Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. Artikelnummer 2015-10-16

Förord Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att ta fram en handlingsplan för jämställdhetsintegrering i syfte att bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. I denna handlingsplan redovisar vi de mål och åtgärder som myndigheten har tagit fram för att främja jämställdhet under åren 2016 till och med 2018. Samtliga avdelningar har utarbetat åtgärder i planen. Sara Dahlin har varit projektledare och Eva Wallin har varit ansvarig enhetschef. Olivia Wigzell Generaldirektör

Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 6 Bakgrund och nulägesbeskrivning... 7 Processen för att ta fram handlingsplanen... 7 Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills... 8 Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag... 8 Jämställdhetsperspektiv på myndighetens uppdrag och mål... 10 Socialstyrelsens kärnuppdrag...10 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget...10 Genomförande... 11 Organisering och styrning...11 Kompetensutveckling...11 Samverkan...11 Uppföljning och utvärdering...11 Utvecklingsarbetets förutsättningar...12 Mål och aktiviteter... 13 Exempel på utvecklingsbehov...13 Mål- och aktivitetslista...15 Referenser... 18

Sammanfattning Socialstyrelsen är en statlig myndighet som värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. Myndigheten har under 2015 i uppdrag att ta fram en handlingsplan för jämställdhetsintegrering i syfte att bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. 1 Genom vår ordinarie verksamhet har vi möjlighet att påverka samtliga delmål inom jämställdhetspolitiken. Ett mål för arbetet med jämställdhetsintegrering har tagits fram. Det är att bidra till att vården och omsorgen tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla oavsett kön. Målet innebär att vi ska sträva efter att Socialstyrelsens verksamhet genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv så att myndigheten bidrar till att målen för jämställdhetspolitiken nås. Myndigheten har identifierat flera viktiga utvecklingsbehov. Handlingsplanen innehåller 23 åtgärder inom fem områden som vi planerar att satsa särskilt på: Kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård samt socialtjänst Statistik, analys och utvärderingar Statsbidrag Kommunikation Intern styrning och ledning Socialstyrelsen kommer att genomföra aktiviteterna i planen med start under 2016. Under kommande period planerar Socialstyrelsen att se över arbetsformer, arbetssätt, rutiner och styrdokument, samt utbilda medarbetare för att på så sätt främja jämställdheten mellan kvinnor och män. Utifrån erfarenheterna från det första året kommer vi att välja några områden som vi särskilt fokuserar på från år 2017 och framåt. 1 Regleringsbrev 2015 6 HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING

Bakgrund och nulägesbeskrivning Socialstyrelsen har i sitt regleringsbrev för 2015 ett uppdrag att ta fram en plan för hur myndigheten avser utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Planen ska innehålla identifierade utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som myndigheten planerar att vidta, samt genomföra under 2016 2018. Planen ska också beskriva på vilket sätt jämställdhet kan integreras och bli en del av myndighetens ordinarie verksamhet, exempelvis i styrprocesserna. Sedan 2013 bedriver 18 statliga myndigheter ett utvecklingsprogram för jämställdhetsintegrering. Regeringen har från och med 2015 utökat satsningen till att omfatta totalt 41 statliga myndigheter. Syftet med programmet är att fortsatt stärka de statliga myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering. Målet är att myndigheterna ska utveckla sin verksamhet så att den ännu bättre bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering innebär att (om)organisera, förbättra, utveckla och utvärdera beslutsprocesser så att jämställdhetsperspektivet införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategin för att uppnå det jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att påverka samhället och sina egna liv. Jämställdhetspolitikens delmål är följande: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Processen för att ta fram handlingsplanen Socialstyrelsen har genomfört en intern hearing för chefer under våren 2015 för att säkerställa en god förankring av uppdraget. Ledningsgruppen har aktivt involverats i arbetet med att ta fram planen. Under våren har till exempel Nationella genussekretariatet träffat ledningsgruppen för en diskussion om uppdraget och myndighetens utvecklingsbehov, och för att ge inspi- HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING 7

ration till fortsatt arbete. Vid en myndighetsgemensam träff med jämställdhetsministern i mars deltog ställföreträdande generaldirektör. Socialstyrelsen kommer att delta i detta nationella GD-nätverk även framöver. Socialstyrelsen tillsatte under våren 2015 en projektgrupp med syfte att identifiera utvecklingsbehov och ta fram förslag på prioriterade aktiviteter. För att säkerställa ett brett genomslag är myndighetens alla avdelningar representerade i projektgruppen och en kommunikatör är knuten till uppdraget. Projektledaren har haft en löpande dialog med Socialstyrelsens samordnare för prioriterade områden, exempelvis funktionshinder, barn och unga, äldre och psykisk ohälsa. Projektgruppen har i uppgift att aktivt driva på arbetet med jämställdhetsintegrering inom myndigheten. För att åtgärdsförslagen ska vara förankrade, så har de tagits fram i dialog med alla avdelningar, inklusive berörda enhetschefer och avdelningschefer. Identifiering och prioritering av aktiviteter har skett i dialog med satsningens styrgrupp och i respektive avdelningsledning. Avdelningarna ansvarar för att föra in aktiviteter och att resurssätta dem i den ordinarie verksamhetsplaneringen. Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills Socialstyrelsen har flera års erfarenhet av att arbeta med uppdrag som rör jämlik hälso- och sjukvård och socialtjänst. Jämställdhet är ett av de perspektiv som vi beaktar i detta. Vi har belyst jämställdhetsperspektivet i samtliga uppdrag som myndigheten har kopplat till jämlikhet, exempelvis i rapporten Ojämna villkor för hälsa och vård. 2 Socialstyrelsen publicerar ett flertal rapporter löpande, bland annat inom öppna jämförelser. Regeringen har tidigare gett Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp jämställdheten inom hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens verksamhetsområden. Vi har redovisat dessa uppdrag 2004 och 2009. 3 Uppföljningarna har varit genomgripande genomlysningar av både hälso- och sjukvård och socialtjänst ur ett könsperspektiv och har resulterat i förslag på fortsatt arbete internt. Myndigheten har tidigare jämställdhetsintegrerat flera stödprocesser, exempelvis könskonsekvensbeskrivningar inför beslut. Myndigheten lyder under förordningen (2001:100) om den officiella statistiken som säger att individbaserad officiell statistik skall vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta (14 ). Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag I Socialstyrelsens instruktion framgår att Socialstyrelsen inom sitt verksamhetsområde ska främja jämställdhet samt ha ett samlat ansvar för att främja 2 Ojämna villkor för hälsa och vård. Jämlikhetsperspektiv på hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen 2011. 3 Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen 2004 samt Mot en mer jämställd vård och socialtjänst, Socialstyrelsen 2009. 8 HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING

lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. 4 Socialstyrelsen ska ansvara för kunskapsutveckling och kunskapsförmedling inom sitt verksamhetsområde, exempelvis genom att följa, analysera och rapportera om hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst samt stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning genom statistikframställning, uppföljning, utvärdering och epidemiologiska studier. Myndigheten har flera pågående uppdrag som knyter an till jämställdhet. Våld i nära relationer Socialstyrelsen tog under 2014 fram en föreskrift, vägledning och ett bedömningsinstrument (FREDA) inom området. Under 2015 har myndigheten i uppdrag att fördela statsbidrag bland annat till kommuner och organisationer som arbetar med att motverka våld mot kvinnor. Myndigheten fördelar också bidrag till organisationer som arbetar för att utveckla brottsofferverksamhet riktad till homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet eller uttryck som utsätts för våld i en nära relation. Öppna jämförelser Socialstyrelsen har under 2015 i uppdrag att redovisa öppna jämförelser för hälso- och sjukvården med särskilt fokus på skillnader mellan kvinnor och män. Det gäller för områden som kroniska sjukdomar, läkemedel och kommunernas stöd till brottsoffer. Myndigheten har också i uppdrag att redovisa öppna jämförelser för området jämlik vård. Lägesrapporter Socialstyrelsen tar varje år fram lägesrapporter för hälso- och sjukvård, individ- och familjeomsorg, funktionshinder, äldreomsorg och äldrevård. Myndigheten redovisar och analyserar årligen utvecklingen för kvinnor och män. 4 Förordning (2015:284) med instruktion för Socialstyrelsen HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING 9

Jämställdhetsperspektiv på myndighetens uppdrag och mål Socialstyrelsens kärnuppdrag Socialstyrelsen är förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, tandvård, socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindrade och frågor om alkohol och missbruksmedel. Myndigheten ska också bistå regeringen med underlag och expertkunskap för utvecklingen inom sitt verksamhetsområde. Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget Uppdraget om jämställdhetsintegrering innebär fokus på myndighetens kärnverksamhet och det myndigheten gör för att påverka arbetet inom hälsooch sjukvård och socialtjänst, det vill säga att säkerställa att hälso- och sjukvården och socialtjänstens insatser är likvärdiga och bra oavsett vem som tar emot dem. Uppdraget innebär att Socialstyrelsen ska inventera nuläget och utifrån dessa utvecklingsbehov ta fram mål för sin verksamhet utifrån de jämställdhetspolitiska målen. Därefter ska myndigheten forma en handlingsplan med aktiviteter som styr mot dessa mål. Som en början på utvecklingsarbetet utformade därför Socialstyrelsen ett effektmål utifrån myndighetens kärnuppdrag och till det har vi också tagit fram ett förväntat resultatmål. Det övergripande målet för Socialstyrelsen är att bidra till att hälso- och sjukvården och socialtjänsten tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla oavsett kön. Målet innebär att vi ska sträva efter att Socialstyrelsens verksamhet genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv så att myndigheten bidrar till att målen för jämställdhetspolitiken nås. 10 HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING

Genomförande Organisering och styrning Socialstyrelsen ingår i det nationella nätverket som stödjer satsningen genom stöd i planering och genomförande och samordnande kompetenshöjande insatser, nätverksträffar och löpande utvärdering. Enheten för välfärdsutveckling samordnar jämställdhetsintegreringsarbetet. Avrapporteringen av arbetet med jämställdhetsintegrering sker i samband med myndighetens ordinarie tertialuppföljning. En kommunikationsplan finns och uppdraget kommuniceras bland annat via myndighetens intranät och en särskild informationssida. Resursåtgången för framtagande av handlingsplan beräknas uppgå till cirka 1,1 miljoner kronor under 2015. Kompetensutveckling För att säkerställa att medarbetarna har rätt kunskap för att utföra uppdraget kommer Socialstyrelsen att ta del av de utbildningsinsatser som Göteborgs universitet tillhandahåller. Det gäller exempelvis utbildning inom jämställd kommunikation, statistik och analys samt jämställdhetsintegrering av styrdokument. Myndigheten tänker också avsätta 30 000 kronor under 2016 för intern kompetensutveckling. Samverkan Socialstyrelsen deltar i nätverk med andra myndigheter som har fått samma uppdrag att ta fram en plan för jämställdhetsintegrering. Myndigheten kommer också att utbyta erfarenheter inom jämställdhetsarbetet med Försäkringskassan och Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Under 2016 deltar Socialstyrelsen tillsammans med övriga hbtq-strategiska myndigheter (Folkhälsomyndigheten, Kulturrådet, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Diskrimineringsombudsmannen) i ett erfarenhetsutbyte som syftar till att utveckla jämställdhetsintegreringen ur ett hbtq-perspektiv. Arbetet kommer att resultera i ett informationsmaterial och till att kunskap sprids till de övriga myndigheter som ingår i satsningen. Uppföljning och utvärdering Socialstyrelsen kommer att redovisa jämställdhetsarbetet i sin årsredovisning för perioden 2016 2018. Myndigheten har väl utvecklade system för att planera och styra verksamheten, vilket ger bra förutsättningar för att beslutade aktiviteter ska kunna följas upp. Under den fyraåriga satsningen kommer myndigheten att skapa former för förvaltning av resultat och fortlöpande förbättringsarbete för att säkra hållbarhet även efter satsningen. HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING 11

Utvecklingsarbetets förutsättningar För att ge en bra bild över var myndigheten står i dag har vi gjort en riskanalys vid uppstarten av utvecklingsarbetet där styrkor, svagheter, möjligheter och hot har identifierats. 5 Inom myndigheten finns en bred kunskap om jämlikhet. Vägledande produkter, utvärderingar av insatser, resultat och uppföljningar av vården inkluderar ofta kön som en aspekt. Vi har vid flera tillfällen uppmärksammat omotiverade skillnader på grund av kön. I och med att Socialstyrelsen tar fram och beslutar om en handlingsplan för jämställdhetsintegrering kommer vi att klargöra vilka mål vi strävar mot i vårt jämställdhetsarbete. Detta ger goda förutsättningar för myndigheten att bli jämställdhetsintegrerad. Socialstyrelsen har väl utvecklade system för verksamhetsplanering, verksamhetsstyrning och bidragsgivning. Det ökar förutsättningarna för att de aktiviteter som vi tar fram ska påverka ordinarie processer och få långtgående effekter för myndighetens arbete även efter satsningen. En risk som Socialstyrelsen har identifierat handlar om att myndigheten internt kan komma att driva sina arbeten i olika takt utan en gemensam samsyn eller en fungerande länkning mellan och inom avdelningar. För att undanröja detta kommer gemensamma prioriteringsområden att diskuteras i styrgrupp och arbetet kommer att avrapporteras vid tertialuppföljning i samband med ledningens genomgång. 5 Se projektplan Dnr 7232/2015. 12 HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING

Mål och aktiviteter Handlingsplanen innehåller 23 aktiviteter inom fem områden utifrån myndighetens kärnverksamhet, som vi vill satsa särskilt på: Kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård samt socialtjänst Statistik, analys och utvärderingar Statsbidrag Kommunikation Intern styrning och ledning För flertalet av aktiviteterna gäller att vi under 2016 vill utveckla former och arbetssätt för att jämställdhetsintegrera dessa olika delar av myndighetens uppdrag och verksamhet. Alla aktiviteter som finns med i planen kommer vi att genomföra med start under 2016. Första året kommer att leda till att myndigheten skapar sig en bild av vilka områden som är viktigast att prioritera under 2017 och framåt. Exempel på utvecklingsbehov I processen med att ta fram en plan för jämställdhetsintegrering har Socialstyrelsen haft en bred ansats och identifierat ett stort antal utvecklingsområden. Det har också blivit tydligt att det internt finns ett behov av och efterfrågan på utbildning. Inom flera områden har Socialstyrelsen en god bild över hur situationen ser ut för kvinnor och män, exempelvis genom lägesrapporteringen. Inom områden där vi behöver mer kunskap kommer myndigheten som ett första steg att skapa en bild av nuläget. Vi planerar till exempel att granska vår kunskapsproduktion inom socialtjänsten, för att undersöka om vi beaktat skillnader mellan olika grupper och därefter vidta åtgärder i de fall det finns behov av detta. Inom ett antal sakområden vill vi göra fördjupade analyser för att nå ökad kunskap. Det gäller exempelvis området äldre med psykisk ohälsa. Vi vet att det finns problem med att äldreomsorgen förväntas ta hand om personer med psykisk ohälsa när de fyller 65 år eftersom äldreomsorgen inte har den kompetens som behövs för gruppens vårdbehov. Det finns skäl att undersöka om det finns könsskillnader i vårdbehov och hur verksamheterna i sådana fall svarar upp mot detta. Inom funktionshindersområdet har jämställdhetsperspektivet sedan länge stått i fokus. I lägesrapporteringen konstateras till exempel att män totalt sett har fler insatser än kvinnor 6 och att det kan finnas skillnader i behovsbedömningen mellan män eller kvinnor. Signaler om detta har även kommit från externa aktörer, exempelvis funktionshindersnämnden. Det finns därför anledning att analysera frågan, för att därefter identifiera relevanta handlingsalternativ för myndigheten. 6 Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Lägesrapport 2015, Socialstyrelsen 2015. HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING 13

Socialstyrelsen kommer att se över policyer, rutiner och interna arbetsprocesser för att säkerställa att jämställdhetsperspektivet finns med i det vi gör. Exempelvis har myndigheten identifierat att det finns behov av att ta fram kriterier för hur jämställdhet ska beaktas i våra statistikprodukter. Vi tänker också se över statsbidragsprocessen ur ett jämställdhetsperspektiv. För att eftersträva en jämställd representation kommer Socialstyrelsen att se över rutiner för att nå en jämnare könsfördelning exempelvis i expertgrupper. Myndigheten kommer att undersöka könsfördelningen bland talespersoner bland annat i våra pressmeddelanden, med målet att fördelningen ska motsvara fördelningen bland myndighetens chefer och experter. Socialstyrelsen vill också genomföra en analys av bilder i vår bildbank för att säkerställa att vi framställer män och kvinnor på ett jämställt sätt. Socialstyrelsen har goda möjligheter att integrera jämställdhetsperspektivet i det interna ledningssystemet och kommer under perioden bland annat att se över anvisningar i VP-direktiv, årsredovisningar och projektrutiner i detta syfte. 14 HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING

Mål- och aktivitetslista Resultatmål Aktivitet Ansvar Kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård samt socialtjänst Rutiner och mallar har ett jämställdhetsperspektiv. Jämställd urvalsprocess. Jämställd urvalsprocess. Jämställd representation. Jämställd representation. Det försäkringsmedicinska beslutsstödet är utvecklat ur ett jämställdhetsperspektiv. Det försäkringsmedicinska beslutsstödet är utvecklat ur ett jämställdhetsperspektiv. Det försäkringsmedicinska beslutsstödet är utvecklat ur ett jämställdhetsperspektiv. Jämställd representation, jämställdhetsintegrering av utbildningar. Översyn av rutiner och mallar för att säkerställa att dessa tar upp att kön är en viktig aspekt att beakta. Vid urval av projekt (till exempel screeningprogram, utredning av rikssjukvårdsområde, riktlinje) ska vi förtydliga att kön är en viktig aspekt att beakta. Översyn av rutiner för urval av frågeställningar inom ett projekt (t.ex. vilka frågeställningar som ska ingå i en riktlinje), för att förtydliga att könsaspekten är viktig att beakta i detta arbete. Översyn av rutiner och mallar för nomineringsförfrågningar till expertgrupper, för att förtydliga att en så jämn könsfördelning som möjligt eftersträvas i dessa grupper. Översyn av rutiner för urval av personer som ska delta i expertgrupper, för att få en så jämn könsfördelning som möjligt i dessa grupper. Föra in skrivningar om våld i relevanta diagnoser. Uppdatera den externa webbplatsen med information om en jämställd sjukskrivningsprocess. Lyfta fram jämställdhetsperspektivet, inklusive våld i nära relationer i vägledning. Granska ett urval av avdelningens produktion (utbildningsmaterial, vägledningar, bedömningsmetoder, handböcker, m.m.) utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Enheten för kunskapsutveckling plus representanter från minst tre andra enheter vid avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten. Statistik, analys och utvärderingar Samtliga statistikprodukter som publicerats inom de nya publiceringsformerna beaktar jämställdhetsperspektivet. Redovisa och analysera eventuella könsskillnader i Ta fram kriterier för hur vi ska implementera ett jämställdhetsperspektiv i våra statistikprodukter. Genomföra en fördjupad analys inom området äldre Enheten för statistik 1 och enheten för statistik 2 Enheten för välfärdsutveckling och enheten för epi- HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING 15

prevalens samt hur verksamheter svarar upp mot dessa behov. Identifiera oskäliga skillnader mellan män och kvinnor, pojkar och flickor avseende funktionshindersstöd för att identifiera behov av insatser. Redovisa och analysera flickors och pojkars psykiska ohälsa kopplat till missbruk. Jämställd bidragsgivning. Jämställt språk. Vi använder ett könsneutralt språk och pekar exempelvis inte ut ett specifikt kön när könet är ovidkommande, för att inkludera alla mottagare av en text. Vi använder ett könsneutralt språk och pekar inte ut ett specifikt kön när könet är ovidkommande, för att inkludera alla mottagare av en text. Vi framställer kvinnor och män på ett jämställt sätt i våra bilder, filmer och illustrationer. Vi framställer kvinnor och män på ett jämställt sätt i våra bilder, filmer och illustrationer. Vi framställer kvinnor och män på ett jämställt sätt på bilderna i myndighetens bildbank. Kvinnor och män framställs på ett jämställt sätt i våra bilder, filmer och illustrationer. Jämställd representation. Könsfördelningen bland talespersoner i egna medieinitiativ ska motsvara fördel- med psykisk ohälsa. Jämställdhetsintegrera myndighetens lägesrapportering. Genomföra en fördjupad analys inom området ungdomar samt unga vuxna med psykisk ohälsa och missbruk. Statsbidrag Översyn av statsbidragsprocessen för att säkerställa ett jämställdhetsperspektiv under hela processen. Kommunikation Komplettering av Socialstyrelsens skrivregler med ett avsnitt om könsneutralt språk. Inkludera frågan om könsneutralt språk på skrivutbildningar. Ta fram en checklista som säkerställer att ett jämställdhetsperspektiv finns med vid beställning av bilder, film, illustrationer och när vi fotograferar eller filmar själva. Informera på intranätet och i bildbanken om att jämställdhetsperspektivet ska beaktas i vår bildkommunikation. Genomföra en kvantitativ och en kvalitativ analys av bilderna i bildbanken ur ett jämställdhetsperspektiv. I samband med översyn och genomgång av styrdokument komplettera vår bildpolicy med en skrivning om att jämställdhetsperspektivet ska beaktas i vår bildkommunikation. Uppföljning av pressmeddelanden och debattartiklar. Hur många kvinnor respektive män uttalar sig? demiologi och metodstöd Avdelningen för utvärdering och analys Enheten för välfärdsutveckling och enheten för epidemiologi och metodstöd Enheten för statsbidrag Presstjänst Presstjänst Webb och publikationer Webb och publikationer Webb och publikationer Webb och publikationer Presstjänst 16 HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING

ning bland Socialstyrelsens experter och chefer. Jämställd representation när Socialstyrelsen uttalar sig i våra evenemang. Jämställdhetsintegrerad styrmodell. Uppdatera checklistan för att arrangera evenemang med en skrivning som säkerställer att jämställdhetsperspektivet beaktas i planeringen och genomförandet av ett evenemang. Intern styrning och ledning Översyn av relevanta dokument i ledningsprocessen och i projektrutinen i syfte att bidra till jämställdhetsintegrering av myndighetens styrmodell. AC-stöd Kommunikation Ekonomienheten och GDstaben HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING 17

Referenser 1. Regleringsbrev 2015. 2. Ojämna villkor för hälsa och vård. Jämlikhetsperspektiv på hälso- och sjukvård, Socialstyrelsen 2011. 3. Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen 2004 och Mot en mer jämställd vård och socialtjänst, Socialstyrelsen 2009. 4. Förordning (2015:284) med instruktion för Socialstyrelsen. 5. Regeringsuppdrag Uppdrag att redovisa en plan för hur myndigheten avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering. Dnr 7232/2015. 6. Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Lägesrapport 2015, Socialstyrelsen 2015. 18 HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING