. Huvudområden 31) För vissa program (se PM) föreslås oförändrade huvudområden. 32) För övriga utbildningsprogram föreslås vissa förändringar i huvudområden enligt tabell (se PM). 6(9)

7 Internationalisering 33) Minst en öppen/valbar termin ska finnas inom samtliga program på både kandidat- och masternivå för att ge alla SLU:s studenter möjlighet till utbytesstudier inom sina program. 34) Studenterna ska kunna komma hem igen efter utbytesstudier, utan problem med förkunskaper till efterföljande kurser etc. 35) Minst en öppen termin med kurser på engelska ska finnas inom samtliga verksamhetsområden på kandidat- och masternivå för att ge studenter från SLU:s partneruniversitet ökad möjlighet att hitta kurser de kan läsa. 36) Internationella aspekter ska ingå i undervisningen i alla utbildningsprogram. 37) Kursplaner ska användas som ett redskap för att inkludera internationella perspektiv/internationella/ interkulturella lärandemål i alla utbildningar. 38) Genomförandet av det internationella kurspaketet ska fortsatt stödjas. Gemensam ramschemastruktur 39) SLU ska fortsatt följa SUHF:s rekommenderade terminstider. 40) Kurser ska omfatta 15 hp och ges på heltid i en period. Flexibilitet kan uppnås inom ramen för respektive kurs där olika moduler kan kom- et går inte att genomföra för civilingenjörsprogrammen i Uppsala. Här måste SLU anpassa sig till Uppsala universitets rutiner och har mycket små möjligheter att påverka. 7(9)

8 bineras fritt enligt överenskommelse mellan berörda parter (se exempel nedan). Om det är motiverat kan även två kurser om vardera 7,5 hp erbjudas i en period. Civilingenjörsprogrammens kurser är 5 eller 10 hp och 10 hp-kurser kan läsas utdragen över två perioder. Vi avvisar påståendet att färre och större kurser ger mindre administration per högskolepoäng. Större kurser som innefattar fler lärare, fler kursmoment och flera institutioner ställer stora krav på samordning av examination, schemaläggning m.m. som ofta torde överskrida besparingar på administration inom antagning och godkännande. Flera, mindre kurser med färre inblandade lärare, enklare planering och schemaläggning etc. är enligt vår erfarenhet väl så effektiva. 15-hp-kurssytemet är dessutom mindre flexibelt och ger färre valmöjligheter, vilket kommer att negativt påverka studentmobilitet och den egna profil och specialisering som varje student bör kunna göra för att på bästa sätt hitta sin egen nisch på arbetsmarknaden. Denna specialisering är också viktig för att utbildningen skall vara attraktiv för studenter att välja. 15-hp-kurssytemet försvårar dessutom den kontinuerliga utvecklingen av kunskapsinnehållet som bör ske inom en utbildning. Betydelsen av olika kunskapsområden varierar ju över tid och möjligheten för kurserna att ha olika storlek gör att studieprogrammen lättare kan utvecklas i enlighet med denna varierande betydelse. Dessutom kan en låsning vid endast 15 hp kurser ha negativa konsekvenser vid icke godkännande av en kurs för studenter som har studiemedel. För att motverka det senare bör SLU troligen införa poängsättning av delmomenten i kursen, tentan, labbarna, övningarna etc. Detta i kommer i sin tur att öka administrationen. Dessutom ökar de stora kurserna troligen behovet av dubbelklassning. Om man t.ex. inför delkurser med system- och energianalys i större husdjurs- eller växtodlingskurser, vilket kan vara relevant, skall kursen då dubbelklassas som teknologi och biologi? 41) Självständiga arbeten (examensarbeten) på avancerad nivå kan omfatta 30 eller 60 hp. 42) Sommarterminen kan innehålla 8(9)

9 kurser av varierande omfattning. Specifika frågor rörande vissa ämnen/huvudområden Är det nödvändigt att fortsätta med både skogsvetenskap och skogshushållning som huvudområden vid SLU? svis samlas kunskap om skogsbrukandet inom begreppet skogshushållning. Ämnesbeskrivningarna för lantbruksvetenskap, skogshushållning och trädgårdsvetenskap behöver revideras i ett samlat perspektiv. Behöver SLU ett nytt huvudområde för växtvetenskap? Detta skulle ge bättre likformighet med områden som husdjursvetenskap, livsmedelsvetenskap. Borde bioteknik utgöra en del av teknologi istället för biologi inom SLU? Övriga synpunkter Sid 13 Dubbelklassning förekommer också inom andra lärosäten men är sällsynt Uppsala universitet har på civilingenjörsprogrammen många kurser som är dubbelklassade inom något akademiskt ämne (t.ex. fysik eller kemi) och yrkesämnet teknik. För att säkerställa att detta innebär utbildningskvalitet i yrkesutbildningen och inte bara blir ett sätt att kringgå regelverk, har man formulerat kriterier för vad som krävs för att dubbelklassa en kurs i teknik. Detta kan vara intressant för SLU att studera närmare. 9(9)