Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för skogsmästarprogrammet

Transkript

1 Sveriges Lantbruksuniversitet Box Uppsala Analys, främjande och tillträdesfrågor Mattias Wickberg BESLUT Reg. Nr Postadress Box Stockholm Besöksadress Wallingatan Stockholm Telefon Org nr Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för skogsmästarprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet Ärendet Sveriges Lantbruksuniversitet har ansökt om att få ställa upp andra krav än de i områdesbehörighet 15/A14 för tillträde till skogsmästarprogrammet (Dnr. SLU ua ). De krav på särskild behörighet som Sveriges Lantburksuniversitet vill använda är, utöver områdesbehörighet 15/A14, skoglig grundutbildning omfattande minst 500 gymnasiepoäng samt skoglig yrkeserfarenhet omfattande minst 6 månader. Ansökan avser antagningen som gäller studier från och med höstterminen Sveriges Lantbruksuniversitet har haft tillstånd att sedan höstterminen 2010 använda ett särskilt behörighetskrav till skogsmästarprogrammet. Kravet har förutom områdesbehörighet 15/A14 även omfattat skoglig grundutbildning omfattande gymnasiepoäng samt skoglig yrkeserfarenhet omfattande minst 6 månader. Med anledning av att tidigare beslut (reg.n r ) var tidsbegränsat till och med höstterminen 2013 ansöker Sveriges Lantbruksuniversitet om ett nytt tillstånd. En redovisning av erfarenheterna av det tidigare tillståndet lämnades till Universitetsoch högskolerådet i samband med den förnyade ansökan Lärosätets motivering och beskrivning Ansökan gäller skogsmästarprogrammet som leder till en skogsmästarexamen, 180 poäng. Sveriges Lantbruksuniversitet anför att skogsmästarprogrammet är ett treårigt yrkesprogram som sedan starten har byggt på att studenterna haft skogliga grundkunskaper och skoglig praktik redan när de påbörjat sin utbildning. Över tid har utbildningen blivit alltmer akademisk och svarar numera mot de krav som ställs på progression och ämnesdjup inom huvudområdet skogshushållning. Skogsmästarexamen möjliggör vidare studier på avancerad nivå. En Sida 1 (6)

2 skogsmästarutbildad student anses idag attraktiv på arbetsmarknaden då dennes kunskaper och färdigheter är välkända hos arbetsgivarna. Det är av största vikt att utbildningen även i framtiden leder till en hög anställningsbarhet. Sveriges Lantbruksuniversitet anför vidare att de inledande skogliga kurserna inom skogsmästarprogrammet tar sin utgångspunkt i kraven på skoglig grundutbildning och skoglig yrkeserfarenhet, vilket därmed ger goda förutsättningar att med hög kvalitet och inom ramen för respektive kurs utveckla och förstärka studentens: allmänna och tillämpade kunskaper om teknikanvändning i försörjningskedjor för skogsråvaror för energi och industriändamål förmåga att kunna redogöra för uppbyggnad, funktion, egenskaper och användning av de maskiner och fordon som användes i skogsbruket samt välja metod maskinsystem för aktuellt arbete (Råvaruförsörjning) förmåga att utifrån skogsägarens målsättning och samhällets styrmedel kunna föreslå alternativa lösningar för skogsskötsel, konsekvensbedöma dessa samt planera, organisera och genomföra skogsskötselåtgärder. Med tanke på komplexiteten i dessa frågeställningar framför Sveriges Lantbruksuniversitet att det är en förutsättning att studenten har med sig grundläggande skoglig kunskap och erfarenhet för, att inom befintlig kurstid, kunna nå uppställda kursmål. Sveriges Lantbruksuniversitet anför vidare att en effekt av en mer akademisk utbildning, med ökat inslag av övning i självständigt skrivande, kritiskt granskande och fördjupade kunskaper inom ett huvudområde, är att andelen praktiska moment i kurserna har minskat. Sveriges Lantbruksuniversitet bedömer därför att behovet av 6 månaders skogliga grundkunskaper från gymnasiet motsvarande och 6 månaders praktik är en nödvändighet för att garantera den yrkesmässiga kompetensen i kombination med ämnesdjupet. De skogliga grundkurserna från gymnasiet och praktiken kan även erhållas genom det skogliga basår som landsbygdsdepartementet avsatt särskilda medel för. De skogliga basåren bidrar till att studenter med annan gymnasiebakgrund, än den traditionellt skogliga naturbruks inriktningen, erbjuds en möjlighet att bli behöriga till skogsmästarprogrammet. Detta bidrar positivt till en blandad studentgrupp där samtliga har en skoglig grund att utgå ifrån när de startar sin utbildning. Sveriges Lantbruksuniversitet anger vidare att skogsmästarstudenternas färdigheter efter utbildningen är omvittnat goda och att de ofta anses vara färdiga för arbetslivet efter en relativt kort introduktionsperiod inom sin nya yrkesroll. Det visar sig bland annat genom att studenterna har en hög anställningsbarhet för kvalificerade arbetsuppgifter inom skogsnäringen. En viktig och på många sätt avgörande förutsättning för detta är de grundläggande skogliga kunskaper och den praktiska yrkeserfarenhet, som studenten har med sig in i utbildningen och från vilken skogsmästarprogrammet tar sin utgångspunkt. Därutöver anför Sveriges Lantbruksuniversitet att kraven är nödvändiga då studenternas anställningsbarhet annars skulle minska med en minskad skoglig erfarenhet, samtidigt som antalet studieavbrott skulle öka (med anledning av att utbildningen inte motsvarar förväntningarna) om reella erfarenheter och kunskap om skogsbruk inte längre är ett förkunskapskrav. Idag har utbildningen ytterst få avhopp. Sida 2 (6)

3 Universitets och högskolerådets bedömning De behörighetskrav som får ställas för en utbildning på grundnivå som riktar sig till nybörjare ska, enligt 7 kap. 8 högskoleförordningen (1993:100), vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Om det finns särskilda skäl kan Universitets och högskolerådet, med stöd av 7 kap. 11, bevilja en ansökan om andra krav än de som följer av de fastställda områdesbehörigheterna (UHRFS 2013:2). Regeringen skriver i Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet (prop. 2006/07:107) att kunskaper och erfarenheter som har inhämtats via t.ex. arbetslivet kan ge en god grund för att tillgodogöra sig högre utbildning. När det gäller vilka typer av kunskaper och erfarenheter från arbetslivet som kan komma ifråga som behörighetskrav, framför regeringen följande: Regeringen anser dock inte att arbetslivserfarenhet per automatik ska ge behörighet till högre utbildning. Arbetslivserfarenheten skall vara relevant för utbildningen. Detta avgörs genom individuell prövning av kompetensen från högskolans sida. (s. 16) Detta innebär att regeringen i propositionen uttalat att det som kan vara ett behörighetskrav för en viss utbildning är arbetslivserfarenhet av ett specifikt slag och inte arbetslivserfarenhet som är mer generell. För behörighet till skogsmästarprogrammet vill Sveriges Lantbruksuniversitet använda ett särskilt behörighetskrav utöver områdesbehörighet 15/A14 som omfattar en skoglig grundutbildning samt skoglig yrkeserfarenhet omfattande minst 6 månader. Kravet om skoglig grundutbildning uppfylls genom; 1. godkänt resultat i följande kurser om 500 poäng från gymnasieskolans naturbruksprogram: Motor och röjmotorsåg 1 Skogsskötsel 1 Virkeslära Terrängtransporter alternativt Fordon och redskap Virkestransporter med skotare 2. godkänt resultat i följande kurser på naturbruksprogrammet, vilka tillsammans omfattar mellan gymnasiepoäng: Basmaskin service Motor och röjmotorsåg Skogsskötsel A Virkesbehandling A Virkestransport A, alternativt Virkestransport B 3. avgångsbetyg från treårig naturbrukslinje med skoglig inriktning, 4. avgångsbetyg från tvåårig skogsbrukslinje Sida 3 (6)

4 5. godkänt i kurser, t.ex. från påbyggnadsutbildningar, som motsvarar de kurser som anges i alternativ 2 6. skoglig grundutbildning kan ersättas av långvarig skoglig yrkeserfarenhet, omfattande minst 5 års heltidsarbete och som uppfyller de krav som anges nedan under yrkeserfarenhet Kravet på yrkeserfarenhet omfattar 6 månaders skoglig erfarenhet och får tillgodoräknas tidigast från det år som den sökande fyller 16 år och ska därefter ha gjorts under sammanhängande perioder om minst en månad. Minst 50 procent av praktiken ska ha utförts inom något av arbetsområdena skogsvård, drivning, planering och förvaltning. Resterande tid kan ha varit förlagd till andra skogliga arbetsområden, t.ex. plantskola, skogsindustri, virkesmätning, jakt och fiskevård. Sveriges Lantbruksuniversitet anger att ovanstående krav är helt nödvändiga eftersom de inledande skogliga kurserna inom skogsmästarprogrammet tar sin utgångspunkt i kraven på skoglig grundutbildning och skoglig yrkeserfarenhet och att kraven därför utgör en förutsättning för att studenten inom befintlig kurstid ska kunna nå uppställda kursmål. Baserat på Sveriges Lantbruksuniversitet ansökan har Universitets och högskolerådet gjort följande bedömning. Universitets och högskolerådet finner att angivna krav om 6 månaders skoglig erfarenhet inte är fråga om en generell arbetslivserfarenhet utan om en avgränsad yrkeserfarenhet vars syfte är att förbättra studenternas möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen. I den inskickade utbildningsplanen för utbildningen framgår att målen för kursplanerna i skogsmästarutbildningens första år bygger på att studenterna redan har skaffat sig förkunskaper om skoglig verksamhet. Universitets och högskolerådet gör därför bedömningen att dessa krav är nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och att Sveriges Lantbruksuniversitet i sin ansökan på ett tillfredsställande sätt har visat att kravet på områdesbehörighet 15/A14 och skoglig grundutbildning samt skoglig yrkeserfarenhet omfattande minst 6 månader är helt nödvändigt för att studenten ska kunna tillgodogöra sig skogsmästarprogrammet. Universitets och högskolerådets beslut Universitets och högskolerådet beslutar, med stöd av 7 kap. 11 högskoleförordningen, att Sveriges Lantbruksuniversitet utöver områdesbehörighet A14/15 får använda skoglig grundutbildning samt skoglig yrkeserfarenhet omfattande minst 6 månader som särskilt behörighetskrav för tillträde till skogsmästarprogrammet. Kravet om skoglig grundutbildning uppfylls genom; 1. godkänt resultat i följande kurser om 500 poäng från gymnasieskolans naturbruksprogram: Motor och röjmotorsåg 1 Skogsskötsel 1 Virkeslära Terrängtransporter alternativt Fordon och redskap Virkestransporter med skotare Sida 4 (6)

5 2. godkänt resultat i följande kurser på naturbruksprogrammet, vilka tillsammans omfattar mellan gymnasiepoäng: Basmaskin service Motor och röjmotorsåg Skogsskötsel A Virkesbehandling A Virkestransport A, alternativt Virkestransport B 3. avgångsbetyg från treårig naturbrukslinje med skoglig inriktning, 4. avgångsbetyg från tvåårig skogsbrukslinje 5. godkänt i kurser, t.ex. från påbyggnadsutbildningar, som motsvarar de kurser som anges i alternativ 2 6. skoglig grundutbildning kan ersättas av långvarig skoglig yrkeserfarenhet, omfattande minst 5 års heltidsarbete och som uppfyller de krav som anges nedan under yrkeserfarenhet Kravet på yrkeserfarenhet uppfylls genom 6 månaders skoglig erfarenhet tidigast från det år som den sökande fyller 16 år och ska därefter ha gjorts under sammanhängande perioder om minst en månad. Minst 50 procent av praktiken ska ha utförts inom något av arbetsområdena skogsvård, drivning, planering och förvaltning. Resterande tid kan ha varit förlagd till andra skogliga arbetsområden, t.ex. plantskola, skogsindustri, virkesmätning, jakt och fiskevård. Enligt 7 kap. 8 ska de krav som ställs på särskild behörighet vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Skälen för Universitets och högskolerådets beslut är att Sveriges lantbruksuniversitet har visat att kraven om 6 månaders skoglig erfarenhet inte är fråga om en generell arbetslivserfarenhet utan om en avgränsad yrkeserfarenhet vars syfte är att förbättra studenternas möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen. Vidare har Sveriges lantbruksuniversitet visat att det i utbildningsplanen för utbildningen framgår att målen för kursplanerna i skogsmästarutbildningens första år bygger på att studenterna redan har skaffat sig förkunskaper om skoglig verksamhet och därför är ett nödvändigt krav för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Universitets och högskolerådet understryker vikten av att de sökande får tydlig information om behörighetskravet för utbildningen och hur detta prövas. Tillståndet gäller från och med antagningen till höstterminen 2014 och tills vidare. Universitets och högskolerådet kan besluta att följa upp ärendet. Sida 5 (6)

6 Beslut i detta ärende har fattats av avdelningschef Maria Linna Angestav efter föredragning av utredaren Mattias Wickberg. Maria Linna Angestav Avdelningschef Analys, främjande och tillträdesfrågor Mattias Wickberg Sida 6 (6)